Syftet med vår studie är att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i så fall ser ut. Vi vill även undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vår utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare år, bygger vår studie på undersökningar gjorda på grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, där vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hälsa-undervisning. Våra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motorikträning i idrott och hälsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det. Den extra motorikundervisningen ser olika ut på skolorna, med allt ifrån enskild- till gruppundervisning, det är barnens behov som styr. Vilka som gör urvalet till den extra motorikundervisningen varierar men idrottsläraren är alltid involverad. En av anledningarna till att det förekommer motorikundervisning på de skolor vi undersökt, är att pedagogerna betonar hur viktig barns motoriska utveckling är, både för barnets rörelseförmåga men även i olika sociala sammanhang. De har sett vilka konsekvenser det blir för barnet om de har en omogen motorik och vilka fördelar motorikundervisningen kan ge dessa barn. / The aim of our study is to investigate if there are any education regarding motor skills in school, and if there are, how is it managed? We also want to investigate what contributory causes there are that make it look like it does.Beacuse our education are concentrated to compulsory schools earlier year, we built our study on investigations made in compulsory school. We choose three compulsory schools, where we interviewed and observed pedagogues who works with physical and health education.Our results shows that the investigated schools works with a consious motor skills training in there physical and health education, and that it occur extra motor skills education for those children who needs it. The extra motor skills education are different in each schools, with all from invidual to groupe education, it is the childrens needs who rules. It varies who makes the selection too the extra motor skills education but the physical teacher are always involved.One of the reasons that motor skills education occurs on the investigated schools , are that the pedagogues point out how important the childrens motor skills development are, both for the children’s movement ability, but also in different social connections. They have seen which consequenses it has on the child if they have an immature motor skill and which advantages motor skills education can give these children.

BakgrundFörskolan är med och lägger grunden för barns fysiska livsstil. Verksamheter idag uppfyller inte rekommendationer för hur mycket barn ska röra på sig. Vart femte barn i Sverige är överviktigt. Både förskolans inomhus- och utomhusmiljö har stor betydelse för barns aktivitetsmönster. Trånga inomhuslokaler leder till att de inte får utlopp för sitt rörelsebehov. Barns rörelsebehov stimuleras mest utomhus. Vid utebliven fysisk aktivitet riskerar barn att drabbas av olika välfärdssjukdomar. Forskning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars utövning av fysisk aktivitet i förskolan.SyfteFokus i undersökningen ligger på fysisk aktivitet i förskolan. Ämnet belyses genom att intervjua förskollärare och studien syftar till att ge en bild av barns förutsättningar och möjligheter att utöva fysisk aktivitet i förskolan.MetodStudien är gjord genom kvalitativ metod och redskapet är intervju. Datamaterialet samlades in genom intervjuer av nio förskollärare i tre olika kommuner.ResultatResultatet visar hur viktig fysisk aktivitet är för att barnen ska få en balanserad dag på förskolan. Förutsättningarna för fysisk aktivitet är begränsade. Inomhusmiljön visar på trånga lokaler vilket gör arbetet med rörelse svårt. Utomhusmiljön är den plats där barn har bäst förutsättningar att tillfredsställa sitt rörelsebehov. Något annat som visas i resultatet är att aktivitetsmönstret mellan flickor och pojkar anses som jämställt av en större andel av pedagogerna.

No description available.

Syftet med denna studie var att eleverna skulle få kunskaper om siffror, antal och geometriska figurer, genom dans och rörelse. Studien riktar in sig mot årskurs 1. Innan och efter genomförandet av lektionsmallen fick eleverna besvara enkät, med samma innehåll, som i efterhand har analyserats och bearbetats. Denna metod resulterade i att man tydligt har kunnat utläsa om eleverna hade fått några nya kunskaper eller ej i ämnet matematik, med inriktning mot siffror, antal och geometriska figurer. Genomgående struktur och pedagogisk tanke under genomförandet har varit att eleverna ska få vara i en miljö som de känner till, där det finns gott om plats att röra sig på, både enskilt och i grupp, samt att eleverna ska få kommunicera, samarbeta, reflektera och tillsammans berikas med kunskap genom sin kropp och sina sinnen.

