Bakgrund: Olika uppfattningar av återhämtningsbegreppet finns i psykiatrisk vård och det är oklart vilken typ av återhämtning som sjuksköterskor ska främja. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka uppfattningar sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har av begreppet återhämtning. Metod: En intervjustudie med manifest innehållsanalys genomfördes med elva sjuksköterskor från psykiatrisk vård. Resultat: Utifrån det analyserade materialet framkom tre kategorier: Begrepp som ringar in en livsprocess, Behövs en främjande miljö samt Innefattar olika resurser för att förhålla sig till livet. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård hade uppfattningen att återhämtningsbegreppet kan ringa in en omvårdnad som förutsätter en viss inställning till livet som föränderligt och där relationer med ens omgivning blir avgörande för hur återhämtningen utvecklas för patienten. Slutsats: Återhämtning erbjuder sjuksköterskor ett begrepp som innefattar ett etiskt ansvar att rikta den psykiatriska vården mot ett tydligare patientperspektiv och därmed stärka den personcentrerade vården. Inom psykiatrisk vård bör den personliga, i motsats till den kliniska, återhämtningen främjas av sjuksköterskor. Tidvattenmodellen ringar in hur psykiatrisk omvårdnad kan främja återhämtning genom att fokusera på patienters livsberättelse. / Background: Different perceptions of recovery as a concept exist within psychiatric care and it is unclear which kind of recovery nurses are supposed to encourage. Aim: The aim of this study was to describe perceptions nurses in psychiatric care have of the concept of recovery. Method: A manifest content analysis was conducted in this interview study with eleven nurses from psychiatric care. Result: Three categories emerged through the analysed material. Concept that encompasses a life process, Needs an encouraging surrounding and Includes different resources to relate to life. Nurses in psychiatric care had the perception that the concept of recovery can encompass nursing that requires a certain attitude towards life as ever changing and where relations with your surroundings become crucial for how the recovery develop for the patient. Conclusion: Recovery offer nurses a concept that includes an ethical responsibility to aim the psychiatric care towards a more direct patient perspective and thereby strengthen the person-centered care. The personal, as opposed to the clinical, recovery should be encouraged by nurses in the psychiatric care. The Tidal Model encompasses how psychiatric nursing can encourage recovery through focusing on the personal story of patients.

Bakgrund: I sjuksköterskans roll inom den psykiatriska vården ingår det att skapa och upprätthålla goda vårdrelationer med patienter med psykossjukdom. Den goda vårdrelationen är betydelsefullt för patientens återhämtning, en uppfattning som delas av både sjuksköterskor och patienter. Samtidigt framkommer både utmaningar och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förutsättningar att skapa goda vårdrelationer.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en god vårdrelation med patienten med psykossjukdom. Metod: Den deskriptiva kvalitativa intervjustudien baserades på intervjuer med fjorton sjuksköterskor inom psykiatrisk öppen- och slutenvård, rättspsykiatri samt behandlingshem. Insamlade data analyserades med konventionell innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategorin Att kliva in i en annan verklighet innehåller subkategorierna Viljan att visa engagemang och Visa respekt för patientens upplevelser. Kategorin Att möta en människa, inte en ”patient” innehåller subkategorierna Att göra det lilla extra och Det mellanmänskliga mötet. Kategorin Att vara en trygg hamn innehåller subkategorierna Den trygga och tillitsskapande sjuksköterskan och Att vara stöttepelare. Konklusion: En god vårdrelation kräver en engagerad och respektfull sjuksköterska, som besitter ett genuint intresse att möta patienter med psykossjukdom. Att skapa goda vårdrelationer är en unik process där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara flexibel. / Background: The nurse's role in psychiatric care includes creating and maintaining good care relationships with patients with psychosis. The good care relationship is important for the patient’s recovery, a view shared by both nurses and patients. At the same time, both challenges and opportunities arise that affect the nurse's ability to create good care relationships. Aim: To describe the nurse's experiences of creating a good care relationship with the patient with psychosis. Method: The descriptive qualitative interview study was based on interviews with fourteen nurses in outpatient and inpatient psychiatric care, forensic psychiatry and treatment homes. Collected data were analyzed by conventional content analysis. Results: The results are presented in three main categories with associated subcategories. The category Stepping into another reality contains the subcategories Willingness to show commitment and Show respect for the patient's experiences. The category Meeting a person, not a "patient" contains the subcategories To do the little extra and The interpersonal meeting. The category To be a safe haven contains the subcategories The safe and trust-building nurse and To be a mainstay.  Conclusion: A good care relationship requires a committed and respectful nurse, who has a genuine interest in meeting patients with psychosis. Creating good care relationships is a unique process where the nurse needs to possess the ability to be flexible.

