Bakgrunden till denna studie är ökningen av sjukskrivningar i Sverige på grund av psykisk ohälsa. Problemet härleds till arbetsmiljörelaterade orsaker där arbetsrelaterad stress är orsaken till över hälften av all sjukskrivning i Europeiska Unionen. Stress är inte bara en hälsorisk för individen utan medför även en ekonomisk börda för samhället. Inom sektor vård och omsorg har stress och ökad arbetsbelastning uppmärksammats som den största faktorn för sjukskrivning. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av faktorerna krav, kontroll och stöd i relation till psykosocial arbetsmiljö och stress hos anställda undersköterskor inom äldreomsorgen. För att precisera syftet ämnade studien att besvara frågeställningen i vilken arbetssituation undersköterskorna befinner sig i utefter Karasek och Theorells (1990) modell. Den metod som använts för studien är en kvantitativ metod där data samlats in från en mellanstor kommun i Västra Götaland. Det empiriska resultatet visar att undersköterskorna upplever höga krav, litet kontrollutrymme samt högt socialt stöd. Undersköterskorna befinner sig i arbetssituationen spänt arbete, vilket är psykisk påfrestande för individen då hen inte har handlingsutrymme nog till att möta de höga kraven som ställs. Upplevelsen av det sociala stödet skiljer sig från tidigare studier, vilket har bidragit till slutsatsen att det sociala stödet inte kan analyseras fristående för att förstå den fulla kontexten av en arbetssituation. Tidigare forskning påvisar att det sociala stödet kan fungera som en slags försäkring mot arbetsrelaterad stress, föreliggande studie visar att arbetsrelaterad stress kan uppstå oavsett hög upplevelse av socialt stöd. Således visar studien att en kombination av krav, kontroll och stöd är väsentlig för att förstå en organisations psykosociala arbetsmiljö. / The background to this study is the increasing sick leave in Sweden due to mental illness. The problem derives from issues related to work environment and the fact that work-related stress causes more than 50 per cent of all sick leave in the European Union. Stress is not only an individual health problem but also an economic burden to society. Increased workload and stress haves been observed to be main reasons behind sick leave in the health- and social sector. This study examines nurses’ experiences in old age care. The focus is on demand, control and support in relation to psychosocial work environment and stress. The analysis draws on the model made by Karasek and Theorell (1990). The examination was performed on a municipality in Västra Götaland. A quantitative method based on questionnaires has been used to collect data. The empirical result shows that nurses experience high demands, low control and high social support. The nurses experience high strain which is mentally exhausting for the individual who cannot encounter the high demands because of the low acting space. The finding of high social support however separates from several previous studies and has led to the conclusion that social support cannot be analyzed detached from the other factors if the aim is to understand the full context of a work situation. Previous research has proved that social support works as an insurance against work-related stress; this study presents that work-related stress can arise regardless of nurses’ experience of high social support. Therefore the study demonstrates that a combination of demand, control and support is essential to the understanding of an organization’s psychosocial work environment.

No description available.

