Bakgrund: Andlighet kan definieras som ett mångdimensionellt begrepp och inom vårdvetenskapen ses människan som en helhet av kropp, själ och ande. Tidigare forskning visar på att patienterna ser den andliga dimensionen som viktig för dem och att de gärna själva vill bli tillfrågade om andliga behov av vårdpersonal. En personcentrerad vård ställer krav på att ta hänsyn till patientens kultur och livsåskådning, då man som vårdare söker diagnosticera och hjälpa patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors föreställningar om andlighet och deras erfarenheter kring bemötande av patienters andlighet inom den psykiatriska vården. Metod: Sex sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom psykiatrisk vård deltog i studien genom enskilda, semistrukturerade intervjuer. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier framkom i analysarbetet: Beskrivning av andlighet som fenomen; Andlighetens påverkan på den psykiska hälsan; Bemötande av patienternas uttryck för andlighet. Kategorierna utmynnade i tio subkategorier. Diskussion: Resultatet har diskuterats främst med Jean Watsons teori om mänsklig omsorg som reflexionsinstrument, vilken har lyft fram självkännedom och intentionalitet som viktiga faktorer i mötet med patienters andlighet. Sjuksköterskor beskriver andlighet på olika sätt, men med flertalet gemensamma faktorer och kan se andlighet som en hälsoresurs, men även som något som kan skada den psykiska hälsan om andligheten är skev. Sjuksköterskan tillgodoser i möjligaste mån praktiska önskemål från patienten gällande andlighet, men initierar inte själv samtal om andlighet och tar inte upp frågan i inskrivningssamtalet. Okunskap samt rädsla att skada patienten ligger till grund för detta. Utbildning kring andlighet och hälsa kan vägleda sjuksköterskan i mötet med patienters andlighet samt i utvecklingen av en personcentrerad vård. / Background: Spirituality can be defined as a multidimensional concept and in nursing science the human is seen as a unity of body, soul and spirit. Previous research shows that that patient in the psychiatric care considers the spiritual dimension to be of importance to them, and that they would like to be asked about spiritual needs by mental health care staff. A person-centered care demands taking into consideration the culture and view of life of the patient, when seeking to diagnose and help the patient in the best possible way. Aim: To describe nurse’s perceptions of spirituality and their experiences of meeting patients spirituality in the mental health care. Method: Six nurses with experience from psychiatric care for at least one year participated in the study through separate, semi structured interviews. A qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as method for analysis. Result: Three categories were identified in the analysis: Description of spirituality as a phenomenon; The impact of spirituality on the mental health; Personal treatment of the patient’s expressions for spirituality. Ten subcategories followed.  Discussion: The result has been discussed mainly with Jean Watsons theory for human care as a reflective instrument, which emphazised self-knowledge and intentionality as important factors in meeting with patients spirituality. Nurses in the psychiatric care describes spirituality in different ways, but with many common factors, they can see spirituality as a resource of health, but also as something that can damage the mental health, if the spirituality is askew. The nurse helps the patients with practical issues considering spirituality, but does not initiate conversations about spirituality and does not bring up the question in the patient enrollment interview. Lack of knowledge and fear of hurting the patient are reasons for this. Education about spirituality and health can guide the nurse in their meeting with the patients spirituality and in the development of a person-centered care.