Background: The covid-19 pandemic has put great pressure on healthcare globally. Healthcare had to adapt to a new disease and its consequences. Initially the covid-19 pandemic made no difference to somatic care or psychiatric care, which lead to new problems and approaches to psychiatric care.  Aim: The aim of the literature study was to investigate challenges for patients and nursing staff in psychiatric care during the covid-19 pandemic. Method: A literature study with qualitative analysis was performed where the scientific articles were collected in the databases, CINAHL, PsycInfo and PubMed. Twenty-two articles were included in the results, the articles were published during the years 2020-2022. Analysis and quality review were based on Polit and Beck’s nine-step model and their battery of questions for quality review of quantitative, qualitative and mixed method articles. Results: Twenty-two articles were analyzed, and two main themes were crystallized. The first main theme was the Pandemic a threat to mental health with the sub-theme increased mental illness during the pandemic and increased vulnerability during the pandemic. The other main theme were a Changed healthcare with the sub-theme patients perspective, the nursing staff’s perspective and the work situation for psychiatric nursing staff during the pandemic. Conclusion: Periodically, patient safety may be threatened for mentally ill patients during times of crisis such as a pandemic. Psychiatric care has managed to adapt during the covid-19 pandemic, primarily through digital care services, but problems remain to be solved. There are differences between the diagnostic groups in how they understand and interpret information about restrictions and attitudes, which places high demands on the personcentered care. Psychiatric nursing staff will quickly be worn-out and feel worse mentally, which the employer must consider by promoting a good work environment and recovery. / Bakgrund: Covid-19 pandemin har satt stor press på vården globalt. Hälso- och sjukvården har blivit tvungen att försöka anpassa sig till en ny sjukdom och dess konsekvenser.  Syfte: Beskriva utmaningar för patienter och omvårdnadspersonal inom psykiatrin under covid-19 pandemin Metod: En litteraturstudie med kvalitativ analys utfördes där de vetenskapliga artiklarna hämtades i databaserna, CINAHL, PsycInfo och PubMed. Tjugotvå artiklar inkluderades i resultatet, artiklarna publicerades under år 2020–2022. Analys och kvalitetsgranskning utgick ifrån Polit och Becks niostegsmodell samt frågebatteri för kvalitetsgranskning av kvantitativa, kvalitativa artiklar och mixed method artiklar.  Resultat: Tjugotvå artiklar analyserades och två huvudteman utkristalliserades. Första huvudtemat var Pandemin ett hot mot psykisk hälsa med undertema ökad psykisk ohälsa under pandemin och ökad utsatthet under pandemin. Andra huvudtemat var en Förändrad vård med underteman patienternas perspektiv, omvårdnadspersonalens perspektiv samt arbetssituationen för psykiatrisk omvårdnadspersonal under pandemin. Slutsats: Periodvis kan patientsäkerheten vara hotad för psykiskt sjuka patienter under tider av kris likt en pandemi. Psykiatrisk vård har behövt anpassa sig under covid-19 pandemin framför allt genom digitala vårdtjänster men problem kvarstår att lösa. Skillnader finns mellan patienter med olika psykiska sjukdomar och diagnosgrupp i hur de förstår och tolkar information om restriktioner och förhållningssätt vilket ställer krav på personcentrerad vård via psykiatrin. Vårdpersonal blir snabbt utarbetad och mår sämre psykiskt vilket arbetsgivaren måste ta hänsyn till genom att främja god arbetsmiljö och återhämtning.

