<p>The essential thing about breaks has been in relation to time, body, movement, force and room during my examination. Through conversations high-school students from two schools have taken part in this study. The examination is based on conversations with the students and has focused on students’ experiences of breaks, and is also carried through by the method of phenomenology. The results of my studie show that students - during their breaks - experience a feeling of allways heading for something and also that time seem to exist in three levels: filled time, non-filled time and flow regarding of time. Since time has such important influence in my examination, there is also results that show that a break of 20 minutes is the optimal break; the essence of the phenomen.</p>

Denna studie grundar sig i förskolans arbete med de estetiska lärprocesserna. Estetisk lärprocess kommer i denna studie användas i syfte att se hur en individ skapar sig nya kunskaper om ett fenomen som de ej hade kunskap om innan. I studien tolkas de estetiska lärprocesserna vara musik, bild och skapande, drama samt dans och rörelse. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om de estetiska lärprocesserna i förskolans verksamhet och hur de integreras med varandra. Som stöd i undersökningen utformades tre frågeställningar vilka är följande; Vilka uppfattningar har pedagogerna om de olika estetiska lärprocesserna?, Finns det en skillnad i hur de olika estetiska lärprocesserna används i verksamheten?, samt I vilket syfte använder pedagogerna sig av de olika estetiska lärprocesserna?. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes i sex olika verksamheter med sju medverkande pedagoger. I resultatet redogörs pedagogernas svar och olika mönster synliggörs i koppling till studiens syfte. Resultatet av undersökningen visar att det inte uppstår någon större skillnad i hur de estetiska lärprocesserna används i verksamheterna, de får ungefär lika stort tidsutrymme. Det framgår även att de olika pedagogerna gärna arbetar med den estetiska lärprocess som de känner sig bekvämast med. Det är även inom den lärprocess de önskar fortbildning och kompetensutveckling.

Studiens syfte är att ta del av barns syn på planerad fysisk aktivitet i förskolan samt synliggöra hur nära eller långt ifrån varandra barns- och förskollärares perspektiv ligger. Vidare avser studien belysa om förskolans verksamhet utgår från barns intressen och förväntningar så som styrdokumenten för förskolan förespråkar. Studien utgår från tidigare pilotstudie där förskollärarnas perspektiv på den planerade fysiska aktiviteten undersökts. Föreliggande studie har en kvalitativ ansats, vi har använt barnintervjuer samt barnobservationer för att låta barns perspektiv framträda. Teoretisk utgångspunkt för denna studie är barndomssociologi. Studiens resultat visar att barn- och vuxnas perspektiv kring planerad fysisk aktivitet till stor del är i samklang, men i fråga om barns delaktighet befinner sig de bådas perspektiv långt ifrån varandra. En slutsats vi redogör för är att förskollärarna i studien kan bli tydligare på att visa för barnen att de är delaktiga i utformandet av den verksamhet de själva ingår i.

Denna avhandling undersöker de rytmiska dimensionerna av filmklippning och hur man som filmklippare kan finna extern inspiration internt. Som en utveckling av mitt estetiska sökande och ur någon slags vilja att fördjupa mitt hantverkskunnande har jag kommit att intressera mig för rytmens inverkan på arbetet inom film/video-redigering. Mer precist rytmens inverkan på medial kommunikation och dess förmedling av känslor och inlevelse. Jag har tidigare intresserat mig för audiovisuell synkronisering, hur den temporala kopplingen mellan ljud och bild påverkar åskådares ögonrörelser, om man kan påvisa att ögonrörelser förändras då man förändrar synken mellan ljud och bild (Carlgren, S. 2013). Att därifrån vidare utforska de tidsbundna aspekterna av mitt arbete genom rytm känns som ett konstruktivt steg. Med rytm  inom filmklippning som utgångspunkt kommer arbetet flyta över in i angränsande områden som jag finner intressanta, inlevelse, kommunikation, empati, rörelse, audiovisualitet och musik. För att göra mig själv delaktig i denna process har jag under det gångna året testat att ta danslektioner och börjat spela trummor.   Det kommer inte bli någon heltäckande fördjupning utan jag vill hellre redogöra för min ståndpunkt, mitt utgångsläge, presentera research och bidra med inspiration. Så ambitionen är inte att redovisa för precis alla sätt hur rytm används inom film utan snarare påvisa hur otroligt ymnigt det används inom film, hur det genomsyrar så många aspekter av klippningsarbetet. Undersöka rytmen som en bärvåg för informationsöverföring. Rytm som ett sätt att kommunicera i sig självt. Ett sätt att sekvensera eller organisera tid. Ett sätt att skapa gemenskap. Göra tid synligt.