En psykossjukdom medför att perceptionen av världen och andra människor förändras. Patienter med en psykossjukdom upplever sig ha sämre livskvalitet och hälsa än andra individer i samhället och de upplever ofta lidande på grund av sin sjukdom. Sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med vård av patienter med en psykossjukdom, men deras grundläggande uppgift är trots detta att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med en psykossjukdom upplever vården på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, ur ett patientperspektiv. Studien är en systematisk litteraturstudie och data analyserades med en induktiv latent innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas upplevelser kan beskrivas i fyra områden: rädsla och osäkerhet påverkar interaktionen med andra; tvångsåtgärder: skrämmande men nödvändiga; självbestämmande, delaktighet och välbefinnande; samt vårdpersonalen är avgörande för patienternas upplevelser. I studien diskuteras rädsla och osäkerhet; att vårdpersonalen och upplevelserna påverkar attityden till behandlingen; vårdpersonalens betydelsefulla roll när patienten har svåra symtom; individualiserad vård och god kommunikation bidrar till ökat välbefinnande samt att mer kompetens hos vårdpersonal kan minska bruket av tvångsåtgärder. Studiens slutsats är att sjuksköterskor har en central roll i patienternas upplevelse av vården. De har ansvar för att interaktionen med patienten och relationsbyggande fortlöper samt att användandet av tvångsinsatser motiveras och enbart sker när det är absolut nödvändigt, annars finns risk att behandlingsresultat och följsamhet av behandling efter utskrivning påverkas negativt. / A psychosis means that the perception of the world and other people change. Patients with a psychotic disorder perceive themselves as having poorer quality of life and health than other individuals in the community and they often experience suffering because of their illness. Nurses experience mixed feelings while caring for patients with a psychotic disorder, but in spite of this a nurse’s fundamental duty is to promote health, prevent disease, restore health and to alleviate suffering. The purpose of this study is to highlight how patients with a psychotic disorder experience health care in a psychiatric inpatient ward, from a patient perspective. The study is a systematic literature review and data were analyzed using an inductive latent content analysis. The results showed that patients 'experiences involved four areas: fear and insecurity affects the interaction with others; coercive measures: scary but necessary; autonomy, participation and welfare, and nursing staff is crucial for patients' experiences. In the study, several areas were discussed about the patient's experiences: fear and insecurity; that care staff and experiences affect the attitude to treatment; healthcare personnel's important role when the patient experience severe symptoms; individualized care and good communication contribute to increased well-being, and that more skills in healthcare professionals can reduce the use of coercive measures. The study's conclusion is that nurses have a central role in the patients' experience of the health care. They are responsible for the interaction with the patient and for keeping the building of the nurse-patient relationship in progress. They are also responsible so that the use of coercive action is justified and only occurs when it is absolutely necessary, otherwise there is a risk that the treatment results and adherence to treatment after discharge are adversely affected.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa inklusive utmattningssyndrom (UMS) ökar kraftigt. UMS innebär ett mänskligt lidande för de drabbade och en belastning för vårt samhälle. Det finns ännu ingen evidens för hur personer med UMS ska behandlas. Syfte: Att undersöka hur vårdpersonal kan stödja personer med UMS. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sju vårdgivare som alla arbetade med personer med UMS. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och med en induktiv ansats. Resultat: Det informanterna beskrev som stödjande för personer med UMS var att ge en vård utifrån personens behov, att arbeta för att stärka patientens egna förmågor, att ge möjlighet till en medveten närvaro, att skapa balans mellan aktivitet och vila samt att ge patienten och dennes närstående en ökad kunskap. Slutsats: Vårdpersonal kan stödja personer med UMS genom att ge en vård utifrån personens förutsättningar och sjukdomsfas. De stödjande insatserna ska vara personcentrerade och ha som syfte att ge kunskap och verktyg om hur personen kan hantera sin sjukdom. Samarbete mellan professioner är viktigt. Att inkludera psykiatrisjuksköterskan och/eller distriktssköterskan i vården för dessa personer skulle vara gynnsamt eftersom omvårdnad är en faktor som saknas i många fall. / Background: Stress-related ill-health including exhaustion syndrome is increasing sharply. Exhaustion syndrome means a human suffering for the affected and a burden for our society. There is no scientific evidence yet for how people with exhaustion syndrome should be treated. Aim: To investigate how healthcare professionals can support people with exhaustion syndrome. Method: Semi-structured interviews were conducted. The selection consisted of seven healthcare providers who all worked with people with exhaustion syndrome. The data was analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: What the informants described as support for people with exhaustion syndrome was to provide a care based on the person's needs, to work to strengthen the patient's own abilities, to provide the opportunity for a conscious presence, to create a balance between activity and rest and to give the patient knowledge. Conclusion: Healthcare professionals can support people with exhaustion syndrome by providing a care based on the person's conditions and disease phase. The supportive efforts must be person-centered and have the purpose of providing knowledge and tools on how the person can handle their illness. Cooperation between professions is important. To include the psychiatric nurse and / or the district nurse in the care of these persons would be beneficial as in many cases nursing is a missing factor.

