Bakgrund: Användningen av kosttillskott har ökat de senaste åren. Detta leder till att det kontinuerligt produceras nya tillskott som inte har någon evidens för effekt. Ett kosttillskott som har fått ökat intresse de senaste åren är ß-alanin. För aktiviteter där glykolys stimuleras och mjölksyraproduktionen är hög har ß-alanin föreslagits vara ett effektivt tillskott. ß-alanins effekter och funktioner i kroppen är inte helt fastställda. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera ß-alanintillskotts effekter på muskelkarnosinkoncentrationen, blodlaktat, muskelstyrka och uthållighet/tid till utmattning.  Metod: Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie med meta-analys. Pubmed användes som databas för litteratursökningen. Meta-analyser utfördes för karnosinkoncentration och blodlaktat.  Resultat: Dosering med 3.2g/dag av ß-alanin under 4 veckor visar signifikanta effekter på karnosinkoncentrationen. Effektstorleken på karnosinkoncetration mellan grupperna var 1.255 (p = 0.001) efter 4 veckor av supplementering. Effektstorleken mellan grupperna för 10 veckor var 2.054 (p=0.008). Inga signifikanta effekter på blodlaktat, effektstorleken mellan grupperna var 0.148 (p=0.278). Signifikant effekt av ß-alanin på tid till utmattning (TTE) vid hög-intensitets cykling. ß-alanintillskott visade signifikant effekt på en repetition max (1RM) och helkroppsstyrka (WBS). Slutsats: ß-alanintillskott med en dosering på minst 3.2g/dag i 4 veckor ger en signifikant ökning av muskelkarnosinkoncentrationen. Större dosering än 3.2g visar inte på större effekt. ß-alanin har inte någon signifikant effekt på blodlaktat. Signifikant effekt visades på TTE för hög-intensitetscykling/sprinter. ß-alanintillskotts effekt på muskelstyrka är svår identifierad eftersom det bara var två studier som kunde inkluderas. / Background: The use of dietary supplements has increased in recent years. Which leads to the continuous production of new supplements that have no evidence of effect. A dietary supplement that has gained increased interest in recent years is β-alanine. For activities where glycolysis is stimulated and lactic acid production is high, β-alanine has been suggested to be an effective supplement. The effects and functions of ß-alanine in the body are not fully established. Purpose: The purpose of this study was to analyze the effects of ß-alanine supplementation on muscle carnosine concentration, blood lactate, muscle strength and endurance/time to exhaustion. Method: The study is designed as a systematic literature study with meta-analysis. Pubmed was used as a database for the literature search. Meta-assays were performed for carnosine concentration and blood lactate. Result: Dosage at 3.2g / day of β-alanine for 4 weeks shows significant effects on carnosine concentration. The size of the effect on carnosine concentration between the groups after 4 weeks of supplementation was 1,255 (p = 0.001). The effect size between the groups for 8-10 weeks was 2,054 (p = 0.008). No significant effects on blood lactate, the effect size between the groups was 0.148 (p = 0.278). Significant effect of βalanine on time to fatigue (TTE) in high intensity cycling. β-alanine supplementation showed significant effects on a repetition max (1RM) and whole body strength (WBS). 2 Conclusion: β-alanine supplementation with a dosage of at least 3.2g / day for 4 weeks gives a significant increase in muscle carnosine concentration. Larger dosages than 3.2g does not show greater effect. β-alanine does not have a significant effect on blood lactate. Significant effect was shown on TTE for high intensity cycling sprints. The ßalanine supplemental effect on muscle strength is difficult to identify because only two studies could be included.

