Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>In this paper the authors are focusing on people that work in psychiatric acute care. How do they identify the individual that is in most need of acute care? How do they judge in this kind of cases? <strong></strong></p><p>   The foundation in this study is in the qualitative method. The material to this study has been collected by doing qualitative interviews with six people in different professions and positions in psychiatric acute care.</p><p>   The material that we collected from these six qualitative interviews has been analysed with help from Sherif’s and Hovland’s (1961) Social judgement theory. The theory describes people’s judgement based on certain criterions and how it affects them. </p><p>   It has been noticed that the individuals who asses first acute care are usually the ones that has a suicidal behavior. The resources are decreasing while the need for psychiatric acute care is increasing. The personell have to make decisions about which individual that are in most need of acute care<strong>. </strong>Their judgments are very important for the indiviuals in need of immediate care. This judgement can be depending on which individual who is doing the judgemet. This paper has given us comprehension for the immortance of good individual properties for doing judgements, and that they are made in several positions.</p>

Bakgrund: Ambulanssjuksköterskans roll innebär bland annat att bedöma en patients tillstånd. I bakgrunden presenteras bedömningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv. Syfte: Syftet är att belysa på vilka grunder ambulanssjuksköterskor gör sina bedömningar i mötet med personer som kan antas lida av akut psykisk ohälsa. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av kvalitativa innehållsanalys som Granheim och Lundman beskriver den. Resultat: Utgörs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus för bedömningen, Omgivningens roll samt Vårdarens tillvägagångssätt Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån andra studerade arbetssätt och tankeprocesser bakom en bedömning. Vidare lyfts reflektioner kring den teoretiska referensramens huvudbegrepp; Miljö, Hälsa, Människosyn och mötet med patienten. / Background: One of the ambulance nurses many responsibilities is assessing the patients’ current health situation. The background presents how this process may manifest itself in the nursing field of pre-hospital care, psychiatry and the combination of pre-hospital and psychiatry.  Aim: The present study aims to illuminate on what basis the ambulance nurse make their assessing decisions in the encounter with patients that might suffer from an acute psychiatric event Methods: Data was collected through semi-structured interviews and have been analysed using the qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman. Results: Three main categories emerged: Assessing the patient, The role of the environment and The nurses approach. Discussions: The results have been discussed comparing other known assessment situations and cognitive models. Reflections from the result, seen through the perspective of the theoretical frameworks, are also presented.

Utifrån ett holistiskt perspektiv framträder ett tydligt problem i hur ensidigt media framställer psykisk ohälsa. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av medias rapportering om psykisk ohälsa kan ett hittills ofta förbisett perspektiv bidra till ökad kunskap om mediers rapportering om psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter bland specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av hur psykisk ohälsa framställs i medier. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med induktiv ansats och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med 8 specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Resultatet visar att psykisk ohälsa är stigmatiserat och att media i många fall framställer en alltför negativ och missvisande bild av psykisk ohälsa, trots att det finns positiva perspektiv på psykisk ohälsa, främst i alternativ till traditionella medier. Det medicinska perspektivet dominerar i media och det finns en avsaknad av det psykiatriska omvårdnadsperspektivet. Konklusionen i föreliggande studie är att specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård erfar medias framställning av psykisk ohälsa som negativ och missvisande. De erfar även att det medicinska perspektivet får ta mycket stor plats och att psykiatrisk omvårdnad osynliggörs. Mer forskning bör bedrivas på hur psykisk ohälsa framställs på sociala medier och hur avsaknaden av andra perspektiv än det medicinska påverkar allmänhetens förståelse för psykisk ohälsa. Journalisters perspektiv bör studeras. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård borde beredas en större plats i media. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter borde stödjas i att ge omvårdnadsperspektivet större plats såväl kliniskt som i media.

