Syftet med studien är att kartlägga vilka typer av problemlösningsuppgifter som förekommer i Matte Direkt Borgen 4A och Prima Formula 4. Vidare ämnar studien undersöka vilka möjligheter problemlösningsuppgifterna skapar för att utveckla de olika faserna i problemlösningsprocessen. Samt att undersöka vilka matematiska kunskaper som kan utvecklas genom arbete med uppgifterna.   För att nå ett resultat att analysera konstruerades ett ramverk, vilket bygger på  bland annat idéer från forskarna Pólya, Schoenfeld, Lester och Taflin samt variationsteorin. Detta ramverk användes sedan i form av ett antal frågor som ställdes mot, dels problemlösningsuppgifterna i läroböckerna, och dels lärarhandledningarna.   Vid kategorisering av uppgifter, som i läroböckerna benäms som problemlösningsuppgifter, visar resultatet att majoriteten av uppgifterna kategoriseras som Rika och Övriga problem. Det förekommer även Textuppgifter och Rutinuppgifter. Resultaten visar också att uppgifterna skiljer sig åt i karaktär och fokuserar på olika delar av problemlösningsprocessen. Alla delar i problemlösningsprocessen tränas i arbete med uppgifterna. Av resultatet framgår det också att det förekommer variationsmönster i läroböckerna.   Analysen synliggör att problemlösningsuppgifterna i läroböckerna förvisso kommer med stora utvecklingsmöjligheter för eleverna men även att stort ansvar ligger på läraren i arbetet med uppgifterna.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärares olika uppfattningar om begreppet problemlösning och hur de uppfattar att de arbetar med problemlösning. Arbetet genomsyras av en fenomenografisk ansats där lärares olika uppfattningar är centrala. Studiens empiri har samlats in med hjälp av nio intervjuer baserat på lärare från tre olika skolor. Lärare har även observerats i syfte att samla in eventuella iakttagelser som motsäger intervjuerna, men observationerna har istället fungerat som en metod att stärka det lärarna uppfattar. Insamlad empiri har analyserats med hjälp av en fenomenografisk dataanalys som urskiljer likheter och olikheter i lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att lärare uppfattar begreppet problemlösning på två skilda sätt, som ett redovisningstillfälle eller som en komplicerad arbetsprocess. Hur lärare arbetar med problemlösning i praktiken har vi valt att dela upp i fem moment, vilka är val av problem, inledningsfas, aktivitetsfas, individanpassning och avslutningsfas. Lärarnas olika uppfattningar synliggör hur man didaktiskt kan arbeta med problemlösning, vilket kan inspirera aktiva lärare och lärarstudenter hur problemlösning kan angripas.

Kan undervisning med hjälp av programmering utveckla den matematiska problemlösningsförmågan? Olika studier besvarar den frågan med ja. För ett mer noggrant svar på den här frågan har olika studier analyserats för att kartlägga sambandet mellan programmering och problemlösning. Genom en litteraturstudie, där information systematiskt har samlats in från olika forskningsprojekt och sedan jämförts, har det lyfts fram vilka olika förmågor, med speciellt fokus på problemlösningsförmågan, som kan utvecklas genom undervisning i programmering samt hur denna undervisning bör se ut. Förmågorna har sedan jämförts med de olika faser som vi genomgår när vi löser problem. Vidare diskuteras om förmågorna, som elever kan utveckla genom undervisning med hjälp av programmering, även kan överföras till problem i andra kontexter. Slutsatsen från studien är att problemlösningsförmågan verkar kunna utvecklas genom undervisning med hjälp av programmering, framförallt om den kompletteras med problemlösningsinstruktioner.

Matematik är ett ständigt aktuellt ämne. Enligt Skolverket ska lärare hjälpa elever att se matematiken i vardagen och ge möjligheter till grupparbeten.Tidigare forskning tyder på att elever kan ha svårigheter med vardagsnära matematik och grupparbete kan leda till en hög alternativ låg nivå av samarbete. Studiens syfte är att undersöka hur elever tillsammans kan arbeta med vardagsnära kontext inom ämnet matematik i grundskolans tidiga år. Forskningsfrågorna är: Vilka roller synliggörs i grupparbete med problemlösningsuppgifter med vardagsnära kontext? och Hur påverkas elevers arbete av den vardagsnära kontexten när de arbetar i grupp? Videoobservationer utfördes på två skolor med 11 elevgrupper. Två analyser genomfördes, en utifrån tidigare definierade roller och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att flera olika roller uppstår under arbetet och att rolllerna förekommer i olika stor utsträckning. Vidare visar resultatet att den vardagsnära kopplingen kan fungera som en motivation eller en distraktion. Slutsatsen är att tätt samarbete kan uppstå men även att samarbetet kan ligga på en låg nivå och att den vardagsnära kontexten kan påverka arbetet positivt och negativt. Slutligen efterfrågas svensk forskning kring vardagsnära matematik, problemlösning i grupp och de kooperativa rollerna i de tidiga skolåren.

