<p>Undersökningen tar reda på fem olika grundskollärares uppfattningar kring värdegrundsarbetet. Synen på värdegrund, konflikter, elevers problembeteende samt metoden ART (aggressive replacement training) diskuteras. Hur dessa begrepp kommer till uttryck i det vardagliga arbetet samt vilka pedagogiska konsekvenser det får förs även fram. ART är en metod som ska ge elever alternativ till ett negativt beteende. Den innefattar tre delar: ilskekontrollträning, social färdighetsträning samt moralträning. För att undersöka hur lärares värdegrundsarbete förmedlas har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultaten visar att värdegrundsarbetet genomsyrar lärarnas vardag. I värdegrunden ingår konflikthantering och det måste prioriteras före undervisningen, anser deltagarna. Om eleverna inte är trygga kan de inte ta in kunskap. För att ha en trygg klassrumsmiljö krävs positiva sociala relationer mellan lärare och elever. Genom ett empatiskt förhållningssätt kan läraren skapa ett gott socialt klimat och vara en förebild för eleverna. ART är ett verktyg för att arbeta förebyggande med värdegrund, samtidigt som metoden erbjuder strategier för ett alternativt beteende hos de elever som har svårigheter socialt och emotionellt. Deltagarna beskriver positiva effekter hos dessa elever både gällande lärandet och i den sociala samvaron. För att få en mer bestående förändring hos eleverna krävs tid och ett gott samarbete med hemmet. Resultatet visar att föräldrar inte alltid är positivt inställda till sitt barns deltagande i ART. Kritik framförs mot att metoden riktar in sig på symtomen och inte tar tag i de bakomliggande orsakerna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.</p><p>Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.</p><p>Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.</p><p>Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven. Att skapa en god relation samt förståelse för eleverna anses viktigt liksom samarbete med föräldrarna i arbetet med elever med beteendeproblem.</p>

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser. Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem. Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren. Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven. Att skapa en god relation samt förståelse för eleverna anses viktigt liksom samarbete med föräldrarna i arbetet med elever med beteendeproblem.

Undersökningen tar reda på fem olika grundskollärares uppfattningar kring värdegrundsarbetet. Synen på värdegrund, konflikter, elevers problembeteende samt metoden ART (aggressive replacement training) diskuteras. Hur dessa begrepp kommer till uttryck i det vardagliga arbetet samt vilka pedagogiska konsekvenser det får förs även fram. ART är en metod som ska ge elever alternativ till ett negativt beteende. Den innefattar tre delar: ilskekontrollträning, social färdighetsträning samt moralträning. För att undersöka hur lärares värdegrundsarbete förmedlas har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultaten visar att värdegrundsarbetet genomsyrar lärarnas vardag. I värdegrunden ingår konflikthantering och det måste prioriteras före undervisningen, anser deltagarna. Om eleverna inte är trygga kan de inte ta in kunskap. För att ha en trygg klassrumsmiljö krävs positiva sociala relationer mellan lärare och elever. Genom ett empatiskt förhållningssätt kan läraren skapa ett gott socialt klimat och vara en förebild för eleverna. ART är ett verktyg för att arbeta förebyggande med värdegrund, samtidigt som metoden erbjuder strategier för ett alternativt beteende hos de elever som har svårigheter socialt och emotionellt. Deltagarna beskriver positiva effekter hos dessa elever både gällande lärandet och i den sociala samvaron. För att få en mer bestående förändring hos eleverna krävs tid och ett gott samarbete med hemmet. Resultatet visar att föräldrar inte alltid är positivt inställda till sitt barns deltagande i ART. Kritik framförs mot att metoden riktar in sig på symtomen och inte tar tag i de bakomliggande orsakerna.

The token economy program, which is a method for behaviour modification, has been used worldwide for different groups within different settings in order to vhange behaviour.Research has found the token economy program to be effective. However, research is limited to quantitative and experimental studies, and Swedish research in this field is brief. Nevertheless, the program is used in several institutions n Sweden. A qualitative study in Swedish settings could therefore be useful. The purpose of this paper is to examine the experiences of a token economy program using qualitative interviews. The interviews were conducted with both children and staff in a Swedish institution for children with behavioural problems. Our main results show that the token economy program can be used as an effective tool to motivate individuals to behave in a specific way. The child participants seem to appreciate the access to activities that are proposed as an award for certain beheaviour. Some parts of the program that are perceived as quite problematic are the administration of the program, levels of difficulty and how to identify target behaviour.

