Bakgrund: Elevers fysiska aktivitet minskar i relation till ökad skärmtid. WHO:s rekommendation för barn och ungdomars fysiska aktivitet är 60 minuter per dag. Rasterna spenderas ofta framför skärmar istället för att vara fysiskt aktiva. Skolsköterskor är verksamma inom elevhälsan som ska verka hälsofrämjande för elever och deras hälsa. Elever önskar själva ha hälsosamma vanor och ser hälsosamtalen med skolsköterskor som ett tillfälle där de har möjlighet att öka sin kunskap och få stöd. Self-efficacy, interpersonella influenser och situationsbundna influenser är betydelsefulla aspekter för elevers fysiska aktivitet. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete gällande elevers fysiska aktivitet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv deskriptiv ansats genomfördes med 11 skolsköterskor och analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete gällande elevers fysiska aktivitet handlar om att hantera hinder och möjligheter för elevers fysiska aktivitet. Detta beskrivs som: Att utmanas i sin roll och Att söka samarbetspartners. Slutsats: Skolsköterskor erfar att främja elevers fysiska aktivitet handlar om att hantera hinder och möjligheter för det. Kunskapsutveckling avseende skolsköterskors arbete med att främja elevers fysiska aktivitet kan bidra till utvecklingen av verktyg för att stödja detta arbete samt att utvecklingsområden kan identifieras och belysas. / Background: Pupils physical activity decreases in relation to increased screen time. The WHO`s recommendation for children and adolescent’s physical activity is 60 minutes per day. The school breaks are often spent in front of the screens instead of being physically active. School nurses are active in student health and work health promoting for students and their health. Students wish to have healthy habits and see the health dialogues with school nurses as an opportunity to increase their knowledge and obtain support. Self-efficacy, interpersonal influences and situational influences are important aspects of pupil’s physical activity. Aim: To describe the school nurse's experiences of health-promoting work regarding pupils’ physical activity Method: A qualitative interview study with inductive descriptive approach was completed with 11 school nurses and analyzed by a content analysis. Results: School nurses' experiences of health-promoting work regarding pupil’s physical activity include dealing with obstacles and opportunities for pupils’ physical activity. This is described as: Being challenged in their role and seeking cooperation partners. Conclusion: School nurses experience´s of promoting students' physical activity is about managing obstacles and opportunities for it. The development of knowledge regarding school nurse's work to promote student´s physical activity can contribute to develop tools to support this work, and that development areas can be identified and highlighted.

Bakgrund: Elevhälsans organisation kan se olika ut utifrån lokala förutsättningar. En stor del av elevhälsans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande. Hälsofrämjande arbete kräver samverkan inom elevhälsan. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet, men upplever att mycket tid går till enskilda individärenden. Forskning visar att det finns en önskan från skolsköterskor om ökad tydlighet i hur det hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan ska organiseras. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att inom elevhälsoteamet arbeta hälsofrämjande på olika nivåer. Metod: I studien användes kvalitativ innehållsanalys. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor i Norrland. Resultat: I studiens resultat framkom temat, autonom roll som innebär både frihet och ansvar samt ensamhet i sin profession och två huvudkategorier, skolsköterskan intar rollen att skapa en hälsofrämjande lärmiljö samt organisationen är betydelsefull för elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete samt sex underkategorier. Slutsats: För att lyckas med hälsofrämjande arbete krävs struktur och planering inom organisationen på olika nivåer. Planering, ansvarsfördelning och uppföljning är avgörande faktorer för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Tydlig struktur och stöd från ledning och organisation, utökat samarbete inom elevhälsoteamet och övrig personal på skolan kan bidra till ökad hälsofrämjande lärmiljö för eleverna. / Background: The organization of the pupil health team differ with local preconditions. Health promotion is a major part of the teams commitments. Health promotion requires collaboration within the health pupil team. The school nurse has an important role to play in health promotion, but experience that a lot of time is spent on individual cases. Research shows that school nurses wishes for greater clarification in how health promotion should be organized within the pupil health team. Aim: To describe the school nurses experiences of health promoting work within the pupil health team in different levels. Method: The method used in the study was qualitative content analysis. The study is a qualitative interview study with inductive approach. Semi structured interviews was conducted with eight school nurse in the north of Sweden. Result: In the result a theme emerged: The school nurse has an autonomous role which lead to both liberty and great responsibility as well as seclusion in the profession, two categories The school nurse takes on the role of creating a health promoting environment and The health promoting work of the pupil health team is dependent of the organization and six subcategories. Conclusion: To succeed in health promotion structure and planning within the organization is needed. Planning, division of responsibilities and evaluation is important to succeed in the health promoting work. A distinct structure and support from the school leadership as well as expanded collaboration both within the pupil health team and with other school personnel can contribute to better health promotion in the pupils learning environment.