Syftet med studien är att analysera uppgifter under problemlösningsrubriker i läroböcker, för att se hur stor andel av dessa uppgifter som verkligen är problemlösningsuppgifter, hur de fördelades mellan års­kurserna 4, 5 och 6 samt var i läroboken de är placerade. Totalt analyserades 573 upp­gifter fördelade på två läroboksserier för årskurs 4–6 med 3 respektive 6 läroböcker i varje serie.  För att veta vilka uppgifter som kan klassificeras som problemlösningsuppgifter utgick vi från definitionen att det till problemlösningsuppgifter inte ska finnas en färdig metod för hur uppgiften ska lösas. Uppgifter som kan lösas med ett kreativt resonemang kategoriserades som problemlösnings­uppgifter, där kreativt resonemang betyder att en helt ny lösningsmetod måste skapas, eller att en befintlig måste anpassas. För att avgöra om ett kreativt resonemang krävdes för att lösa en uppgift gjordes en kategorisering som baseras på om läroboken presenterar en lösningsmetod som kan imiteras eller anpassas, eller om en ny lösningsmetod måste skapas. Det är enbart uppgifter i de två senare kategorierna som klassificeras som problemlösningsuppgifter.  Det sammanställda resultatet för alla läroböcker visade att 67 % av de analyserade uppgifterna var problemlösningsuppgifter. Då det finns rutinuppgifter bland uppgifter som läroboksförfattarna utger vara problemlösningsuppgifter, finns det risk att elever inte får den tid som var tänkt till att utveckla problemlösningsförmågan.  Resultatet visar att problemlösningsuppgifterna är relativt jämnt fördelade mellan årskurserna 4–6 inom läroboksserierna. Det innebär att problemlösningsförmågan får utvecklas under en längre tid. Dessutom visade det sig att nästan alla problemlösningsuppgifter återfinns i slutet av ett kapitel. Eftersom alla elever inte hinner arbeta sig igenom alla uppgifter i ett kapitel, blir det viktigt att läraren gör att urval för att alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösningsuppgifterna i slutet av kapitlet.  Studiens resultat kan bidra till en medvetenhet som är viktig för att lärare ska kunna anpassa sin undervisning inom problemlösning utifrån lärobokens möjligheter och begränsningar.

Användning av digitala verktyg inom matematikundervisningen är väsentlig i dagens digitaliserade värld. De olika verktygen ger möjlighet för lärare att arbeta på olika sätt och tillåter elever att undersöka olika matematiska förhållanden inte minst inom problemlösning, som både är en förmåga och ett kunskapsområde inom matematik. Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas användning av digitala verktyg vid problemlösning i matematikundervisningen för årskurs 7-9, med utgångspunkt i lärarnas beskrivningar. Användandet undersöktes med utgångspunkt i rollerna ersättande, förstärkande samt transformerandet. Studien genomfördes genom intervjuer med sex matematiklärare för högstadiet, där resultatet visade att lärarna beskriver användningen av digitala verktyg vid problemlösning som ersättande, förstärkande, ersättande/förstärkande eller transformerande. Den förstärkande användningen var framträdande då varje lärare beskrev minst en användning av ett digitalt verktyg som kunde klassas inom kategorin.

Flera elever upplever problemlösning som ett svårt område inom matematiken. Problemlösning är en stor del av vår skolgång och vardag. Den upplevs både i sociala och teoretiska sammanhang som vi utsätts för och lär oss hantera redan i tidig ålder. Men varför upplever elever det svårt inom matematiken? Syftet med denna litteraturstudie är att exemplifiera och åskådliggöra hur lärares stöttning kan hjälpa elever vid problemlösningsuppgifter i matematik. Vi har utgått från forskning hämtat från tio olika artiklar och avhandlingar som har varit tillgängliga på Educational Resources Information Center (ERIC) Proquest interface och SwePub samt via manuella sökningar. I denna studie har vi kunnat se att det vardagliga och matematiska språket inte skiljer sig mycket från varandra men elever har svårt att uppfatta den implicita informationen i matematiska problemlösningsuppgifter. Resultatet visade även att lärarens val av stöttning avgör om eleven kommer bli bättre på problemlösning eller inte. Stöttningen ska vara vägledande för att eleven själv ska kunna resonera sig fram till rätt val avstrategier i lösningsprocessen och inte förklarande så eleven enbart tar till sig metoden läraren framhåller. Det som de flesta forskningskällorna hade gemensamt var att låta elever muntligt kommunicera med varandra, samt med läraren, för att hitta strategier att använda vidproblemlösningsuppgifter inom matematik. Slutsatsen av denna litteraturstudie visade att läraren kan stötta eleven med hjälp av en kommunikativ stöttning innehållande ledande frågor. Dessa skall vägleda eleven till att själv komma fram till rätt strategier och metoder för att lösa uppgiften.

