I november 2015 avgjordes en tvist mellan havredrycksproducenten Oatly och branschorganisationen Svensk Mjölk i Marknadsdomstolen. Svensk Mjölk stämde Oatly eftersom de ansåg att deras marknadsföring var vilseledande. Stämningen ledde till att Oatly dömdes till förbud för marknadsföring som antyder att havremjölk är ett bättre val än komjölk. Denna studies syfte är att undersöka hur tvisten påverkat Oatlys lojala kunders varumärkesuppfattning utifrån begreppet brand image. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med 18 konsumenter som representerat Oatlys lojala kunder: veganer, vegetarianer, laktosintoleranta och mjölkallergiker. Deras uppfattningar undersöktes utifrån teorier om Cause Related Marketing, negativ publicitet och självkongruens hos konsumenter. Majoriteten av respondenternas uppfattningar av Oatly har förbättrats efter tvisten, framförallt för att de ansåg att Oatly var i underläge och att de stod upp för en samhällsfråga. Studiens resultat tyder på att ett företag som upplevs vara en underdog kan undvika att ta skada från negativ publicitet.

<p>Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:</p><p>Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?</p><p>• Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?</p><p>• Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?</p><p>• I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?</p><p>• Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?</p><p>Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner – narratologi.</p><p>Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden. Det har gjort att Orrefors Kosta Boda har fått ett medialt intresse dels på grund av en organisationsförändring och dels på grund av att Torsten Jansson som är VD på New Wave Group är en person som medierna älskar.</p><p>Samtidigt ser man i studien att de lokala medierna i samband med detta har valt att publicera mestadels positiva artiklar och framställer Torsten Jansson som den räddande hjälten i sammanhanget. Mediekonstruktionen av Orrefors Kosta Boda och Torsten Jansson präglas alltså av en positiv och gynnsam bild för företaget.</p><p>De berörda kommunerna, Lessebo och Emmaboda, är en del i den kommunikations- och förändringsprocess som Orrefors Kosta Boda genomgår vilket framkommer under intervjuer med kommuncheferna.</p>

This essay aims to analyze the publicity for emigration to America between the years 1866 to 1875 that targeted potential emigrants from the region around Kronoberg county. The reason for this is to find out how the obstacles and factors that existed during the time were affected by the marketing. The main material used in the essay consist of ads in papers connected to Kronoberg county, letters sent from America to their family in Sweden and manuals about emigrating to America from Sweden.In addition, articles and other small forms of text will also be used. The main result show how the different forms of marketing target different obstacles and factors. An additional result showed that new forms of obstacles and factors were identified which were not anticipated beforehand.

Skydd mot en överlåtares/pantsättares borgenärer kräver att ett sakrättsligt moment skall ha genomförts. Två av de vanligaste momenten är tradition och denuntiation. Trots att båda dessa moment har en lång historia och vidsträckt tillämpning, är deras innebörd inte helt klar. Det har, i såväl praxis som doktrin, länge varit oklart om det, för att momenten skall anses genomförda, skall ställas krav på att förvärvaren erhåller rådighet över den överlåtna/pantsatta egendomen eller om det räcker med att överlåtarens/pantsättarens rådighet avskärs. Frågan är viktig, eftersom parter som handlar med varandra måste veta vilka åtgärder de skall företa för att undgå att den förvärvade egendom tas i anspråk av överlåtarens/pantsättarens exekutionsborgenärer. Oavsett om kravet för sakrättsligt skydd är beroende av förvärvarens erhållna rådighet eller av överlåtarens/pantsättarens avskurna dito uppkommer problem i situationer, i vilka åtgärder för att uppfylla kraven är svåra att företa. Exempel på sådana situationer är rättshandlande mellan olika konstellationer av närstående parter. För att öka förståelsen för hur sakrättsligt skydd uppkommer är det av intresse att kartlägga vilka syften som föranlett utformningen av de befintliga sakrättsmomenten. Ett identifierat syfte kan ge ledning i frågan om vad som bör krävas för att sakrättsligt skydd skall uppstå. Åtgärderna som företas skall helt enkelt leda till ett uppfyllande av de bakomliggande syftena. I denna framställning har de nuvarande kraven på sakrättsligt moment, både vad gäller närståendetransaktioner och övriga transaktioner, sökts genom analys av praxis. Vilka syften som ligger bakom momenten har identifierats genom förarbeten, praxis och litteratur. En analys har genomförts av hur väl kraven, som ställs på momenten, svarar mot syftena bakom momenten och vissa förslag till förändringar har lagts fram för de situationer som vi anser föranleder problem. Slutsatserna av denna studie är att de krav som ställs på momenten på ett relativt bra sätt uppfyller de syften som vi identifierat som de bakomliggande till momenten. Kraven på rådighetsavskärande upprätthålls hårt även vid närståendetransaktioner, vilket leder till att sakrättsligt giltiga transaktioner kan vara nästintill omöjliga att uppnå i vissa situationer. Syftet bakom momenten har ansetts viktigare än möjligheten att i dessa fall företa sakrättsligt skyddade transaktioner.

