In order to reduce and prevent domestic violence, preventive work needs to begin at an early age. In previous research it is suggested that preventive work needs to begin as early as between grade six and eight. Recently, it has been discovered that many young people have a distorted view of what constitutes a healthy and equal relationship. In this interview study, six social workers employed as school counselors, employed in the seventh, eighth and ninth grades has participated. Central questions have investigated how and if they work preventively with boys' perceptions of violence, intimate relationships and sex. Through the interviews, it emerged that the school counselors' preventive work takes place in different ways. For example, they defined violence in different ways and the limits for what is supposed to constitute violence is interpreted differently. The preventive work turned out to consist of differences and similarities. For example, theme weeks, presence in open spaces and external lecturers were common elements in their preventive work. The differences could show up for example that they focused on different topics. To gain an understanding of the school counselor's preventive work with boys' violence against girls, this study has included the gender perspective. By looking at how their preventive work can be understood from the point of view of gender, it concluded that the school counselor's own gender perspective affects how they work. The study found that school counselors do work to prevent gender norms.

Arbetsplatsen är något som många tillbringar majoriteten av sin vakna tid på, för vissa blir det dock något som kan bli en bidragande faktor till en stress och press. All stress och press är inte alltid möjlig att hantera som man vill, detta leder för många till en utmattning, alltså har man inte tillräckligt med resurser för att hantera de krav som ställs på en. Samhället har vissa normer och förväntningar på den enskilde individen, man förväntas prioritera det sociala livet med vänner och familj, samtidigt förväntas man vara flitig på arbetsplatsen med flertalet andra normer beroende på den plats man har i samhället. För att kunna hantera allakrav och förväntningar man kan uppleva spelar chefen en stor och viktig roll, detta för att minimera riskerna för en utmattning hos de anställda på en arbetsplats. Vad gör då chefer föratt bibehålla ett välmående hos sina anställda och minimera risken för en eventuell utmattning? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur chefer i Sverige jobbar för att motverka utmattningssyndrom hos de anställda. Med en socialpsykologisk ansats har detta ämne studerats med hjälp av teorier och begrepp som Organisationsteori, KASAM, Krav-Kontroll-Stöd-Modellen, Transformationsteorin och Utmattning. Det genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med olika chefer inom Sverige utan en specifikt vald bransch. Resultatet visar att kommunikation, ansvarstagande och närvaro är enligt cheferna tre viktiga delar när det kommer till hur de arbetar för att motverka utmattningssyndrom hos sinaanställda. / The workplace is where many people spend the majority of their waking time at, for some, this can be a contributing factor to stress. Stress is not always manageable, this leads to an exhaustion for many, some might not have enough resources to handle the demands placed on them. Society has certain norms and expectations of the individual, we are expected to prioritize social life with friends and family, at the same time as we are expected to be career conscious and manage other social norms. In order to manage all the demands and expectations one may experience, the manager plays a large and important role, this in order to minimize the risks of burnout among the employees in a workplace. What do managers do to maintain the well-being of their employees and minimize the risk of a possible burnout. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how managers in Sweden work to counteract fatigue syndrome in employees. With an approach to social psychology, this subject has been studied with the help of theories such as Organizational Theory, Sense of cohesion, Requirements-Control-Support-Model and Transformation Theory. Tensemi-structured interviews were conducted with various managers within Sweden without a specifically selected industry. The results show that communication, responsibility and presence are, according to the managers, three important parts when it comes to how they work to counteract fatigue syndrome in their employees.