Konflikter är någonting som uppkommer på förskolan dagligen. Det finns konflikthanteringsmetoder som förskollärare idag tar hjälp av. I studien så presenteras bland annat lågaffektivt bemötande som en metod för att arbeta med konflikter. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares sätt att möta problembeteende samt att undersöka hur förskollärare hanterar konflikter. En kvalitativ studie och intervjuer har utförts med totalt sex stycken förskollärare på två skilda förskolor. Studien visar på att konflikter är någonting som sker dagligen mellan barn men att det är miljön som är den avgörande faktorn för hur ett barn ska agera. Det kan handla om att ett barn måste gå från en aktivitet till en annan och där skapas en oro. Studien visar också att hur förskollärare agerar vid konflikter är också avgörande för hur ett barn ses utav de andra barnen. Utifrån denna studie så handlar problembeteende och konflikter på förskolan om både den fysiska och psykiska miljön. Förskollärare måste lära sig att hantera konflikter och utvärdera sitt eget arbete för att kunna ha rätt verktyg till hands nästa gång en konflikt uppkommer.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur specialpedagoger skapar mening kring arbetet med skolproblematiskt beteende, dess orsaker och lösningar. Via kriterieurval valdes sex specialpedagoger ut vars erfarenheter på olika sätt kompletterade varandra. De arbetade i fem kommuner utspridda över Sverige. Två arbetade kommunövergripande, tre på skolor. De hade varit yrkesverksamma olika länge och de var verksamma i olika sociokulturella områden osv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via Teams och varade i 60–80 minuter vardera. Frågorna var öppna och informantens ord och begrepp togs tillvara i fördjupande följdfrågor. Datan bearbetades med hjälp av diskursanalys och tematisk analys. Resultatet visar att de skolproblematiska beteenden som specialpedagogerna lyfter fram var a) beteende som bryter mot lärarens norm om det korrekta beteendet i skolan b) beteende i form av affektutbrott c) beteende till följd av att en person är avogt inställd till en annan person. Vidare framkom tre förklaringsmodeller i specialpedagogernas tal om skolproblematiska beteenden: Problemskapande skolkrav och normsystem; Problemskapande inre: affekttillstånd eller diagnos; Problemskapande polarisering i relation. Dessa förklaringsmodeller låg till grund för vilka lösningar som ansågs meningsfulla. Förklarings-modellerna som specialpedagogerna utgick ifrån möjliggjorde därigenom vissa lösningar, medan andra lösningar utestängdes. T.ex. beskrevs KBT-behandling som en meningsfull lösning för elever som ansågs ha ett problemskapande inre: affekttillstånd/ diagnos. Men om orsaken till problembeteendet istället antogs bero på problemskapande skolkrav och normsystem blev det meningsfullt att förändra läraren genom en synvända så att läraren började anpassa undervisningen efter elevens behov. Studien visade även att vad som framhölls som ett meningsskapande arbete kring skolproblematiska beteenden påverkades av huruvida specialpedagogen intog ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Här skapades diskurser om eleven som problemskapande motståndare samt den problemskapande läraren som behövde förändras.  Resultatet visar på att specialpedagoger behöver bli medvetna om att när de intar en specifik förklaringsmodell kommer vissa lösningar bli givna medan andra döljs. Därför behöver de kunna skifta mellan olika förklaringsmodeller för att hitta fler sätt att hantera situationen. Likaså behöver de reflektera över om de intar ett inifrån- eller utifrånperspektiv i den givna situationen samt vad detta får för konsekvenser.

