The Röhsska museum in Gothenburg has recently launched a new work method, Backstage, that is studied and paralleled to the museums permanent exhibition on Japanese design. In Backstage the museums routine work is executed in full view of the museums visitors in an exhibition area. The study has focused on the museums intentions and the visitors’ interpretations in Backstage and Japanese design, as well as the staff’s experience of the work method’s public aspects. The study’s empirical material has been collected through interviews with the museum staff as well as observations and interviews with visitors in both Backstage and Japanese design. The study’s objective has been to attain information that is useful to the museum and the future development of the project. The results indicate that the conservator acts as a medium in Backstage and was given precedence over both artifacts and text as the preferred way of gaining information. The public aspects of the work method did not have a pronounced influence on the museum staff, although some apprehensiveness was noticeable. A similar hesitation has been noticed in the visitors and was observed as a threshold to entering the exhibition area.

Due to the nature of human experience every person is deemed to understand ‘reality’ in relative terms. Even though one might not always realize that in everyday life I think the appreciation of that phenomenon is vital to a study about audience relations towards the newsmedia. Abstract information may be felt to be different from concrete experiences. It can nevertheless become part of our convictions about reality.The present study asks the following questions: How do we relate to the news media as provider of such information? Are we aware of the impact a news source can have on our understanding of the world? Why do we attend to news media in the first place? In this study I will present social psychological theories which help to understand why ‘reality’ is a relative phenomenon connected to human experience, shaped by depictions and grasped selectively. The interview study with ten voluntary participants shall shed some light on real persons’ attempts to nevertheless try to come to terms with things “going on in the world.” The findings suggest that the relation towards the news media is marked by a focus on a specific aspect of the relation: the information given, the position of the attending person wanting to be informed, or the news media conduct which can be seen quite critical.The reasons for gathering information are also diverse. For example personal grounds can be prevailing, interest in other people, or the conviction that information is the foundation for joint action, while aiming towards change for the better. Accordingly some evidence was found that it would be preferable if the news media cut down on negativity concerning their reporting that could for instance lead to feelings of apathy. Sometimes elaborate opinions were uttered about in how far events reported about could be seen as ‘representative’ in comparison to what is felt to be the underlying ‘reality’. Regarding ideas about the news media audience in general, no greater trust in other people’s willingness to make an effort to see beyond the immediate information given was found. This mentally distancing from other people could in turn contribute to the feeling of not being ableto (collectively) impact ‘the reality’ that is communicated via the news media. / Människan upplever verkligheten på ett relativt sätt. Även om man inte alltid är medveten om det i det vardagliga livet är det viktigt att förstå detta fenomen om man har att göra med en studie kring publikens relation till nyhets medier. Information från abstrakta källor kan upplevas vara annorlunda än konkreta erfarenheter. Men denna information kan ändå bli endel av ens uppfattningar om verkligheten. Denna studie ställer följande frågor: Hur relaterar vi till nyhets medier som förmedlare av sådan abstrakt information? Är vi medvetna om våra nyhetskällors inflytande på vår förståelse av världen? Varför ägnar vi oss överhuvud taget åt inhämtandet av nyheter? Studien är både teoretisk och empirisk till sin karaktär. Den presenterar socialpsykologiska teorier som kan bidra till en förståelse av varför ’verkligheten’ är ett relativt fenomen, förbunden med människors erfarenheter, utformad enligt (media)rapporteringens formgivning och logik och förstådd på ett selektivt sätt. En intervjustudie med tio frivilliga deltagare syftar till att belysa verkliga personers försök att hantera ”vad som pågår i världen”. Resultaten visar att olika aspekter är viktiga för förståelsen av människors relation till nyhets medierna: informationen som ges, förväntningar av den som letar efter information, eller en kritisk syn på hur nyhets medier sköter sitt jobb. Enligt de intervjuade finns olika skäl till att samla in information om omvärlden. Huvudanledningen uppgavs vara personliga anledningar, intresse för andra personer, eller övertygelsen att information är basen för gemensam handling, om man vill åstadkomma positiv förändring. I intervjuerna framkom det även att många intervjupersoner var kritiska till att nyhets medier ofta fokuserar på negativa händelser. Detta ansågs kunna leda till känslor av apati. Några av de intervjuade uttryckte även genomtänkta idéer om hur pass ’representativa’ de rapporterade nyhetsinslagen är (eller kan vara) för vad som anses vara den bakomliggande ’verkligheten’. Nyhets mediernas publik ansågs inte vara kritiskt nog för att mer djupgående kunna tänka igenom nyhetsinslagen. Denna åsikt uttrycktes oftast i samband med reflektioner om andra personer. Detta mentala fjärmandet från andra personer sades i sin tur kunna bidra till känslan av att inte vara i stånd att (gemensamt) kunna påverka ’verkligheten’ som kommuniceras till oss via nyhets medierna.

