There is much research into the reasons why a temporary pain, in some individuals, becomes chronic. Many of the causal factors linked with pain also seems to coexist with social anxiety, public self-consciousness and, to some extent, private self-consciousness. The purpose of this study was to investigate and identify possible patterns of self-consciousness (private and public), social anxiety and pain. This was done by a cross-sectional study in which a questionnaire was distributed to students at Örebro University. A total of 302 completed questionnaires were received. These responses were analyzed by a cluster analysis. One of the six clusters that emerged showed high levels of all accounted variables. The discussion dealt with how these variables can affect the development of pain and the transition from acute to chronic pain.

I detta arbete försöker jag styrka min tes om att vi blir väldigt påverkade av det vi ser när vi lyssnar. Jag undersöker om detta är något man kan använda sig av i riktiga konsertsammanhang eller provspelningar för att påverka sin publik på olika sätt. Jag genomförde en undersökning där fem pianostudenter fick titta och lyssna på tre olika filmklipp och sedan svara på två frågor. Målet var att påvisa att deltagarna i undersökningen undermedvetet blev påverkade av vad de såg, och inte så mycket av vad de hörde. Resultatet visade på att min tes stämmer och jag kunde dra slutsatsen att det är möjligt att påverka sin publik med hjälp av sitt kroppsspråk. Förhoppningsvis kan jag använda mig av den kunskapen i mina framtida framföranden. / <p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelningar: Film 1-3. Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna. Inspelningen kan komma att kompletteras. </p><p> </p>

In this thesis I have examined how inner and outer preparations associated with a live experience can affect both the audience and the musicians on stage during a concert. What happens when we change the placement of the stage and the distribution of the musicians on it? By challenging conventional setups and methods of a live performance, is it possible to amplify the musicians and thereby creating a better end result for the audience as well? The testing of my thesis was carried out through a concert consisting of three acts with different concepts: “Focus inwards”, “Focus that way” and “Focus energy”. During the project I composed and arranged music in a way that would give the ensemble the optimal conditions for focusing on the music itself and the communication on stage during the concert. I also hoped to enhance communication by placing the stage in the middle of the room with the audience surrounding it.  Afterwards surveys were distributed to the musicians and the audience. The result was among other things that the ensemble shared a sense of excitement and felt like the concert lasted longer than concerts usually do. The audience reported having felt connected to everyone in the room and that the placement of the stage enhanced energy throughout the concert. / <p>KONSERTPROGRAM</p><p><strong>Skylark</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Johnny Mercer &amp; Hoagy Carmichael, Arrangemang: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>Shiny Stockings</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Frank Foster &amp; Ella Fitzgerald, Arrangemang: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>Sip</strong></p><p>^{<em>Kompositör: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>You've Lost That Lovin' Feelin'</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Phil Spector, Barry Mann &amp; Cynthia Weil, Arrangemang: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>Rocket</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>Bostadsansökan / Allt Grönt</strong></p><p><em>^{Kompositörer: Laleh Pourkarim / Jason Michael Bosak Diakité (Timbuktu) Arrangemang: Amanda}</em></p><p><strong>When Will Real Love Come Around?</strong></p><p><em>^{Kompositörer: Amanda Sandorov}</em></p><p><strong>Natural Woman</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Carole King, Gerry Goffin &amp; Jerry Wexler</em>}</p><p>-----</p><p>ENSEMBLE (Sandorovs Orkester)</p><p>Sång - Amanda Sandorov</p><p>Sång - Maja Svantesson</p><p>Sång - Ella Cronberg</p><p>Bas - Jakob Ulmestrand</p><p>Piano - Isak Åberg</p><p>Trummor - Ryan Ward</p><p>Slagverk - Filip Öhman</p><p>Gitarr - Anton Brodin</p><p>Trumpet - Tumi Torfason</p><p>Trombon - Tilde Schweitzer</p><p>-----</p><p>ÖVRIGA MEDVERKANDE</p><p>Dans: Kornelia Romot</p><p>Projektorkonst: Mauritz Larsson, Klara Viridén och Roxana Mohajer </p><p>Ljudteknik: Pedro Martinez</p><p>Ljusteknik: Anders Undelius</p>