Bakgrund: Runtom i världen är det cirka 800 000 personer som begår självmord varje år. Årligen i Sverige, är det cirka 1800 personer under 19 år som någon gång har försökt ta sitt liv och en tredjedel av alla unga vuxna har haft självmordstankar. Av dessa unga vuxna lyckas 40-50 stycken ta sitt liv. Suicid har under de senaste 15 åren minskat men dock inte bland unga vuxna. Självmordsförsök och självmordstankar går att förebygga. Syfte: Syftet var att undersöka unga vuxnas upplevelser av omvårdnad vid suicidtankar och efter suicidförsök samt deras känslor runt detta. Metod: Deskriptiv design med litteraturstudie som metod användes. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga, kvalitativa originalartiklar. Artiklarna granskades enligt SBU:s (2014), granskningsmall för patientupplevelser. Vid analys av inkluderade artiklar tillämpades innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2016). Resultat: Bemötandet från vårdpersonalen hade stor betydelse för unga vuxna. Unga vuxna hade en längtan av att bli sedda och respekterade, det skapade trygghet för dem, speciellt när de fick en god relation med personalen. Resultatet visade att majoriteten av unga vuxna upplevde god omvårdnad vid sin suicidalitet. Resterande unga vuxna upplevde en känsla av att bli nedvärderade, speciellt inom den somatiska vården. De flesta unga vuxna är nöjda med sin vård och är beredda på att blicka framåt i livet samt att börja leva. Slutsats: Vårdpersonalen bör utbilda sig mer inom psykisk ohälsa. Det är viktigt att unga vuxna blir sedda och förstådda i sin suicidalitet och att deras känslor blir uppmärksammade. Om individerna får denna bekräftelse kommer unga vuxna troligtvis kunna se en större mening med livet. Det krävs mer forskning på hur unga vuxna upplever omvårdnaden vid suicidalitet. / Background: All around the world, around 800 000 individuales succeed with suicide every year. Every year in Sweden, it is 1800 persons under 19 years old try to take their life and a third of all young adults have had suicidal thoughts. Of these young adults there are 40-50 persons who succeed to take their life. Suicide has under the past 15 years reduced but not with young adults. Suicide attempt and suicide ideation can be prevented. Aim: The aim was to describe young adults experiences of nursing care in suicide ideation and after suicide attempt and their feelings around it. Method: Descriptive design with litterature study was chosen. The litterature study was based on 11 scientific, qualitative original articles. The quality of the articles were examined by SBU:s (2014), reviewed tampled for patients´ experiences. The analysis of the included articles, where content analysis by Forsberg and Wengström (2016), was elected. Result: The reception from nursing staff meant a lot to young adults. Young adults had the desire to be seen and respected, that created safety for them, especially when they had a good relationship with the staff. The result showed that the majority of young adults experienced good nursing in their suicidality. Remaining young adults experienced a feeling of being undervalued, especially in somatic care. Most young adults are satisfied with their care and are prepared to look forward to life as well as to start living. Conclusion: Healthcare professionals should be more trained in mental health. It is important that young adults are seen and understood in their suicidality and that their feelings are brought to attention. If individuals get this attention, young adults will probably be able to see a bigger meaning in life. More research is required on how young adults experiences nursing in suicidality.