Bakgrund: All hälso- och sjukvård är så långt som möjligt frivillig. Personer som är allvarligt psykiskt sjuka inser dock inte alltid att de är i behov av vård och kan därför vårdas med stöd av tvångslagar. Att vårdas under tvång kan dock upplevas som värdighets- och integritetskränkande och därmed skapa vårdlidande. Det är samtidigt sjuksköterskans, som leder och utför tvångsåtgärder, professionella ansvar att lindra lidande vilket kan ses som ett dilemma. Det finns därför ett behov av ökad kunskap för att bättre förstå tvångsåtgärdernas konsekvenser för att kunna utveckla och förbättra denna vårdåtgärd. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Femton kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk analys. Analysen gjordes i tre steg och resulterade i fyra teman, med två tillhörande subteman var. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av tvångsåtgärder präglades av en emotionell stress som grundas i en inre konflikt samtidigt som tvångsåtgärder anses vara ett nödvändigt verktyg för en säker vårdmiljö. Utförandet och utfallet av tvångsåtgärder påverkas av sjuksköterskornas färdigheter och erfarenheter och det finns därför ett behov av omvårdnadshandledning. Slutsats: Den emotionella stressen skapar ett lidande hos sjuksköterskor, som i sin tur kan leda till vårdlidande hos patienterna. Ökad stöttning, omvårdnadshandledning och kunskap om sjuksköterskornas lidande är därmed av essens för att utveckla den psykiatriska vården i riktning mot en god tvångsvård. Nyckelord: Psykiatrisk tvångsvård, sjuksköterskor, upplevelser, tvångsåtgärder, lidande / Background: All health care is as far as possible voluntary. People who are seriously mentally ill do not always realize that they are in need of care and can therefore be cared for with the support of coercive laws. Being cared for under compulsory care can be perceived as a violation of dignity and integrity and thereby create care suffering. At the same time, it’s the nurse's responsibility, who leads and performs coercive measures, to alleviate suffering, which can be seen as a dilemma. There is therefore a need for increased knowledge to better understand the consequences of coercive measures in order to develop and improve this care measure. Aim: The aim was to describe registered nurses' experience of coercive measures in psychiatric care. Method: A literature review with a systematic approach was chosen as the method. Fifteen qualitative articles were included and analyzed using Thomas and Harden's method for thematic analysis. The analysis was done in three steps and resulted in four themes, with two associated sub-themes each. Results: The nurse's experience of coercive measures was characterized by an emotional stress based on an internal conflict, at the same time as coercive measures are considered a necessary tool for a safe care environment. The execution and outcome of coercive measures are affected by the nurses' skills and experiences and there is therefore a need for nursing guidance. Conclusion: The emotional stress creates suffering in nurses, which in turn can lead to care suffering in the patients. Increased support, nursing guidance and knowledge of nurses' suffering are thus of essence for developing psychiatric care in the direction of good compulsory care. Keywords: Compulsory psychiatric care, registered nurses, experiences, coercive measures, suffering

Bakgrund: När patienten vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ska vården enligt lag utformas i samråd med närstående. Forskning har visat att involvering av närstående kan öka trygghet både för patienten och närstående samt även behandlingsutfall. Involvering av närstående ingår i sjuksköterskans kompetensområde och i den personcentrerade vården.Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att involvera närstående till patienter inlagda enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tio sjuksköterskor från två olika slutenvårdsavdelningar intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet analyserades med konventionell innehållsanalys.Resultat: Involvering av närstående leder till en säkrare och bättre vård. Enligt sjuksköterskorna ger involvering övervägande fördelar men negativa aspekter när närstående upplevs utmanande belyses. Involvering sker inte i den grad sjuksköterskorna anser att det borde, det beror både på bristande rutiner och inställning från personalen. Patienternas tillstånd inom den psykiatriska tvångsvården och stigmatisering som fortfarande råder ger speciella utmaningar för sjuksköterskorna att förhålla sig till.Konklusion: Sjuksköterskor upplever stora vinster och fördelar med att involvera närstående, trots detta råder det brister i arbetet kring involvering av närstående. Reflektion inom personalgruppen samt organisatoriskt stöd behövs för att få bra förutsättningar för att involvera närstående inom psykiatrisk tvångsvård.Nyckelord: kvalitativ studie, närstående, personcentrerad vård, psykiatrisk tvångsvård, sjuksköterska / Background: When the patient is admitted in accordance with the Compulsory Psychiatric