Bakgrund: Stödpersoner är en utomstående resurs som är frikopplad vårdapparaten och kan tilldelas patienter som vårdas under psykiatrisk tvångsvård. Stödpersonens arbete syftar till att stötta patienten i en sårbar period i livet genom social interaktion och uppmuntran. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av och uppfattningar om stödpersonens roll och betydelse för patienter inom psykiatriskt tvångsvård. Metod: Deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Som datainsamlingsmetod användes intervjuer med nio öppna frågor. Ett bekvämlighetsurval gjordes för att uppnå åtta informanter ur vårdpersonalen på en psykiatrisk avdelning. Som analysmetod användes innehållsanalys. Joyce Travelbees omvårdnadsteori användes som utgångspunkt. Resultat: Vårdpersonalen hade överlag, trots viss variation, god kunskap och erfarenhet av stödpersoner och deras roll. Stödpersonen uppfattades också ha en generellt positiv och stärkande roll för patienten. Slutsats: Vårdpersonalen visste att stödpersoner fanns men det rådde viss oklarhet i vad som ingick i deras arbetsuppgifter. Stödpersoner uppfattades dock ha en meningsfull roll i patientens välbefinnande. Den upplevda känslan var att stödpersonen kunde bidra med ett medmänskligt stöd i en utsatt situation och att det var av stor betydelse för patienten. / Background: Support persons are an outside resource who are disconnected from the healthcare system and can be assigned to patients who are cared for during involuntary treatment. The support person's work aims to support the patient in an vulnerable period in life through social interaction and encouragement. Purpose: To investigate the healthcare staff's experience and opinions about the support person's role and importance for patients in psychiatric compulsory care. Methods: Descriptive design with a qualitative approach. As a data collection method, interviews with nine open ended questions were used. A convenience selection was made to achieve eight informants from the healthcare staff at a psychiatric department. As analysis method, content analysis was used. Joyce Travelbees' nursing theory was used as a starting point. Results: Overall, the healthcare staff had good knowledge and experience of support persons and their role, despite some variation. The support person was also perceived to have a generally positive and strengthening role for the patient. Conclusion: The healthcare staff knew that support persons existed, but there was some uncertainty in what was included in their duties. However, support persons were perceived to have a meaningful role in the patient's well-being. The feeling was that the support person could contribute with a charitable support in a vulnerable situation and that it was of great importance to the patient

<p>Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap.</p> / <p>It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.</p>

<p>I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin <em>Relation </em>bestod i subkategorierna <em>bemötande, bekräftelse </em>och<em> kommunikation</em>. Huvudkategorin <em>Aktivitet </em>bestod i subkategorierna <em>avledande sysselsättning </em>och <em>sömn/vila</em>. Huvudkategorin <em>Säkerhet</em> bestod i subkategorierna <em>personligt övervak, fysisk miljö </em>och <em>visitation</em>. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.</p>

<p>Bakgrund: Kunskapen om sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård ur ett historiskt perspektiv, är begränsad. Beskrivningen av den psykiatriska omvårdnaden är sparsam, det är därför viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i den psykiatrihistoriska utvecklingen i Sverige.</p><p>Syfte: Att ur ett historiskt perspektiv beskriva psykiatrisk omvårdnad och sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård.</p><p>Design: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats</p><p>Metod: Litteratur i form av akademiska avhandlingar, antologier och läroböcker som identifierats via universitetsbiblioteks katalogen Disa. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: På medeltiden ansågs sjukdomen som en förtrollning. Fram till 1800- talet var det prästen som behandlade de psykiskt sjuka. På 1800- talet kom de första centralhospitalen och det var diakonnisor som tog hand om patienterna.1900- talet första hälft arbetade sjuksköterskorna i en ledande befattningar. I mitten av 1900- talet inleddes en ny era i den psykiatriska vården genom inträdandet av psykofarmakan. Sjuksköterskor beskriver sitt arbete att vårda patienterna  som en moder och känslor av hjälplöshet.</p><p>Slutsats: Omvårdnad av personer med psykisk ohälsa har under århundraden till stor del bedrivits isolerad från övriga samhället. Målet med vården har främst varit att få patienter lugna. Sjuksköterskerollen har befunnit sig i en underordnad ställning gentemot läkare men sjuksköterskorna har varit starka företrädare för vårdavdelningar, ibland i strid med manliga föreståndare utan sjuksköterskeutbildning. Sjuksköterskans roll har upplevts med inslag av att vara värdinna/moder till hjälplöshet av inte kunna hjälp personer med psykisk ohälsa. </p> / <p>Background: The knowledge of psychiatric nurses’ role in psychiatric care is from a historical perspective is limited. The description of the psychiatric nursing is modestly described, and therefore it is important to elucidate the caring role of the psychiatric nurse through the psychiatric history development in Sweden.</p><p>Aim: From a historical perspective, describe psychiatric nursing and the psychiatric nurses’ role in psychiatric care.</p><p>Design: A descriptive literature study with a qualitative approach.</p><p>Method: Literature like thesis, anthologies, text-books have been identified via the university library catalogue Disa. Collected data have been analyzed with a qualitative content analysis.</p><p>Results: During the middle Ages, mental illnesses were seen as an enchantment. Up to the 18^th century it was the priest who treated the mentally ill. In the 18^th hundred century the first central hospitals arrived and deaconess worked at these hospitals. The first half of the 19^th century the nurses worked in leading positions. During the middle of 19^th century a new era began in the psychiatric care when the new antipsychotic medicines arrived. Nurses describe their work, as being like a mother to their patients and the sensations of insecurity.</p><p>Conclusion: The caring of persons with mental diseases has during centuries been isolated from the rest of society. The purpose of caring has been to calm the patients. The nursing role has been in a subordinated position towards the doctors. In addition, the nurses have been strong upholders for the wards, sometimes in conflict with male staff managers without nursing education. The nursing role has been experienced with elements of to be hostess/mother and experiences of to be helpless when not being able to help persons with mental illness.</p>