Att Acceptera eller inte – funktionalismens genombrott som mediehändelse 1931–1933. Uppsala Universitet: Inst. för idé-och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårterminen 2022. Manifestet Acceptera utkom år 1931 av en grupp framstående svenska arkitekter, och brukar räknas som funktionalismens programskrift i Sverige. De idéer om modern och ändamålsenlig arkitektur som presenteras där, har fått stort inflytande som märks av än idag. Denna uppsats undersöker manifestet Acceptera som medial produkt, från lansering till reception. Vissa forskare menar att funktionalismens starka fäste i Sverige beror på de ambitioner som gjordes på 1930-talet då man ville skapa en folklig förankring i vissa frågor, och därmed integrera publiken och upprätta denna som ett kunskapsobjekt. I uppsatsen ställs därför frågan hur arkitekterna föreställde sig sin publik och vilka medel de använde för att nå ut till denna. Det framgår att manifestförfattarna föreställde sig en irrationell publik som behövde övertygas om att de lever i en modern tid, för att därmed själva kunna börja reproducera funktionalismens ideal. Publiken skulle styras med arkitektoniska hjälpmedel, och övertygas genom manifestet, som med sitt enkla, slagkraftiga och provokativa språk och uttryck syftade till att väcka känslor och tankar hos en publik som inte var insatt i dessa frågor ännu, så att de i förlängningen kunde styras i rätt riktning. I uppsatsen ställs även frågan om hur den faktiska receptionen såg ut i svensk dagspress, för att se hur manifestets idéer togs emot i sin samtid. Genom en närläsning av tidningsinlägg som diskuterade manifestet mellan åren 1931 och 1933 framgår det att den tilltänka publiken inte tycks ha varit involverad i frågan, utan diskussionen om manifestet fördes mest av en redan intern, införstådd grupp arkitekter och konstvetare. Mottagandet av skriften var dock mer delad än vad man idag kanske skulle föreställa sig då manifestet tilldelas sådan stor betydelse för Sveriges modernistiska tankegods. Key words: Acceptera, funktionalism, medborgerlig publik, socialreformism, arkitektur.