Den här uppsatsen undersöker hur barns möjlighet till lek och rörelse påverkas av skolgårdens fysiska utformning. Syftet med undersökningen är att med bakgrund till tidigare forskning, platsobservation och intervjuer vid Sundby skola analysera hur utformningen av en skolgård kan uppmuntra till fysisk aktivitet. Undersökningen grundas på en kvalitativ forskningsstrategi där observationer och behavior mapping har gemomförts vid Sundby skola. För att klargöra hur utformningen påverkar leken var även intervjuer med barn på skolan en viktig del av metoden. Efter en sammanställning av tidigare studier och forskning belyses tre centrala teman som blir återkommande genom hela uppsatsen: natur, variation och utrymme. Sammanfattningsvis visade det sig att naturinslag på skolgården har positiv inverkan för leken samt att det är viktigt med en variation av redskap och markunderlag för att utemiljön ska uppmuntra till rörelse för barn i olika åldrar men även i förhållande till årstid. Vidare kan det också utläsas att undervisningslokalers placering, nivåskillnader och möjlighet till flera aktiviteter i närheten av varandra skapar rörelsedynamik i leken. En viktig slutsats är att olika typer av platser, miljöer och objekt samspelar och verkar tillsammans snarare än var för sig.

<p>Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra?</p><p>I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor. Denna typen av forskningsstrategi ger ett djup i studien vilket vi också var ute efter.</p><p>Resultatet visar att det finns likheter i hur skolorna arbetade med rörelse men också en del olikheter. Studien visar att skolorna var relativt medvetna om hur fysisk aktivitet och rörelse är bra för eleverna.</p>

The purpose of this study is to explore the use of physical activity in mathematics teaching. Through qualitative interviews with six teachers, the extent to which physical activity is used in mathematics education in pre school class was studied. The study shows how these teachers use physical activity in the education of mathematics and which effects the teachers can see that it has on the childrens mathematics learning. The result shows that physical activity is activly used by the respondents in mathematics teaching in different ways and that teachers can see positive effects of it.

No description available.

Syftet med vår studie, Scheduled movement in preschool- conditions and terms, är att få kunskap om vad som har hänt med planerad rörelse i förskolan. Förskolans förutsättningar och den fysiska miljön är två faktorer som spelar stor roll i hur mycket planerad rörelse får utrymme i förskolans verksamhet. Även de konsekvenser som minskad planerad rörelse kan få för barn i förskoleåldern framträder i vår studie. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, där vi intervjuat sex förskollärare som samtliga har arbetat i förskolan innan 1998 då förskolan fick en egen läroplan. Genom varje intervju har vi fått ta del av förskollärarnas syn och erfarenhet om planerad rörelse i förskolans verksamhet. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Lindes (2012) tolkning av läroplansteori där tre olika arenor beskrivs. Studiens resultat visar på att planerad rörelse har förändrats i förskolan, det finns olika faktorer som bidrar till att den planerade rörelsen ser annorlunda ut idag än för några år sedan. Förskollärarna uttrycker att förutsättningarna har blivit sämre med större barngrupper, lägre personaltäthet samt mindre fri yta inne på förskolorna. Samtliga förskollärare understryker hur viktig den planerade rörelsen är för barn i förskoleåldern, men samtidigt visar resultatet att den planerade rörelsen inte får lika stort utrymme i verksamheten som den fick för några år sedan.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad och på vilket sätt lärare använder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lär sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lärare känner till läroplanens mål. Studien grundar sig på kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av tio enkäter med öppna frågor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor. Resultaten visar att det är viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att använda fysisk aktivitet får barnen bland annat en ökad självkänsla, ökad koncentration och koordination. Samtliga lärare använder sig i olika utsträckning av den fysiska aktiviteten i klassrummet, bl.a. rörelseramsor, sånglekar, RÖRIS (Friskis och svettis rörelseprogram) och rörelse i de olika ämnena, men alltför få känner till vad som står i läroplanen.</p>