Bakgrund: Outhärdlig psykisk smärta, bristande livslust och suicid är ett folkhälsoproblem. Tidigare studier visar att det finns många faktorer som förhöjer risken för suicid. Dock finns det inte i samma utsträckning kunskap om de faktorerna som skyddar mot suicid. Genom ökad kunskap om de skyddande faktorerna mot suicid kan även ökad resiliens skapas inför framtida utmaningar. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva de skyddande faktorer som kan stärka livskraften hos suicidnära personer. Metod: En systematisk litteraturstudie av tio studier med kvalitativ ansats användes. Dataanalysen genomfördes utifrån Evans beskrivande metod.  Resultat: Tre teman identifierades som skyddande faktorer för suicidnära personer: Kontakt, Vändpunkter och Coping. Tio subteman identifierades: Kontakt: familj och vänner, kontakt med sig själv, kontakt med en gud, andra gemenskaper; Vändpunkter: nya insikter, känsla av delaktighet; Coping: framtida mål, förebild, hälsosamt beteende, lidande och suicidtankar som coping.  Diskussion: Sjuksköterskans uppgift är att värna om livet, lindra lidande, ingjuta hopp, främja hälsa och in i det längsta förstärka livskraften hos patienten. Kunskap från den vårdvetenskapliga forskningen med avseende på bemötande och skyddande faktorer i samband med suicidalitet kan bidra till ny kunskap av vikt inom psykiatriskomvårdnad. / Background: Unbearable psychological pain, lack of desire to live and suicide are public health problems. Earlier studies have shown that there are many factors that increase the risk for suicide. The field of research in protective factors for suicide has been rather unexplored, in comparison. By increasing the knowledge the protective factors there can be an increased resilience before future challenges in psychiatric care.   Aim: The purpose of the present study was to describe the protective factors that can strengthen the viability in suicidal persons.  Method: A systematic review of literature of ten studies with qualitative approach was used. Data analysis was performed based on the descriptive method invented by Evans.  Results: Three themes where identified as protective factors for suicidal persons: Contact, Turning points and Coping. For each theme, different subthemes has been identified: Contact: family and friends, contact with oneself, spiritual contact, other communities; Turning points: new insights, participation; Coping: future goals, role model, healthy behaviour, suffering and suicidal thoughts as coping. Discussion: The nurse’s role is to protect life itself, to ease suffering, to instil hope, to promote health and into the longest increase the viability in suicidal patients. The psychiatric care needs to assimilate new knowledge from the Science of care in terms of treatment of patients and protective factors. Furthermore, to better understand the psychology of suicide and to counteract taboo, which still revolves around suicide.

Bakgrund: Delaktighet som är lagstyrd innebär att patienter får information om sin vård och har möjligheter att vara med i planeringen där vården utformas efter deras egna behov och önskemål. Dessa förutsättningar gäller även patienter som vårdas under tvång. Delaktighet gynnar återhämtningsprocessen, minskar den negativa upplevelsen av tvångsvården samt bidrar till empowerment som stärker patienternas välbefinnande och autonomi.   Syfte: Hur kan sjuksköterskor utforma och genomföra vården i samråd med de tvångsvårdade patienterna för att främja delaktighet?   Metod: Denna intervjustudie har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Sjutton semistrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I föreliggande studie har flera faktorer framkommit som påverkar delaktighet inom sluten psykiatrisk heldygnsvård, där patienterna vårdas på tvång, som redovisas i följande kategorier: Att bygga upp en vårdrelation, Att visa respekt och ta hänsyn till patienter som individer, Att vården framställs mer begriplig för patienter, Att möjliggöra för patienter att ha inflytande över sin egen vård, Att se närstående som stöd, Att se omgivningen som hälsofrämjande resurs.   Slutsats: För att främja de tvångsvårdade patienternas upplevelse av delaktighet när de vårdas på en psykiatrisk heldygnsvårdavdelning kan vara en svår och komplex process. Det förfaller i denna studie att det är viktigt för sjuksköterskor att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv, för att förstå individens behov och önskemål. Det är också viktigt att arbeta med att bygga en vårdrelation, visa respekt och ta hänsyn till patienter som individer, göra att vården framställs mer begriplig och att se närstående som stöd för att kunna främja upplevelsen av delaktighet / Background: Participation that is governed means that patients receive information about their care and have opportunities to participate in the planning, where care is tailored to their own needs and wishes. These conditions also apply to patients under involuntary care. Participation favours the recovery process, reduces the negative experience of coercion, and creates empowerment that strengthens patient well-being and autonomy.   Purpose: How can nurses design and implement healthcare in co-operation with the involuntary treated patients to promote participation?   Method: This interview study has a qualitative method with inductive approach. Seventeen semi structured interviews have been conducted and were analyzed by using qualitative content analysis.   Results: In the present study, several factors have been identified that affect participation  in psychiatric  department, where the patients are care for under compulsion, which are reported in the following categories: Building a care relationship, Showing respect and taking into account patients as individuals, Making care more understandable for Patients, Enabling patients to have influence over their own care, family members are considered as support in the caring process, Seeing the environment in the department as a health promotion resource.   Conclusion: In order to promote the compulsive careers' experience of participation when cared for in a psychiatric day care department, it can be a difficult and complex process. It is due in this study that it is important for nurses to take care of a life-world perspective, to understand the needs and wishes of the individual. It is also important to work on building a healthcare relationship, showing respect and taking into account patients as individuals, making care more comprehensively, and seeing related people in support of promoting the perception of participation.