Nästan en tredjedel av alla anställda i Sverige upplevde under 2020 arbetsrelaterade besvär, så som hög arbetsbelastning, trötthet, oro, ångest eller utmattningssymptom. Arbetsgivare har ett ansvar att arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö och ska vid behov ta hjälp av företagshälsovård (FHV) och även samverka med företagshälsovård i preventivt syfte. En misstänkt bidragande orsak till den ökande ohälsan i arbetslivet kan vara att arbetsgivare inte uppfyller sitt fulla ansvar och införlivar arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Studien undersökte behandlares (psykologer och beteendevetares) upplevelser av att arbeta med stöd till individer som upplever brister i organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie gjordes med åtta informanter från tre olika företagshälsor över hela landet. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier med det övergripande temat Behandlares förutsättningar att arbeta med stöd till hälsa i arbetslivet. Resultatet indikerar att behandlarens roll innebär en balansgång mellan organisationen och klienten vilket ibland kan innebära motstridiga intressen. Studien visar också att behandlarnas stöd i stor utsträckning handlar om att stötta klienter att göra anpassningar för att kunna hantera arbetssituationen i arbetsmiljöer som präglas av höga krav. En implikation av resultaten är att organisationer skulle behöva använda sig av FHV i större utsträckning än i dag i sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga ohälsa och främja hälsa. / Nearly one third of all employees in Sweden experienced work-related problems during 2020, such as heavy workload, worry, fatigue, anxiety or exhaustion disorder. Employers are responsible for the organizational and social work environment and are obliged to take assistance from occupational health services (OHS) when needed, and to collaborate with OHS for preventive purposes. A contributing factor to the increasing ill-health in working life could be that employers do not fulfill their responsibility and incorporate preventive and health-promoting work environment management. The study examined psychologists and behavioral scientists’ experiences of giving support to individuals who experience shortcomings in the organizational and social work environment. An interview study was conducted with eight informants from three different OHS across the country. The analysis consisted of a qualitative content analysis that resulted in four categories with the overall theme Conditions for working with support to increased health in working life. The results indicate that the supporting role involves balancing between the organization and the client, which can sometimes mean conflicting interests. The study also shows that the support is largely about supporting clients to make adjustments, to be able to handle the work situation in work environments that are characterized by high demands. One implication of the results is that organizations would need to use OHS to a greater extent, in order to support an improved work environment, to prevent ill-health and to promote health.

Mäns våld mot kvinnor är idag ett omfattande samhällsproblem som nu börjar uppmärksammas mer inom media så väl som politik. Kvinnors utsatthet för våld är inte längre en privat sak utan ansvaret vilar på samhällets axlar. Svenska kvinnojourer är idag den enda möjligheten för skydd och organisationerna har lång erfarenhet med både stöd- och förebyggande arbete inom området våld i nära relation. Den rådande covid-19 pandemin har nu tagit sin plats på världskartan och har försvårat mycket av det viktiga arbete jourerna gör för utsatta kvinnor. Denna studie syftar på att undersöka upplevelser och erfarenheter personalen på svenska kvinnojourer har, av covid-19 pandemins påverkan på de våldsamma relationerna, samt deras möjlighet att erbjuda det livsviktiga stödet. Att försöka att skapa en bild av pandemins konsekvenser för kvinnorna som utsatts för detta våldsamma samhällsproblem var därtill också en huvudpoäng med studien. Den ökade isoleringen och den ökade frustrationen över situationen syns i studiens resultat att vara de största riskfaktorerna för intensifiering och ökningen av mäns kontrollerande och våldsamma beteende mot kvinnor. Därutöver har den sociala distanseringen försvårat kvinnojourernas arbete och därmed kontakten till de utsatta kvinnorna. Det förebyggande arbetet har mer eller mindre ställts in. Efterverkningarna av denna nya verklighet är fortfarande okänd men förväntas inte vara utan betydelse. / Men's violence against women is today a widespread societal problem, which is now beginning to receive more attention in the media as well as in politics. Women's exposure to violence is no longer a private matter, the responsibility now rests on the shoulders of the society. Swedish women shelters are today the only opportunity for protection, and the organizations have extensive experience and knowledge of both support and preventional work in the area of ​​intimate partner violence. The current covid-19 pandemic has now taken its place on the world map, and has made much of the important work the women shelters do for victimized women more difficult. This study aims to examine the experiences and perceptions of Swedish women shelters, on the impact of the covid-19 pandemic on violent relationships and their ability to offer vital support. The purpose of creating an image of the pandemic's consequences for the women who were exposed to this violent societal problem was also a main point of the study. The increased isolation, and the intensified frustration over the situation is shown in the study results as being the biggest risk factors for intensifying and increasing men's controlling and violent behavior towards women. In addition the social distancing has made the work of the women shelters and thus the contact with the victimized women more difficult. The preventive work has more or less been seized. The aftermath of this new reality is still unknown, but is not expected to be without significance.