Care Act, the care must be designed in consultation with relatives. Research has shown that the involvement of relatives can increase security for the patient, relatives and treatment outcomes. Involvement of close relatives is included in the nurse's area of expertise and in person-centered carePurpose: To investigate nurses' experiences of involving relatives of patients admitted under the Compulsory Psychiatric Care Act.Method: Qualitative design with inductive approach. Ten nurses in two different inpatient wards were interviewed. The data were analyzed with conventional content analysis.Result: Involvement of close relatives leads to safer care. Involvement provides predominant benefits, but negative aspects are also highlighted. Involvement does not take place to the extent that the nurses think it should, it is due to both lack of routines and attitude from the staff. The patients' condition in the psychiatric compulsory care and stigma that still prevails presents special challenges.Conclusion: Nurses experience great benefits from involving relatives, but despite this, there are shortcomings in the work. Reflection within the staff group and organizational support are needed to get good conditions for involving relatives in psychiatric compulsory care.Keywords: nurse, person-centered care, psychiatric compulsory care, qualitative study, relatives

Bakgrund: Psykiatrisk tvångsvård är per definition en motsättning till upplevd autonomi då valet att vårdas inte tas av patienten. Alla patienter har enligt lag rätt till god och säker vård på lika villkor oavsett vårdform. För att kunna stärka autonomi och främja delaktighet hos psykiatriskt tvångsvårdade patienter behöver hälso-och sjukvårdspersonal inneha kunskap om vad som upplevs som delaktighet enligt denna patientgrupp.   Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenhet av delaktighet under sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och är baserad på åtta artiklar som svarade upp mot studiens syfte. Litteraturstudien genomfördes i tre databaser: PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Patienter upplevde psykiatrisk tvångsvård som traumatisk vilket står i vägen för delaktighet. För att uppleva delaktighet behöver patienten ha tillgång till valmöjligheter och information. Patientens psykiska ohälsa kan stå i vägen för upplevd autonomi och delaktighet. Bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal är även det en avgörande faktor som antingen kan skapa möjlighet för delaktighet eller fungera som ett hinder. Konklusion: Att känna sig autonom trots psykiatrisk tvångsvård skapar möjlighet för delaktighet. Detta möjliggörs av flexibelt och tillitsfullt bemötande av vårdpersonal som tillgängliggör information och valmöjligheter.

Bakgrund: Sjuksköterskans åtagande är att vårda patienten med hänsyn till dennes autonomi och rätt att vara delaktig. Vid psykisk ohälsa kan situationer uppstå där beslut behöver fattas utan patientens medgivande. Psykiatrisk tvångsvård innebär att patienten vårdas mot sin vilja då hen utgör en fara för sig själv eller andra.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård.  Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt som sammanfattar det aktuella forskningsläget. Denna litteraturöversikt utgår ifrån totalt tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som därefter analyserats för att generera gemensamma teman.  Resultat: Patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård var starkt kopplade till hur de upplevt bemötandet från vårdpersonal. Det var också viktigt för patienterna få information om sin vård och att få känna sig delaktiga i sin behandling.  Slutsats: Patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård är i en mycket utsatt situation. För att upplevelsen ska bli så bra som möjligt för patienten är det viktigt att personalen är kunnig, ger ett gott bemötande och adekvat information. / Background: The undertaking of the nurse is to care for the patient with regard to its autonomy and right to participate. In the case of mental illness, situations may arise where decisions need to be made for the patient. Compulsory psychiatric care means that the patient is cared for against his/her will as he/she poses a danger to herself or others.  Aim: The aim was to describe patients' experiences of psychiatric involuntary treatment.  Method: The method used was a literature review which summarizes the current research field. This literature review was based on ten qualitative articles which were analysed to generate common themes.  Results: The patients’ experiences of compulsory psychiatric care were strongly connected to how they had experienced the personal treatment by the care personnel. The patients also valued being informed about their care and involved in their treatment.  Conclusion: Patients in involuntary psychiatric care are in a highly exposed situation. To make their experience as good as possible it is important that care personnel are knowledgeable, gives a good personal treatment and provides the patient with adequate information.