Under 2000-talet ökade långtidssjukskrivningarna och de psykiska diagnoserna anmärkningsvärt, gentemot 1980-talet då fortfarande belastningsskador var de vanligaste orsakerna till sjukdom. Denna förändrade belastning ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet. Sedan 2011 har Västerbottens läns landsting (VLL) en hälsocertifieringsprocess som ska syfta till att arbeta systematiskt med främst den psykosociala hälsan. I den här studien undersöktes och analyserades hur denna process fungerar som metod för att understödja det systematiska arbetet med att främja psykosocial hälsa och förebygga psykosocial ohälsa. Processen innehåller dels en enkät för att mäta den psykosociala hälsan samt en efterföljande processinriktad metod för att uppnå systematik i det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Den teoretiska utgångspunkten har tagit grund i det salutogena förhållningssättet med nära sammankopplade teorier. Metoden för datainsamlande är semistrukturerade intervjuer med fyra chefer och fyra medarbetare på lika många arbetsplatser – två certifierade och två ännu icke-certifierade arbetsplatser. Resultatet visar att enkäten i huvudsak är väl fungerande. Processen fyller ett syfte i det psykosociala arbetsmiljöarbetet och har bidragit till utökade diskussioner och ett fortsatt eller utökat systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsplatsträff är ett viktigt forum för att arbeta med processen och den bör fortsätta att utvecklas. För minskat motstånd vid implementering bör medarbetare involveras tidigare i processen. Målet om känslan av sammanhang bör även vara ett arbetssätt under vägen mot en hälsofrämjande arbetsplats. Begreppet hälsofrämjande behöver redas ut och information om vad företagshälsovård och hälsofrämjande arbetsgrupp kan bistå med bör förtydligas. En arbetsmiljöutbildning för medarbetare bör övervägas och en översyn av hur AFS (2015:4) förhåller sig till hälsocertifieringsprocessen och VLL:s checklista för organisatorisk och social arbetsmiljö bör utföras.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av mellanchefer, upplever sin yrkesautonomi i relation till psykosocial arbetsmiljö. Vårt examensarbete är en pilotstudie till vetenskapsrådsprojektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som leds av Wermke och Salokangas (2015). Yrkesautonomi handlar om individens självbestämmande och inflytande inom olika arbetsområden och om individens möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta anses vara av stor vikt för den psykosociala arbetsmiljön. För att undersöka detta utgår studien från tre forskningsfrågor; Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?, Vad och vem påverkar deras autonomi? och Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de olika aspekterna i psykosociala arbetsmiljö hos skolledarna?                       Studien har en kvantitativ ansats och baseras på en enkätundersökning som besvarats av 55 skolledare. Respondenterna är från två olika urvalsgrupper, 29 av dem studerar vid Rektorsprogrammet i Uppsala och 26 av dem kontaktades genom Facebookgrupper för skolledare och rektorer. Studien använder sig av fyra domäner från Wermke och Salokangas (2016) multidimensionella modell för autonomi samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att undersöka psykosocial arbetsmiljö. Forskningsöversikten presenterar dels studier som behandlar skolledaren, som mellanchef i skolsystemet och dels studier inom området psykosocial arbetsmiljö.                       Studiens resultat kartlägger hur skolledarna upplever sin autonomi inom olika arbetsområden samt vad och vem som påverkar autonomin. Högst autonomi upplever skolledarna inom strategiskt arbete. Över lag anser sig skolledarna ha relativt mycket autonomi, men de upplever sig samtidigt starkt styrda av högre chefer, något som är kännetecknande för en klassisk mellanchefsroll. Vidare indikerar resultatet att det finns samband mellan de två teorierna och starkast är det mellan rektorernas strategiska arbete och upplevd kontroll i arbetet. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany

Psychosocial work environment should be highly prioritized in the organization’s daily agenda. The aim of this qualitative study was to find out how Human resources employees in the private sectors work with the psychosocial work environment issues. This study has a qualitative approach with semi-structured interviews. A total of six Human resources employees were interviewed. The gathered data was analyzed through Braun & Clarke’s (2013) model for thematic analyze. The data from the interviews was transcribed and themes were created as a result. Three main categories were found; Human resource employee’s definition of psychosocial work environment, Human resource employee’s work with the psychosocial work environment and why the work with the psychosocial work environment is important. Within these three main chapters there are a few themes and sub themes. Factors that was found to be important were social support, good leadership and a welcoming culture in the organization. One of the conclusions with this study was that the organization’s work with the psychosocial work environment was relatively extensive but at the same time some flaws where found. Keywords: Psychosocial work environment, Human resource management, Proactive work, Social support.