The use of biomass-based combined heat and power (CHP) plants is considered by the EU administration to be an effective way to increase the use of renewables in the energy system, to reduce greenhouse gas emissions and to alleviate the dependency on imported fossil fuels. At present in Sweden, most of the CHP plants are operated in part-load mode because of variations in heat demand. Further use of the potential heat capacity from CHP plants is an opportunity for integration with other heat-demanding processes. Retrofitting the conventional CHP plants by integration with bioethanol and pellet production processes is considered a feasible and efficient way to improve the plants’ performances.   Modeling and simulation of the CHP plant integrated with feedstock upgrading, bioethanol production and pellet production is performed to analyze the technical and economic feasibility. When integrating with bioethanol production, the exhaust flue gas from the CHP plant is used to dry the hydrolysis solid residues (HSR) instead of direct condensation in the flue gas condenser (FGC). This drying process not only increases the overall energy efficiency (OEE) of the CHP plant but also increases the power output relative to the system using only a FGC. Furthermore, if steam is extracted from the turbine of the CHP plant and if it is used to dry the HSR together with the exhaust flue gas, pellets can be produced and the bioethanol production costs can be reduced by 30% compared with ethanol cogeneration plants.   Three optional pellet production processes integrated with an existing biomass-based CHP plant using different raw materials are studied to determine their annual performance. The option of pellet production integrated with the existing CHP plant using exhaust flue gas and superheated steam for drying allows for a low specific pellet production cost, short payback time and significant CO2 reduction. A common advantage of the three options is a dramatic increase in the total annual power production and a significant CO2 reduction, in spite of a decrease in power efficiency.   The retrofitted biomass-based CHP plants play a crucial role in the present and future regional energy system. The total costs are minimized for the studied energy system by using wastes as energy sources. Analyses of scenarios for the coming decades are performed to describe how to achieve a regional fossil fuel-free energy system. It is possible to achieve the target by upgrading and retrofitting the present energy plants and constructing new ones. The conditions and obstacles have also been presented and discussed through optimizing the locations for proposed new energy plants and planting energy crops. / REMOWE, CSC

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.

Bakgrund. Nitrat är ett födoämne som fått stor uppmärksamhet inom forskningen de senaste åren. Studier påvisar blodtryckssänkande effekt, minskad syrekostnad vid submaximalt- och maximalt arbete. Det ökar samtidigt den muskulära verkningsgraden och kan därmed i idrottssammanhang ha eventuell positiv inverkan på prestationen. Syfte. Att undersöka om tre dagars uppladdning med nitrat i form av 7 cl rödbetsjuice (0,4 gram nitrat) om dagen, samt en fjärde dos på testdagen kan öka prestationen hos medeltränade löpare i ett Coopers test.  Metod. En randomiserad dubbelblind placebo-kontrollerad korsad studie utfördes på totalt 6 fullt friska försökspersoner, varav tre män och tre kvinnor (ålder 25,5±7 år, VO2max 46,7±22, kroppsvikt 73±17,1 kg, längd 178,8±17,9 cm, BMI 23±6,4). Försökspersonerna genomgick vid två tillfällen tre dagars uppladdning samt en fjärde dos på testdagen med två olika typer av kosttillskott, nitratprov (rödbetsjuice) och placebo (tranbärsjuice). De två testperioderna separerades av en 7 dagars washout-period. Totalt genomfördes fem olika typer av mätningar i följande ordning; längd och vikt, blodtryck, löptest (Coopers test 12min) då även puls och upplevd ansträngning registrerades. I den statistiska analysen tillämpades ett parat t-test för att jämföra placebo, nitrat och första och andra testperiod. Resultat. Ingen signifikant skillnad i prestation vid Coopers test mellan nitrat och placebo. En signifikant prestationsförbättring (p<0.03) noterades dock vid andra löptestet gentemot första. Blodtrycksvärden var inte signifikant olika mellan nitratprov och placebo. Däremot var både systoliskt och diastoliskt blodtryck lägre vid andra mätningen i förhållande till första (Systoliskt bt; p<0.02, diastoliskt bt; p<0.01). Konklusion. Tre dagars uppladdning samt en fjärde dos nitrat på testdagen förbättrar inte prestationen hos medeltränade löpare i ett Coopers test. Försökspersonerna presterade bättre vid andra löptestet än vid första vilket sannolikt beror på en träningseffekt. 60 minuter efter dietärt intag av nitrat har blodtrycket inte påverkats. Lägre blodtrycksvärden vid andra mätningen kan ha orsakats av ”white coat hypertension”.