<p>Due to the nature of human experience every person is deemed to understand ‘reality’ in relative terms. Even though one might not always realize that in everyday life I think the appreciation of that phenomenon is vital to a study about audience relations towards the newsmedia. Abstract information may be felt to be different from concrete experiences. It can nevertheless become part of our convictions about reality.The present study asks the following questions: How do we relate to the news media as provider of such information? Are we aware of the impact a news source can have on our understanding of the world? Why do we attend to news media in the first place? In this study I will present social psychological theories which help to understand why ‘reality’ is a relative phenomenon connected to human experience, shaped by depictions and grasped selectively. The interview study with ten voluntary participants shall shed some light on real persons’ attempts to nevertheless try to come to terms with things “going on in the world.” The findings suggest that the relation towards the news media is marked by a focus on a specific aspect of the relation: the information given, the position of the attending person wanting to be informed, or the news media conduct which can be seen quite critical.The reasons for gathering information are also diverse. For example personal grounds can be prevailing, interest in other people, or the conviction that information is the foundation for joint action, while aiming towards change for the better. Accordingly some evidence was found that it would be preferable if the news media cut down on negativity concerning their reporting that could for instance lead to feelings of apathy. Sometimes elaborate opinions were uttered about in how far events reported about could be seen as ‘representative’ in comparison to what is felt to be the underlying ‘reality’. Regarding ideas about the news media audience in general, no greater trust in other people’s willingness to make an effort to see beyond the immediate information given was found. This mentally distancing from other people could in turn contribute to the feeling of not being ableto (collectively) impact ‘the reality’ that is communicated via the news media.</p> / <p>Människan upplever verkligheten på ett relativt sätt. Även om man inte alltid är medveten om det i det vardagliga livet är det viktigt att förstå detta fenomen om man har att göra med en studie kring publikens relation till nyhets medier. Information från abstrakta källor kan upplevas vara annorlunda än konkreta erfarenheter. Men denna information kan ändå bli endel av ens uppfattningar om verkligheten. Denna studie ställer följande frågor: Hur relaterar vi till nyhets medier som förmedlare av sådan abstrakt information? Är vi medvetna om våra nyhetskällors inflytande på vår förståelse av världen? Varför ägnar vi oss överhuvud taget åt inhämtandet av nyheter? Studien är både teoretisk och empirisk till sin karaktär. Den presenterar socialpsykologiska teorier som kan bidra till en förståelse av varför ’verkligheten’ är ett relativt fenomen, förbunden med människors erfarenheter, utformad enligt (media)rapporteringens formgivning och logik och förstådd på ett selektivt sätt. En intervjustudie med tio frivilliga deltagare syftar till att belysa verkliga personers försök att hantera ”vad som pågår i världen”. Resultaten visar att olika aspekter är viktiga för förståelsen av människors relation till nyhets medierna: informationen som ges, förväntningar av den som letar efter information, eller en kritisk syn på hur nyhets medier sköter sitt jobb. Enligt de intervjuade finns olika skäl till att samla in information om omvärlden. Huvudanledningen uppgavs vara personliga anledningar, intresse för andra personer, eller övertygelsen att information är basen för gemensam handling, om man vill åstadkomma positiv förändring. I intervjuerna framkom det även att många intervjupersoner var kritiska till att nyhets medier ofta fokuserar på negativa händelser. Detta ansågs kunna leda till känslor av apati. Några av de intervjuade uttryckte även genomtänkta idéer om hur pass ’representativa’ de rapporterade nyhetsinslagen är (eller kan vara) för vad som anses vara den bakomliggande ’verkligheten’. Nyhets mediernas publik ansågs inte vara kritiskt nog för att mer djupgående kunna tänka igenom nyhetsinslagen. Denna åsikt uttrycktes oftast i samband med reflektioner om andra personer. Detta mentala fjärmandet från andra personer sades i sin tur kunna bidra till känslan av att inte vara i stånd att (gemensamt) kunna påverka ’verkligheten’ som kommuniceras till oss via nyhets medierna.</p>