Skolkuratorns unika roll i skolan bidrar med ett psykosocialt perspektiv i syfte att främja elevernas välbefinnande och utveckling. Hur elevhälsoarbetet utformas kan dock se olika ut beroende på skolans behov och förutsättningar. Studiens syfte är att undersöka skolkuratorns upplevelse av hur elevhälsoarbetet med fokus på det främjande och förebyggande arbetet bedrivs och organiseras för eleverna i grundskolan. Författarna har utfört en kvalitativ studie genom fem semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer. Utifrån intervjumaterialet har en tematisk analys genomförts. De viktigaste slutsatserna innefattar bland annat att det främjande och förebyggande arbetet är prioriterat samtidigt som det akutstyrda arbetet tar mycket tid och resurser. En annan slutsats som nås är att samverkan har en stor betydelse för ett gott elevhälsoarbete. Utöver dessa slutsatser framkommer även ett flertal komplexa utmaningar som präglas av resurs- och ekonomibrist samt en brist på tidseffektivitet. Utifrån studiens resultat anser författarna att ytterligare forskning angående implementering av evidensbaserade metoder bör genomföras. Detta då skolkuratorer ofta inser vikten av dessa metoder men lyfter samtidigt fram att de inte alltid är tillräckligt anpassade till skolmiljön. / The school counselor's unique role in school contributes with a psychosocial perspective to promote pupils' well-being and development. However, how pupil health work is designed may differ depending on the school's needs and conditions. The aim of the study is to investigate the school counselor's experience of how pupil health work, with a focus on the promotive and preventive work, is conducted and organized for the students in elementary school. The study uses a qualitative method and the authors organized five semi-structured interviews with school counselors. The main conclusions include, among other things, that promotion and prevention are a priority, while emergency-controlled work takes a lot of time and resources. Another conclusion is that collaboration is of great importance for good pupil health work. In addition to these conclusions, several complex challenges are also emerging, characterized by resource and economic deficiencies and a lack of time efficiency. Based on the results of the study, the authors believe that further research on the implementation of evidence-based methods should be conducted. This is because school counselors often realize the importance of these methods but at the same time highlight that they are not always sufficiently adapted to the school environment.

All schools must have access to a pupil health care team where dilemmas that arise in pedagogical practice must be treated with the aim of preventing students from getting into school difficulties. Pupil health care teams must have access to multiple professions who, based on their professional perspective, must nuance the perceived problem and find a consensus on how this should be handled in the best way. Based on guidelines from the School Act, this work must now take place from a salutogenic (health-promoting) and preventive perspective. This entails a work of change within the pupil health team that affects the school as an organization. The study has investigated how the salutogenic and preventive work of change imposed on schools affects pupil health's work in dealing with school difficulties. This qualitative study has used semi-structured interviews and observations as a method, in order to gain knowledge about the work of the pupil health teams. Six interviews were conducted with professions that belongs to pupil health team (principal, special education need teacher, school psychologist). In addition, six observations of student health meetings were carried out at three different schools. Collected data were then analyzed based on concepts related to organizational learning to create an understanding of how change of work develops. The results of the study show that there is an awareness among the pupil health professions that they are expected to work salutogenically and preventively, but they express difficulties in how this should be carried out in practice. There are questions about who should do it, how it should be structured, whether it is already being done and if they already work in this way, there is a risk of not taking care of the children who are already in school difficulties. The pupil health teams that are investigated have access to several different professions and strive for cooperation and that the different professional perspectives are taken into account. However, the interviews show that this cooperation does not always work fully and that the different professional languages can make cooperation difficult. The principal's role as the one who contributes with visions, structure and the release of resources is noticed in the study as essential for the change work to be able to lead to organizational learning and competence development for the entire organization and not just individual employees. Ways of adding competence within the college are noticed in the study such as tutoring time with a special education needs teacher or the presence of the pupil health team's professions at ”årskurslags”-meetings. The responsibility for students who have found themselves in school difficulties should not be left to the individual teacher, but should be handled in consensus with the pupil health professions.

