Bakgrund: I Sverige vårdas cirka 3000 patienter inom tvångsvården i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Detta gäller personer med allvarliga psykiatriska tillstånd där vård bedöms som absolut nödvändigt. Tvångsvården skapar etiska dilemman för vårdpersonalen, eftersom vård ska bota och lindra samtidigt som tvånget hotar patientens integritet och autonomi och skapar ett vårdlidande. Med teorier kring lidande som referensram, undersöktes i denna litteraturöversikt psykiatrisk tvångsvård utifrån patienternas perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk vård. Metod: Litteraturöversikten är uppbyggd på tio kvalitativa vetenskapliga original artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades tematiskt enligt Fribergs modell med fyra steg. Resultat: Fyra teman framkom: “Positiv och negativ syn på tvångsvården”, “Upplevelser av trauman och tvångsvård”, “Terapeutiska relationer” och “Upprätthållande av autonomi”. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att patienter har både en positiv och negativ syn på tvångsvården. Viktiga behov som patienter uttryckte var terapeutiska relationer med vårdpersonalen, att hållas informerade samt att bli hörda och sedda som människor och inte som en diagnos. / Background: In Sweden, approximately 3,000 patients are cared for in compulsory care in accordance with the Act on Compulsory Psychiatric Care (LPT) or the Act on Forensic Psychiatric Care (LRV). This applies to people with serious psychiatric conditions where care is deemed absolutely necessary. Coercive care creates ethical dilemmas for the care staff, because care is supposed to cure and relieve at the same time that the coercion threatens the patient's integrity and autonomy and creates suffering in care. Using theories about suffering as a frame of reference, in this literature review compulsory psychiatric care was examined from the patients' perspective.Aim:The aim was to describe patients' experiences of involuntary treatment in psychiatric care. Method: The literature review is based on ten qualitative scientific original articles. The articles were retrieved in the databases Cinahl Complete and PubMed and analysed thematically according to Friberg's four-stage model. Results: Four themes emerged: “Positive and negative view of compulsory care”, “Experiences of trauma and compulsory care”, “Therapeutic relationships” and “Maintenance of autonomy”. Summary: The results of this literature review show that patients have both a positive and a negative view of involuntary care. Important needs that patients expressed were therapeutic relationships with the healthcare staff, to be kept informed and to be heard and seen as people and not as a diagnosis.

Bakgrund:Schizofreni är en psykossjukdom som orsakar lidande, lägre livskvalité och ökad risk för suicid. Att uppleva mening i tillvaron främjar psykisk hälsa och livskvalité samt kan vara en skyddsfaktor mot suicidalt beteende. Mening är ett existentiellt behov och anses vara gynnsamt för individens återhämtning. Det behövs mer kunskap om hur upplevelse av mening uttrycker sig hos personer med schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva hur upplevelse av mening tar sig uttryck hos personer med en schizofrenidiagnos. Metod:En kvalitativ systematisk litteraturöversikt valdes som metod. Fjorton kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med Braun & Clarkes mall för tematisk analys. Analysen gjordes i 6 steg och resulterade i 3 teman, med 2 tillhörande subteman var. Resultat:Trots närvaro av sjukdom och stort lidande framkommer det att personer med schizofreni upplever mening i sin vardag. Det finns även en strävan efter att leva meningsfullt. Uttryck för mening framträdde i tre huvudsakliga teman: mening genom sällskap, mening genom självkännedom samt mening genom andlighet och religion. Meningsfullhet visar sig genom både handlingar och upplevelser. Slutsats: Uttryck för mening hos personer med schizofreni framträdde i tre dimensioner som handlade om relationer till andra människor, sig själv, och till en högre makt. Kunskapen kan användas inom omvårdnad för att stödja personer med schizofreni i att skapa en meningsfull tillvaro. / Background: Schizophrenia is a psychotic disorder that causes suffering, lower quality of life and increased risk of suicide. Experiencing meaning in life promotes mental health, quality of life and can be a protective factor against suicidal behavior. Meaning is an existential need and is