This bachelor thesis is based on how the two cultural institutions in Sweden have been working onincreasing physical accessibility. Based on the three objectives specified by the Swedish Kulturrådet(Swedish Arts Council). These points are 1.forming a workplace strategy, 2. Work to remove simpleobstacles in buildings and 3.Improved Web access in regard to the accessibility for physically disabled.The work regarding the accessibility goals is set on the time frame 2011-2016. The institutions studiedin this paper are Wermland Opera and Västanå Teater and how the two institutions have worked toimplement the three objectives and how the discussion about the accessibility within the two theaters hasbeen organized.The method of information gathering in this paper has been interviews with representatives from the twotheaters. The interviewees all have different roles within the institutions, both musicians, marketers andadministrative personnel have been interviewed. And the analysis in the paper is based on discourseanalysis and discourse theory, this to show how the two institutions create and maintain the discoursessurrounding accessibility in institutions buildings.The results of the paper have shown that both institutions have made a considerable effort inimplementing the goals set by the Kulturrådet. In comparison between the two institutions WermlandOpera has a much more active discussion in regard to accessibility and the work that they can do. Bothin their theater productions and in the buildings they work within. Västanå Teater has a much more “dayto day” way of handling the work with accessibility in regarding to both the personnel and the buildingsthey work in.

Historiska tragedier har visat på den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstå på arenor och platser där det vistas många människor. I en publik finns alla typer av människor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera säkerhet till en bred målgrupp som har fokus på upplevelsen av evenemanget. Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur ansvariga på arenor arbetar och interagerar kring säkerhet med besökare på en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats. Resultatet framhäver att säkerhet och trygghet ligger högst på prioritetslistan både hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och därmed resurser påverkar förutsättningarna för arbetet och därför kan arbetssättet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste åren och fungerar väl. Även om det sett till lagar och regler finns en tydlig ansvarsfördelning ser flera arenor sig som en form av kontrollant gällande vissa säkerhetsaspekter. Det finns flera utmaningar, bland annat eftersom riskuppfattning är subjektiv och varje evenemang unikt. Planering och analys är därför viktigt, med hänsyn till bland annat typen av evenemang, förväntad publikbild, aktuell hotbild och lokala förutsättningar. Sociala medier har öppnat upp nya möjligheter kring information och dialog men också nya risker då okontrollerad information snabbt kan spridas. Erfarenhetsutbyte mellan arenorna verkar i dagsläget till största delen ske informellt trots att forskning visar att genom att lära sig från sina egna och andras misstag kan nya misstag undvikas eller konsekvenser lindras. Resultatet tyder på att utvecklingen kring säkerhetsinformation går mot en mer proaktiv approach och att trygghet och service är nyckelord. Framtiden finns i ett gemensamt ansvar - ”see something, say something”. / Historical events have shown the potential danger and the serious and sometimes tragic consequences that can occur at arenas and places where large crowds are gathered. There are several challenges when communicating safety to a broad audience whose focus lays on the event and its adventures. The purpose of this study is to examine how managers at arenas operate and interact around the safety of visitors in an arena. A total of six qualitative interviews with eight people who work with arenas was done and thematically analysed. The results of the study show that safety and security are on top of the priority list of both the arenas and organizers. The organisation’s size and thus resources affects the conditions for work and therefore the approach can differ. Although there is a clear division of responsibilities in terms of laws and regulations most arenas consider themselves as a form of controller on certain fundamental aspects of safety. Collaboration between stakeholders and government has evolved during the last years and is considered to be good. There are several challenges since risk perception is subjective, and also because each event is unique. Planning and analysis is therefore crucial, taking into account the nature of the event, expected audience, potential threats and local conditions. Social media has opened up new possibilities related to information and dialogue but also new risks since uncontrolled information can spread rapidly. Exchange of experience between the arenas appears to mainly be done informally, although research has shown that by learning from own and others' mistakes, new mistakes can be avoided and potential impacts milder. The result shows that there is a movement towards a more proactive safety approach and that safety and service are key factors. The future will hold a shared responsibility - “see something, say something”.

