Denna uppsats handlar om psykiatrins konstnärliga spår som kulturarv och hur det förmedlas till allmänheten. Syftet är att undersöka hur psykiatri blir till kulturarv, vilka konstnärliga aspekter har nyttjats inom disciplinen samt vilka spår verksamheten har lämnat efter sig från 1800 - talet till nutid. Genom analys av mitt material vill jag ta reda på vad har förmedlats från Sankta Gertruds sjukhus psykiatrihistoria samt hur psykiatrins kulturarv förmedlas genom utställningar. Metoden för denna uppsats är kvalitativ textanalys med teori som förklarar vad, hur och varför kulturarv? Som material användes boken om Sankta Gertruds sjukhus - ett samhälle i samhället, digitala hemsidan om Gertrudsvik Psykiatriska museet i Västervik, och Att bli synlig - utställning anordnad av Göteborgs stad  2022. Resultaten av studien är att konstnärliga aktiviteter har utövats inom psykiatrin sedan tidigt 1900 - talet samt att psykiatrin blir till kulturarv genom bevarade gamla sjukhusbyggnader, museer och utställningar.

Autism spectrum disorder is a diagnosis that involves difficulties with sensory sensitivity, communication, and social interaction. This condition means that the physical and psychosocial care environment can be experienced as difficult to manage. This literature review aims to explore adult patients with autism spectrum disorders' experiences of being in a care environment. A literature review was conducted where eight articles of qualitative, quantitative, and mixed methods were analyzed. Systematic searches were made in the databases Cinahl, PubMed, and PsycInfo. The results from the analysis were then written down into two main themes and seven sub-themes. The patients testified about experiences in the care environment where needs for adaptations in the physical-, sensory- and psychosocial environment had not been catered for. The patients requested individual adaptations, private spaces, and alternative communication methods. Stress was mainly caused by noise, lack of communication and short care meetings. Several of the deficiencies that emerged could lead to anxiety in the patients. Understanding the specific needs of adults with autism spectrum disorders in the care setting is critical. The care environment needs to become more accommodating when it comes to adaptations and design. Even adaptations to reduce the sensory stimulation can be part of alleviating the often stressful care environment but also to increase the well-being of the patient.

Bakgrund: Patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård lider av en allvarlig psykisk störning och har brister i eller saknar helt förmågan att fatta hälsofrämjande beslut rörande sin vård. Detta innebär att sjukvårdspersonalen tar över ansvaret över patienten och beslutsfattande kring vården. Tvångsvården utgör stora risker för att skapa lidande för patienter, och det är därför viktigt för sjuksköterskan att utföra god omvårdnad med fokus på respekt, ansvar och värdighet. Metod: Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. 10 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar och resultatet analyserades enligt Fribergs modell. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård.Huvudresultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: personalens bemötande, stöd under vårdtillfället, förlust av kontroll och konsekvenser av tvångsvården. En majoritet av deltagarna hade negativa upplevelser och erfarenheter av tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder, medan en mindre andel av deltagarna hade positiva upplevelser och erfarenheter.Slutsats: Tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder ledde i de flesta fall till negativa patientupplevelser. Patienternas upplevelser av tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder påverkades synnerligen av sjuksköterskan och hennes roll i att göra patienten delaktig i sin vård, ge tydlig information och skapa en god relation till patienterna. / Background: Patients who receive involuntary treatment suffer from severe psychiatric illness and have a flawed or complete lack of ability to make decisions to promote their health. Following this condition, the healthcare workers take on the responsibility for the patient and all decisions regarding healthcare for the patient. Coercive care constitutes great risks regarding the creation of suffering for patients and therefore it is important that the nurse practices good nursing care that focuses on respect, responsibility and dignity. Aim: To describe patients experiences of coercion and psychiatric involuntary treatment.Method: A literature review with descriptive design. 10 articles were included. The article’s quality was reviewed according to SBU:s template for qualitative articles and the results were analyzed according to Friberg’s model. Main findings: The result was split into four categories: the staff’s treatment, support during the period of care, loss of control, and consequences of coercive care. A majority of the participants had negative experiences of coercive care and coercive measures, while a smaller number of participants had positive experiences.Conclusion: Involuntary treatment and coercive measures did in most cases lead to negative experiences for the patients. The patient’s experiences were particularly affected by the nurse and her ability to make the patient take part in their healthcare, give clear information and create a well-enough relationship with the patients.