considered favorable for the individual's recovery. More knowledge is needed about how the experience of meaning is expressed in people with schizophrenia. Aim: The purpose was to describe how the experience of meaning is expressed in people with a schizophrenia diagnosis. Method: A qualitative systematic literature review was chosen as the method. Fourteen qualitative articles were included and analyzed as described by Braun & Clarke's template for thematic analysis. The analysis was done in 6 steps and resulted in 3 themes, with 2 associated sub themes each. Results: Despite the presence of illness and great suffering, it appears that people with schizophrenia experience meaning in their everyday lives. There is also a desire to live meaningfully. Expressions of meaning appeared in three main themes: meaning through company, meaning through self-knowledge, and meaning through spirituality and religion. Meaningfulness is shown through both actions and experiences. Conclusion: Expressions of meaning in people with schizophrenia appeared in three dimensions that were about relationships with other people, oneself, and a higher power. The knowledge can be used in nursing to support people with schizophrenia in creating a meaningful life.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga utgör ett allvarligt folkhälsoproblem. Vuxenblivandet innebär förväntningar på att bli ekonomiskt oberoende, förmåga att fatta självständiga beslut och ansvarstagande. Övergången från barn till vuxen kan ses som en avgörande händelse i en ung persons liv. För unga vuxna med psykisk ohälsa spelar barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin (VUP) en central roll i att hantera psykisk ohälsa hos unga vuxna. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad kan underlätta denna övergång genom en positiv och stödjande attityd. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. För litteraturöversikten har databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo använts då dessa databaser är inriktade på forskning inom omvårdnad och psykologi. Induktiv tematisk resultatanalys utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) innehållsanalys bestående av nio steg har applicerats. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskas enligt CASP.  Resultat: Resultatet presenteras i följande teman; “De känslomässiga aspekterna av övergången”, “Vårdutmaningar under övergången”, "Patientcentrerad vård och vårdrelation under övergången”,  med tre respektive två subteman under varje huvudtema.  Betydelse:Författarna vill med denna studie identifiera kunskapsluckor, vilket förhoppningsvis kan bidra till en utveckling av omvårdnaden för unga vuxna med psykisk ohälsa under en period i livet som kantas av övergång och förändring. / Background: Mental health issues among children and youth constitute a serious public health problem. The transition to adulthood involves expectations on financial independence, the ability to make independent decisions, and taking responsibility. The transition from childhood to adulthood can be seen as a crucial event in a young person's life. For young adults with mental health issues, Child and Adolescent Mental Health Services (CAMHS) and Adult Mental Health Services (AMS) play a central role in managing mental health. Psychiatric nursing specialists can facilitate this transition through a positive and supportive attitude. Purpose:To describe young adults' experiences of the transition between child and adolescent psychiatry and adult psychiatry. Method: Literature review of qualitative research with a systematic approach. For the literature review, the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo have been used, as these databases focus on nursing research and psychology. Inductive thematic result analysis based on Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) content analysis consisting of nine steps has been applied. All articles have been quality-assessed according to CASP. Results: The results are presented in following themes; “The emotional aspects of the transition”, “Care challenges during the transition”, "Patient-centred care and the care relationship during the transition”, with three respectively two sub-themes under each main theme.  Meaning:The authors aim to identify knowledge gaps in this study, which hopefully can contribute to the development of care for young people with mental health issues during a period in life marked by transition and change.