Previous research on the social services' work with honour-related issues has shown that knowledge is limited and poorly recognized among professionals when exercising official authority. This has led to many consequences including misjudgement in cases regarding victims of honour-based violence. The aim of this study has been to investigate social workers' conceptions of working with young women who are exposed to honour-related violence. Five semi-structured interviews with social workers in one of Stockholm's west district administrations, were conducted and the subsequent data has been analysed using a thematic content analysis. Results show that social workers' perception of honour-related violence is affected by their preconceived notions. The difficulties in their work have primarily been in the complexity of the problem, more specifically in maintaining relationships with the young women and to involve the family in transformation work. The results of the study on social workers' notions of honour-related violence and oppression have shown that the phenomenon is associated with cultural customs. It is concluded that a prerequisite for social workers in the investigation process and during the transformation work is a good relationship with the victim and other parties involved. / Enligt tidigare forskning om socialtjänstens arbete med hedersrelaterade frågor har det visat att kunskaperna är begränsade och dåligt erkända bland yrkesverksamma vid myndighetsutövning. Detta har lett till konsekvenser såsom felbedömningar i ärenden för offer som utsatts för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie har varit att undersöka socialsekreterares föreställningar om att arbeta med unga kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld. Insamlingen av empiri har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare vid en av västra Stockholms stadsdelsförvaltningar och data har analyserats ur en tematisk innehållsanalys. Vidare har de huvudsakliga resultaten visat att socialsekreterares föreställningar om hedersrelaterat våld påverkats av deras förutfattade meningar. Svårigheterna i arbetet har bestått av problemets komplexitet och att involvera familjen i förändringsarbetet. Slutsatserna i studien kring socialsekreterares föreställningar av hedersrelaterat våld och förtryck har visat att fenomenet är förknippat till kulturella sedvänjor. En förutsättning för socialsekreterare i utredningsprocessen och under förändringsarbetet är en god relation till den våldsutsatta samt andra involverade parter.

Syftet med studien är att undersöka vilka hinder skolkuratorer ställs inför när det gäller att förebygga psykisk ohälsa och vilka strategier de använder i arbetet med att ge stöd till eleverna i skolan. Syftet är även att undersöka hur samverkan mellan skolkuratorer och lärare ser ut när det gäller arbetet mot psykisk ohälsa. Studien är genomförd utifrån kvalitativ insamlingsmetod där jag genomför fem semistrukturerade intervjuer för att sedan granska resultatet utifrån en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna som används är KASAM och systemteori. Resultatet visade att skolkuratorer möter hinder i form av tidsbrist, alltför stort fokus på åtgärdande arbete och lärarnas brister i kunskap om psykisk ohälsa och psykosociala perspektivet. Strategier som används är att lyssna, inte döma, relationsbyggandet med elever och validering och normalisering kring elevernas känslor. Resultatet visar även att fler skolkuratorer upplever samverkan som bristande på grund av kommunikationsbrist, lärarna prioriterar undervisning samt deras brister i kunskap om psykisk ohälsa och det psykosociala perspektivet. / The purpose of the study is to investigate what obstacles school counselors face when it comes to preventing mental illness and what strategies they use in the work of providing support to students in school. The purpose is also to investigate what collaboration between school counselors and teachers looks like when it comes to work against mental illness. The study is conducted based on qualitative collection method where I conduct five semi structured interviews and then review the results based on a thematic analysis. The theoretical basis of this study is KASAM and system theory. The results showed that school counselors face obstacles in the form of lack of time, too much focus on remedial work and teachers’ shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective. Strategies used are listening, not judging, building relationships with students, and validating and normalizing students’ emotions. The results also show that more school counselors perceive collaboration as lacking due to lack of communication, teachers prioritize teaching and their shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective.

The aim of this study was to examine how the school counselors experience their role in the school when it comes to working against bullying. We also wanted to examine how the cooperation works between school counselors and the rest of the school personnel. To obtain useful data for our analysis we used a qualitative method which includes six interviews with six school counselors from municipal and independent primary schools in Helsingborg. To deepen our knowledge even further we have included three theories which are the theory of profession, role theory and Bronfenbrenner's ecological systems theory.Since this study is based on interviews with school counselors that works in both municipal and independent primary schools, their experience of the preventive work has also been different. The school counselors that works in the municipal schools focus their preventive work through the anti-bullying program Olweus were they for example use surveys to measure the students wellbeing. The independent schools does not work after a specific program and thus has a larger action space to work with. The result of this study shows that the work against bullying varies from the different schools.The school counselors experience of their role in the work against bullying also varies where some of them felt that they have a significant role in the preventive work where others meant that the responsibility lays on the students mentors and teachers. Through this study cooperation has been a consistent theme where the informants believe that the cooperation between them, teachers and the students families is necessary to be able to do a good preventive work in the schools. The cooperation seems to work well in the school but there is parts of the work against bullying that needs clarification when it comes to accountability.

