<p>Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter.</p><p>Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag. Telekommunikation och verkstadsindustrin är fortfarande två kapitaltunga branscher, dvs. två branscher som binder mycket kapital. Livsmedelsbranschens siffror visar att branschen fortfarande dras med låga vinstmarginaler och lever på sin höga kapitalomsättning för att uppnå en acceptabel avkastning. Detaljhandeln uppvisar den klart högsta avkastningen i undersökningen, och är den bransch som skiljer sig mest från Selling och Stickneys studie.</p><p>Riskbedömningen som gjorts visar att alla företagen inom verkstadsindustrin och livsmedelsbranschen kan klassificeras som lågriskföretag, då de alla haft en stabil avkastning under perioden 2000-2004. Företagen inom telekommunikation och detaljhandeln har visat stor spridning i avkastningen under perioden 2000-2004, och detta gör att de flesta företagen inom dessa branscher kategoriserats som högriskföretag.</p>

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka. Vidare gjordes en jämförelse med den erhållna förklaringsgraden och fluktuationer i generalindex. Resultat: Ett entydigt resultat för undersökningsperioden går inte att fastställa, då förklaringsgraden kraftigt varierar. Tre av de fem undersökta åren påvisar med 95 procents signifikans ett statistiskt säkerställt resultat. För de två övriga åren går det att utläsa att en frikoppling mellan ett företags marknadsvärde och dess räntabilitet på eget kapital vid kraftiga börsrörelser.

Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter. Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar. Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag. Telekommunikation och verkstadsindustrin är fortfarande två kapitaltunga branscher, dvs. två branscher som binder mycket kapital. Livsmedelsbranschens siffror visar att branschen fortfarande dras med låga vinstmarginaler och lever på sin höga kapitalomsättning för att uppnå en acceptabel avkastning. Detaljhandeln uppvisar den klart högsta avkastningen i undersökningen, och är den bransch som skiljer sig mest från Selling och Stickneys studie. Riskbedömningen som gjorts visar att alla företagen inom verkstadsindustrin och livsmedelsbranschen kan klassificeras som lågriskföretag, då de alla haft en stabil avkastning under perioden 2000-2004. Företagen inom telekommunikation och detaljhandeln har visat stor spridning i avkastningen under perioden 2000-2004, och detta gör att de flesta företagen inom dessa branscher kategoriserats som högriskföretag.

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier i ett företag samtidigt som värdet per aktie ökar. Företag genomför vanligen omvända aktiesplittar för att justera prisintervallet, förbättra aktiens anseende och minska transaktionskostnader. Trots dessa fördelar, och att processen i sig enbart är en redovisningsmässig åtgärd som inte påverkar värdet av företag, visar tidigare forskning att både offentliggörandet och genomförandet av en omvänd aktiesplit kan resultera i avvikande avkastning. Den avvikande avkastningen som uppstår vid offentliggörandet av omvända aktiesplittar kan förklaras av signaleringsteorin, att händelsen signalerar ny information till investerare gällande företagens förväntade oförmåga att höja aktiekursen genom egen prestation. Däremot är det anmärkningsvärt att avvikande avkastning också upptäckts vid genomförandet, eftersom marknaden redan borde ha anammat den nya informationen. Studien undersöker om avvikande avkastning förekommer vid omvända aktiesplittar på London Stock Exchange under åren 2016 till 2021, och om företagets tidigare prestation mätt i räntabilitet på totalt kapital kan påverka marknadsreaktionen vid offentliggörandet. Genom att använda eventstudier finner studien resultat som stöder att det förekommer negativ avvikande avkastning vid offentliggörandet, och att företagets tidigare prestationer kan påverka den avvikande avkastningen. Det upptäcktes dock inte signifikanta reaktioner vid genomförandet, vilket kan indikera att marknaden är effektiv i sin halvstarka form. För att säkerställa denna slutsats krävs dock ytterligare studier.

No description available.

No description available.