Syftet med studien var att dels skapa ett färdigt och beprövat lektionsmaterial i sannolikhetslära, dels att genom olika matematiska aktiviteter studera elevers inlärning och mottagande av arbetssätt. Jag har genom denna studie tagit reda på om rörelse, lek och laborativt material främjar inlärning i matematik. De datainsamlingsmetoder jag har använt är fyra lektionsplaneringar och genomförandet av dessa, för- och eftertest av elevernas kunskap i sannolikhetslära, skriftlig utvärdering och muntlig utvärdering utförd som gruppintervjuer samt studier av läromedel i matematik.  I min undersökning framgår att rörelse, lek och laborativt material i undervisningen främjar inlärning i matematik.  Jag har bara påträffat studier som talar för att fysisk aktivitet har koppling med och en positiv inverkan på kognition. I undersökningen visades ett märkbart växande intresse för sannolikhetslära hos stora delar av undersökningsgruppen och samtliga elever förbättrade tydligt sina testresultat från för- till eftertest och visade en ökad förståelse för begreppet sannolikhet.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån pedagogerna är medvetna  om den omedvetna rörelsen och om de flätar samman leken så rörelsen sker på ett lustfyllt sätt. Pedagogens har en stor roll när det gäller att inspirera och locka till all sorts rörelse. Metoden i denna studie är ett kvalitativt synsätt och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med olika pedagoger. Resultatet har analyserats med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teori och med fokus på mediering, som innebär hur människan använder olika redskap för att förstå och kommunicera med omvärlden.   Resultatet visar att oplanerad rörelse finns så gott som dagligen på förskolorna men att det ser olika ut. Några förskolor anser att den fria leken är viktig för barnen och prioriterar det och menar att rörelsen kommer in i leken. Andra förskolor anser att barnen borde få mer fri lek men de måste planera verksamheten för att följa styrdokumenten. På samtliga förskolor är de ändå överens om att det gynnar leken om pedagogerna finnas nära barnen för stöttning och vägledning.   Utomhusmiljön var den arena som var bäst lämpad till rörelse, samtidigt som det även visade sig att det i utemiljön fanns stora skillnader, beroende på pedagogerna sätt att arbeta.   I analysen kunde utläsas, utifrån respondenternas svar, att rörelsen är en tolkningsfråga för hur stor plats den får ta och hur vi väljer att arbeta. Vi anser att rörelsen bör få mycket plats i verksamheten och också att denna kan flätas ihop i olika ämnen, så barnen upplever rörelsen mer positiv. Vi upplever att rörelsen anses som mindre prioriterad, då den endast nämns vid två tillfällen i styrdokumentet. De visar därför på att det krävs en förståelse hos pedagogerna för att rörelsen måste få ta plats och att de ser rörelsen som viktig. Men även en kunskap om att man bör växla mellan olika aktiviteter under dagen.

Sammanfattning Nästan varannan svensk är överviktig och övervikt för med sig en rad hälsorisker. De vardagliga fysiska utmaningarna som fanns förr har minskat i takt med att teknologin utvecklats och det ställer allt större krav på människor att aktivt gå in för att röra på sig. World Health Organisation har rekommendationer på minst 60 minuters utmanande aktivitet dagligen. Förskolans och förskollärarens roll är att se till att barnen får röra på sig. Syftet är att undersöka förskollärares erfarenheter, inställningar samt möjligheter till att genomföra planerad fysisk aktivitet i barngrupper med femåringar. I studien använder oss av strukturerade kvalitativa intervjuer med semi-öppna frågor för att försöka nå fram till förskollärarnas inställningar och deras erfarenheter. Svaren analyseras utifrån en sociokulturell teoretisk ram. Intervjuerna sker med sex förskollärare från sex olika förskolor. Resultatet visar att viktiga faktorer för arbetet med planerad fysisk aktivitet är förskollärares utbildning, erfarenheter, planeringstid, egna intressen och de fysiska miljöerna. Det finns på en del förskolor försvårande omständigheter som gör att planerad fysisk aktivitet inte prioriteras. Oavsett förutsättningar så arbetar förskollärarna med fysisk aktivitet, men mycket av arbetet tycks ske spontant.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap. Enkäten vänder sig till 86 verksammapedagoger i förskolan.Av de pedagoger som deltog i vår undersökning, var majoritetenförskollärare och barnskötare. Vårt resultat är präglat av jämförelsermellan dessa två yrkeskategorier och deras svar inom olika områden.RESULTAT: Resultatet behandlar pedagogers bakgrund, Läroplanens användning,pedagogers tankar om motorik, motoriska svårigheter, samtmotorikens betydelse för barns utveckling. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver med hjälp av forskning och litteratur rörelsens betydelse för barnens utveckling, samt en historisk tillbakablick om hur pedagoger tolkade betydelsen av rörelse. Vi beskriver läroplanens koppling till rörelse.SYFTE: Syftet med vår undersökning är ta reda på pedagogers arbete med rörelseaktivitet tillsammans med barnen i förskolan. Vi vill undersöka vilka, hur och varför pedagoger använder sig av rörelseaktiviteter.METOD: I undersökningen använder vi oss av kvantitativ enkät. Enkäterna besvarades av 70 pedagoger på 9 förskolor.RESULTAT: Av de pedagoger som deltog i undersökningen hade alla 70 pedagoger en positiv inställning och använde sig av rörelseaktivitet tillsammans med barnen på förskolan. Pedagogerna har beskrivit vilka aktiviteter de använder sig av och varför de använder sig av rörelseaktiviteter.

Utevistelse är något som är starkt förknippat med förskolan idag. Många föräldrar förväntar sig att vi är ute dagligen men det är mer sällan de frågar efter utevistelsens syfte och innehåll. Syftet med den här studien är att få syn på hur förskollärare verksamma i förskolan planerar kring utevistelsen. Vad är det huvudsakliga syftet med utevistelsen samt vilka möjligheter och eventuella hinder finns att förhålla sig till? För att samla empirin används kvalitativa forskningsintervjuer med idag verksamma förskollärare. Studien tar avstamp i ett sociokulturellt perspektiv vilket belyser samspelet mellan barnet och den kultur de befinner sig i. Studiens resultat visar att huvudsyftet med utevistelsen i förskolan är hälsoaspekten, frisk luft och rörelse. Det visar även att den mesta undervisning utomhus sker vid spontana tillfällen, fångade i stunden. Samtidigt visar det sig att undervisningen har fått en allt mer framträdande roll vilket skapar en mer pedagogisk helhet för dagen i förskolan.