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor: Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter? • Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta? • Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa? • I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier? • Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet? Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner – narratologi. Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden. Det har gjort att Orrefors Kosta Boda har fått ett medialt intresse dels på grund av en organisationsförändring och dels på grund av att Torsten Jansson som är VD på New Wave Group är en person som medierna älskar. Samtidigt ser man i studien att de lokala medierna i samband med detta har valt att publicera mestadels positiva artiklar och framställer Torsten Jansson som den räddande hjälten i sammanhanget. Mediekonstruktionen av Orrefors Kosta Boda och Torsten Jansson präglas alltså av en positiv och gynnsam bild för företaget. De berörda kommunerna, Lessebo och Emmaboda, är en del i den kommunikations- och förändringsprocess som Orrefors Kosta Boda genomgår vilket framkommer under intervjuer med kommuncheferna.

According to Faircloth, Capella &amp; Alford, (2001), a brand is one of the most important assets a company can possess. A brand is what the consumers relate to when differentiating one com-pany from another and therefore plays a vital role for determining competitive advantage. How-ever, in the modern world, with the increasing technology advances, companies are losing more and more control of what is said and spread about their brands. What takes companies years to build can nowadays be destroyed in just a short amount of time. When dealing with negative publicity, a company‟s actions have a crucial role in determining the outcome of the negative publicity. The theoretical literature suggests that strong respective weak corporate response, will decide whether the consumers‟ brand attitude will be improved or wors-ened. Furthermore, it is also argued that consumers‟ commitment level can temper the effects of negative publicity in the sense that the more committed a consumer is, the more he/she will re-sist a change in brand attitude. Therefore, the purpose of this study is "to examine if consumers’ atti-tude towards a brand is changed depending on strong or weak corporate response to the negative publicity. A significant aspect is to investigate and further associate the commitment variable to the outcome of change in attitudes as a result of the negative publicity." In order to determine the cause-and-effect relationship between corporate response and brand attitude, an experiment was conducted where corporate response was the independent variable and brand attitude was the dependent variable. Furthermore, the commitment variable was in-cluded as a covariate; an independent variable not manipulated by the experimenter but still ex-pected to affect the outcome. Three different questionnaires were created: 1) Negative publicity with weak corporate response, 2) Negative publicity with strong corporate response, and 3) Negative publicity only. The experiment was conducted on consumers in Jönköping. The results indicate that whether a company decides to reply with a strong or weak corporate re-sponse to negative publicity, it will in the end have an effect on the consumers‟ brand attitude. Furthermore, the results also reveal that a consumer‟s level of commitment reinforces the effect of corporate response on his/her attitude towards a brand. In other words, the degree of the consumers‟ commitment towards a brand can temper the effect of negative publicity, ultimately saving companies from the consequences of negative publicity. / Ett varumärke är enligt Faircloth, Capella &amp; Alford (2001), företagets viktigaste tillgång. Varu-märket spelar en viktig roll i att avgöra ett företags konkurrensfördel, då konsumenter relaterar till ett varumärke för att kunna differentiera mellan olika företag. I takt med de ökande teknolo-giska framryckningar i den moderna världen, har företag däremot börjat förlora alltmer kontroll över det som sägs och sprids om företagets varumärke. Det som tar företag åratal att bygga upp kan numera förgöras under en kort tidsperiod. När det gäller att handskas med negativ publicitet har företagets handlingar en stor inverkan på konsekvensen av den negativa publicitet som företaget har utsatts för. Den teoretiska litteraturen föreslår att stark respektive svag företagsrespons kommer att avgöra om konsumenternas attityd gentemot varumärket kommer förbättras eller försämras. Dessutom menar man att konsumen-tens lojalitetsnivå har en dämpande effekt på negativ publicitet. Ju lojalare en konsument är, des-to mer kommer han/hon att motstå en ändring i attityd gentemot varumärket i fråga trots den negativa publiciteten. Därmed är syftet med denna uppsats att ”undersöka om konsumenters attityd gentemot ett varumärke ändras beroende på stark eller svag företagsrespons i förhållande till den negativa publici-teten. En betydelsefull aspekt är att utreda och associera den kompletterande variabeln, lojalitet, med de utfallande ändringarna i attityd till följd av negativ publicitet”. I avsikt att utröna orsak-och-verkan relationen mellan företagsrespons och varumärkesattityd, ut-fördes ett experiment där företagsrespons var den oberoende variabeln och varumärkesattityd var den beroende variabeln. Därutöver, var lojalitetsvariabeln inkluderad som en covariate, dvs. en oberoende variabel som inte var manipulerad av forskarna men som ändå förväntades påver-ka resultatet. Tre olika enkäter var utformade: 1) Negativ publicitet med svag företagsrespons, 2) Negativ publicitet med stark företagsrespons, och 3) Endast negativ publicitet. Experimentet ut-fördes på konsumenter i Jönköping. Resultaten påvisar att vare sig ett företag väljer att hantera negativ publicitet genom stark eller svag företagsrespons, kommer resultatet att ha en inverkan på konsumenternas varumärkesatti-tyd. För övrigt visar resultaten att nivån av konsumentens lojalitet gentemot ett varumärk kom-mer att förstärka effekten av företagsresponsen på kundens varumärkesattityd. Med andra ord, graden av konsumenters lojalitet mot ett varumärke kan dämpa effekten av negativ publicitet och därmed rädda företag från degeneration av varumärket till följd av negativ publicitet. / Grade: VG, (ECTS) A