Publika moln har sedan några år tillbaka blivit ett alternativ för olika företag att använda istället för lokala datacenter. Vad publika moln erbjuder är en tjänst som gör det möjligt för företag och privatpersoner att hyra datorkapacitet. Vilket gör att de inte längre behöver spendera pengar på resurser som inte används. Istället för att köpa en stor andel hårdvara och uppskatta hur stor kapacitet som man behöver kan man nu istället så smått börja utöka efter behov eller minska ifall det önskas. Därmed behöver företag inte spendera pengar på hårdvara som inte används eller har för lite datorkapacitet, vilket skulle kunna resultera i att stora batcharbeten inte blir färdiga i tid och i och med det kan företaget förlora potentiella kunder. Potentiella problem  kan dock uppstå när man i ett moln virtualiserar och försöker fördela datorkapacitet mellan flera tusen instanser. Där även skalbarhet inte ska ha några begränsningar, enligt moln-leverantörerna. I denna rapport har vi med hjälp av olika benchmarks analyserat prestandan hos den största publika moln-leverantören på marknaden, Amazon, och deras EC2- och S3-tjänster. Vi har genomfört prestandatester på systemminne, MPI och hårddisk I/O. Då dessa är några av de faktorer som hindrar publika moln från att ta över marknaden, enligt artikeln Above The Clouds -  A Berkely View of Cloud Computing [3].  Sedan har vi jämfört resultaten med prestandan på ett privat moln i ett datacenter. Våra resultat indikerar att prestandan på det publika molnet inte är förutsägbar och måste få en ordentlig skjuts för att stora företag ska ha en anledning till att börja använda det.

Med grund i ett för journalistiken fallande förtroende, vilket i kombination med PR’s ökade inflytande anses medföra en demokratisk utmaning, är syftet med denna studie att komparativt se på publikens förtroende för varumärken respektive journalistik. Inledningsvis intresserar den sig för vilka, om några, skillnader och effekter det finns på förtroendet beroende på avsändartyp. Den undersöker också om förtroendet influeras av publikens individuella faktorer och/eller socioekonomiska förhållanden. Studien har en kvantitativ ansats med ett webbexperiment och en tillhörande enkät som metod. Sammantaget har 141 respondenter, uppdelade i fem grupper, besvarat totalt tio frågor. Av dessa sökte åtta stycken efter individuella och socioekonomiska förhållanden, medan resterande två avsåg mäta förtroendet och upplevelsen kring ett innehåll. Experimentets sample bestod av svenskar, vilka nåddes genom en efterlysning på Facebook. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Agenda Setting Theory, Uses and Gratifications och Kulturellt kapital, tillsammans med föregående forskning rörande journalistik, PR, förtroende, digitalisering samt medier, demokrati och samhälle. Sedan tidigare finns en vetenskaplig grund beträffande förtroendet för journalistik, däremot har detta inte satts i relation till varumärken. Man har inte heller engagerat sig i andra faktorers eventuella påverkan på en individs förtroende. Resultaten visar inga signifikanta förtroendeskillnader mellan varumärken och journalistik, inte heller i en jämförelse specifika aktörer emellan (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Volvo och Volkswagen). Istället för avsändare, har individfaktorer visat sig vara av större relevans för förtroende. I synnerhet utmärker sig utbildningsnivå och grad av politiskt intresse, där högt utbildade och högt politiskt intresserade tenderar ha ett lägre förtroende i förening med ett mer kritiskt förhållningssätt. Samma samband yttrar sig också ju mer politiskt högerställd individen anser sig. Som konklusion baseras individens förtroende inte på avsändaren, utan snarare på dennes socioekonomiska och individuella faktorer. / The purpose of this essay is to study the public’s trust in journalism and brands respectively, as well as potential effects and differences that exists within this trust, depending on the messenger. The research also investigates the socioeconomic and individual factors of the public that might affect their trust. The study departs from the facts that trust in journalism is currently in a down-moving spiral, which, in connection to the expansion of Public Relations, creates a problem for both democracy and society. The study was conducted through a quantitative method in the shape of a web experiment, accompanied by a survey. 