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap. / It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.

Bakgrund: Kunskapen om sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård ur ett historiskt perspektiv, är begränsad. Beskrivningen av den psykiatriska omvårdnaden är sparsam, det är därför viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i den psykiatrihistoriska utvecklingen i Sverige. Syfte: Att ur ett historiskt perspektiv beskriva psykiatrisk omvårdnad och sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård. Design: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats Metod: Litteratur i form av akademiska avhandlingar, antologier och läroböcker som identifierats via universitetsbiblioteks katalogen Disa. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: På medeltiden ansågs sjukdomen som en förtrollning. Fram till 1800- talet var det prästen som behandlade de psykiskt sjuka. På 1800- talet kom de första centralhospitalen och det var diakonnisor som tog hand om patienterna.1900- talet första hälft arbetade sjuksköterskorna i en ledande befattningar. I mitten av 1900- talet inleddes en ny era i den psykiatriska vården genom inträdandet av psykofarmakan. Sjuksköterskor beskriver sitt arbete att vårda patienterna  som en moder och känslor av hjälplöshet. Slutsats: Omvårdnad av personer med psykisk ohälsa har under århundraden till stor del bedrivits isolerad från övriga samhället. Målet med vården har främst varit att få patienter lugna. Sjuksköterskerollen har befunnit sig i en underordnad ställning gentemot läkare men sjuksköterskorna har varit starka företrädare för vårdavdelningar, ibland i strid med manliga föreståndare utan sjuksköterskeutbildning. Sjuksköterskans roll har upplevts med inslag av att vara värdinna/moder till hjälplöshet av inte kunna hjälp personer med psykisk ohälsa. / Background: The knowledge of psychiatric nurses’ role in psychiatric care is from a historical perspective is limited. The description of the psychiatric nursing is modestly described, and therefore it is important to elucidate the caring role of the psychiatric nurse through the psychiatric history development in Sweden. Aim: From a historical perspective, describe psychiatric nursing and the psychiatric nurses’ role in psychiatric care. Design: A descriptive literature study with a qualitative approach. Method: Literature like thesis, anthologies, text-books have been identified via the university library catalogue Disa. Collected data have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: During the middle Ages, mental illnesses were seen as an enchantment. Up to the 18th century it was the priest who treated the mentally ill. In the 18th hundred century the first central hospitals arrived and deaconess worked at these hospitals. The first half of the 19th century the nurses worked in leading positions. During the middle of 19th century a new era began in the psychiatric care when the new antipsychotic medicines arrived. Nurses describe their work, as being like a mother to their patients and the sensations of insecurity. Conclusion: The caring of persons with mental diseases has during centuries been isolated from the rest of society. The purpose of caring has been to calm the patients. The nursing role has been in a subordinated position towards the doctors. In addition, the nurses have been strong upholders for the wards, sometimes in conflict with male staff managers without nursing education. The nursing role has been experienced with elements of to be hostess/mother and experiences of to be helpless when not being able to help persons with mental illness.

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin Relation bestod i subkategorierna bemötande, bekräftelse och kommunikation. Huvudkategorin Aktivitet bestod i subkategorierna avledande sysselsättning och sömn/vila. Huvudkategorin Säkerhet bestod i subkategorierna personligt övervak, fysisk miljö och visitation. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.