The purpose of this study is to describe how the principal and the special pedagogue perceive and define pupil ill-health prevention and pupil health enhancement in their work. It explores how they understand the role they play in elevhälsan, literally meaning pupils' health. And how meetings are run and decisions are made within the pupils' health teams at selected schools. Questions that will be answered are: How do the principal and the special pedagogue perceive pupil ill-health prevention and health enhancement work of the pupil health team at the school? How do the principal and the special pedagogue perceive their roles in the health of the pupils? How are decisions made and followed through at the pupil healthcare meetings? This qualitative study used semi-structured interviews and phenomenological inspired methodology. Pupil health teams from three different schools were interviewed, and in total three principals and five special pedagogues took part in this study. The analysis of the results of this study show that further consensus between the different health promoting coordinators is needed in the implementation of the pupil ill-health prevention and health enhancement work. Further findings show inconsistencies in how the different pupil health teams conduct their meetings and in how decisions are implemented. A majority of the pupil health teams used the meetings to address existing problems, rather than ill-health prevention and health promotion efforts. The principals demonstrated that they have a greater consensus in how they define their role in promoting pupil health, as opposed to the special pedagogues who expressed a more varied picture of their role. This study also demonstrates that the pupil health team that was most effective in pupil health developments was the team that had further education in pupil health. Findings also show that the different health coordinators have an important role in furthering development and accessibility of the learning environment for the pupils, and in contributing to creating a 'school for everyone'. The demands on the special pedagogues to meet all pupils' differences, and to see these differences as an asset, are great. The requirement of a 'school for everyone' is a lot to ask for. To create a school that has learning environments tailored to everyone's individual needs requires an understanding and consensus between the different pupil health coordinators. This can sometimes be a dilemma, yet the pupil health coordinators have an important role to fill in these realms. This study also found that it was of utmost importance to have a clearly defined organisation and definition of the what the ill-health prevention and health enhancement work involved. To promote this the pupil health coordinators must create a meeting culture that supports the pupil ill-health prevention and health promotional work.

<p>The perspective on health among school pupils needs to be extended. School is animportant arena for the promoting of health among youth, primarily from a healthpromoting perspective and a proactive perspective. A holistic approach has gatheredsome ground in the policy documents for the nine year compulsory school in Sweden, butin what way, and what effect does it have on the governing authorities and on schoollevel?The aim of the study is to investigate the coherence between national, municipal andlocal levels regarding the view on health among pupils. In order to do this, the guidelinesfor pupil health in the municipality of Örebro and operational plans for seven F9 schoolsin the municipality of Örebro will be studied and compared to the government bill”Health, learning and sense of security”. In order to obtain a theoretical understanding ofthe course of events between the different organizational levels, intervention theory hasbeen used as an explanatory model.Through analysis of the municipal guidelines for youth and pupil health, shows that thedocument very much resembles the government bill, which becomes apparent through thesame abstract formulations used. The content of the operational plans, particularly thequestion of preventing ill-health, therefore generally stays on an abstract level as well.Consequently, no concrete measures are taken on school level.From what the government bill emphasizes, the strongest reflection in the operationalplans is the point of quality control in the pupil health work and the participation ofparents. The operational plans are influenced by documents that describe how the pupilhealth work is to be organized, but there is still no policy document available for pupilhealth on local school level that includes health promoting and preventive measures. Thusthe schools lack the tools needed to tackle ill-health from a holistic point of view.However, several measures are available when it comes to reactive measures such asbullying and abusive behaviour.</p> / <p>Det finns ett behov av en utvidgad syn på elevhälsa som uppmärksammar fler aspekter avhälsa. Skolan är en viktig arena för arbetet med barn och ungdomars hälsa, inte minstutifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. I de dokument som styr skolanhar ett helhetsperspektiv på elevers hälsa fått ett allt större utrymme men på vilket sättoch vad innebär det, från de styrande organen för skolan och ner till personalen som skabemöta eleverna?Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan en nationell och enkommunal och en lokal nivå vad gäller elevhälsa. Konkret innebär det att granska Örebrokommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa och sju verksamhetsplaner för F9-skolor iÖrebro kommun utifrån regeringspropositionen ”Hälsa, lärande och trygghet”. För att fåen sammanhängande teoretisk beskrivning av skeendet mellan de olika organisatoriskanivåerna har en interventionsteori används som förklaringsmodell.Det som framkommit genom analys av det kommunala dokumentet är att det i stort ärväldigt likt propositionen, vilket bland annat innebär att det som formulerats i abstraktaordalag i propositionen sällan formuleras mer konkret i kommunens riktlinjer. Det somblir skrivet i verksamhetsplanerna, i synnerhet det som rör att förebygga psykisk ohälsa,blir därför också i vissa fall bara till abstrakta målformuleringar som aldrig tar form ikonkreta åtgärder eller insatser.Det som starkast avspeglas i verksamhetsplanerna utifrån det som framhålls ipropositionen är vikten av att kvalitetssäkra elevhälsoarbetet och att arbeta med eleversoch föräldrars delaktighet. Till stor del formas verksamhetsplanerna utifrån dokumentsom konkret beskriver hur arbetet med elevhälsa ska bedrivas, dock finns det inte någotelevhälsodokument på lokal nivå som generellt beskriver ett förebyggande ochhälsofrämjande arbete. Således har skolorna få verktyg för att angripa ohälsa ur etthelhetsperspektiv. Däremot finns det ett flertal specifika åtgärder till redan befintligproblematik, likt mobbning och kränkande behandling.</p>

The perspective on health among school pupils needs to be extended. School is animportant arena for the promoting of health among youth, primarily from a healthpromoting perspective and a proactive perspective. A holistic approach has gatheredsome ground in the policy documents for the nine year compulsory school in Sweden, butin what way, and what effect does it have on the governing authorities and on schoollevel?The aim of the study is to investigate the coherence between national, municipal andlocal levels regarding the view on health among pupils. In order to do this, the guidelinesfor pupil health in the municipality of Örebro and operational plans for seven F9 schoolsin the municipality of Örebro will be studied and compared to the government bill”Health, learning and sense of security”. In order to obtain a theoretical understanding ofthe course of events between the different organizational levels, intervention theory hasbeen used as an explanatory model.Through analysis of the municipal guidelines for youth and pupil health, shows that thedocument very much resembles the government bill, which becomes apparent through thesame abstract formulations used. The content of the operational plans, particularly thequestion of preventing ill-health, therefore generally stays on an abstract level as well.Consequently, no concrete measures are taken on school level.From what the government bill emphasizes, the strongest reflection in the operationalplans is the point of quality control in the pupil health work and the participation ofparents. The operational plans are influenced by documents that describe how the pupilhealth work is to be organized, but there is still no policy document available for pupilhealth on local school level that includes health promoting and preventive measures. Thusthe schools lack the tools needed to tackle ill-health from a holistic point of view.However, several measures are available when it comes to reactive measures such asbullying and abusive behaviour. / Det finns ett behov av en utvidgad syn på elevhälsa som uppmärksammar fler aspekter avhälsa. Skolan är en viktig arena för arbetet med barn och ungdomars hälsa, inte minstutifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. I de dokument som styr skolanhar ett helhetsperspektiv på elevers hälsa fått ett allt större utrymme men på vilket sättoch vad innebär det, från de styrande organen för skolan och ner till personalen som skabemöta eleverna?Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan en nationell och enkommunal och en lokal nivå vad gäller elevhälsa. Konkret innebär det att granska Örebrokommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa och sju verksamhetsplaner för F9-skolor iÖrebro kommun utifrån regeringspropositionen ”Hälsa, lärande och trygghet”. För att fåen sammanhängande teoretisk beskrivning av skeendet mellan de olika organisatoriskanivåerna har en interventionsteori används som förklaringsmodell.Det som framkommit genom analys av det kommunala dokumentet är att det i stort ärväldigt likt propositionen, vilket bland annat innebär att det som formulerats i abstraktaordalag i propositionen sällan formuleras mer konkret i kommunens riktlinjer. Det somblir skrivet i verksamhetsplanerna, i synnerhet det som rör att förebygga psykisk ohälsa,blir därför också i vissa fall bara till abstrakta målformuleringar som aldrig tar form ikonkreta åtgärder eller insatser.Det som starkast avspeglas i verksamhetsplanerna utifrån det som framhålls ipropositionen är vikten av att kvalitetssäkra elevhälsoarbetet och att arbeta med eleversoch föräldrars delaktighet. Till stor del formas verksamhetsplanerna utifrån dokumentsom konkret beskriver hur arbetet med elevhälsa ska bedrivas, dock finns det inte någotelevhälsodokument på lokal nivå som generellt beskriver ett förebyggande ochhälsofrämjande arbete. Således har skolorna få verktyg för att angripa ohälsa ur etthelhetsperspektiv. Däremot finns det ett flertal specifika åtgärder till redan befintligproblematik, likt mobbning och kränkande behandling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