<p> </p><p> </p><p>According to Faircloth, Capella & Alford, (2001), a brand is one of the most important assets a company can possess. A brand is what the consumers relate to when differentiating one com-pany from another and therefore plays a vital role for determining competitive advantage. How-ever, in the modern world, with the increasing technology advances, companies are losing more and more control of what is said and spread about their brands. What takes companies years to build can nowadays be destroyed in just a short amount of time. When dealing with negative publicity, a company‟s actions have a crucial role in determining the outcome of the negative publicity. The theoretical literature suggests that strong respective weak corporate response, will decide whether the consumers‟ brand attitude will be improved or wors-ened. Furthermore, it is also argued that consumers‟ commitment level can temper the effects of negative publicity in the sense that the more committed a consumer is, the more he/she will re-sist a change in brand attitude. Therefore, the purpose of this study is <em>"to examine if consumers’ atti-tude towards a brand is changed depending on strong or weak corporate response to the negative publicity. A significant aspect is to investigate and further associate the commitment variable to the outcome of change in attitudes as a result of the negative publicity." </em></p><p>In order to determine the cause-and-effect relationship between corporate response and brand attitude, an experiment was conducted where corporate response was the independent variable and brand attitude was the dependent variable. Furthermore, the commitment variable was in-cluded as a covariate; an independent variable not manipulated by the experimenter but still ex-pected to affect the outcome. Three different questionnaires were created: 1) Negative publicity with weak corporate response, 2) Negative publicity with strong corporate response, and 3) Negative publicity only. The experiment was conducted on consumers in Jönköping. The results indicate that whether a company decides to reply with a strong or weak corporate re-sponse to negative publicity, it will in the end have an effect on the consumers‟ brand attitude. Furthermore, the results also reveal that a consumer‟s level of commitment reinforces the effect of corporate response on his/her attitude towards a brand. In other words, the degree of the consumers‟ commitment towards a brand can temper the effect of negative publicity, ultimately saving companies from the consequences of negative publicity.</p><p> </p><p> </p> / <p>Ett varumärke är enligt Faircloth, Capella & Alford (2001), företagets viktigaste tillgång. Varu-märket spelar en viktig roll i att avgöra ett företags konkurrensfördel, då konsumenter relaterar till ett varumärke för att kunna differentiera mellan olika företag. I takt med de ökande teknolo-giska framryckningar i den moderna världen, har företag däremot börjat förlora alltmer kontroll över det som sägs och sprids om företagets varumärke. Det som tar företag åratal att bygga upp kan numera förgöras under en kort tidsperiod. När det gäller att handskas med negativ publicitet har företagets handlingar en stor inverkan på konsekvensen av den negativa publicitet som företaget har utsatts för. Den teoretiska litteraturen föreslår att stark respektive svag företagsrespons kommer att avgöra om konsumenternas attityd gentemot varumärket kommer förbättras eller försämras. Dessutom menar man att konsumen-tens lojalitetsnivå har en dämpande effekt på negativ publicitet. Ju lojalare en konsument är, des-to mer kommer han/hon att motstå en ändring i attityd gentemot varumärket i fråga trots den negativa publiciteten. Därmed är syftet med denna uppsats att ”undersöka om konsumenters attityd gentemot ett varumärke ändras beroende på stark eller svag företagsrespons i förhållande till den negativa publici-teten. En betydelsefull aspekt är att utreda och associera den kompletterande variabeln, lojalitet, med de utfallande ändringarna i attityd till följd av negativ publicitet”. I avsikt att utröna orsak-och-verkan relationen mellan företagsrespons och varumärkesattityd, ut-fördes ett experiment där företagsrespons var den oberoende variabeln och varumärkesattityd var den beroende variabeln. Därutöver, var lojalitetsvariabeln inkluderad som en covariate, dvs. en oberoende variabel som inte var manipulerad av forskarna men som ändå förväntades påver-ka resultatet. Tre olika enkäter var utformade: 1) Negativ publicitet med svag företagsrespons, 2) Negativ publicitet med stark företagsrespons, och 3) Endast negativ publicitet. Experimentet ut-fördes på konsumenter i Jönköping. Resultaten påvisar att vare sig ett företag väljer att hantera negativ publicitet genom stark eller svag företagsrespons, kommer resultatet att ha en inverkan på konsumenternas varumärkesatti-tyd. För övrigt visar resultaten att nivån av konsumentens lojalitet gentemot ett varumärk kom-mer att förstärka effekten av företagsresponsen på kundens varumärkesattityd. Med andra ord, graden av konsumenters lojalitet mot ett varumärke kan dämpa effekten av negativ publicitet och därmed rädda företag från degeneration av varumärket till följd av negativ publicitet.</p> / Grade: VG, (ECTS) A