Background: It has been under discussion in Sweden that the psychiatric inpatients ward is in the need of developing more content and structure. Earlier science shows that implementation of new conversations methods has been appreciated and developing for both nurses and patients. There is also obstacle for nurse`s to prioritize time for conversations with their patients. Aim: The aim was to explore nurse`s experiences of using a manual based CBT in conversations with patients in psychiatric inpatient ward. Method: Research design was interviews with qualitative approach and thematic analysis, inductive approach. Six nurses who worked in a psychiatric inpatients ward were interviewed. Results: The results of the study were summarized in to two main themes; Feelings in work as a nurse and the nurse in the professional role. Six under themes was conducted into the two mentioned main themes. Its presenting feelings connected to these conversations with CBT methodand about the professional working role. It was described useful in the daily work and agood support for the patient recovery, person-centered treatment and difficulties associated to the implementation of the new work. Conclusion: Cbt makes it possible to make in dept-care relationship, strengthens patients' recovery and provides structure for the conversation which also requires support and adaptation for making it useful in the daily work. / Bakgrund: Det har diskuterats i Sverige om att den psykiatrisk heldygnsvården är i behov av utveckling vad gäller innehåll och struktur. Tidigare forskning har visat att införandet av samtalsmetoder har varit uppskattat och utvecklande för både sjuksköterskor och patienter. Det finns också hinder för sjuksköterskor att prioritera tid för samtal med patienter. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av att använda sig av manualbaserad KBT i samtalet med patienter i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Designen var intervjustudie med kvalitativ ansats och tematisk analys med induktiv approach. Sex sjuksköterskor intervjuades och de var yrkesverksamma på psykiatriska heldygnsvårdsavdelningar. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman; Känslor i arbetet som sjuksköterska och sjuksköterskan i sin professionella roll. Sex undertemandelades in under de två huvudkategorierna. Det presenteras känslor kopplade till sjuksköterskans arbete med KBT metoden i samtalet likväl som det handlade om den professionella yrkesrollen. Det beskrevs som hjälpsamt för patienters återhämtning, personcentrerat bemötande samt vissa svårigheter kopplat till det nya arbetssättet. Slutsats: KBT möjliggör fördjupad vårdrelation, stärker patienters återhämtning och ger struktur för samtalet. Vilket ocksåbör backas upp med stöd omkring införandet och med viss anpassning för att det skall bli användbart i det dagliga arbetet.

Sammanfattning Bakgrund: Patienter som är i behov av psykiatrisk slutenvård ska kunna förvänta sig ett gott bemötande från sjuksköterskan då bemötandet är avgörande för vilken relation patienten får till sjuksköterskan samt hur patienten upplever sin vårdtid. Psykiatrisk slutenvård bör fokusera på att ge patienten en känsla av sammanhang och värdighet under vårdtiden då det kan påverka patientens upplevda hälsa positivt. Syfte: Att undersöka patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom psykiatrisk slutenvård och hur det påverkar patienten. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visar att patienter känt sig väl bemötta av sjuksköterskorna då de har tagit sig tiden att prata med patienterna och hjälp dem med deras individuella behov. Andra patienter har upplevt sjuksköterskornas bemötande som negativt då de uppvisat olika former av maktmissbruk samt haft en bristande närvaro. Då sjuksköterskans bemötande har haft en negativ inverkan på relationen till patienten så har patienten valt att inte öppna sig om sina problem. Sjuksköterskans bemötande har varit avgörande för relationen till patienten och hens upplevda känsla av psykisk hälsa. Slutsats: Sjuksköterskan bör bemöta varje enskild patient med respekt, omtanke och engagemang. Patienternas upplevelser av sjuksköterskans bemötande har påverkat patienternas psykiska mående och därmed även deras upplevda hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskans bemötande gentemot patienterna speglar sig även i patienternas upplevelse av vården och dess kvalitet. / Abstract Background: Patients in need of psychiatric inpatient care should be able to expect a good treatment from the nurse as the treatment is decisive for the relationship the patient gets to the nurse and how the patient experiences his care. Psychiatric inpatient care should focus on giving the patient a sense of context and dignity during the care period because it can positively affect the patient's perceived health. Aim: To examine the patient's experience of the nurse's treatment in psychiatric inpatient care and how it affects the patient. Method: A descriptive literature review with 10 qualitative articles. Results: The results showed that patients felt well treated by the nurses as they took the time to talk to the patients and helped