Läromedel har ett stort inflytande över matematikundervisningen och valet av lärobokeni Sverige har överlämnats till den enskilde läraren och skolan. Granskning av läromedel kan anses vara en viktig del för att säkerställa kvaliteten. Läroboksanalys kan göras på flera olika sätt, där vi har valt att utgå från innehållsanalys inom ett utvalt område. Syftet med arbetet är att analysera tre läroböcker från åk 9 med fokus på problemlösning inom taluppfattning och algebra. Det som skiljer denna studien från övriga är att vi har utgått från ett relativt okänt teoretiskt ramverk, Chevallards Antropologiska didaktiska teori med praxeologi som analysverktyg.Vårt resultat överensstämmer med andra undersökningar gjorda inom läromedelsanalys,att det finns få problemlösningsuppgifter i läroböcker och att de oftast är placerade i slutet av kapitlet eller boken. Vidare analyserades problemlösningen utifrån det matematiska innehållet. I analysprocessen fastställdes att problemlösningsuppgifter kräver av eleven att ha en övergripande kunskap inom flera matematiska områden tillsammans med en kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån givna villkor. Eleven ska tillika kunna använda flera olika metoder för att kunna lösa problemlösningsuppgifterna.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskning säger angående vilken betydelse de matematiska språket har för elevers problemlösningsförmåga. Problemlösningsuppgifter är en stor i undervisningen inom matematik. Lärare använder sig av egna och andra matematiklärares olika tillvägagångssätt vid problemlösning för att bygga problemlösningsförmåga och det matematiska språket hos eleverna. För att besvara vår frågeställning har vi tagit fram och analyserat relevanta forskningsartiklar kring ämnet. Studierna som vi gått igenom i vår forskningsöversikt visar att det matematiska språket är abstrakt för eleverna, det vill säga orden är ovanliga i det vardagliga språket samt inom matematiken generellt för eleverna. Om eleverna tar mindre del i samtalet under matematikundervisningen får de träna mindre på det matematiska språket och därför blir deras textavkodning i matematik lidande.

Skolverket (2019) betonar i dagens läroplan vikten av problemlösning för elevers förståelse i matematik. En del forskning tyder på att elevers lärande i problemlösning i matematikundervisningen kan främjas genom lärarens undervisning i matematisk problemlösning, men att undervisningen måste utföras på ett adekvat sätt. Syftet med denna forskningsöversikt är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare genomför undervisning i matematisk problemlösning. Syftet är också att se vad forskning säger om elevers eventuella lärande i matematisk problemlösning, genom att försöka besvara följande fråga: Vad säger aktuell forskning om vad läraren bör beakta gällande undervisning i matematisk problemlösning för att främja grundskoleelevers lärande i matematisk problemlösning? För att besvara denna forskningsfråga har vi genom systematiska och manuella sökningar tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier. Resultatet indikerar att läraren genom att beakta planering, val av uppgifter och strategier, och att vara medveten om sin metod och sina roller, vid undervisning i matematisk problemlösning kan främja grundskoleelevers lärande i matematisk problemlösning. Dock bör vägas in att få studier i resultatet behandlar kritiska aspekter gällande matematisk problemlösning. Dessutom är majoriteten av studierna genomförda utanför Sveriges gränser vilket leder till att deras resultat eventuellt inte kan appliceras på svenska förhållanden. Åldersspannet på studieobjekten berör förskoleklass till grundskolans nionde klass. En kunskapslucka vi uppmärksammat är forskning på matematisk problemlösning i svenska grundskolans 1–3, tillsammans med vårt intresse för läromedel i matematik för svenska grundskolans årskurser F-3, är därför våra implikationer för examensarbete 2 att undersöka problemlösning i läromedel i matematik som används i årskurserna F-3.