Forskningsfrågor: Vilka faktorer påverkar köpintentioner hos konsumenter vid användning av celebrity endorsement? Vilken av de faktorerna har störst påverkan på konsumenternas köpintentioner? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som har en påverkan på konsumenters köpintentioner till företag vid användning av celebrity endorsement. Studien ämnar att analysera vilken av faktorerna som har större påverkan på köpintentioner.   Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod och primärdata har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. Undersökningen resulterade i 273 svar varav 216 godkända svar. Utifrån en systematisk litteratursökning skapades en teorimodell med tillhörande hypoteser. Resultatet från undersökningen analyserades med hjälp av programmet IBM SPSS-Statistics. En korrelations- och regressionsanalys genomfördes för att få fram eventuella samband.  Slutsats: Resultatet visade att faktorerna, kändisens attraktivitet, förtroende för kändisen samt kändisens förtrogenhet har en påverkan på konsumenters köpintention vid användning av celebrity endorsement. Den faktor som har störst påverkan på köpintentionen är kändisens attraktivitet. Faktorn publicitet kring kändisen visade inga signifikanta eller starka samband till köpintention och det kunde därför inte konstateras om det har en påverkan på köpintentionen. / Research questions: Which factors affect consumers purchase intentions when using celebrity endorsement?  Which of the factors has the greatest impact on the customers purchase intentions? Purpose: The purpose of this study is to examine which factors have an impact on consumers purchase intentions when companies are using celebrity endorsement. The study intends to analyze which factor that has the largest impact on purchase intentions. Method: The study is based on a quantitative research strategy were the primary data has been collected via a web-based survey. The survey got 273 answers and resulted in 216 approved answers. Based on a systematic literature review a theoretical model was created with associated hypotheses. The result from the study was analyzed with the program IBM SPSS-Statistics. A correlation- and regression analysis was made to discover eventual relations. Conclusion: The result showed that the factors; celebrities’ attractiveness, trust in the celebrity, and celebrities’ familiarity have an impact on consumers' purchase intent when using celebrity endorsement. The attractiveness of the celebrity is the factor with the largest impact on purchase intention. The publicity of the celebrity did not show any significant relation to consumers' purchase intention.