them with their individual needs. Other patients have experienced the nurses' treatment as negative as they have shown abuse of power in different ways and had a lack of presence. When the nurse's treatment has had a negative impact on the relationship with the patient, the patient has chosen not to open up about her problems. The nurse's treatment has been decisive for the relationship with the patient and her perceived feeling of mental health. Conclusion: The nurse should treat each individual patient with respect, care and commitment. The patients 'experiences of the nurse's treatment have affected the patients' mental state and thus also their perceived health and well-being. The nurse's treatment of patients is also reflected in the patients' experience of the care and its quality.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors och skötares upplevelser av möten med patienter i psykiatrisk öppenvård.   Bakgrund – I psykiatrisk öppenvård möter sjuksköterskor och skötare många olika människor med individuella behov. Sedan tidigare forskning har det framkommit att patienters känsla av trygghet uppkommer genom faktorer som personalens inställning och empati. Relationen mellan personal och patient är viktig för patientens känsla av att bli tagen på allvar samt att bli bekräftad. För personer som lever med psykisk sjukdom är det viktigt med en långsiktig relation som grundar sig i förtroende och öppenhet. En god relation kan byggas om personalen kan befinna sig på patientens nivå och få patienten att känna sig viktig och betydelsefull. En fungerande allians tar tid att utveckla, men den utgör sedan en god grund för ett gott samarbete och har goda effekter på psykisk ohälsa.   Design – Kvalitativ design med fenomenologiskt förhållningssätt användes.   Metod – 8 intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och skötare i psykiatrisk öppenvård på tre öppenvårdsmottagningar i norra Sverige under december 2015 – februari 2016 och analys gjordes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat – I psykiatrisk öppenvård ansågs relationen mellan vårdare och patient utgöra en stor grund, och fram för allt att det var en trygg relation. Denna trygghet kunde bland annat skapas genom vårdarnas tillgänglighet till patienterna. Fyra kategorier identifierades; Bemöta patienter, Upplevelser av att göra bedömningar, Upplevelser av att vara i patientens hemmiljö och Upplevelser av att arbeta i öppenvård.   Slutsats – Det arbete som sjuksköterskor och skötare utför genom möten med patienter i psykiatrisk öppenvård är betydelsefullt för så många människor med psykisk ohälsa. Genom att få ta del av vårdarnas upplevelser kan det bidra med ökad förståelse om deras betydelse för patienternas psykiska mående. Men samtidigt deras utsatthet då de kan försättas i problematiska situationer. Resultatet kan på så sätt bidra till att relevanta utbildningar och insatser kan identifieras och förhoppningsvis implementeras i verksamheterna. / The aim of this study was to investigate the nurses and assisted nurse mentals experiences of encounters with patients in psychiatric outpatient care.   Background – In psychiatric outpatient care nurses and assisted nurse mentals meets many different people with individual needs. Since previous research has shown that patients' sense of security generated by factors such as staff attitude and empathy. The relationship between staff and patients is important for the patient's feeling of being taken seriously and to be confirmed. For people living with mental illness, it is important to have a long-term relationship based on trust and transparency. A good relationship can be built if the staff can be at the patient level and make the patient feel important and significant. A working alliance takes time to develop, but it then forms a good basis for a good working relationship and has good effects on mental health.   Design – A qualitative design with a phenomenological approach was used.   Method – 8 interviews were conducted with nurses and assisted nurse mentals in psychiatric outpatient care in three outpatient clinics in northern Sweden during December 2015 - February 2016 and analyzed using qualitative content analysis.   Results – In psychiatric outpatient care the relationship between caregiver and patient was considered as a significant basis, and above all that it was a secure relationship. This security could, among other things be created by carers’ availability to patients. Four categories were identified; Meet patients, Make the right assessments, Be in the patient's home environment and Work in outpatient care.   Conclusion – The work that nurses and assisted nurse mentals carrying through in their meetings with patients in psychiatric outpatient care is important for so many people with mental illness. By getting the benefit of carers’ experiences it may contribute to a better understanding of their importance to the patients’ psychological being. But at the same time their vulnerability as they can be placed in problematic situations. The results can therefore contribute to relevant educations and initiatives can be identified and hopefully implemented in the clinics.