Syftet med studien var att se hur skolkuratorer på gymnasieskolor kan arbeta förebyggande med syskonvåld inom det skolsociala arbetet. Studien har utgått från tre frågeställningar som berör hur skolkuratorerna arbetar förebyggande mot syskonvåld, vilka metoder som kan vara användbara samt hur de kan hjälpa elever som redan blivit utsatta för syskonvåld. Denna studie har utförts utifrån en kvalitativ ansats genom fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio intervjupersoner som arbetar på gymnasieskolor. Studiens resultat visar att det råder mer kunskap om syskonvåld och det förebyggande arbetet kring detta än vad skolkuratorerna inledningsvis uppfattat. Genom diskussioner och reflektioner i fokusgrupperna har skolkuratorerna erhållit mer kunskap. Gymnasieskolorna har ett antal bra metoder som redan existerar inom verksamheterna som går att applicera både på det förebyggande arbetet och arbetet där syskonvåldet redan sker. Det går även att arbeta förebyggande där våldet redan sker genom att förhindra att våldet fortlöper och eskalerar. / The purpose of the study was to see how school counselors at high schools can work preventively with sibling violence within the school social work. The study was based on three questions that concern how the school counselors work preventively against sibling violence, which methods can be useful and how they can help students who have already been exposed to sibling violence. This study has been carried out based on a qualitative approach through four focus group interviews with a total of ten interviewees who work in high school. The results of the study show that there is more knowledge about sibling violence and the preventive work around it than the school counselors initially perceived. Through discussions and reflections in the focus groups, the school counselors have gained more knowledge. The high schools have a number of good methods that already exist within the activities that can be applied both to the preventive work and the work where sibling violence already is present. It is also possible to work preventively where the violence is already taking place by preventing the violence from continuing and escalating.

Studien syftar till att undersöka hur Polisen i Malmös arbete mot näthat bland unga, i synnerhet sådant näthat som tenderar att eskalera till fysisk misshandel, bedrivs och upplevs idag. Vidare avser studien att utforska om, och i så fall hur, detta arbete kan effektiviseras, såväl utifrån enskilda polisers som ungdomars perspektiv. För att fylla studiens syfte tillämpas en kvalitativ ansats, vilken utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fokusgrupp. All insamlad data analyseras genom tematisk analys, där underlaget från poliserna bland annat mynnat ut i teman som: Internet som startpunkt för fysiska konflikter, missnöjdhet över dagens preventiva arbete mot näthat och förbättringsåtgärder online. Datamaterialet från ungdomarna återspeglas i sin tur genom teman som: Anonymitet som accelerator för näthat, önskan om ökad polisiär närvaro online samt förhållningssätt på sociala medier. Slutligen integreras samtliga datamaterial i en resultatdiskussion, varpå några av studiens viktigaste slutsatser är: 1) Polisen i Malmös arbete mot näthat bland unga, i synnerhet sådant näthat som tenderar att leda till fysisk misshandel, upplevs idag vara mycket bristfälligt, 2) Polisen bör i större utsträckning följa internets utveckling samt de trender och brottstriggande beteenden som cirkulerar på sociala medier bland unga, samt 3) Polisens arbete kan förslagsvis förbättras genom att öka närvaron på de plattformar där ungdomar främst uppehåller sig, såväl som att öka närvaron på och samverkan med skolor, fritidsgårdar och andra sociala aktörer.

The purpose of this study is to analyze how police and social services in Stockholm workwith juvenile crime. The focus is how the professions work and which interventions are used.The study also focuses on how the professions collaborate on juvenile crime. A qualitativemethod was used and six interviews with social workers and police were performed. Theresult has been analyzed with the method Theoretical thematic analysis and Systems theory.The result shows that the respondents see a new type of youth criminality which is moreserious than before, which they are not educated to work with. The result also shows that theyouth are influenced by their peers, and that the area where the youth lives can affect theirconditions in life. A common effort with serious crime within social service is thereforedislocation, so the youth can change all systems in his life. The respondents also describe thatcollaboration between the professions are important, which previous research also points out.The collaboration works well but there are a few obstacles, professional secrecy amongothers. The professions work with juveniles in different ways, but they share the same pointof view on how to handle juvenile delinquency.