Titel: Basel III – En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn   Nivå: D-nivå (30 Högskolepoäng) inom ämnet företagsekonomi   Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.   Datum: Jönköping, Maj 2011   Frågeställningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III ändra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad?   Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och undersöka Basel III:s påverkan på den svenska banksektorn.   Metod: Författarna har inom studien använt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. De intervjufrågor som vi tagit fram har grundats på studiens tre frågeställningar. Respondenterna som intervjuats är personer som är ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lämnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till väldefinierade resultat.   Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna är positivt inställda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad. Kritik riktas mot regelverkets nya krav på bankers likviditet, samt det bruttosoliditetskrav som kommer införas. Som en effekt av det nya regelverket kommer bankernas kostnader öka, vilket i sin tur kommer drabba deras kunder negativt, i form av högre räntekostnader. / Title: Basel III – An investigation about the impact of Basel III on the Swedish banking sector   Level: D-level (30 ECTS) Master Degree in Business Administration   Arthur: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Supervisor: Per-Olof Bjuggren, Professor in Economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School. Louise Nordstrom, PhD in economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School.   Date: Jonkoping, May 2011   Questions: (i) Is there any needs for the existing set of regulations to be complemented? (ii) How will the new set of regulations effect the cost distribution between the Swedish banks and their clients? (iii) Will the effects of Basel III lead to a more stable financial market?   Purpose: The overall goal of this paper is to describe and examine the impact of Basel III on the Swedish banking sector.   Method: The authors have used a qualitative method with a deductive approach for the thesis. The interview questions are founded on the basis of the three question formulations of the thesis. The respondents who were interviewed are persons responsible or somehow involved in work towards the introduction of Basel III. There has been considerable scope for respondents to bring their own discussions in order to achieve well-defined results.   Result: The result of this study shows that the major Swedish banks have a positive attitude towards the implementation of Basel III, and that they believe the new regulation will contribute to a more stable financial market. The new liquidity ratios and the leverage ratio are given criticism from the banks. A direct effect of the new regulation is increased costs for Swedish Banks. Which will affect their customers negatively through a higher cost of capital.

Regelverk för redovisning utvecklas och harmoniseras ständigt, men den komplexa värderingen av goodwill samt rörelseförvärv består. Förvärvad goodwill är ofta en betydande komponent och förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Tidigare studier som utifrån redovisning- eller kapitalmarknadssyn uträtt förvärv och dess lönsamhet har fått tvetydiga svar. Studien ämnar till att belysa värderingsproblematiken vid rörelseförvärv med fokus på goodwill då den förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Syftet är att avgöra huruvida den redovisningsmässiga och marknadsmässiga värderingen av ett rörelseförvärv samverkar samt se hur väl de kan förklara företagskombinationens framtida lönsamhet. Studien utfördes genom en kvantitativ metod där data samlades in från databaserna Zephyr, Retriever Business samt Nasdaq Nordic. För att undersöka marknadens värdering tillämpades eventstudiemetodik. Data analyserades med hjälp av en korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Korrelationsanalysen visade att det förelåg ett negativt samband mellan förvärvad goodwill samt investerarnas värdering vid förväntad ekonomisk förlust. Studien visade att lönsamhet efter förvärv påverkades av variablerna goodwill samt immateriella övervärden. Investerarnas värdering kan hjälpa till att förklara lönsamhet bättre vid förväntad ekonomisk förlust.