Empatitrötthet knackar på  Abstrakt Bakgrund: Begreppet empatitrötthet beskrivs som ett successivt och tilltagande slitage på vårdarens förmåga att engagera, känna med och bry sig om sina patienter. Ett biologiskt, psykologiskt och socialt tillstånd av utmattning och dysfunktion som kommer av långvarig exponering för andras lidande. Empatitrötthet kan skapa negativa känslor som skam, sorg, skuld, irritation, otålighet, otillräcklighet och ökad rädsla. Andra faktorer i privatlivet som sitt eget mående, hälsa eller missnöje kan också öka risken för empatitrötthet. Motiv: Empatitrötthet är ett problem i vården. Förhoppningen för studien är att det kan belysa kunskapsluckor i hur personalen upplever empatitrötthet och vad som kan förbättras för att minska risken. Syftet med studien var att utforska personals upplevelser av empatitrötthet, belyst från deras erfarenheter av att arbeta på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.  Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Samtliga deltagare i studien arbetar som vårdpersonal på en sluten psykiatrisk vårdavdelning. Tio individuella intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor samt fem undersköterskor. Resultat: Resultatet visade att Empatitrötthet skapar processer i arbetsgruppen, Patientmötet påverkas, Empatitrötthet går under radarn och Frustration leder till likgiltighet. Konklusion: Empatitrötthet finns inom den psykiatriska vården, det är något som de flesta upplever och som hämmar personalen i sitt dagliga liv. Det leder till frustration och irritation mot både kollegor och patienter. Med hjälp av varandra och insatser och strategier från arbetsledning kan det minskas eller hållas i schack. Genom att uppmärksamma hur viktig gruppdynamiken är i kampen mot empatitrötthet kan omvårdnaden och bemötandet förbättras. Denna studie kan bidra till en djupare förståelse för empatitrötthet och vad som anses viktigt av vårdpersonal när man hamnar i det. Eventuellt kan det även leda till att man pratar mer öppet och uppmärksammar det i arbetsgruppen. / Compassion fatigue comes knocking  Abstract Background: The term compassion fatigue as a successive and increasing wear on the staff’s ability to engage, feel and care with its patient. Biological, psychological and social condition of exhaustion and dysfunction that comes from a prolonged exposion of others suffering. Compassion fatigue can create negative feelings of guilt, shame, sorrow, irritation, impatience, inadequacy and increased fear. Other factors are problems in the private life and that health or dissatisfaction can increase compassion fatigue. Motive: Compassion fatigue is a problem in health care. Our hope is that the study can enlighten the knowledge gap on how the staff experience compassion fatigue. Aim: The aim of the study was to explore staff's experiences of compassion fatigue, highlighted from their experiences of working in a psychiatric inpatient ward. Methods: The study was conducted with interviews and the data vas analyzed with qualitative content analysis. All participants work as staff in an inpatient psychiatric ward. Ten individual semi-structured interviews were conducted with five registered nurses and five undergraduated nurses. Result: The result shows that Compassion fatigue creates processes in the work group, The patient meeting is affected, Compassion fatigue goes under the radar and Frustration leads to indifference. Conclusion: Compassion fatigue exists in the psychiatric care, and is hampering the staff’s social life. It leads to frustration and irritation towards booth patient and colleagues. With the help of each other and strategies from the work management, it can be reduced. By paying attention to how important group dynamics are in the fight against compassion fatigue, care and treatment can be improved. This study can contribute to a deeper understanding of compassion fatigue. It can also lead to talking more openly and paying attention to it in the work group.