Titel: Arenans förändrade roll – från Colosseum till Allianz ArenaFörfattare: Daniel Granqvist & Henrik JohanssonHandledare: Gun Normark & Bo CarlssonSyfte: Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för ett helhetstänkande när det gäller utveckling av moderna idrottsarenor. Härvid används aspekterna kommun/samhälle, publik, evenemang och näringsliv för att belysa nybyggnationer av moderna fotbollsarenor. Studien bygger primärt på erfarenheter från tidigare arenabyggen i norra Europa och baserar sig på fem strategisk utvalda arenor.Frågeställningar: Vilka skillnader och likheter finns när det gäller utveckling av moderna fotbollsarenor? Vad har kommun/samhälle, publik, näringsliv och evenemang för betydelse för förståelsen av denna utveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter kan vara viktiga vid framtida arenabygge?Metod: Uppsatsen är en jämförande fallstudie av fem strategisk utvalda arenor i norra Europa. Arenorna är Millennium Stadium (Cardiff), City of Manchester Stadium (Manchester), Parken (Köpenhamn), Bröndby Stadium (Köpenhamn) och Allianz Arena (München). Dessa arenor har studerats utifrån fyra perspektiv som valts utifrån inriktningen på vår utbildning, Sport Management. De fyra perspektiven som studerats är kommun/samhälle, publik, evenemang och näringsliv. Studien bygger på information som vi funnit i litteratur och på Internet.Slutsatser: Helhetslösningar är det viktigaste i aspekten kommun/samhälle. Området runt arenan är väl så viktigt. Att skapa en helhet runt arenan är av vikt med bra kommunikationer, andra idrottsfaciliteter, ordentlig skyltning, bostäder och affärer. Kommun/samhälle bör också förstå sin viktiga roll i skapandet av ett arenaområde med god service.Att skapa en arena för alla människor är det viktigaste i aspekten publik. Alla besökare ska kunna finna sektioner och platser som passar utifrån kön, ålder, eventuella handikapp och ekonomiska förutsättningar. God och snabb service, många valmöjligheter, renlighet och hög komfort är nyckelorden.Utifrån evenemangsaspekten är flexibla arenor det viktigaste. Detta för att klara av så många olika evenemang som möjligt och på så sätt skapa bättre ekonomiska förutsättningar för arenan. Utifrån vilka evenemang arenan ska klara av, ska designen på bestämmas.Att skapa en arena där näringslivet känner att ingenting är omöjligt är viktigt. Detta för att näringslivet ska kunna utnyttja arenan mer än vid själva evenemangen. Helhetstänkande är viktigt i denna aspekt så inget företag känner att de inte har råd att använda arenan. Alla företag ska kunna sponsra eller använda arenan oavsett storlek eller ekonomi.Nyckelord: Arenor, kommun/samhälle, publik, näringsliv, evenemang / The point of this study is to give a deeper understanding about development of modern stadiums in whole. Within this we look at the aspects from community/sociaty, spectators, business world and events to bring out newly built modern footballstadiums. The study is priliminary built on experience from older stadiums in northern Europe and is based on five strategically choosen stadiums.The choosen stadiums are Millennium Stadium (Cardiff), City of Manchester Stadium (Manchester), Parken (Copenhagen), Bröndby Stadium (Copenhagen) and Allianze Arena (Munich).The solution in whole is the most important in aspect to community/sociaty. Surrounding ground around the stadium is as important as the stadium itself. Community/sociaty should also understand its important roll in development of the stadium and surroundings with good service.To make a stadium for all people is the most important in aspect of the spectators. All visitors should be able to find sections and seats that is suitable according to sex, age, handicap and economy.In aspect of different events, flexible stadiums is important. This is to be able to accommodate all sorts of events. Depending on what event the stadium is going to host the design is made.To make a stadium were business world fells nothing is impossible is important. This is so business world can use the stadium more than on one special event. All businesses should be able to sponsor or use the stadium regardless of size or economy.

I den här uppsatsen undersöker vi hur en publik bestående av boxare uppfattar boxning på film och i andra medier. Avsikten med undersökningen är att belysa hur boxarna relaterar sitt eget utövande till representationer av sporten i media, och vad sorts kunskap en idrottsaktiv publik på detta sätt kan göra synlig för producenter av mediesport. För att undersöka frågorna har vi intervjuat fem aktiva boxare/tränare i Sverige. Resultatet visar att boxarna så som experter är kritiska till hur medier gestaltar det tekniska utövandet av deras sport, men att de samtidigt förstår mediernas behov av att förenkla och dramatisera presentationen av sporten för en bredare publik. En slutsats i uppsatsen är att framtida producenter av mediesport bör finna en balans mellan en alltför verklighetsnära och en alltför dramatiserad skildring av en sport.

