Den här studien inriktar sig på förskollärares syn angående barns rörelse i förskolan. Syftet är att undersöka vilken syn förskollärare ute på två förskolor i Skåne har angående barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen är gjord på en förskola som har tillgång till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta är att jämföra förskolorna för att se om det finns några skillnader eller likheter kring synen på barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har någon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger på är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två från vardera förskola, och även observationer av förskolornas inne- och utemiljöer. Till undersökningen har det använts en del tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter kring ämnet. Frågeställningarna undersökningen är baserade på är följande: Hur ser förskollärarnas inställning ut angående barns rörelse? Vilken/vilka möjligheter till rörelse ges barnen på förskolorna? Vad anser förskollärarna om och vilken betydelse har förskolans inne- respektive utemiljö i förhållande till rörelse? Finns det några skillnader/likheter gällande synen på barns rörelse och miljöns betydelse för rörelse mellan de två förskolorna?Ur studiens resultat framgick det att alla förskollärarna uppfattade rörelse som något betydelsefullt för barnen, men för att barnen ska få bra möjligheter till rörelse är vistelsen i utemiljön av stor betydelse då fysiska fartfyllda aktiviteter inomhus är begränsade. Resultatet visar också att närmiljöns utformning inte har någon större betydelse för möjligheten till rörelse.

Sedan mitt andra år på musikhögskolan har jag utforskat det rumsliga som en del av min konstnärliga praktik. Att använda mig av rummet och rörelsen av ljud i rummet har varit en stor inspiration och ett förhållningssätt i mitt komponerande. Föreställningen om hur musikerna är placerade i rummet eller hur musikern rör sig och hur ljudet färdas i rummet är koncept som har integrerats i mitt skapande. Dessa koncept är både imaginära samtidigt som de relaterar till det fysiska rummet, det vill säga mitt skrivande är starkt kopplad till konsertupplevelsen. Mitt intresse för livekonst och relationen mellan musiker och publik är en viktig del av min praktik. Denna text utgår från tre verk som berör temat rumslighet på olika sätt. / <p>Denna konsert består av tre, vanligtvis självständiga verk, som för detta tillfälle går samman och bildar en gemensam helhet. Musikerna är utspridda i rummet och så väl är publiken. Det är en konsert som även kan ses som en föreställning. Rörelse är i fokus - ljudligt, spatialt och koreografiskt.</p><p>Idle, för solo viola och en högtalare</p><p>Musiker: Victor Guaita</p><p>The night echoes, för stråkkvartett</p><p>Musiker: Maya Bennardo (vln), Lachlan O’Donell (vln), Victor Guaita (vla), Sven Risberg (vc)</p><p>Untitled, för solo piano och 16 högtalare</p><p>Musiker: Arttu Ahovaara </p><p>Konsertlängd: ca. 40 min (utan paus)</p>

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa vad och på vilka sätt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhållande till sitt arbetsmaterial. Denna studie är till för att ta reda på hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjälp av tre observationstillfällen där det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgår ifrån sitt arbetsmaterial på så sätt att de väljer ut det som dem själva tycker är viktigast att lära sig. Efter studiens gång har vi insett att det finns flera olika sätt som idrottskonsulenterna kommunicera kunskapen om ledarskap på, dock är det viktigaste att utan kommunikationen kan adepterna och mentorerna inte få den kunskap som dem behöver om ledarskap. Kommunikation, kunskap och ledarskap är kärnan i projektet Unga ledare.

Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras. I andra hand är vår önskan att vårt arbete ska väcka nya tankar hos fler pedagoger om rörelsens betydelse så det kommer till barnens fördel!

<p>Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras. I andra hand är vår önskan att vårt arbete ska väcka nya tankar hos fler pedagoger om rörelsens betydelse så det kommer till barnens fördel!</p>

Bakgrund: Vi har undersökt hur två skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrån Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. Utifrån syftet ställde vi oss följande frågeställningar: - Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i åk 3-5?- Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor?Metod: För att se hur två skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger på skolorna som arbetar med rörelse. Vi har även delat ut enkäter till eleverna i åk 3-5 angående deras inställning till rörelse. En av enkätfrågorna angående elevernas rörelseaktivitet under rasten har vi följt upp med observation. Resultat: Resultatet av våra studier visar att ju mer en skola är engagerad i rörelse desto positivare inställning har eleverna till rörelse. Den skolan som arbetar med daglig rörelse hade fler elever i åk 3-5 som var aktiva på raster, fritiden och delaktiga i någon idrottsförening, än de elever som inte hade kontinuerligt arbete med rörelse.