Praktik är ett otroligt viktigt hjälpmedel för att studenter skall kunna utvecklas inom olika yrkesgrenar. En central roll i studentens praktik är handledaren som ska finnas där för att hjälpa studenten i utvecklingen samt inlärningen under praktikperioden. I en bransch som sjöfarten kan handledarrollen ses som extra viktigt då studenten kan vara isolerad från samhället under en längre tid. Då man jobbar och lever så tätt intill varandra kan relationen till besättningsmedlemmar ha en stor betydelse till hur studentens mående och utveckling ombord. På vilka sätt ska då handledaren tillämpa olika verktyg för att kunna hjälpa studenten under praktikperioden? För att undersöka detta har sju intervjuer med studenter från sjöfartshögskolan genomförts där de fått förklara hur en bra handledare skall tillämpar olika metoder och verktyg. Undersökningen har gett en inblick i hur studenterna upplever en bra handledare och dess förutsättningar. Resultatet tyder på att det finns bristfällighet i stöd till handledare men även att det är helt personligt hur ett bra handledarskap upplevs utifrån vissa aspekter.

Den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del i en hållbar och hälsosam organisation och handlar bland annat om att skapa balans i förhållanden mellan krav och resurser. Det är också av stor vikt att medarbetarna, oavsett roll i organisationen, känner delaktighet och meningsfullhet samt att det finns möjlighet till personlig utveckling. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala vård- och omsorgschefer ser på sina förutsättningar när det kommer till att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Detta syfte uppnås bäst genom en semistrukturerad intervjustudie som sedan analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analys kom vi fram till fyra huvudkategorier; utbildningsnivå enhetschef, skapa förutsättningar, enhetschefers närvaro samt schemamässiga förutsättningar, planering och struktur. Utifrån kategorierna framkom att det är viktigt för respondenterna att få adekvat utbildning för att på bästa sätt kunna arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Det är också viktigt för respondenterna att det finns ett väl etablerat kontaktnät till stödfunktioner runt verksamheten att vända sig till vid behov. Att vara lyhörd i sin kommunikation med medarbetarna anses viktigt men också att få medarbetarna att trivas och känna glädje i sitt arbete och på sin arbetsplats. Genom att få medarbetarna att arbeta på samma sätt samt se till att arbetsgruppen har en god kompetensnivå, vilket i sin tur fördelar arbetsbördan väl, skapas förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö. En närvarande chef är viktigt för alla medarbetare och största utmaningen här är att tillgodose de medarbetare som tjänstgör nattetid. En del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är att upptäcka riskfaktorer i tid samt att skapa mötesforum där den psykosociala arbetsmiljön arbetas med.

Vi upplever att det finns en allmän bild av att förskollärares arbetsmiljö förknippas med stress, hög arbetsbelastning och höga ljudnivåer. Det har väckt vårt intresse att undersöka hur förskollärare upplever sin arbetsmiljö och om denna allmänna bild av förskolläraryrket överensstämmer med verkligheten. Syftet med studien är att få en förståelse för hur arbetsmiljön ser ut för dagens förskollärare och om det finns skillnader i hur den upplevs i offentlig respektive privat sektor. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med förskollärare på förskolor i Stockholm, Karlstad och Norrtälje. Dessa intervjuer ligger till grund för våra resultat och analyser. Vi har dragit slutsatsen att förskollärarna i vår studie upplever sin arbetsmiljö som god. De trivs med sitt arbete och upplever att barnen och kollegorna är avgörande faktorer för att vilja gå till arbetet. Resultatet av vår studie visar att den främsta motivationsfaktorn för respondenterna är vikten av och meningsfullheten i yrket. Vårt resultat visar att respondenterna upplever den psykosociala arbetsmiljön överlag som bra, samtidigt som arbetet ibland känns stressigt. Vårt resultat visar även att respondenterna tyckte sig ha fått fysiska besvär av arbetet och att ljudnivån var hög. De ansåg även att ljudnivån påverkade deras humör och hörsel på olika sätt och i olika grad. Flertalet respondenter ansåg även att ergonomin kunde bli bättre. Vi kan konstatera att det ställs omfattande krav på våra respondenter på deras arbetsplatser. Studiens resultat visar att respondenterna har hög egenkontroll då de upplever att de kan kontrollera sitt arbete i hög utsträckning och har möjlighet att påverka beslut på arbetsplatsen. Vi kan inte se några tydliga samband eller stora skillnader kring hur förskollärarna upplever sin arbetsmiljö i offentlig respektive privat sektor. Vi såg inte heller några större skillnader i upplevelser av arbetsmiljön inom de olika grupperna av respondenter som arbetar inom privat kontra offentlig sektor. De små skillnader vi såg har redovisats och diskuterats i vår studie. / Arbetslivsstudier