Studien studerar intäktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien är inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien är att undersöka vilka problem som kan uppstå i intäktsredovisningen och förklara dem. Om problem uppkommer önskade undersökningen ta reda på om ett utvecklande av avtalen skulle kunna vara en lösning. Anledningen till detta val härstammar från Borussia Dortmund och deras problem med att intäktsredovisa ett sponsoravtal som sträckte sig över fem år. De valde att redovisa hela summan i början av kontraktstiden vilket är fel, det borde skett en periodisering över hela kontraktstiden. Idrotten har gått från att vara ett allmänt nöje till att mer och mer likna rent företagande, i alla fall på elitnivå. Revisionsbyrån PwC har utvecklat ett dokument för att underlätta redovisningen av intäkter för underhållningsbranschen då kommersiella avtalet tenderar att vara väldigt komplicerade. För att besvara studiens syfte har telefonintervjuer och mejlkonversationer förekommit med föreningarnas ekonomichefer samt redovisningsansvariga. Det resulterade i totalt åtta intervjuer, fyra från ishockeyns Elitserie och fyra från fotbollens Allsvenska. För att komplettera har årsredovisningar från föreningarna granskats med fokus på förvaltningsberättelse, resultaträkningen samt de noter som behandlar intäkter. De intäkter som valts att undersöka är sponsor- och reklamintäkter, tv-intäkter, biljetter och en liten del merchandise. Resultatet visar på att föreningarna inte anser sig ha några problem med intäktsredovisningen och skulle därför inte behöva någon utveckling av sina avtal. Däremot visade undersökningen att en förening kan hantera erkännandet av sina intäkter på olika sätt. Det finns ingen konsekvens i hur intäkterna tas upp. I vissa fall sker det vid fakturering, ibland vid betalning eller när prestationen är utförd. Ibland sker periodisering men oftast inte, förutom vid de tillfällen då betalningen erhålls under fel år. Detta är dock inget problem då föreningarna måste, både enligt elitlicensen och eftersom att de följer bokföringsmässiga grunder, följa sitt räkenskapsår.

Bakgrund Nutrition är en viktig del i strävan efter god fysik och goda idrottsprestationer. Näringsintaget i samband med träning påverkar prestation och adaption till träningen. Forskning visar att våra beteenden inte grundas enbart på kunskap, utan är en produkt av våra samlade attityder. Då användandet av kosttillskott är utbrett och kan påverka näringsintaget finns det mycket att vinna på att personer som arbetar med kostrådgivning för idrottsutövare har kunskap och förståelse för vad som styr valet av näringsintag i samband med tränig. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka föreställningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av återhämtnings- och mellanmål i syfte att öka träningseffekten och förbättra återhämtningen hos regelbundet tränande individer. Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet tränande individer. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, varpå de transkriberades ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Egna erfarenheter av hur ett visst näringsintag hade påverkat träningsresultat och prestation var avgörande för valet av näringsintag. Kosttillskott ansågs vara ett praktiskt och tidsbesparande sätt att få i sig tillräckligt med energi och protein. De informanter som ansåg sig ha kunskap om hur man på kort tid kunde laga näringsrik mat som uppfyllde näringsbehoven var mer benägna att välja mat framför kosttillskott. När informanterna sökte råd om kost vid träning vände de sig helst till personer med utbildning inom kost och idrott för att få personliga råd. Slutsats Individens egna erfarenheter av hur ett visst näringsintag påverkade prestation, återhämtning och hälsa var av överordnad betydelse för vad man valde att äta. Faktabaserade argument kan bli betydelselösa för idrottaren om de går emot de egna erfarenheterna.  När vetenskapliga fakta ställs mot individens egna erfarenheter är det viktigt att kostrådgivare funderar över hur man argumenterar om eventuella risker med ett visst beteende. Noggrann uppföljning och utvärdering av en förändring i kosten kan vara ett sätt att konkret knyta an till idrottarens egna erfarenheter. Praktiska och tidsmässiga aspekter med en nutritionsplan bör övervägas och anpassas till idrottarens livsstil, förutsättningar och kunskaper för att ge idrottaren personligt anpassade råd som leder till god prestation och hälsa på kort och lång sikt. / Background Nutrition is an important part on the way to good physique and performance. Recovery and perfomance is highly dependent on nutritional intake in the hours before, during and after sports. Scientific research has shown that our behaviors aren’t based solely on our knowledge; instead it is a product of our attitudes. As the use of supplements and sports foods is widespread and can affect the nutritional status of the athlete, it is important that people who work with giving nutritional advise has knowledge and understanding of the factors that affect the choice of nutritional intake related to training. Objective The aim of the study was to find out how beliefs, attitudes and thoughts influenced the choice of foods and supplements in order to maximize recovery in regularly exercising individuals. Method Seven interviews were conducted with individuals who performed regular resistance or endurance training. A semi-structured topic guide was used. Interviews were digitally recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analyzed with a qualitative content analysis. Result The respondents’ own experiences of the effectiveness of a certain nutritional strategy were important for their choice of nutritional intake. Nutritional supplements were considered a practical and time-efficient way to get adequate amounts of energy and protein. Respondents who felt self-confident about making nutritionally adequate meals in short time were more prone to choosing foods before supplements. When the respondents sought advice about sport nutrition, they turned to people with education in nutrition and sports to get personal advice. Conclusion Personal experiences of how a certain nutritional strategy affects performance, recovery and health was of superior significance for subsequent nutritional intake. Arguments based on scientific evidence can be meaningless to the athlete if they aren’t in accordance to their own experiences. When scientific knowledge opposes personal experiences, professionals need to reflect over different ways to discuss potential risks with a certain behavior. Proper follow-up and evaluation of alterations in the diet might be a concrete way to conect to the athlete’s own experiences. Practical and time-related issues connected to a nutritional strategy should be considered and adjusted to suit the athlete’s lifestyle, prerequisites and previous knowledge, in order to give personal advice that lead to good performance, and healht in short and long run.

