Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning. Jag anser att det är mycket viktigt för människans hälsa att ha raster och pauser för att få tid att återhämta sig och för att orka med sitt arbete. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer på en skola som verkade ha väl fungerande raster och pauser. Resultatet av min undersökning visar på att denna skola har väl fungerande raster och pauser och en stor bidragande orsak till att det fungerar verkar vara ett aktivt fackligt arbete på skolan. Man har lyckats väl med att informera personalen om vilka rättigheter den har. Personalen har också fått stor frihet från ledningen att själva lägga sina scheman. Resultatet pekar också på ett gott socialt klimat, en öppen, rak kommunikation och hög grad av trivsel. Dock upplever man också brister på skolan när det gäller lokaler och städning. I viss mån upplever personalen även brist på pedagogiska diskussioner, feedback och tid. Genom detta arbete kan jag dra slutsatsen att det faktiskt går att ordna det så att skolpersonal kan ha fungerande raster och pauser.

Denna studie beskriver sju gymnasielärares uppfattningar om stöd och samtal i förhållande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som använts för undersökningen är kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gäller lärarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lärarrollen. Lärarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att få vid behov. Då problem uppstod i arbetet kunde de få hjälp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal. Däremot avstod lärarna ibland hjälp från ledningen då de ansåg att den redan var överbelastad. Samarbetet mellan lärarna fungerade för det mesta bra och många upplevde att de också kunde påverka sin arbetssituation. Men en förändrad lärarroll och ökade krav på dokumentation bidrog till att lärarna upplevde sin arbetsbelastning som stor och menade att loven var en förutsättning för att orka fortsätta arbeta som lärare. För att utvecklas i sin profession både vad gäller kunskapsmässigt som didaktiskt, önskade lärarna kontinuerlig fortbildning bekostad av skolorganisationen.

Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar. Teman som framkom under analysen var ”När kraven blir för stora”, ”Att hantera kraven” och ”Samspelet på vårdavdelningen”. Resultatet visade att stress var vanligt förekommande inom vården och hög arbetsbelastning var den största stressfaktorn. Vårdpersonalen hanterade kraven genom att använda sig av olika strategier, som till exempel positiv omvärdering och planerad problemlösning. Även arbetsplatsens ledning och samarbetet mellan kollegor spelade en stor roll för den psykosociala arbetsmiljön och för vårdpersonalens psykiska hälsa. Den perfekta arbetsplatsen är svår att uppnå i verkligheten men under litteraturstudiens gång har det framkommit faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning. Faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning är socialt stöd från kollegor och arbetsledning.

Introduction: First line managers in the public sector, are under a great pressure from both senior management, leadership, politicians and often from a large group of employees. Few studies have been made on the first-linemanagers psychosocial work environment, even though in the studies found that the manager affects their employees work environment. Aim: How first line managers in municipal elderly describes the psychosocial work environment on the basis of demand-control - support model. Methods: The study was conducted through individual interviews with six first line managers. Respondents were recruited through a strategic selection in a medium-sized municipality in Västernorrland. The interviews were conducted using an interview guide. Qualitative content analysis with an deductive approach was used as a method of interpretation of the results. Results: First line managers point out the difficulty in balancing the requirements and several managers also mentioned the importance of having clear role descriptions and objectives. Most managers experience control more or less and a wide mandate when it comes to decisions to be taken. The experience of support in their work is divided, both from the line manager and employee. In contrast, the most managers find that support from the support functions are missing. Conclusion: The results of this study show individual differences in first-line managers' perception of demands, control and support. However, there are similarities within the group studied, suggesting that all three domains are important for their psychosocial work enviroment.

<p>Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar. Teman som framkom under analysen var ”När kraven blir för stora”, ”Att hantera kraven” och ”Samspelet på vårdavdelningen”. Resultatet visade att stress var vanligt förekommande inom vården och hög arbetsbelastning var den största stressfaktorn. Vårdpersonalen hanterade kraven genom att använda sig av olika strategier, som till exempel positiv omvärdering och planerad problemlösning. Även arbetsplatsens ledning och samarbetet mellan kollegor spelade en stor roll för den psykosociala arbetsmiljön och för vårdpersonalens psykiska hälsa. Den perfekta arbetsplatsen är svår att uppnå i verkligheten men under litteraturstudiens gång har det framkommit faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning. Faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning är socialt stöd från kollegor och arbetsledning.</p>

Abstract Author: Cecilia Edling Title: First line managers’ experiences of work with the psychosocial work environment - a qualitative study in a university environment. Course: Master thesis of the main area work and health University: University of Gävle, Sweden Aim: Explore and describe experiences first line managers at universities and colleges have of working with the psychosocial work environment. Background: Problems with the psychosocial work environment are growing and is a diffuse area that can be difficult to know how to handle. First line managers have an important role by being a link between higher managers and subordinate employees, but it can also be a complex and difficult role. Metod: Qualitative method with qualitative content analysis. Result: Experiences are that conflicts are difficult to handle and that clarity in the role is affected by the organization of responsibility. The psychosocial work environment is perceived as difficult to work with and structural factors create stress for employees and difficulties for managers to handle. Conclusion: Many of the experiences, and which first line managers experience affects their work with the psychosocial work environment, are specific for universities and colleges. Keywords: psychosocial work environment, first line managers, university and college