En hög psykosocial arbetsbelastning och relationell orättvisa kan medföra sömnstörningar, utbrändhet och en nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmågan påverkas av både arbetsrelaterade faktorer och hälsan enligt den teoretiska modellen Work Ability House. Sedan flygbranschens reform under 1990-talet har arbetskraven ökat för flygbolagsanställda, yrkesgrupperna riskerar därför att drabbas av utbrändhet och en nedsatt arbetsförmåga. Studiens syfte var att undersöka om sömnkvalitet medierar relationen mellan arbetsrelaterade psykosociala faktorer, symptom på utbrändhet och arbetsförmåga, hos flygbolagsanställda. Samband mellan arbetsrelaterade psykosociala faktorer, sömnkvalitet, symptom på utbrändhet och arbetsförmåga undersöktes därtill. Syftet var också att beskriva skillnader i livsstil och arbetsrelaterade faktorer mellan flygplanslastare, trafikassistenter och administrativ personal på flygbolaget. Studien genomfördes som en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats, där flygbolagsanställda (n = 217) besvarade en elektronisk enkät, innehållande frågor kring livsstil, sömn, arbetsförhållanden, utbrändhet och arbetsförmåga. Tvärsnittssamband analyserades genom Pearsons produktmomentkorrelation respektive Spearmans rangkorrelation och mediering undersöktes genom Haye’s Conditional Process Analysis, ett makro för SPSS. Resultatet indikerade att sömnkvalitet medierar relationen mellan krav respektive stöd och utbrändhet samt arbetsförmåga. Höga krav, låg kontroll och lågt stöd var associerade med utbrändhet och nedsatt arbetsförmåga. Relationell rättvisa var associerat med arbetsförmåga. Signifikanta skillnader fanns i fysisk aktivitet, långvarigt stillasittande, arbetstidens förläggning och kontroll mellan yrkesgrupperna. Den här studien belyser värdet i att undersöka medierande faktorer, när anställdas hälsa riskerar att försämras på grund av arbetsmiljön.

Sammanfattning Sedan 1980-talet har det varit genomgående i svenska undersökningar om socialsekreterares upplevda arbetsvillkor att de upplever flera delar av sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande. Socialsekreterare upplever även ett lägre välbefinnande på arbetsplatsen jämfört med andra yrkeskategorier. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares och den administrativa personalens upplevelse av olika aspekter av den psykosociala arbetsmiljön (OSA) och se om denna   upplevelse skilde sig åt beroende på om deltagaren arbetadegentemot barn/unga, vuxna eller är administrativ personal. Som undersökningsmetod användes en kvantitativ enkätstudie. För att mäta individernas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö användes den svenska versionen av enkäten COPSOQ. Enkäten besvarades av 140 respondenter. Variansanalyserna visade att det inte fanns några skillnader i någon av de fyra dimensionerna (krav i arbetet, arbetets organisering och innehåll, samspel mellan individ och arbete samt hälsa och välbefinnande) som ingick i studien av den psykosociala arbetsmiljön. De respondenter som arbetar mot barn/unga och vuxna upplevde högre känslomässiga krav i sitt arbete jämfört med administrativ personal samt att för dessa två grupper var känslomässiga krav också signifikant negativt relaterat med hälsa, men det var inte fallet för administrativ personal.