Delinquent behavior is often a consequence of complex interactions between social contexts. In this study, we examined if the quality of relationships with mothers or fathers and relationships with delinquent peers predicted change in adolescents’ delinquent behavior. We used a sample of 2024 Swedish adolescents between the ages of 13 and 18 years (M = 14.8, SD = .71). We analyzed the data using hierarchical regressions, testing interactions intended to determine if the relationships with peers moderated the association of peers’ delinquent behavior with changes in adolescents’ own delinquent behavior. We further tested if this interaction was moderated by the quality of relationships with parents. The results suggested that association with delinquent peers was moderated by the quality of the relationship with peers. We did not find, however, evidence that the relationships with mothers or fathers predicted change in delinquent behavior or moderated the association of peer variables with delinquent behavior. While having delinquent peers matters for predicting delinquent behavior, when the relationships are high-quality relationships there is a greater increase in delinquent behavior than when the relationships are lower quality. The results of this study have implications for practice and further research on delinquent behavior, particularly for creating and improving prevention and intervention programs. / Delinquent beteende är ofta en konsekvens av komplexa interaktioner mellan sociala sammanhang. I denna studie undersökte vi om kvaliteten på relationerna med mödrar eller fäder och relationer med brottsliga kamrater förutspådde förändring av ungdomars brottsliga beteende. Vi använde ett urval av 2024 svenska ungdomar mellan 13 och 18 år (M = 14.8, SD = .71). Vi analyserade datan genom att använda hierarkiska regressioner, testande interaktioner som avsåg att avgöra om relationerna med kamrater modererade associeringen av kamraternas brottsliga beteenden med förändring av ungdomars egna brottsliga beteende. Vi testade fortsättningsvis om denna interaktion var modererad av kvaliteten på relationerna med föräldrarna. Resultaten föreslår att association med delinquenta kamrater modererades av kvaliteten på relationen med kamrater. Vi hittade emellertid inte bevis för att relationerna med mödrar eller fäder förutspådde förändring i delinquent beteende eller modererade associeringen av kompisars variabler med delinquent beteende. Relationen med delinquenta kamrater är betydelsefull för att förutsäga delinquent beteende, där högkvalitativa relationer modererade en kraftigare ökning av delinquent beteende än de relationer som var lågkvalitativa. Resultaten av denna studie har implikationer för praktik och vidare forskning i brottsligt beteende, särskilt för att skapa och förbättra prevention och interventionsprogram.

Svensk barnavård och tvångsvård av barn och unga har diskuterats och problematiserats av flertalet forskare och har även varit lagstadgat sedan början av 1900-talet. Lagen och hur samhället ser på problembeteende och skyddsbehov har sedan dess förändrats. Exempelvis så var den dominerande synen, innan 1900-talet, att samhället hade en viss skyldighet att skydda och hjälpa barn och unga i nöd men präglades snarare av ett samhällsskyddande synsätt. Även vad som anses vara ett problem har förändrats över tid och korrigerats inom lagstiftningen. Hur vi människor kommer överens om vad som är normalt eller normbrytande görs dels genom sociala processer men också genom språk där vi konstruerar en gemensam verklighet som vi förhåller oss till. Lagstiftningen som sådan är en, av människan skapad, konstruktion av vad vi gemensamt anser är de normer som vi ska förhålla oss till. Därav anser vi att det är intressant att se hur barn och ungdomars normbrytande beteende skrivs fram, framställs eller konkretiseras i domar som berör tvångsvård av barn. Studiens syfte är att undersöka hur ett barns skyddsbehov och problembeteenden konstrueras i domar rörande 3 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För att besvara studiens syfte har följande frågeställning varit vägledande; vilka problembeteenden och skyddsbehov framställs i domar som avser vård enligt 3 § LVU? Ett kvalitativt angreppssätt har använts för att svara på studiens syfte och frågeställning. Studiens empiri består av 33 förvaltningsrättsdomar mellan åren 2012 och 2017 från en, för studien, specifik kommun. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och tematisk analys används som analysverktyg. Studien analyseras med stöd av socialkonstruktivistisk teori och med stöd av tankar från bland andra Johanna Schiratzki, Anna Hollander, Astrid Schlytter, Lina Ponnert, Pernilla Leviner och Titti Mattsson, för att nämna några. Resultatet presenteras med stöd av fem huvudteman; brottslig verksamhet, missbruk av beroendeframkallande medel, något annat socialt nedbrytande beteende, påtaglig risk och samtycke. Samt fem subteman utifrån rekvisitet socialt nedbrytande beteende; olämpliga miljöer, missbruk, bristande skolgång, kriminalitet och sist neuropsykiatriska diagnoser och/eller annan psykisk variation. Studiens resultat visar på att de ungas skyddsbehov och problembeteende skrivs fram genom rekvisiten inom LVU lagstiftningen och att konstruktionen av dessa börjar i och med socialsekreterarens LVU-utredning och socialnämndens ansökan om vård med stöd av LVU. Resultatet visar även på att förvaltningsrätten som oftast bifaller socialnämndens ansökan om vård och i studiens empiriska material avslås endast två ansökningar. I studiens avslutande kapitel förs en diskussion om studiens slutsatser men också om vidare forskning kring konstruktionen gällande barn och ungdomars skyddsbehov och problembeteende. / Swedish child welfare and compulsory care for children and adolescents has been discussed and problematized by most researchers and been statutory since the beginning of the 20th century. The law and the way Swedish society views problem behavior, child and adolescent delinquency and the need to care and protect the children with such needs has changed over time. For example, the dominant view, before the 20th century, was that society had a certain obligation to protect and help children and young in need, but rather was characterized by a community-protection approach. What society considers to be a problem behavior has changed over time and been corrected multiple times within the law. How people agree on what is a normal or problematic behavior, when it comes to children and adolescents, is through social processes and language. Through our common social processes and languages we construct a common reality to which we can relate. Legislation as such is a man-made construction of what we commonly consider to be the norms that we should follow. Therefore, we find it interesting to understand how children and adolescents problem behavior is expressed, produced or concretized in judgments relating to compulsory care.  The purpose of the study is to investigate how a child’s or young person’s problem behaviors and protection needs are constructed in judgments relating to 3 § of the care of young people (special provision) act (LVU). In order to answer the purpose of the study the following questions should be asked; what problem behaviors and protection needs are constructed in judgments relating to care under 3 § of the LVU? A qualitative approach has been used to answer the study’s purpose and questions. The empirical study consists of 33 court judgments between 2012 and 2017 from one specific municipality. The theoretical basis of the study is social constructionism and thematic analysis is used as an analytical tool. The study is analyzed on the basis of social constructivist theory and supported by research from, to name a few, Johanna Schiratzki, Anna Hollander, Astrid Schlytter, Lina Ponnert, Pernilla Leviner and Titti Mattsson.  The results of the study indicate that the problem behavior and protection needs of children and young people are constructed through the LVU-legislation process and that the social construction begins with the Social Welfare Committee's LVU investigation and application for care with the support of LVU. The result also shows that law most often approves of the Social Welfare Committee's application compulsory care. In the empirical material of the study, only two applications were rejected. The study's final chapter discusses the conclusions of the study, but also on further research on the construction of children and young people's problem behavior and protection needs.

