<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare tänker kring rörelse och hur den blir en del i undervisningen för barnen i förskoleklasserna.</p><p>De frågeställningar som tas upp är; Vad har förskollärare för syfte med rörelse? Vad har förskollärare för förutsättningar för att arbeta med rörelse? Vilka arbetssätt används för att få in rörelse i verksamheten?</p><p>Här används en semistrukturerad intervju med en intervjuguide för att kunna få ut så mycket som möjligt från ett specifikt område.</p><p>Resultat visar att alla intervjupersoner använder rörelse, men skillnader ligger i vilket syfte de har till rörelse. Vissa använder rörelsen för att barnen ska springa av sig och sedan kunna sitta still och arbeta medan resterande ser rörelsen som ett medel, för att med hjälp av den lära andra viktiga delar exempelvis motorik, läsinlärning och koordination.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Vi har valt att använda följande frågeställningar:</p><p>• Hur uppfattar förskollärarna betydelsen av rörelse för barn i förskola och förskoleklass?</p><p>• Hur uppmuntras barnen i förskola och i förskoleklass till rörelse av förskollärarna?</p><p>Vi använde oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med förskollärare och kommer utifrån dessa skildra deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier. Uljens (1989) skriver att beskrivningskategorier används i fenomenografi för att beteckna och sammanföra kvalitativt skilda uppfattningar som en grupp individer har av samma fenomen. De kategorier som framkom kring hur förskollärarna uppfattar rörelse för barn var utförande, hinder och påverkan. Resultatet visar att förskollärarna utför planerad rörelse i förskola och förskoleklass, men svaren skiljer sig en del åt. Det finns en som nästan aldrig har det, till dem som har det minst en gång i veckan. Alla förskollärare ansåg att barnen påverkas av rörelse på ett eller annat sätt. De tyckte lika och syftade på att barnen bland annat sover bättre, blir piggare och gladare. Respondenterna menar att det finns vissa hinder till rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Någon hade köpstopp som innebar att det inte fanns pengar till att köpa in redskap, medan andra hade ont om utrymme.</p>

No description available.

<p>ABSTRAKT</p><p>_______________________________________________________________</p><p>Margareta Christiansson & Sara Johnsson</p><p>Barns motorik</p><p>– En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.</p><p>Children´s motor skill development</p><p>–A study of the environment’s importance for children’s motor skill development.</p><p>Antal sidor: 28</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriska</p><p>utveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samt</p><p>pedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn i</p><p>förskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.</p><p>Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagoger</p><p>vid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barns</p><p>motoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling. Resultatet visar</p><p>att den miljö som pedagogerna ansåg tränade barns motorik effektivast var den miljö som</p><p>allra minst behöver arrangeras eller omarbetas, skogen! Det framkom även att en och samma</p><p>miljö inte kan passa alla barngrupper, utan att det är något som ständigt måste omarbetas och</p><p>hålla levandes. Pedagogerna belyser vidare att miljön måste erbjuda nya möjligheter och</p><p>utmaningar utifrån varje barns behov. Den kunskap som motorikpedagogerna besitter visar</p><p>sig vara en hjälp och en stöttning till pedagogerna i utformning av den planerade</p><p>rörelseträningen på förskolan.</p>

<p>Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmåga och inlärning. Arbetet är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgång. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med två lärare och tio elever. Jag har utifrån intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgången med intervjupersonernas redogörelser för att stärka lärarnas ståndpunkter.</p><p>Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlärning, koncentrationsförmåga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlärningen. I intervjuresultatet framgår det att rörelse påverkar koncentrationsförmågan hos eleverna. Men också att utemiljöns betydelse för inlärningen är en viktig del som inte får glömmas bort eftersom den bara finns där och är en stor naturligresurs. Slutsatsen av undersökningen är att lärarna borde erbjuda eleverna mer rörelse för att öka barnens möjligheter till koncentration.</p>

This is a study on how eurythmists/educators describe the relationship between the practice of eurythmy and learning in young children. I wanted to find out what concepts these eurythmists/educators use when speaking of learning in relation to eurythmy. In addition I would also like to explore what eurythmists and educators think that children learn when practicing eurythmy. The method of this study is interviews with two educated Waldorf teachers, as well as two educated and practicing eurythmists, in a fenomenological interview setting with open questions. The theories of Merleau-Ponty, on the phenomenological body, has been used when analyzing the interview material - that is; through the understanding of a physical learning in these theories on the phenomenological body I have tried to understand and analyze the interview material. After the analysis I arrived at the conclusion that my informants considered learning of a string of subjects to be interbraided in the practice of eurythmy, these are: body confidence, social training, development of motor skills as well as emotional growth and a holistic learning.