Syfte och frågeställningar Elitidrottare har lyfts fram som vår tids kanske främsta förebilder, framför allt för barn och unga. Samtidigt vet vi inte mycket om hur de ser på sina liv eller hur de mår, däremot vet vi att elitidrottskontexten ställer nästan omänskliga krav på utövaren. Studien utforskar vad livskvalitet innebär för svenska elitidrottare och vill bidra till ökad kunskap kring elitidrottarna och den kontext de verkar i, men även till kunskap om vad idén om idrottens fostran av barn och unga innebär. Vad är livskvalitet för en svensk elitidrottare? Vad påverkar en svensk elitidrottares upplevelse av livskvalitet? Metod Studien vilar på fenomenologisk filosofi och metod och utforskar fenomenet livskvalitet och den mening det innebär (”vad är livskvalitet?”) för svenska elitidrottare. Ostrukturerade djupintervjuer med öppna frågor har genomförts med åtta elitidrottare (fem kvinnor och tre män), vilka hade en medelålder på 25,5 år. Resultat Upplevelsen av livskvalitet beskrevs av deltagarna som bestående av två delar: Upplevelser i stunden och rätt förutsättningar. Samtliga deltagare beskrev själva idrottssatsningen som en viktig del av livskvalitet och uttryckte någon form av tacksamhet i samband med denna möjlighet. För att uppleva livskvalitet i och med idrottssatsning krävs det, enligt samtliga deltagare, att man 1) har ett övergripande mål som går ut på “att bli så bra som jag kan bli” samt att man 2) har en plan som har en koppling till det övergripande målet och som ger en känsla av ”att veta var man är på väg”. Det som tydligast träder fram som gemensamt i deltagarnas berättelser om upplevd livskvalitet är dock 3) känslan av att vara på väg i riktning mot idrottssatsningens övergripande mål. Denna känsla beskrivs som en strävan: En känsla av tillit till den egna kroppen och dess förmågor vilket leder till en upplevelse av att vara i rörelse på väg mot det övergripande målet. Strävan beskrivs även som en bekräftelse på att faktiskt vara i rörelse mot det övergripande målet i och med en upplevelse av att ha presterat. Det som i huvudsak påverkade deltagarnas upplevelse och erfarenhet av livskvalitet var deras ekonomiska förutsättningar, deras nära relationer och i vilken utsträckning deras idrott var en del av deras identitet. Slutsats Essensen i svenska elitidrottares upplevelse av livskvalitet är känslan av, och bekräftelsen på, att vara på väg mot sitt övergripande mål som är ”att bli så bra som jag kan bli, i min idrott”. Förslag på område för fortsatt forskning och diskussion är förebilden elitidrottarens funktion och eventuella samhällsnytta mot bakgrund av att det centrala i det goda livet för elitidrottaren är strävan och prestation; vad innebär det exempelvis för barn och unga? / Aim Elite athletes have been presented as the foremost role models for children and young people today. At the same time the personal lives of these elite athletes, their view of life and their well-being have remained unexplored. We do know, however, that the elite sport context places very high physical, psychological and social demands on the athlete. By exploring what ”the good life” means to these role models, we not only gain knowledge about the elite athletes and the context in which they operate, but also knowledge about society's idea of sport as an educator. With the intention of increasing the understanding of their reality the elite athlete’s own experience of “the good life” has been studied by letting them share their experiences of quality of life: What are Swedish elite athletes’ perceptions of quality of life? Furthermore, which factors affects Swedish elite athletes’ experiences of quality of life? Method This study draws upon the theory and methodology of phenomenological philosophy. Within this context, the study explores the essence of “quality of life” amongst Swedish elite athletes. In order to do this, open and unstructured interviews have been conducted with eight female and male athletes who had an average age of 25.5 years. Results Perceived quality of life was described by participants as consisting of two parts: Experiences in the moment and the right conditions. All participants described their sports career as an important part of their vision of quality of life and expressed gratitude associated with this opportunity. To experience quality of life, the findings in this study suggests that it is required that you 1) have an overall goal that sets