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett brott mot mänskliga rättigheter och ettsamhällsproblem världen över. Våldet får negativa konsekvenser för den utsattaindividen och familjen. En stor andel patienter söker vård utan att utsattheten för vålduppdagas, vilket innebär ett lidande för patienten samt en belastning för samhället.Sjuksköterskan har en unik möjlighet att upptäcka våld i nära relation och förmedlastöd. Personcentrerad vård bygger på ett partnerskap mellan sjuksköterska och patient,där tillit kan hjälpa patienten att berätta om sina erfarenheter och känslor. Syfte: Syftetvar att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av möten med våldsutsatta patienter.Metod: Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturöversikt medinduktiv ansats. Resultat: Resultatet utgjordes av 19 vetenskapliga artiklar somsammanfattades i kategorierna; Sjuksköterskans erfarenheter av att identifieravåldsutsatthet, Sjuksköterskans erfarenheter i mötet med våldsutsatta patienter,Organisatoriska faktorer som påverkar mötet med våldsutsatta patienter. Slutsats: Detvar svårt för sjuksköterskan att fråga om våldsutsatthet då det är ett känsligt ochkomplext ämne som frambringade starka känslor och rädslor. Viktiga faktorer somframkom var utbildning och erfarenhet för sjuksköterskor som arbetar med våld i närarelation. Organisatoriska förutsättningar lyftes som essentiellt, och att applicerapersoncentrerad vård tycktes vara en förutsättning för att öppna upp för samtal.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem som har nått epidemiska mått globalt. Suicidala tankar kan kopplas till känslor av hopplöshet och ambivalens, ensamhet, brist på självvärde och otillräcklig förmåga att hantera sitt liv. Specialistsjuksköterskan utför suicidriskbedömningar för att förebygga och förhindra suicid i den psykiatriska öppenvården. Utförandet av suicidriskbedömningar är en komplex uppgift för specialistsjuksköterskan och det är viktigt att det finns möjlighet att kunna reglera känslor och balansera engagemang. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att genomföra suicidriskbedömningar i psykiatrisk öppenvård. Metod: Induktiv ansats användes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Specialistsjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk öppenvård i Region Skåne intervjuades. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: betydelsen av tillit till egen intuition, vikten av tilltro till organisationens stödjande struktur och värdet av förtroende i kommunikationen med patienten. Slutsats: Genom att ha insikt om vad arbetets utmaningar innebär för specialistsjuksköterskan, genom lyhördhet, god kommunikation, fungerande rutiner och kollegial samverkan optimeras förutsättningarna för att utföra en trygg suicidriskbedömning.Resultatet kan användas i utbildningssyfte och som diskussionsunderlag i klinisk verksamhet för att öka kunskap, kompetens och självmedvetenhet vid suicidriskbedömningar. Vidare forskning om suicidpreventivt arbeteutifrån patientens perspektiv skulle vara till nytta. / Background: Suicide is a public health problem that has reached epidemic proportions globally. Suicidal thoughts can be linked to feelings of hopelessness and ambivalence, loneliness, lack of self-worth, and insufficient ability to manage one's life. The specialist nurse performs suicide risk assessments to prevent suicide in psychiatric outpatient care.Carrying out suicide risk assessments is a complex task for the specialist nurse, and it is important that there is an opportunity to regulate emotions and balance commitment. Aim: The aim of the study was to describe specialist nurses' experiences of carrying out suicide risk assessments in psychiatric outpatient care. Method: An inductive approach was used, and the material was analyzed with qualitative content analysis. Specialist nurses in adult psychiatric outpatient care in Region Skåne were interviewed. Ten semi-structured interviews were conducted. Results: The results revealed three categories: The importance of trust in one's own intuition, The importance of trust in the supportive structure of the organization and the Value of trust in communication with the patient.Conclusion: By having insight into what the challenges of the work mean for the specialist nurse, through responsiveness and good communication, functioning routines and collegial collaboration, the conditions for performing a suicide risk assessment safely are optimized. The result can be used for educational purposes and as a basis for discussion in clinical practice to increase knowledge, competence and self-awareness in suicide risk assessments. Further research on suicide risk prevention from the patient´s perspective would be beneficial.