Introduktion: Barns psykiska hälsa och lärande har reciprokt samband. Skolan tillhör samhällets främsta hälsofrämjande arena. Studier av hälsofrämjande insatser i skolan visar skiftande utfall och att hela skolmiljön behöver inkluderas. I Sverige står elevhälsans hälsofrämjande arbete i centrum för förbättringsåtgärder. Syfte: Utforska hur medlemmarna i elevhälsoteam uppfattar det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa i skolan. Metod: Fokusgruppintervjuer med elevhälsoteam (förskoleklass-åk 6) i sex kommuner i sydöstra Sverige. 29 deltagare med professionerna: kurator, specialpedagog, speciallärare, psykolog, skolsköterska och rektor. Dataanalys med kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat: I skolans hälsofrämjande arbete för barns psykiska hälsa spelar alla vuxna en viktig roll. Arbetet uppfattas ske i tre sammanlänkade processer där Reflektioner om Hälsa och Lärande är centralt. Värdegrundsarbetet bidrar till samsyn, öppenhet och trygg lärmiljö. Det Elevnära arbetet innebär att anpassa, inspirera, skapa relationer och trygga rutiner. Elevhälsoteamens arbete har central roll i kartläggning av elevers hälsa och lärande, handledning av personal, och samverkan med hälso- och sjukvården och social omsorg där brister finns i kommunikation. Behov finns av mer gemensam reflektion kring barn med psykisk ohälsa. Personal i skolan reflekterar utifrån Kännedom om och samarbete med närsamhället vilket tillför verklighetsnära kunskap om elevers livsvillkor och engagemang för barn från socioekonomiskt svagare hem. Hinder finns i samverkan med vårdnadshavare och ökad interaktion med närsamhället eftersträvas. Konklusion: I Skolan tillämpas salutogen teori och barnrättsperspektivet. Reflektioner kring elevers hälsa och lärande leder till förbättring och spridning av hälsofrämjande strategier. Studien ledde fram till en modell som illustrerar förhållandet mellan olika roller och processer i skolans hälsofrämjande arbete och i relation till närsamhället och andra aktörer. Reflektioner behöver tydliggöras och ges ökat utrymme. Värdegrundsarbetet behöver inkludera all personal och ske kontinuerligt. Elevhälsoteamens roll i koordination av insatser för elever med psykisk ohälsa är central. Teamen kan stärka sitt deltagande i beslutsfattande- och policyskapande arbete, samverkan med vårdnadshavare och närsamhället för att förbättra och utvidga skolan som hälsofrämjande arena. / Introduction: Children’s mental health and learning have a reciprocal relationship, and schools are one of society’s main health promotion settings. Studies of health promotion in schools show varying results. In Sweden, pupil health promotion work is at the core of improvement efforts. Purpose: To explore how the members of pupil health teams perceive mental health promotion practice in their schools. Method: Focus group interviews with pupil health teams (school years 1-6) in six municipalities in southeastern Sweden. There were 29 participants, including professions such as counsellor, special teacher, special educator, psychologist, school nurse and principal. Data analysis with qualitative conventional content analysis. Results: In schools’ mental health promotion among pupils, all adults play an important role. Promotion was seen to take place in three interconnected processes where reflection on health and learning is central: Work on values contributes to consensus, openness and a safe learning environment. Work near pupils involves customizing, inspiring and creating confident relationships and safe routines for pupils. Pupil health teams’ work has a central role in the mapping of pupils’ health and learning, staff guidance and collaboration with other stakeholders such as health care and social care services where there is a lack of communication and a need for common reflection. Knowledge of and cooperation with the local community adds real life knowledge of pupils’ life conditions and a commitment to children from socioeconomically weaker homes. Obstacles exist in collaboration with parents, and increased interaction with the local community is sought. Conclusion: In schools, the salutogenic theory and a child rights perspective are applied. Reflections about pupils’ health and learning lead to the improvement and spread of health promoting strategies. The study contributes a model which may help to clarify collaboration and the relationship between various roles and processes in health promotion work in schools, as well as interaction with the local community and other stakeholders. Reflections need to be clarified and given increased space. The role of the pupil health teams in coordinating interventions for pupils with mental illness is central. The teams’ participation in decision making and policymaking work and collaboration with parents and the community needs to be strengthened to enhance and broaden schools as a health promoting setting.