I Järna, en liten stad med stort intresse för hållbart leverne och lokal odlande, ligger en kooperativ odling som heter Under Tallarna. Under Tallarna är en plats där du inte bara kan köpa lokala råvaror, utan du kan också utbilda dig själv, komma i gång med ditt eget jordbruksprojekt och njuta av olika kulturevenemang, ofta med fokus på mat och hållbart jordbruk. Denna organisation växer och det finns önskemål om att utöka både odlingsareal och andra funktioner på plats och detta projekt syftar till att förverkliga dessa önskemål. En ny publik hybridbyggnad visar upp en av samhällets kanske viktigaste funktioner, matproduktion, samtidigt som den utvidgar det redan etablerade programmet hos Under Tallarna. Huvudbyggnaden innehåller en serie flexibla rum avsedda för aktiviteter som sträcker sig från stökiga plantskolor till civiliserade offentliga möten. Här finns också ett auditorium och ett stort växthus som innehåller en restaurang, laboratorium och klassrum. Den andra byggnaden är en ny central byggnad för allt som rör organisationen, ett nytt kontor, förråd och en carport för maskiner och andra fordon. Målet för detta projekt har alltid varit att presentera en viktig funktion för allmänheten och därmed utbilda samhället i vad det är att vara matproducent, vilka utmaningar de möter och hur metoder kan utvecklas för att säkerställa en framtid med hållbar matproduktion. / In Järna, a small town with a keen interest for sustainable living and local farming, lies a co-operative farming organization called Under Tallarna. Under Tallarna is a place where you can not only buy local produce, but you can also educate yourself, get started on your own farming project and enjoy all sorts of cultural events, often focused on sustainable farming. This organization has been growing for some time and there are wishes to expand both the farming areal and other functions on site and this project aim to realise those wishes. A new hybrid building brings the public closer to one of society’s perhaps most important service, food production, while it also expands the already established program of Under Tallarna. The main building contains a series of flexible rooms intended for activities extending from rough agricultural exercises to civilised public meetings. There is also an auditorium and a large greenhouse containing a restaurant, lab, and classroom. The second building is a new centre for everything regarding the organization itself, a new office, storage and a carport for machines and other vehicles. The goal for this project has always been to present an important function to the public and thereby educate society in what it is to be a food producer, what challenges they face and how methods can be developed to ensure a future of sustainable food production.

Ambitionen är att skapa en inspirerande plats för marina miljöfrågor, fritid, vattenbruk och utbildning som präglas av medvetandegörande och samexisten. projektet fungerar som en social kondensor, med fokus på mötet mellan havet som en miljöfråga kontra en plats för fritid och hur de kan mötas i ett samspel genom en byggd struktur. I programmet som utformats möts tre huvudteman: lokalbefolkning, produktion/industri &amp; småbåtshamn. Projektet rotar sig i sökandet efter hur en byggnad på platsen kan förena dessa och möjliggöra ett samspel mellan de olika användarna &amp; aktiviteterna. Resultatet är flertalet huskroppar utspridda under ett 150m långt gemensamt trätak med utvändiga rum för möten och vistelse, tydligt förankrat i aktiviteterna och förutsättningarna på platsen. / The algae factory is a public building in Järna, located at the excisting marina, where marine environement, education, boatlife, leisure and aquaculture meets under one common roof.

Syftet med detta examensarbete är att utforska hur fysiska objekt kopplade med publika skärmar kan designas för bästa interaktionen samt att lösa ett potentiellt folkhälsoproblem som är den höga sockerkonsumtionen. Publika skärmar är effektiva vid informationsdelning till en större allmänhet men interaktiva publika skärmar verkar inte locka till sig användare vilket fysiska objekt kopplade med publika skärmar kan göra, dessutom påstås fysiska objekt kopplade med publika skärmar öka användarnas engagemang vilket utforskas och bevisas genom både litteraturstudier och designmetoder.Detta examensarbetet resulterar i en utveckling av designkoncept och prototyp som tillåter fysiskt interaktion med påtagliga objekt i form av sockerbitar och en interaktiv publik pekskärm. Dessa sockerbitar ska användas för att kunna delta i ett gissningsspel om hur många sockerbitar olika livsmedelsprodukter innehåller som presenteras på den publika skärmen. Med hjälp av prototyputvärderingarna har frågeställningarna för detta arbetet lyckats besvarats.

