Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen. Fortsättningsvis visar resultatet att vid bedömning av rörelser utgår lärare från sin magkänsla och att bedömning uppfattas som ett komplext fenomen. Avslutningsvis visar resultatet att många lärare saknar formell utbildning kring bedömning och att erfarenhet är något som värdesätts högt hos lärare i Idrott och hälsa när de ska utföra bedömning av rörelseförmågor.

No description available.

No description available.

För att förmå komplex rytmik som parallella tempi, tillgodose eventuellt perfektionistiska ideal samt utveckla den tekniskt sämre sidan av mig har jag i denna uppsats undersökt imaginära visuella figurer som avbildar kontinuerliga rörelsemönster vid marimbaspel.  I utforskande av min repertoar har jag hittat sektioner jag velat utveckla tekniskt eller där jag önskat få en ökad förståelse av tempi eller groove. En del av detta material har jag renodlat till övningar och har även skrivit ett stycke baserat på dessa företeelser. / <p>Utbildningsprogrammet är masterprogrammet (vid klassiska institutionen) och ämnet är självständigt arbete </p>

Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens uppfattningar av förskolans rörelseaktiviteter och av sitt inflytande när det gäller rörelse i förskolan. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring rörelse i förskolan ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur ett vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur uppfattar barn sitt inflytande över sina möjligheter till rörelse i förskolans inomhus och utomhusmiljö? Hur uppfattar barn utbudet av rörelseaktiviteter i förskolans inomhus och utomhusmiljö? Studien är gjord ur barns perspektiv och vi har använt oss av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter variationer av barnens uppfattningar. För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen. Därefter har en fenomenografisk analys genomförts, i vilken barnens utsagor sammanställdes i beskrivningskategorierna: Det finns många regler, det finns nästan inga regler, det finns mycket rörelse, det finns inte mycket rörelse, vilket utgör studiens resultat. Studiens resultat visar på barnen har mer inflytande över sina möjligheter till rörelse utomhus än vad de har inomhus och att utbudet av rörelseaktiviteter är större i utomhusmiljön än vad det är i inomhusmiljön på förskolan. Vidare lyfts vikten av att lyssna till barnen för att öka deras inflytande över rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet.

Mitt kandidatprojekt syftar till att skapa en förskola som uppmuntrar till rörelse. Att skapa utrymmen där man får använda kroppen maximalt, utan att störa pedagogerna och utan att få höra förmaningar om att sitta stilla när hela kroppen spritter och man har myror i brallan. Att skapa lokaler som uppmuntrar till spring, men samtidigt behålla utrymmen för lugn, koncentration och vila.   Vi spenderar vår skolgång åt att lära oss att sitta stilla. Detta har flera baksidor, dels för de individer som från början har större behov av att röra på sig, för de stimuleras inte på rätt sätt, och dels för samhället där stillasittandet har blivit en folksjukdom. Varför skapar man inte lärandemiljöer där det finns ett alternativ till stillasittandet? En möjlig plats för maximal rörelse, där det inte stör undervisningen. En plats där man kan springa av sig sina myror i brallan för att sedan kunna sitta ner en stund med större fokus.   Min förskola arbetar med maximal rörelse genom ett taklandskap som bildar en hinderbana och genom en korridor med rundade väggar som lockar till spring. / The aim of my Bachelor project is to create a kindergarten that encourages movement. To create spaces where you can use your body to the maximum, without disturbing the teachers and without constantly hearing admonitions to sit still when you have ants in your pants. To create spaces that encourages big movements, while retaining spaces for peace, focus and rest.   We spend our years in school learning to sit still. This has many disadvantages, both for the children that in themselves have a greater need for moving, because they get the wrong kind of stimulation, and also for the society where sedentary has become a widespread disease. Why don’t we create educational environments where there is an alternative to sedentary? A possible space for maximum movements, where it doesn’t interfere with teaching. A place to run until you no longer have any ants in your pants, and then being able to sit still and focus for a while.   My kindergarten encourages maximal movements though an outdoor roofscape that form an obstacle course and through an indoor corridor with rounded walls in bright colors.

Syftet med studien är att belysa förskollärares beskrivningar av arbetet med motorik i förskolans inomhusmiljö, med hjälp av två frågeställningar: vad beskriver förskollärare att de skapar för förutsättningar för barns motorik i inomhusmiljön? samt vad ser förskollärarna för möjligheter och utmaningar i arbetet med motorik i inomhusmiljön? Som teoretiskt perspektiv för att analysera studiens resultat används de sociokulturella begreppen: den proximala utvecklingszonen, scaffolding samt medierande redskap. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna skapar förutsättningar för barnen att utveckla sin motorik genom att planera en pedagogisk miljö, genomföra planerade och spontana aktiviteter samt genom att ge barnen utmaningar och stöttning under hela dagen. Resultatet visar även att utmaningen som förskollärarna ser i arbetet med motorik i inomhusmiljön är det begränsade utrymmet. De möjligheter som förskollärare ser i inomhusmiljön är att de kan anpassa miljö, aktiviteter samt storlek på barngrupp för att ändå kunna arbeta med motorik inomhus.