När det på 1990-talet uppmärksammades att barn kunde utsätta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var något som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare Rädda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp Rädda Barnens Pojkmottagning och tog emot både flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna målgrupp uppmärksammades började så sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller. Utvecklingen är en process som fortgår idag.                       Syftet med denna uppsats har varit att studera forskningsanvändningen för det praktiska arbetet med barn och unga med ett sexuellt problembeteende. Utifrån detta har intervjuer skett med profesionella praktiker som möter dessa barn och ungdomar för  att höra deras reflektioner om vad som gör att ett barn eller en ung människa utvecklar den här typen av beteende samt vad som är en effektiv behandlingsmetod för målgruppen. Vi har sedan ställt detta mot den redan existerande forskningen, för att se på praktikernas kunskapsanvändning och hur den förklaras med hjälp av den nyinstitutionella organisationsteorin, som belyser olika aktörers sätt att se på ett fenomen. Den första delen utgör det existerande kunskapsläget kring behandlingar samt hur forskare har kunnat identifiera orsaksförklaringar bakom ett sexuellt problembeteende. Det finns meningsskiljaktigheter i orsaksförklairngar. Andra delen består av intervjuer med sju stycken praktiker som har arbetat eller arbetar inom dett område. Det finns skiljaktigheter kring svaren och hur man arbetar med dessa barn och ungdomar. Under analysen ställs praktikernas erfarenheter och kunskap i relation till det kunskapsläge som existerar, detta göra genom den nyinstitutionella organisationsteorin.Studien avslutas med våra egna reflektioner kring studien. / During the 1990’s it was first discovered that children could sexually abuse other children. This made the care staff stand lost towards the task to help these children. This was something that had not previously been talked about and there were not much knowledge in the area. When Börje Svensson and Anders Nyman started a project with Rädda Barnen, a treatment program started to develop. Svensson and Nyman started to treat young girls and boys who had problematic sexual behaviors. After this treatment program started to slowly develop and is a process that continues today.      The purpose of this thesis is to look at the implications of scientific studies in the practical work when it comes to children and adolescents with problematic sexual behaviors. We have chosen to talk to professionals who meet these children and young people, to hear their thoughts on what it is that makes a child or a young person develop this type of behavior and how you best treat it. We then compared the results from the interviews against the already existing researches. The first part of the thesis consists the existing state of knowledge on treatment and causal explanations in children and adolescents with problematic sexual behaviors. The second part consists the results of the interviews with seven professional’s working in this field and their opinions as well as their views on treatment and causal explanations. The last part contains a comparative analysis between the scientific researches and the working professional’s knowledge. The analysis conducts the institutional theories of organizations.