No description available.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om varför det är viktigt att barn får delta i olika rörelseaktiviteter på förskolan. Uppsatsen kommer bland annat att lyfta hur förskollärare tänker kring rörelse, vilka former av rörelse som integreras samt vilka förutsättningar pedagogerna upplever att de har när det gäller att erbjuda barnen olika rörelseaktiviteter. Studien har genomförts med en induktiv kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer av förskollärare. De intervjuade har valts ut efter i vilka miljöer deras förskoleverksamheter är belägna. Miljöerna varierar från stadskärna till glesbygd. Studien ses som småskalig då endast ett fåtal personer ingår. I den litteratur och den forskning vi tagit del av är det återkommande temat att rörelse är bra för hela kroppen och främjar både den motoriska utvecklingen, hjärnans utveckling samt hälsan. Forskningen visar att barn behöver få träna sin motorik för att utveckla motoriska grundformer såsom att krypa, springa, balansera m.m. och få ett automatiserat rörelsemönster. Ju mer automatiserat deras rörelsemönster är, ju mer underlättar det för dem att kunna koncentrera sig på att klara av att utföra en aktivitet och kunna delta i lek och umgås med sina kamrater. Även en god fysik kan påverka om barnet orkar vara med och leka fysiska lekar såsom tafattlekar och fotboll. Barns motoriska utveckling gynnas om de får vistas i varierande miljöer där de får utmanas i sin motoriska träning. De får uppleva och lära med hela kroppen och alla sina sinnen. I studien framgår att förskolor erbjuder barnen rörelseaktiviteter som främjar barns motoriska utveckling. I resultatet framgår att samtliga respondenter ser rörelse, motorik, lärande och hälsa som en helhetsbild, dock med fokus på hälsa och livsstil, något som speglar samhället idag. Forskning visar att en livsstil där rörelse ingår gärna kan planteras hos barn i tidig ålder, en aspekt som även respondenterna nämnde.

Vi var intresserade av att undersöka hur förskolor i en stadsmiljö och förskolor i en naturnära miljö arbetar med planerade rörelser och vad det är för skillnad respektive förskolor uppvisar i detta avseende. När vi har varit verksamma på förskolor har vi fått uppfattningen att det inte är så mycket planerad rörelse på förskolorna. Förskolans uppgift är att tillgodose att alla barnen får möjligheter att vara involverade i fysiska aktiviteter samt att barnen får information om vad som är bra för hälsan. Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket planerad rörelse det är på förskolor och om det är någon skillnad på förskolor i stadsmiljö jämfört med förskolor i en naturnära miljö. Syfte var vidare att få bredare kunskap om barnskötarnas och förskollärarnas arbete med planerade rörelseaktiviteter. Förskolan har en stor roll för de familjer och barn som inte har den ekonomiska möjligheten att bekosta en fritidsaktivitet eller där föräldrarna arbetar långa dagar så att det inte finns tid för någon fritidsaktivitet. Vi har tillsammans valt sex förskolor i Mellansverige där tre av dessa låg i stadsmiljö och tre låg i naturnära miljö. Resultat är uppdelat i 2 delar, den kvalitativa och den kvantitativa. Båda delarna var uppdelade i fem olika kategorier - personfrågor, pedagogens attityder, rörelsens utformning, den fysiska miljön och påverkan. De kvantitativa enkäterna redovisades med tabeller. I resultatet framgår det att de planerade rörelseaktiviteterna sker i större omfattning i stadsmiljö och i naturnära miljö sker de mer sporadiskt. I stadsmiljö är det fler typiska rörelsepass än i den naturnära miljön då skogen i naturmiljön används som ett redskap. Alla vill påverka miljön men förutsättningarna för det ser olika ut. Vi kom fram till att man inte använder för lite rörelse i förskolan men att den ofta sker omedvetet.Nyckelord: rörelse,

Studien har som syfte att skapa kunskap om vad rastverksamhet kan bidra till utifrån fritidslärares erfarenheter. Rastverksamhet har blivit allt vanligare med tiden och vi ville undersöka hur det kommer sig att det blivit så populärt och vad syftet med rastaktiviteter är. Vi ville även ta reda på vad rastaktiviteter bidrar med, vad gäller barns lärande och utveckling. Studien är konstruerad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kommunikation och samspel. Detta för att undersöka vad fritidslärare säger om aktiviteter på rasten och vad de erbjuder barnen på sina skolor. Detta är en kvalitativ studie gjord med observationer och intervjuer som metod. Vi har genomfört observationer för att se hur fritidslärare förhåller sig till barnen under rastaktiviteter på en skola, för att sedan kunna forma intervjufrågor utifrån observationerna Vi har intervjuat fritidslärare som aktivt arbetar med rastaktiviteter på sina skolor. Resultatet visar att fritidslärare och barns delaktighet i lekar skapar en mer meningsfull och glädjande rast. Rastverksamhet minskar även antalet konflikter som tas med in i klassrummet och lärarna kan påbörja lektionen på en gång. Rastverksamhet och rastaktiviteter leder till att skolorna får ett tryggare socialt klimat.