Bakgrund: Patienter med psykiatrisk problematik drabbas oftare än befolkningen i övrigt av somatisk sjukdom och lever i genomsnitt kortare. Akut somatisk sjukdom uppstår även inom den psykiatriska heldygnsvården och för att patienten skall få bästa möjliga vård är det av stor vikt att sjuksköterskan är väl insatt i principerna för akut somatiskt omhändertagande. Till sin hjälp att agera vid akuta tillstånd har sjuksköterskan akutväskan samt hjärtstartaren. Sjuksköterskans kunskaper om akut somatiskt omhändertagande med hjälp av akutväskan är i mycket liten utsträckning beforskade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om akutväskan som redskap för akut somatiskt omhändertagande inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Material samlades genom semistrukturerade intervjuer av totalt sex informanter. Informanternas utsagor analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattningar akutväskan redovisas genom fyra kategorier samt tillhörande nio subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att akutväskan inte var ändamålsenlig med vilka behov de hade. Sjuksköterskans kunskap var inte på samma nivå som akutväskans avancerade innehåll. För att i framtiden kunna säkra ett patientsäkert omhändertagande med hjälp av akutväskan vid akut somatisk sjukdom bör sjuksköterskorna få hjälp att uppdatera sina kunskaper samt träna med hjälp av akutväskan. / Background: Patients with psychiatric diseases are more likely than the rest of the population to suffer physical illness. Acute somatic illness occurs within the psychiatric inpatient ward and it is of great importance that the psychiatric nurse is proficient in the principles of acute somatic care. In case of a medical emergency, the nurse has resources as the Emergency bag and the AED to help. There is very little research made regarding the knowledge of the nurse and her skills handling the Emergency bag. Aim: To examine what perceptions nurses have about the Emergency bag within the psychiatric inpatient care. Method: The data material was gathered through semi structured interviews from a total of six informants. Their stories were analysed by a qualitative content analysis. Results: The thoughts of the nurses regarding the Emergency bag are presented through four categories with nine attached sub categories. Conclusion: The nurses did not consider the Emergency bag purposive for the requirement they had at the psychiatric inpatient ward. The knowledge of the nurses was not congruent with the advanced content of the Emergency bag. To be able to maintain patient safety using the Emergency bag in a medical emergency the nurses need to update their knowledge as well as to practise using the Emergency bag.

Psychiatric compulsory care is a complex field. It could be argued that the first and foremost difficulty lies in challenging the autonomy of the patients. The care includes control and restrictions, while simultaneously seeking cooperation and improvement from the patient; creating a very difficult surrounding. Therefore, the aim of this study was to understand how inpatients handled the complex context within the psychiatric compulsory care. Our study was a document analysis, where we analyzed blogs written by current and former inpatients. We analyzed the data using Lazarus theory about how people cope with internal and external stress in difficult situations. Within the theory, a number of different strategies as to how people cope with these situations are described. We identified three main strategies to manage the compulsory care; acceptance, avoidance and making time pass. We also identified unique ways of managing the care; using humor, writing on the blog and viewing the care as separated from their “normal world”. To sum up the main conclusions, we found that coping seemed to be a constantly changing process including different strategies, both emotional and behavioral. Lastly, our study showed that the context a person is in matters; the patients handled the situation with the possibilities within the compulsory care, and also seemed to create their own ways to cope.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare vid den psykiatriska akutenheten Rosen upplever socialt stöd på arbetsplatsen. Ett snöbollsurval resulterade i åtta deltagare till studien. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med en deduktiv kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna och under analysprocessen utgick vi ifrån fyra redan teoretiskt identifierade kategorier av socialt stöd: emotionellt-, värderande-, instrumentellt- och informativt stöd. Resultatet visade att Rosens medarbetare har positiva upplevelser av det sociala stödet på arbetsplatsen. Emotionellt och instrumentellt stöd framstod som de mest centrala typerna av socialt stöd, vilka framförallt erhålls från kollegor. Utifrån resultatet går även att utläsa att samarbetet mellan avdelningarna inom psykiatrikliniken kan förbättras.