<p>Bakgrund: Redovisningsinformation är en informationskälla för främst aktieägare och långivare. Investerare använder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och därigenom prissätta aktier i syfte att uppnå lönsamma, långsiktiga placeringar på aktiemarknaden. Kan en investerare få hjälp av företagens redovisning för att öka värdet på sin placering?</p><p>Syfte: Att undersöka sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och aktiers effektiva avkastning</p><p>Avgränsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras på företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen Affärsvärldens branschindelning.</p><p>Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvärderas med hjälp av regressionsanalys. För varje år utförs regressioner för att fastställa förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans. Eftersom undersökningsperioden sammanfaller med den kraftiga börsnedgången på aktiemarknaden studeras dess påverkan på prognostillförlitligheten. Detta undersöks genom att dela in undersökningsperioden i tre tidsperioder, före under och efter nedgången.</p><p>Slutsats: Det som kan sägas är att räntabilitetsprognoserna, under vår undersökningsperiod, inte var ett bra mått att se till för att förutsäga aktiers verkliga avkastning. Orsakerna till den negativa kopplingen mellan aktiemarknaden och redovisningen kan endast spekuleras i och kan bero på psykologiska fenomen, investerarnas försummelse av räntabilitetsprognoserna eller att prognoserna redan vid publiceringstillfället var diskonterade i aktiekurserna.</p> / <p>Background: Accounting is a source of information mainly aimed for shareholders and lenders. Investors use the information to create forecasts for future cash flows and in that way to price shares in purpose to achieve profitable, long-term investments on the stock market. Is it possible for an investor to get help from the accounting to increase the value of their investment?</p><p>Purpose: To examine the relation between return on owners’ equity and stock return.</p><p>Limitation: The examined period is between 1997 and 2004 and comprises the companies that according to the magazine Affärsvärlden belong to the branch Consumer goods.</p><p>Realization: The relation between parameters is evaluated by regression analysis. The regressions are performed for each examined year to get explanatory power, regression coefficient and significance. Because the examined period coincident with the stock market decline, we have studied this influence on the forecasts reliability. We have examined this by splitting the examine period into three parts: before, during and after the stock market decline.</p><p>Results: The forecasts of return on equity were not a good measure to predict the stock return. The causes to the negative connection between the stock market and accounting can just be speculated. It can depend on the psychological phenomenon, the ignorance of the forecasts by the investors or because that forecasts at the moment they are published already were included in the stock prices.</p>

Background: There is a general belief that value stocks, historically, have created a greater return of investment compared to growth stocks. Investors can, through key ratios, compare companies to one another and thereby gain a solid appreciation whether a company is overvalued or undervalued relative to other comparable companies. The problem for investors is how to identify these value stocks and exploit mispricing in the market. Aim: The purpose of this study is to analyze investment strategies that are based on the Price-to-Book ratio on the Swedish stock market. Completion: To meet the purpose, the study is based on a deductive foundation with a quantitative method. Two investment strategies are investigated based on the Price-to-book ratio. The first strategy sorts the material following the value of the multiple, whereas the other strategy relies on regression analysis where interest on own capital is used as an explaining variable. Results: To only look at the price-to-book ratio, in order to distinguish undervalued stocks, does not work in the Swedish stock market during the period of 31-03-04 to 31-03-2015. It can be concluded that the combination used in the developed strategy works to identify value stocks that have a significantly higher cumulative return compared to the OMX Stockholm Price Index. / Bakgrund: Det finns en övertygelse om att värdeaktier historiskt har skapat högre avkastning än tillväxtaktier. En investerare kan genom värderingsmultiplar och nyckeltal jämföra bolag med varandra och skapa sig en uppfattning huruvida ett bolag är över- eller undervärderat relativt jämförande bolag. Problematiken ligger i hur en investerare skall identifiera värdeaktier och utnyttja felprissättningar på aktiemarknaden. Syfte: Syftet med studien är att analysera investeringsstrategier baserade på multipeln Pris/Bokfört värde på den svenska aktiemarknaden. Genomförande: För att uppfylla syftet utgår studien från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Två investeringsstrategier undersöks baserade på multipeln Pris/Bokfört värde. Den ena strategin sorterar materialet utefter multipelns värde och den andra strategin genomförs med hjälp av regressionsanalys där räntabilitet på eget kapital används som förklarande variabel. Resultat: Att endast utgå från Pris/Bokfört värde, för att urskilja undervärderade aktier fungerar inte på den svenska aktiemarknaden under åren 2004-2015. Det kan fastställas att kombinationen i den utvecklade strategin fungerar för att identifiera värdeaktier som har en markant högre kumulativ avkastning jämfört med OMXSPI.