Syfte: Syftet med denna studien är att se hur de etiska strömningarna påverkan modeföretags beslut om att utöka storlekarna och implementera större storlekar. Forskningsfrågorna är 1.  Av vilka anledningar väljer svenska modeföretag att utöka sitt storleksutbud med större storlekar? och 2. Vad har sociala medier och etiska strömningar för inverkan på legitimitetsskapande affärsbeslut?   Teoretiskt ramverk: Denna studie använder sociala medier, den kroppspositivistiska rörelsen och konsekvenser av negativ publicitet som teoretisk bakgrund. Studien är även baserad på viktiga begrepp från institutionell teori; legitimitet, decoupling och mimetic isomorphism. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod  med hjälp av intervjuer hos två svenska modeföretag. De anställda som blev intervjuade hade alla roller som antingen varit involverade i beslutet om att utöka storlekar eller som har påverkats av det.   Resultat: Resultaten av studien visar att den kroppspositivistiska rörelsen har haft en inverkan på de studerade företagens beslut att utvidga deras storlek. Andra orsaker som hittades var att undvika negativ publicitet samt skapa legitimitet. / Purpose: The purpose of this study is to see how ethical currents affect fashion companies' decisions to widen their size range and implement bigger sizes. The research questions are 1. For what reasons do Swedish fashion companies decide to widen their size range with bigger sizes? and 2. What influence does social media and ethical currents have on legitimacy based business decisions? Theoretical foundation: This study uses theoretical background on social media, the body positivity movement and consequences of negative publicity. The study is also based on important concepts taken from the institutional theory; legitimacy, decoupling and mimetic isomorphism. Design/methodology/approach: The study is based on a qualitative research method involving two Swedish fashion companies. The employees who were interviewed all have roles that are either involved in the decision to widen the size range or have been affected by it. Findings: The results of the study shows that the body positivity movement has had an impact on the companies' of this study’s decision to widen their size range. Other reasons found were to avoid negative publicity and create legitimacy.

Syftet är att granska cirkulära textila hållbara metoder inom fyra olika jeansvarumärken. Genom en tematisk analys ska deras skilda tillvägagångssätt till sina cirkulära koncept att presenteras. Dessa samlade cirkulära koncept är avsedda till nystartade jeansföretag, och ska utvärdera samt diskuteras huruvida dessa är lämpliga att implementera för deras verksamhet eller ej. Det nystartade jeansföretagets ambition är att implementera cirkulär ekonomi som för dem i dagsläget är svårt att utveckla på egen hand. De vill vara en del av den cirkulära ekonomin och hela dess verksamhet har sin utgångspunkt i att deras produkter ska bäras år in och år ut med så lång livslängd som det är möjligt. Deras vision är att vara ett cirkulärt företag, dock finns en avsaknad av viktiga tillhörande förutsättningar för att kunna implementera den cirkulära ekonomin. Dessa förutsättningar är olika typer av resurser som är avgörande för att kunna utveckla en cirkulär ekonomi. Dessa resurser är bland annat kunskap, medarbetarstyrka och kapital. Datainsamlingen består av granskning av fyra hållbarhetsrapporter samt en intervju med ett jeansföretag. Data har analyserats med avseende på vad som kan vara tillämpligt för att bli ett mer cirkulärt företag. Vikten av publicitet och marknadsföringskampanjer tas upp som en viktig aspekt i att bibehålla företaget hållbart ur en ekonomisk och cirkulär synvinkel. Som rekommenderade åtgärder diskuteras återvinningsprojekt, gränsöverskridande samarbeten samt kit utveckling. / The purpose is to examine circular textile sustainable methods within four different jeans brands. Through a thematic analysis, their different approaches to their circular concepts are presented. These collective circular concepts are intended for a start-up jeans company, and evaluate and discuss whether these are suitable to implement for their business or not. The start-up jeans company's ambition is to implement a circular economy which for them is currently difficult to develop on their own. They want to be part of the circular economy and its entire business is based on their products being worn year in and year out with as long a lifespan as possible. Their vision is to be a circular company, however there is a lack of important associated conditions to be able to implement the circular economy. These conditions are different types of resources that are crucial to be able to develop a circular economy. These resources include knowledge, staff capacity and capital. The data collection consists of reviewing four sustainability reports and an interview with a jeans company. Data have been analyzed with regard to what may be applicable to become a more circular company. The report has ended up in this conclusion; the importance of publicity and marketing campaigns is addressed as an main aspect in maintaining the company sustainably from an economic and circular point of view. Recommended measures are recycling projects, cross-border collaborations and kit development.