Bakgrund När en person vårdas under psykiatrisk tvångsvård begränsas individens rätt till självbestämmande. Patienter som omfattas av tvångsvård har ofta komplexa psykiatriska tillstånd som kräver särskild omsorg för att skydda både patienten själv och andra från potentiell skada. Denna typ av vård kan vara nödvändig för personer som för tillfället inte äger beslutskompetens. Tidigare forskning pekar på att patienters erfarenheter av ofrivillig sjukhusvistelse bör beaktas och utforskas för att förbättra vårdpraxis. Syfte Att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk vård. Metod En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Data samlades in genom Cinahl complete och PubMed. Urvalet bestod av elva kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2009–2024. Materialet tematiserades och därefter diskuterades resultatet i relation till begreppet autonomi enligt Beauchamp och Childress definition. Resultat Resultatet består av tre teman: Upplevd brist på autonomi, upplevd tvångsvård kan ändra attityden, och upplevelser av vårdrelation. Patienter i psykiatrisk tvångsvård upplever ofta en brist på autonomi, vilket främst förknippas med otillräcklig information och negativa erfarenheter av tvångsåtgärder. Många känner sig ignorerade och missförstådda av vårdpersonalen. De som utsätts för flera olika tvångsåtgärder eller har dåliga erfarenheter tenderar att utveckla en negativ syn på psykiatrin Sammanfattning Det framkom att patienter inom tvångsvård oftast upplever negativa effekter, såsom förlust av autonomi och bristande kommunikation. Dessa känslor av obehag tenderade att inte bemötas tillräckligt. För att undvika sådana negativa upplevelser behöver organisatoriska brister åtgärdas genom ökad kunskap och medvetenhet. / Background When a person is under psychiatric involuntary care, the individual's right to self-determination is restricted. Patients subject to involuntary care often have complex psychiatric conditions that require special attention to protect both the patient themselves and others from potential harm. This type of care may be necessary for individuals who currently lack decision-making capacity. Previous research indicates that patients' experiences of involuntary hospitalization should be considered and explored to improve care practices. Aim To describe patients' experiences of involuntary treatment within psychiatric treatment. Method A systematic literature review was conducted. Data was collected through Cinahl Complete and PubMed. The selection consisted of eleven qualitative and quantitative scientific original articles published between 2009 and 2024. The material was thematized, and then the results were discussed in relation to the theory of autonomy according to Beauchamp and Childress' definition. Results The results consist of three themes: Perceived lack of autonomy, experienced compulsory care can change the attitude and experiences of the care relationship. Patients in psychiatric involuntary care often experience a lack of autonomy, primarily associated with insufficient information and negative experiences of coercive measures. Many feel ignored and misunderstood by staff. Those who are subjected to multiple coercive measures or have poor experiences tend to develop a negative view of psychiatry. Summary It emerged that patients in involuntary treatment usually experience negative effects, such as loss of autonomy and inadequate communication. These feelings of discomfort tended not to be adequately addressed. To avoid such negative experiences, organizational deficiencies need to be addressed through increased knowledge and awareness.

Bakgrund: Att arbeta inom psykiatrisk slutenvård skiljer sig från övrig hälso- och sjukvård på grund av att sjuksköterskor utsätts för mer risker såsom våld men de har även ett arbete som ibland kräver olika former av tvångsåtgärder. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem i hela världen. Vården upplevs olika av patienterna men det finns ett behov av meningsfulla aktiviteter och patienter upplever känslor av sorg, frustration, ilska och meningslöshet. Sjuksköterskor beskriver hur viktig omvårdnadsrelationen är för att patienter och anhöriga ska känna sig delaktiga, trygga och respekterade. Faktorer i sjuksköterskans arbete är utmanande och kan leda till stress och emotionell utmattning, vilket påverkar vården av patienterna negativt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta vid en psykiatrisk slutenvårdavdelning Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Att arbetet är svårt och utmanande; Att känna rädsla och behov av skydd för sig själv och andra; Att brist på kunskap och stöd leder till moralisk stress; Att det är viktig att ha förmåga att tillgodose patienternas behov; Att det är ett viktigt och intressant arbete som kan göra skillnad för den enskilda patienten. Slutsats: Att sjuksköterskor upplevde många utmaningar och svårigheter men samtidigt älskade sitt arbete.