Syftet med studien var att kvantitativt undersöka om det fanns en skillnad mellan nyutexaminerade sjuksköterskor som deltagit i ett introduktionsprogram jämfört med de som ej gjort det avseende krav, kontroll och socialt stöd. De nyutexaminerade sjuksköterskorna kom från två olika sjukhus där ena gruppen gått ett introduktionsprogram och det andra inte, vidare undersöktes även en grupp sjuksköterskor som arbetat i fem år eller fler från respektive sjukhus. Studien använde sig av enkäten Demand Control Swedish Questionnaire (DCSQ) och besvarades av totalt 104 sjuksköterskor. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna nyutexaminerade sjuksköterskor i deras upplevda psykosociala arbetsmiljö. Den enda signifikanta skillnaden fanns mellan erfarenhetsgrupperna, där de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde högre krav än de sjuksköterskor som arbetat i fem år eller fler. Av resultatet förs sedan en diskussion om en introduktion för de nyutexaminerade sjuksköterskorna bör bestå av ett program eller vara individuellt anpassad. / The purpose of the study was to investigate using a quantative method whether there was a difference between newly graduated nurses who were required to complete an introductory program compared to those that were not regarding demand, control and social support. The newly graduated nurses came from two different hospitals where one group had an introductory program in place and the other one did not, a group of nurses who worked for five years or more from each hospital were also investigated. The study used the questionnaire Demand Control Swedish Questionnaire (DCSQ) and was answered by a total of 104 nurses. The result showed no significant difference between the groups of newly graduated nurses in their perceived psychosocial work environment. The only significant difference was between the experience groups, where the newly graduated nurses experienced higher demands than the nurses who worked for five years or more. The result was then analysed about whether an introduction for the newly graduated nurses should consist of a program or be individually adapted.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka kvinnors psykosociala arbetsmiljö på en mansdominerad arbetsplats. I denna studie har vi valt att granska den genom genus, jämlika arbetsförhållanden och obalans mellan män och kvinnor. Vi har utgått från teorin om ojämlighetsregimer och hur dessa kan tas sig i utryck i den studerade organisationen.  Åtta kvinnor intervjuades och materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Analysen gav två huvudteman som var kvinnors upplevelse av inre och yttre faktorer.  Utifrån resultatet har denna studie visat att kvinnor behöver överprestera för att bli accepterad som en i gruppen, att som kvinna inte visa sig sårbar och acceptera jargonger och uttalanden om kvinnor för att passa in. Utanförskap var också något som kvinnorna upplevde.

Den här studien har syftat till att skapa djupare förståelse för landstingsanställda sjuksköterskors upplevelse av arbetstillfredsställelse med fokus på följande två frågeställningar: vilka faktorer främjar respektive hindrar arbetstillfredsställelse och vilken betydelse har arbetstillfredsställelse för valet av arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått ifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell krav-kontroll och socialt stöd. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är av kvalitativ ansats med sex samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att sjuksköterskorna överlag innehar höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta genom hög arbetsbelastning och små möjligheter att påverka hur arbetet ska organiseras. I förhållande till stöd ger resultatet uttryck för att olika former av stöd föreligger. Det socioemotionella stödet från kollegor är starkt medan det instrumentella stödet brister i omfattning på grund av svaga resurser vid hög arbetsbelastning. Den identifierade faktor som främjar arbetstillfredsställelse har visat sig vara kollegor, medan hindrande faktorer bland annat är arbetsbelastning, möjlighet till kompetensutveckling, lön och graden av handlingsutrymme. Huruvida arbetstillfredsställelse har betydelse för valet av arbetsgivare visar studiens resultat att fastän sjuksköterskorna är otillfredsställda med flertalet aspekter av arbetet, väljer de att stanna kvar hos landstinget som arbetsgivare. Därav tyder studiens resultat på att arbetstillfredsställelse har en liten betydelse för de intervjuade sjuksköterskorna, å andra sidan tyder resultatet samtidigt på att ett starkt socialt stöd från kollegor balanserar upp höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta kan tolkas som en bidragande faktor till att respondenterna både kan hantera arbetsförhållandena i stort, samt till att de väljer att stanna kvar på arbetsplatsen.

Denna studie utgår från rapporter och studier om att arbetsmiljön bland socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten med ärenden som rör barn, inte är tillfredsställande. Syftet med studien är att undersöka hur de intervjuade socialsekreterarna på barnenheten vid de valda socialtjänsterna beskriver sin psykosociala arbetsmiljö. Ambitionen med studien är att åskådliggöra samt bidra till en utökad och fördjupad kunskap om den psykosociala arbetsmiljön utifrån de intervjuade socialsekreterares beskrivningar. Tidigare forskning har visat att för hög stress är väldigt förekommande inom de aktuella enheterna och i samband med ett bristande stöd för de anställda kan detta i sin tur leda till att många socialsekreterare inom barnenheten väljer att sjukskriva sig och i värsta fall säga upp sig från arbetsplatsen. Tidigare studier påvisar även den psykosociala arbetsmiljöns brister inom socialtjänsten samt vilka konsekvenser det har för socialsekreterares välmående. Studien har en kvalitativ abduktiv ansats och har genom en meningskoncentrering som analysmetod tolkat den insamlade empirin. Empirin visade att den psykosociala arbetsmiljön var väldigt påfrestande och stressfull vilket bidrog till att flera intervjupersoner många gånger behövde jobba över eller ta med sig sitt arbete hem. Intervjupersonerna beskrev även en maktlöshet över att inte kunna påverka sin arbetssituation. Slutsatsen är att intervjupersonerna på socialtjänsten inom barnenheten beskriver att de har en hög arbetsbelastning som i sin tur bidrar till stress och press hos intervjupersonerna.