Bakgrund Att hamna under tvångsvård betyder att personen inte längre har rätt att bestämma över sig själv. Vilket kan leda till negativa relationer mellan sjuksköterskor och patienter, där patienterna kan uppleva att de inte är delaktiga i sin vård. Syfte Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter under tvångsvård. Metod Litteraturöversikt som genomfördes på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från tre databaser, CINAHL, PsycINFO och PubMed databaserna har inriktning mot omvårdnad. Kvalitetsgranskning av artiklarna har genomförts samt en innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att behandla patienter under tvångsvård som ett nödvändigt ont. Sjuksköterskor upplevde hot, våld och trakasserier på sitt arbete där många ansåg att det blev en del av deras vardag. Tvångsåtgärder gjorde att sjuksköterskor behövde gå mot patientens vilja och hamnade då i etiska dilemman där vården inte blev personcentrerad. Med hjälp av skyddande faktorer upplevde sjuksköterskor att tidigare erfarenhet och kunskap påverkade användningen av tvångsvård. Eftersträvan var ett väl fungerande teamarbete samt en god kommunikation med förtroende mellan sjuksköterskor och patienten. Slutsats Sjuksköterskor hade svårigheter att tillämpa personcentrerad vård under tvångsvård då sjuksköterskor gick mot patientens vilja. Sjuksköterskor upplevde negativa känslor vid tvångsåtgärder men ansåg det ändå som en nödvändighet för att skydda patienten. / Background Being placed under coercion care means that the person no longer has the right to decide over themself. Which can lead to negative relationships between nurses and patients, where patients may feel that they are not involved in their care. Aim Describe nurses' experiences of caring for adult patients during involuntary treatment. Method Literature review that was conducted on eleven scientific articles. The articles have been retrieved from three databases, CINAHL, PsycINFO and PubMed, the databases are oriented towards nursing. A quality review of the articles has been implemented as well as a content analysis. Results The results showed that nurses perceived treating patients under coercion care as a necessary evil. Nurses experienced threats, violence and harassment at their work where many felt that it became part of their everyday lives. Coercive measures meant that nurses had to go against the patient's will and then ended up in ethical dilemmas where care did not become person-centered. Using protective factors, nurses experienced that previous experience and knowledge influenced the use of coercion care. The aim was to work well and to communicate with trust between the nurse and the patient. Conclusions Nurses had difficulty applying person-centred care during coercion care as nurses went against the patient's will. Nurses experienced negative emotions during coercive measures but nevertheless considered it a necessity to protect the patient.

No description available.

Bakgrund: Tidigare studier påvisar frånvaro av forskning kring stödsamtal inom psykiatrisk öppenvård och att dessa kan upplevas som otydliga och utan bestämd utformning. Genom stödsamtal kan patienten erbjudas olika verktyg för att stärka sina egna förmågor. En god vårdrelation mellan vårdare och patient ökar förutsättningen för att säkerställa god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur stödsamtal används inom psykiatrisk omvårdnad i öppenvård. Metod: Studiens insamlade material baserades på kvalitativa intervjuer med elva informanter med erfarenhet av stödsamtal. Datamaterialet diskuterades i förhållande till en teoretisk referensram bestående av perspektiv på innehåll, utformning och användning av stödsamtal. Resultat: Resultatet påvisade att stödsamtal kan ses som behandlande och utformas beroende på vem som håller i samtalet. Stödsamtalet utformas ofta individuellt utan tydliga former. Framträdande var relationens betydelse samt att patienterna blev lyssnade på. Betydelsefullt var också att patienterna fick delge sin egen berättelse och därigenom kunna påverka sin egen vård. Diskussion: I denna studie diskuterades resultatet mot Lennart Fredrikssons teori om det vårdande samtalet. Förhållningssättet under samtalet upplevdes viktigt, även att lyssna och försöka förstå vad patienten ville uttrycka. Patientens delaktighet i vården var betydelsefull för att öka motivationen till ökat egenansvar hos den enskilde. / Background: Previous studies within the field of psychiatric nursing shows an absence of research regarding support counselling, meanwhile the existing discussions can be perceived as unclear and without a definite design. Through support counselling, the patient could gain various tools to strengthen their own abilities. Furthermore, a good caring relationship between the carer and the patient increases the conditions for ensuring good care.  Purpose: The purpose of this study was to investigate how support counselling is used in outpatient psychiatric nursing.  Method: The study’s data was collected through qualitative interviews with eleven informants with experience of support counselling. The data was discussed in realation to a theoretical frame of reference consisting of perspectives on the content, design and use of support counselling.  Results: The study’s results shows that support counselling can be seen as treating and its design depends upon who´s giving the counselling. The support counselling is often designed individually without determined shapes. A prominent aspect was the importance of the relationship, that the patients felt listened to, and got the opportunity to share their own story as well as being able to influence their own care.  Discussions: The study’s results were discussed together with Lennart Fredriksson’s theory of caring counselling. The approach during the counselling was of importance, including being able to a be a good listener as well as trying to understand what the patient wanted to express. The patient’s participation when outlining the care was important in order to increase the individual’s motivation to attain personal responsibility.  Keywords: Suffering, psychiatry, relationship, support counselling, caring communication.