141 respondents, divided into 5 groups, answered a total of 10 questions, out of which 8 asked about the respondents’ individual and socioeconomic factors, and 2 asked about the respondents’ experience of a specific content from different messengers. The sample in the experiment consisted of Swedish men and women whom were found via Facebook. The theoretical framework of the study comprises Agenda Setting Theory, Uses and Gratifications and Cultural capital, together with previous research affecting journalism, PR, trust, digitalization, media, democracy and society. There are already quite a lot of research regarding trust in journalism, but never before has this been compared to the trust in brands. Neither has socioeconomic factors been looked at as a contributing factor to an individuals’ level of trust. The results of the study show that there are no significant differences in trust towards journalism and brands, neither have we found differences between specific senders (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Volvo and Volkswagen). Neither age, gender, profession, news consumption nor internet use seemed to have any effect on trust. However, education and political interest stand out. Higher education, as well as higher political interest, gives a lower trust and a stronger criticism of source. A rightward political orientation can be linked to lower trust as well. Thus, the audience’s trust is not based on the messenger, but rather on individual attributes and characteristics.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tablåplanerare ser på den svenska tv-tablån, dess utformning och dess framtid samt hur kanalerna förhåller sig till jämställdhet vid tablåplanering. För att göra detta möjligt har vi utfört fem kvalitativa intervjuer med tablåplanerare från stora kanaler i Sverige. Valet av kvalitativ intervju grundar sig i att få djupare förståelse och inblick i informanternas kunskaper om tablåplanering samt dess innehåll och mening. Metoden som användes vid analys av transkriberad text från intervjuerna var tematiserad analysmetod. Genom att sortera texterna efter teman kunde vi finna mönster från informanternas svar som sedan kunde jämföras mot varandra. Denna uppsats har resulterat i en insyn i hur tablåplanerarna arbetar; de följer tittarsiffror, granskar nya program, konkurrensbevakar och följer publikens efterfrågan. Denna studie visar även på att det finns bristande genusmedvetenhet hos de undersökta svenska tv-kanalerna. Framtiden för tv-tablån är oviss med tablåplanerarna menar att tv-tablån kommer överleva, dock måste en omställning ske på grund av att tittarmönstret förändras

Studien har undersökt hur barn i åldrarna 10-13 använder sig utav det sociala mediet Snapchat. Författarna av studien har genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna har varit indelade i kön. Båda grupperna har bestått av totalt fem stycken informanter. Studien undersöker hur barn väljer att se på Snapchat som socialt medium och plats för identitetsutveckling. Teorierna som studien har utgått ifrån är identitet, privat/offentligt och genus. Det framgår att barnen använder Snapchat som en virtuell lekplats för spel och kommunikation. Detta i kombination med en plats där identitet byggs, samt att könsskillnader speglas. Det framgår även att det som är mest attraktivt att porträttera, oavsett kön är en aktiv fritid i kombination med socialt umgänge.

It has been observed that children find it difficult to search the library catalog, for example they have difficult to spell and have a lack of vocabulary. There is therefore a need to find out how the library catalog actually works in the public library. This thesis aims to contribute knowledge about how public librarians experience the utility of the library catalog for children in information seeking. Three questions were formulated to answer the thesis purpose, which are, factors affecting the usability, problems that can occur when children are using the library catalog and improvement opportunities for the library catalog.The theoretical framework used in this thesis is a model of Allwood that defines usability based on human-computer interaction (HCI). The method used is a qualitative semi-structured interview with five public librarians who works with children. The result showed that impact factors as physical availability, procurement of library system and the librarian’s active viewing of the library catalog can affect the usability. The problem mentioned is the language in the catalog, the number of steps in the search process and the link between the library catalog and the shelf. A conclusion, based on this thesis, is that more knowledge is needed about the usability of today’s library catalogs on how the technology can make it more useful for its users.