Studien syftar till att undersöka barns självständiga rörelse i urbana miljöer, detta då den idag är begränsad. Det gjordes genom att ta del av föräldrars åsikter i intervjuer och via enkät, om vilka hindrande faktorer de ser för deras barns självständighet i staden. I studien lyfts även ett planerarperspektiv. Det genom kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner, där det pågående arbetet med barnrättsfrågor och barns självständiga rörelse diskuterades. Metoderna syftade till att kartlägga faktorer samt belysa utmaningar som idag finns vid barns självständiga rörelse i urbana miljöer. Resultatet visar att föräldrars uppfattning är att trafik samt deras rädsla för främlingar var de främsta anledningarna till att deras barns självständiga rörelse begränsades. Detta förklarades genom en uppfattad inkompetens, ofta åldersrelaterad hos deras barn att bemöta utmaningar som faktorerna kan innebära. Tjänstepersonerna klargjorde de utmaningar som finns i att planera för barn i högt exploaterade och på många sätt färdig byggda miljöer. Med bakgrund i resultatet lyftes och diskuteras Stockholms framtidsgator och Barcelonas superblocks som två exempel på åtgärder för att möjliggöra barns självständiga rörelse genom att skapa mer barnvänliga och säkra miljöer.

Det handlar om kraftinsats är titeln på denna studie som jag, Nina Ek skrivit som examensarbete för Barn och ungdomsvetenskap på Malmö högskola höstterminen år 2010. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i skolans tidigare år och observationer för att få tag på pojkars inställning till musik och rörelseundervisning. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka uttryck eleverna visar till musik- och rörelseundervisning i skolan och redogöra för skillnader i pojkars respektive flickors förhållningssätt till detta ämne. I min tidigare forskning finns en fördjupning av genusforskning och psykologisk forskning att reda ut begreppen när forskare talar om kön och när de talar om genus. Ni möter även en fördjupning hur genusskillnaderna uttalar sig i estetikens värld. Forskare inom området visar på genusskillnader och talar om pojkars sätt att ”attackera” dans skiljer sig från flickorna, pojkarna besitter en annan kraftinsats. I intervjuer med lärare så upplever de skillnader mellan könen på olika sätt, de är dock överens om att det inte tilltalar pojkar lika väl som flickor. Mitt resultat är att pojkar har en positiv inställning till musik och rörelse om de får rätt utrymme för att uttrycka sig. Detta genom homogenagrupper och chans att uttrycka sig i dansstilar som har en mer manlig stil med fartfyllt tempo och med tyngdkraft neråt. / It is all about efficiency (Det handlar Om kraftinsats) is the title of this study as I, Nina Ek has written as my degree project for the Children and Youths Studies at Malmö University 2010 years winter term. The study builds upon high quality interviews with efficient teachers in the early years of school and observations dealing with boy’s attitude to music and dance education. The aim of this research is to visibly display which expressions pupils show to music and motion education in school and to elucidate the differences in the approach in this subject between boys and girls.. In my earlier research there is an elaboration of the gender studies and psychological research to unravel the concepts applying to when researchers talk about sex and when they talk about gender. You will also encounter an elaboration about how the differences in questions concerning gender differ in the world of esthetics. Researchers within this subject indicates the differences in gender and talks about the boy’s way to “attack” the dance on a way that differs from the girls, the boys bear another kind of efficiency. In interviews with teachers it is told that they perceive differences concerning sex in various ways, although they do agree that this kind of education do not appeal to boys as well as it does with girls. My result is that boys do have a positive attitude to music and dance if they are to get enough space to express themselves. This will be achieved though homogeneous groups and the chance of expressing themselves in different dancing styles, whose styles is more masculine and has a more rapid pace with the power downward.

Detta examensarbete handlar om dans i skola och förskola. Syftet är att undersöka dansen i några förskolor, skolor och fritidshem, att ta reda på hur attityden ser ut och hur dansen används. Meningen är också att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan främja rörelse och hur man kan integrera det med andra ämnesområden. I undersökningen har jag filmat ett dansprojekt, skickat enkäter till 5 pedagoger och 5 föräldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp. Svaren har jämförts med varandra och mina frågeställningar. Pedagogerna har uppfattningar kring hur de ska få in rörelse i sitt arbete och de arbetar med både fri och planerad rörelse. Barnen uppskattar rörelseaktiviteter som dans och vill gärna ha mer av det.