No description available.

Introduktion: Psykisk sjukdom är en ledande orsak till global ohälsa. Under covidpandemin ökade den psykiska ohälsan, samtidigt som intresset för religion och andlighet växte. Religion och andlighet är snarlika begrepp, där religion står för institutionaliserad praktik medan andlighet är individualistiskt präglad. Psykiatrins förhållningssätt till dessa områden kännetecknas av skepticism, trots att de ska vara en integrerad del av omvårdnaden. Syfte: Att beskriva andliga och religiösa erfarenheter och upplevelser hos personer inom psykiatrisk öppen- och slutenvård. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design användes. Resultatet baserades på tio artiklar med intervju som metod och två med mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitativ metodik. Resultatet analyserades efter Forsberg och Wengströms mall för innehållsanalys. Teoretisk referensram för studien var Watsons omvårdnadsteori.  Resultat: Fyra teman identifierades: Andlighet och religion som resurs, Negativa aspekter av andlighet och religion, Olika andliga och religiösa uttryck samt Bemötande. Religion och andlighet var en resurs genom traditionellt religiösa eller individualistiska andliga uttryck. Negativa aspekter framkom där stigma och stress framkallades av religiösa ledare och familj. Känslor av ensamhet förekom när stöd saknades. Sjuksköterskors syn på religion och andlighet hade betydelse för omvårdnaden av individer med psykiska sjukdomar. Slutsats: Som ansvarig för omvårdnaden av människor med psykisk sjukdom behöver sjuksköterskan ta hänsyn till andlighet och religion. Då individer efterfrågar andlig reflektion, bön eller meditation kan det bidra till tillfrisknande att bli bemött med öppenhet. Personcentrerad omvårdnad som utgår från individens behov möjliggör religion och andlighet som resurs snarare än belastning. / Introduction: Mental illness is a leading cause of global ill health. During the covid pandemic, mental illness increased, as did the interest in religion and spirituality. Religion and spirituality are similar concepts, where religion can be described as institutionalized practice and spirituality as individualistic. Psychiatry’s approach to these areas is characterized by skepticism even though they should be an integral part of nursing. Aim: To describe the spiritual and religious experiences of people in psychiatric outpatient and inpatient care.  Method: A literature study with a descriptive design was used. The result was based on ten articles with interview as method and two with mixed method. The articles were quality checked using SBU’s template for qualitative methodology. The results were analyzed according to Forsberg and Wengström’s template for content analysis. The theoretical frame of reference was Watson’s nursing theory.   Result: Four themes were identified: Spirituality and religion as a resource, Negative aspects of spirituality and religion, Different spiritual and religious expressions and Interaction. Religion and spirituality were a resource through traditionally religious or individualistic spiritual expressions. Negative aspects emerged where stigma and stress were induced by religious leaders and family. Feelings of loneliness occurred when support was lacking. Nurses’ views on religion and spirituality were important for the care of individuals with mental illnesses. Conclusion: As responsible for the care of people with mental illness, the nurse needs to take spirituality and religion into account. When individuals request spiritual reflection, prayer or meditation, being met with openness can contribute to recovery. Person-centered care that is based on the needs of the individual enables religion and spirituality as a resource rather than a burden.