Bakgrund och problemformulering Mångkulturella samhällen ställer krav på kulturell omvårdnad och utrikes födda drabbas oftare av psykisk ohälsa än inrikes födda. För att vårda på lika villkor och svara an mot ett mångkulturellt samhälle behöver sjuksköterskor förstå och bli medveten om hur det är att vårda patienter med psykisk ohälsa ur ett kulturellt perspektiv. De behöver också kunna hitta lösningar och vara flexibla för att överbrygga språkliga barriärer. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors levda erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa från en annan kultur. Metod: Kvalitativ design som genomförts med intervjuer av tio specialist- och grundutbildade sjuksköterskor från kommunal hälso- och sjukvård och regional psykiatrisk öppenvård. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom nio subkategorier och tre huvudkategorier. Huvudkategorierna är: Att underlätta kommunikation, strävan efter att försöka förstå och begreppsförvirring. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att vårda en patient som inte har svenska som modersmål och hanterar svårigheten genom att på olika sätt underlätta kommunikation. När sjuksköterskor och patienter inte talar samma språk försöker sjuksköterskor förstå genom anpassning och engagemang i såväl kommunikation som i vårdrelationen och med hänsyn till patientens sjukdomsuppfattning av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor upplever att kultur är ett komplext begrepp och resultatet visar att det råder en begreppsförvirring kring begreppet kultur. Slutsatser: Språk- och kulturella barriärer försvårar psykiatriskt vårdandet när patienter inte delar språk och kultur med vårdgivaren. Vårdrelationen är avgörande för kommunikationen. Psykisk ohälsa kan uttryckas olika beroende på kulturell bakgrund. Kultur är ett svårfångat begrepp och det finns därmed en risk att sjuksköterskor väljer att inte utforska kulturella faktorer i vårdandet. Sjuksköterskor har varierad grad av kulturell medvetenhet och i föreliggande studie, liksom i tidigare studier, önskas mer utbildning om kulturell vård.

Bakgrund: Under de senaste 15 åren har psykisk ohälsa bland unga vuxna ökat betydligt. Barn- och ungdomspsykiatri är ansvarig för vården av dem under 18 år, medan vuxenpsykiatri tar över ansvaret vid 18 års ålder. Det finns skillnader i synsätt och behandlingsmetoder mellan dessa två områden inom psykiatrin. Syfte: Att belysa hur unga vuxna upplever övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Metod: En strukturerad litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL, PubMed samt PsycInfo där sökord, inklusions- och exklusionskriterier är utformade utifrån People, Exposure, Outcome och Type of study (PEO-T). Identifierade artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av granskningsprotokoll formulerat av Caldwell et al. (2011). Inkluderade artiklar har analyserats utifrån Bettany-Saltikov och McSherry's (2016) tematiska analysmetod. Resultat: Fem teman har identifierats: Att vara förberedd, Att vara delaktig, Att vara redo eller ej, Att vara i limbo och Att vara självständig och ansvarstagande. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av förbättrad planering och förberedelse för övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till vuxenpsykiatrisk vård. Detta är nödvändigt för att säkerställa en sömlös övergång och bibehålla kontinuitet och kvalitet i vården för unga vuxna med psykisk ohälsa. / Background: Over the past 15 years, mental health issues among young adults have significantly increased. Child and adolescent psychiatry are responsible for their care until the age of 18, while adult psychiatry takes over at the age of 18. There are differences in perspectives and treatment methods between these two areas within psychiatry. Purpose: To shed light on how young adults experience the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry. Method: A structured literature review. Data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo where keywords, inclusion and exclusion criteria are designed based on People, Exposure, Outcome and Type of study (PEO-T). Identified articles were quality-assessed using review protocols formulated by Caldwell et al. (2011). Included articles were analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) thematic analysis method. Results: Five themes have been identified: Being prepared, Being involved, Being ready or not, Being in limbo and Being independent and taking responsibility. Conclusion: The result indicates the need for improved planning and preparation for the transition from child and adolescent psychiatric care to adult psychiatric care. This is necessary to ensure a seamless transition and maintain continuity and quality of care for young adults with mental health issues.