out to "be as good as I can be", and that you 2) have a plan to achieve this overall goal which provides a sense of "knowing where I'm going". The most distinct theme and common denominator which emerged in all participants’ stories about perceived quality of life, however, is 3) the feeling of being on your way in the direction of ”being as good as I can possibly be”. This feeling is described as a pursuit, as a body related confidence and as being in motion towards the overall goal. It is also described as an experience of having achieved. The main factors that influenced the participants' experiences and their quality of life were the economic conditions, their close relations and the extent to which their sport was a part of their identity. Conclusions Swedish elite athletes describe quality of life as having an overall goal, a plan for how to get there and, above all, a sense of being on their way towards that overall goal. The elite athletes’ perceptions of quality of life were furthermore affected by economic conditions, close relationships and sport identity. Suggested areas for further research and discussion include the function of, and the potential societal benefits emanating from, elite athletes as role models. Based on the knowledge that the essence of quality of life for elite athletes is “the pursuit” and “the achievement”; what are the consequences?

Forskning visar hur musiken inverkar på människans totala välbefinnande och kapacitet. Det finns studier som påvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bättre studieresultat än andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever själva upplever körsången i skolan, och rent specifikt om körsången kan påverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att få en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hänger samman med körsången i skolan. Vilka egenskaper och förmågor utvecklar körsången? Detta har sedan kopplats till rådande forskning om motivation, prestation och framgång. Är det så att körsången bidrar till att höja elevens totala studieprestation? Resultatet visar att körsången har ett flertal effekter, varav flera kan anses vara prestationsgrundande. På ett översiktligt plan upplevs körsången som meningsfull, och ansvarstagandet är därför högt. Körsången stimulerar både mentalt och fysiskt, och genererar positiva emotioner vilket bidrar till tillfredsställelse och välbefinnande. Körsången uppfyller flera behov såsom behov av trygghet, gemenskap och uppskattning, vilket anses vara förutsättningar för att känna motivation till att prestera. Om detta sammantaget påverkar elevens studieresultat totalt sett är svårt att påvisa, men då körsången genererar sådana egenskaper som genomsyrar en elevs totala karaktär och attityd, är det rimligt att påstå att så kan vara fallet. / Research shows how music influences our total well-being and our potential. There are studies that show a connection between music and achievement and statistically students in music programs show better academic results in all subjects than other students. This study has looked into how high school students perceive choral singing in school, and specifically if they feel that choral singing can affect their total scholastic achievements. The study focuses on obtaining a deeper perspective on how these students view if their own personal development is connected to their choral singing in school. What traits and abilities does choral singing promote? The results have been related to current research about motivation, performance, and success. Does choral singing contribute to the improvement of students’ overall scholastic performance? The results show that choral singing has many effects, whereby some can be viewed as achievement-boosting. Broadly speaking, choral singing is perceived to be meaningful by the test-subjects, which leads to a high degree of responsibility. Choral singing stimulates both mentally and physically, and generates positive emotions which contribute to feelings of satisfaction and well-being. Choral singing fulfills many needs, such as security, community, and appreciation, which are said to be prerequisites for being motivated to achieve. It is difficult to prove if this combination is responsible for affecting the students’ scholastic results, but since choral singing generates abilities that permeate a student’s overall character and attitude, it is viable to draw this conclusion.