Kort beskrivelse av prosjektet: Oppgaven har vært å tegne et samlingshus for et antall omgivende videregående skoler. Ved å sentralisere ulike funksjoner som bibliotek, sosiale arealer og matsal fungerer huset som et felles læresenter for elevene.  I en tidlig fase fant jeg ut at jeg ville fokusere på å gjøre huset tilgjengelig for offentligheten slik at det ikke blir stående tomt utenom skoletidene. Dette ville jeg uttrykke både i form og i tolking av programmet. Så hvordan viser man at en bygning er åpen for alle i form? Jeg valgte å ta inspirasjon fra det mest offentlige jeg kjenner til, nemlig det offentlige rommet. Det jeg anser som spesielt med dette er at rommet bare fortsetter og fortsetter og består ikke av stengte vegger som man ofte finner i konvensjonelle bygninger. Ved å la gulvet være sammenhengende gjennom hele huset oppnås et interiør som jeg tror kan oppfattes som et offentlig rom. Jeg forsterket denne opplevelsen ved å koble gulvet til fjellet som grenser til tomten og huset ble dermed en offentlig vei per definisjon.  Hvordan fungerer interiøret? En utfordring har vært å definere rom når konseptet er at det skal være helt åpent. Derfor har jeg valgt ut fire parametere for å definere funksjonene: Møbler, et flatt gulv, dobbel takhøyde og til slutt det stengte rommet (se diagram, romdefineringer, s. 5). Hvilken rolle spiller programmet i konseptet? Flere av funksjonene i programmet var hva man ofte tenker på som soner kun for ansatte, som for eksempel administrasjon, rengjøring og kjøkken Jeg valgte å utfordre denne ideen og gjøre det slik at disse funksjonene ble tilgjengelige for folk flest. Gjennom et internt bookingsystem kan selv de som ikke er elever anvende huset og dets muligheter. For eksempel kan man booke, utenom skoletider, kjøkkenet for å lage mat i større volumer, black boxen for å holde en forestilling, et singelrom som kontor, et konferanserom for lesesirkelen på søndager, det multifunksjonelle torget for en bryllupsfest, osv. Hva oppnår man ved å koble huset med Enskede Gård? I planprogrammet står det: ”Stockholms ytterstad har till stor del vuxit fram etappvis och resulterat i stadsdelar som sinsemellan skiljer sig åt, men som i sig själva har ett homogent bostadsbestånd med likartade typologier och prisnivåer. (...) Slakthusområdet, som är tänkt att omvandlas under drygt ett decennium, är en del av denna utveckling. (...) En mer differentierad prisbild och lägre hyresnivåer finns att hitta i det befintliga beståndet, vilket gäller både bostäder och lokaler. Därför spelar programmets ambition att koppla samman Slakthusområdet med omkringliggande stadsdelar en viktig roll i att minska den geografiska segregationen mellan de olika områdena och skapa en funktionell helhet av dagens separata delar”. Utover dette ligger Lindeparken gymnasiesärskola i området og kan med grepet ta del av læresenterets tilbud.  Materialer? Ved å bruke materialer som ofte forekommer i et byrom kan følelsen av et offentlig og åpent rom forsterkes. I huset forekommer derfor stein, asfalt, betong, glass og stål. I tillegg har jeg fokusert på å la grensen mellom ute og inne defineres kun med glass samtidig som den dras inn ved den offentlige veien. Utover dette har jeg latt de rommene som er stengte få en varmere karakter, slik at de blir som små hus man går inn i, fra gaten. / Project description: Three planned high schools in the area were to have a common building with different social functions, such as a library, social areas and a dining room.  Early on in the process, I figured that the program had many functions that potensially could be interesting for the general public, such as a library, social areas and an exhibition. This led to the concept of opening up the building and making it accessible to everyone, creating potensial for an active building, even after school hours.  So how can openness be communicated in form? My concept was to extend the public space and let it continue uninterrupted through the whole interior., in short: a ramp. By connecting the ramp to Enskede, lying ten metres above the plot, the building became a public street. Stockholm municipality had an ambition for opening up Slakthusomradet, and the building became a part of this project. The program in the assignment excisted of many zones, usually associated with staff areas. I wanted to change that conception and make these rooms open to the public. These rooms included for example administration, cleaning and kitchen.  The materials used were all taken from typical public spaces, such as concrete, stone, asphalt, steel and glass. Furthermore, the character of the materials were to change when you moved from “the street” and into the closed spaces. Here you would find wooden walls and furniture, as well as curtains of cotton.