Bakgrund: Alzheimers demens är idag den vanligaste sorten av demens med succesiv försämring av minne, orienteringsförmåga och kognitiv svikt. Effekterna av Alzheimers demens har negativ inverkan på anhöriga kring den drabbade. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser av att leva med och vårda en partner som har Alzheimers sjukdom i dagligt liv. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna MEDLINE och CINAHL och de vetenskapliga artiklarna som valdes ut var baserade på det valda syftet. Efter en genomgång av 111 artiklar valdes till slut 13 artiklar ut. En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes baserat på Fribergs (2017) femstegs modell. Resultat: Översikten genererade tre huvudteman och åtta subteman: Upplevelsen av förändrig (frustration och strategier); Osäkerhet kring framtiden (oförutsägbar framtid, försämrad ekonomi, skuld och skam); Förändrade relationer (från livskamrat till främling, isoleras och övergiven, att få hjälp från vården). Slutsats: Det är inte lätt att ta hand om en partner med Alzheimers sjukdom och känslan av frustration och otrillräcklighet är mycket vanlig. Relationer förändras och framtiden man innan kunde planera är nu fylld av oro och osäkerhet. Vi inom vården har en skyldighet att bemöta och stötta de anhöriga med empati, och därigenom visa förståelse för att de ska känna sig sedda. / Background: Among the various forms of dementia Alzheimer's disease is the most common with successive degeneration of memory, orientation and cognitive ability. The effect of Alzheimer disease har a negative influence on the spouse and family member of the patient. Aim: The purpose of the study was to highlight the experience of spouses living with a partner that har Alzheimer disease. Method: The literature search was performed in the databases MEDLINE and CINAHL. The scholarly articles that were selected were based on the purpose of the review. After reviewing 111 articles, 13 articles were selected. The review was a qualitative literatur review which was based on Friberg (2017) five stages model. Result: It generated three main caegories and eight subcategories: The changed experience (frustration and strategies); Uncertainty about the future (unpredictable future, deteriorated economy, guilt and shame); Changed relationship (from life partner to stranger, isolated and abandoned, helg from healthcare). Conclusion: It's not easy taking care of a partner with Alzheimer's. Experiences of frustration, changes in relationships, and feelings of uncertainty about the futur as a result of the disease. The helthcare partitional have a responsibility to meet and support the relatives and patients with empathy, understanding and compassion.

Bakgrund: Varje år dör 700 000 människor världen över orsakat av suicid. Majoriteten av personer som begår suicid har någon form av bakomliggande psykisk sjukdom, men det kan också bero på somatisk sjukdom eller svåra livssituationer. Sjuksköterskor har en möjlighet att fånga upp dessa individer i tid för att förebygga att suicid sker. Det krävs således att sjuksköterskor har tillräckligt med kompetens inom området och vågar lyfta frågan i mötet med patienter. I bakgrund av detta uppstår frågan hur sjuksköterskor upplever och påverkas av utmaningarna som innefattas av att vårda suicidnära patienter samt vilka emotionella reaktioner som uppstår vid vårdandet. Syfte: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga artiklar med liknande syfte. Artiklarna innefattar olika vårdkontexter inom hälso- och sjukvården såsom psykiatriska slutenvårdsavdelning, akutmottagning och palliativ vårdavdelning. Huvudresultat: Två huvudteman identifierades; upplevda hinder och emotionell påverkan. Sjuksköterskor upplever hinder i vårdandet av suicidnära patienter relaterat till bristande kompetens och arbetsmiljömässiga faktorer. Vidare upplever sjuksköterskor en emotionell påverkan i samband med och efter vårdandet av suicidala patienter. Både positiva och negativa emotioner beskrivs, med övervägande tyngd på det sistnämnda. Fysiska stressreaktioner såsom insomnia, tryck över bröstet och ångest var förknippade med vårdandet av suicidala patienter. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor behöver ytterligare kompetens i området för att ge adekvat vård till suicidnära patienter. Det krävs således att sjuksköterskeprogrammet tillhandahåller fler kurser i psykisk ohälsa och att arbetsplatser inom hälso- och sjukvård kontinuerligt erbjuder internutbildningar kring den aktuella patientgruppen. Sjuksköterskor behöver även få stöttning efter vårdandet av suicidnära patienter, exempelvis genom debriefing.