Ce travail s'insérant dans le domaine de la Terminologie a comme objectif l'étude de la terminologie présente dans le contrat de prestation de services en portugais (du Brésil) et en français (de France). Les recherches ont été réalisées à partir de deux corpus d'étude, composés de contrats rédigés originellement en langues portugaise et française. La terminologie repérée dans les contrats de prestation de services dispose de termes simples, de termes complexes, de termes composés, d'abréviations (sigles et acronymes). La plupart des termes (80%) des équivalents (portugais-français) ayant concept, définition et utilisation équivalentes. Les divergences ou absences d'équivalences sont motivées par la manière dont les contrats de prestation de services sont conçus ou par la divergence de découpage des concepts (lacune linguistique et absence de concept ou objet dans une réalité). Cela nous a permis l'observation de termes désignant des réalités typiques du Brésil ou de la France. Certains facteurs linguistiques, sociaux et culturels ont été repérés sous-jacents aux distorsions et aux absences d'équivalences, parmi lesquels nous avons étudié spécialement les aspects culturels. La culture peut conditionner la construction et la perception des concepts; nous avons pu observer lors des recherches réalisées que quelques unités lexicales, dans un domaine de spécialité, sont marquées culturellement, le découpage des concepts étant fait différemment dans deux ou plusieurs sociétés. La description de ces aspects est d'une grande importance pour les professionnels travaillant dans ce domaine, surtout le terminologue, le traducteur et le juriste.

The purpose of this study was to investigate if there is an association between perceived visual ergonomics work conditions, visual well-being and health and visual performance at the Swedish Tax Agency by a digitalized questionnaire. The questionnaire was sent to ninety-four respondents. Out of them, eighty-six participants, 54 women (63%), 31 men (36 %) and 1 person (1%) who did not want to be identified with any gender answered the questionnaire. Multiple regressions analysis investigated the association between visual ergonomics work conditions and visual performance, with and without visual well-being and health used as a mediator. Screen time outside of work was used as a covariate in all analysis. Descriptive results reported visual ergonomics (M=8.86, SD=2.06), visual well-being and health (M=10.40, SD=11.02) and visual performance (M=15.72, SD=9.51). Results from the multiple regression analysis displayed a significant association between visual ergonomics and visual well-being and health (r2=.098, β=.254, p<0.05) and between visual ergonomics and self-rated visual performance (r2=.304, β=.307, p<0.01). When visual well-being and health was used as a mediator, the association between visual ergonomics and self-rated visual performance remained the same (r2=.310, β=.295, p<0.01). Conclusion drawn from this study was that a reduction in visual performance seemed to occur in isolation from any impact of visual well-being and health. / Tidigare forskning visar att det finns en etablerad relation mellan visuell ergonomi och anställdas välmående samt att det finns en etablerad relation mellan visuellt välmående och prestation. Forskning har dock ännu inte har kunnat skildra om och i sådana fall hur den visuella ergonomin påverkar den anställdes visuella prestation. Eftersom det fanns en forskningslucka och en brist på kunskap inom denna specifika forskningsfråga, var det motiverat att utforska dessa fenomen på en djupare plan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka associationen mellan självskattade visuella ergonomiska arbetsförhållanden, subjektivt visuellt välbefinnande och självskattad visuell prestation på Skatteverkets kontor i en mellanstor stad i Sverige. För att besvara syftet användes följande specifika frågeställningar: ”I vilken utsträckning är de visuella ergonomiska arbetsförhållandena associerade med subjektivt välbefinnande?”, ”I vilken utsträckning är de visuella ergonomiska arbetsförhållandena associerade med självskattad visuell prestation?” samt ”I vilken utsträckning är de visuella ergonomiska arbetsförhållandena associerade med självskattad visuell prestation, när subjektivt visuellt välbefinnande fungerar som en medieringsvariabel?”. En elektronisk enkät skickades ut till 94 medarbetare där de fick skatta deras upplevda visuella ergonomiska arbetsförhållanden, deras visuella välmående och deras visuella prestation. För att besvara frågeställningarna användes multipla regressioner samt en medieringsanalys. Skrämtid utanför arbete användes som kovariat i samtliga analyser. Åttiosex av nittiofyra respondenter besvarade enkäten och den deskriptiva statistiken visade visuell ergonomi (M=8.86, SD=2.06), visuellt välbefinnande (M=10.40, SD=11.02) och visuell prestation (M=15.72, SD=9.51). Vidare visade det statistiska huvudresultatet att det fanns en signifikant association mellan visuell ergonomi och visuell välmående (r2=.098, β=.254, p<0.05) och mellan visuell ergonomi och självskattad prestation (r2=.304, β=.307, p<0.01). När associationen medierades av visuell välmående och hälsa var förhållandet detsamma (r2=.310, β=.295, p<0.01). Slutsatser som togs utifrån studien var att visuell prestation kan försämras på grund av dålig visuell ergonomi, oberoende av ett visuellt välbefinnande. Om det fanns något annat fenomen än visuellt välbefinnande som medierar detta förhållande, ligger det bortom modellen i denna studie.