Hållbarhetsarbetets framväxt i många kommuner i Sverige har kommit att beröra trafikslagen gång ochcykel. Detta har bland annat lett till att gång och cykel har prioriterats i trafikplaneringen i Sverige påsenare tid. I planeringsdokument hör ofta planering för att koncentrera gående till gångstråk och gågator ofta ihop med ambitioner om ökat liv och rörelse i staden. Även ökat stadsliv beskrivs i nationella ochlokala planeringsdokument som en effekt av ökad koncentration av gående på gatorna i centrum. Gående är det långsammaste trafikslaget och upplevelsen av omgivningen kan därför bli starkare än förandra trafikslag med högre hastigheter. När gående separeras från andra trafikslag (genomexempelvis att hänvisa gående till gågator) verkar stadslivets uppkomst och utveckling underförstådd. Samtidigt som stadslivet ofta beskrivs vara en central aspekt i planeringen så relateras den sällan till vilken roll det fysiska rummets utformning och möbleringen har för gåendes förutsättningar till rörelseoch interaktion. Detta synliggör ett kunskapsbehov att skala ner det abstrakta stadslivet till vaddet betyder i praktiken och hur olika utformningar relaterar till människans sociala samspel på gågator. Syftet är att åskådsliggöra relationen mellan de sociala värdena och den fysiska utformningen pågågator genom att studera Eskilstuna gågata. Vidare är tillvägagångsättet att se på samband mellan Jan Gehls och William Whytes resultat för tidigare observationsstudier och denna studies resultat. Detta görs med fokus på målgruppen; gående, som huvudanvändare av gågatan. Hur gåendes sociala samspel och rörelsemönster ser ut på gågatan sätts i relation till huruvida olika utformningar och möbleringar av gatan kan anses främja ett ökat stadsliv eller inte. Syftet är vidare att konkretisera vilka sociala värden som kan lyftas vid olika utformningar med utgångspunkt från Eskilstuna gågata. Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första delen presenterar hur en gågata och den gående beskrivs i nationella planeringsdokument samt vilka egenskaper dessa har. I den första delen presenteras även det sociala samspelets relation tillden fysiska miljön i både tidigare forskning och teori. I denna del presenteras en arbetsmodell som visar tillvägagångssättet och metoden för fallstudien. I en andra del presenteras uppsatsens fallstudie. Eskilstunas gågata (delar av Kungsgatan) planeras att byggas om vilket gör studieområdet högst aktuellt för studien. När gågatan byggs om skapasmöjlighet att utforma och möblera gatan utefter de sociala värden som finns idag. Resultatet utifrån inventering och observation av sociala beteendemönster på gatan visar exempelvis att entréer ärden mest attraktiva platsen även när det inte finns planerade sittplatser i närheten. Istället förbänkar blir planteringar i anslutning till entréerna populära. Det identifieras att vissa typer av utformningar och sätt att möblera gatan på inte verkar bidra till social interaktion på gatan medan andra utformningar i större utsträckning bidrar till detta. Uppsatsen avslutas med sammanfattande ideér och slutsatser för hur det framtida utformningsarbetet kan lyfta de befintliga sociala värdenasom finns på gågatan och därmed främja social interaktion.

SAMMANFATTNING År 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga. I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan. För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet. Det framkom bland annat att eleverna genom att röra på sig mår bättre, blir lugnare, kan sitta still och koncentrera sig under en längre tid. De ansåg även att eleverna genom rörelse lättare kan skapa sig sammanhang och verklighetsuppfattning. Lärarna menade att detta och mer därtill främjar förutsättningarna för inlärningsförmågan. Något som lyftes fram under intervjuerna var även motorikens betydelse för koncentrationsförmågan som i sin tur ansågs främja inlärningsförmågan.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur införandet av dans som eget skolämne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik såsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vår studie visade att dans bland annat kan utveckla barns självförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmåga samt deras skolprestation. Studien visar även att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolämne.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollärare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen när det kommer till fysisk aktivitet, även i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen på förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs på förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge läsaren förståelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlärning och koncentrationsförmåga. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gällande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien är hur viktig förskolepersonalens roll och inställning är till de fysiska aktiviteterna är samt visas skillnaden mellan deras inställning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus.