L'objectif de la présente recherche est de suivre le chemin parcours par Hegel dans l'élaboration de sa conception de la raison dans certains de ses premiers écrits. Dans le premier moment, nous analyserons les textes de l'époque de Stuttgart (1785 - 1788) jusqu'à l'année 1800. Nous montrerons que Hegel a toujours conçu la raison différemment de l'entendement et que sa conception de la raison correspond à son idéal de l'unité, l'unité de l'universel et de l'individualité, son idéal de jeunesse. Notre étude va conduire à une compréhension de cet idéal comme un idéal esthético­politique. Ensuite, nous étudierons deux textes écrits pendant le début de son séjour à Iéna - La différence des systèmes philosophiques de Fichte et Schelling et Foi et savoir. Le but est maintenant de montrer comment Hegel commence l'élaboration de sa philosophie spéculative en tant que l'autoproduction et l'auto-reconnaissance de la raison. Et nous montrerons aussi qu'en même temps que Hegel critique la philosophie kantienne il lui est très reconnaissant. Dans le dernier moment, la recherche présente la conception de la raison dans la Phénoménologie de l'esprit. Nous suivrons donc le parcours de la « raison active » dans sa quête du bonheur, du juste en tant que réalisation effective de l'unité de l'universel et de l'individualité et voyons apparaître son caractère intersubjectif. Notre but central est de montrer que, malgré l'ultérieur développement de sa pensée, la conception de la raison se maintient en tant qu'un idéal de l'unification. / The purpose of this research is to follow Hegel's path in the construction of his conception of reason in some of his first writings. We start analyzing the texts from Stuttgart (1785 - 1788) to 1800. We will show that Hegel has always intended to conceive reason differently from understanding and that his conception of reason corresponds to his ideal of unity, the unity of the universal and the individuality, his ideal of youth. Our study will guide to a comprehension of this ideal as an aesthetical-political ideal. Next, we will study two texts from the beginning of his stay at Iena – “The Difference Between Fichte's and Schelling's Systems of Philosophy and Faith and Knowledge”. The aim at this point is to show how Hegel starts elaborating his speculative philosophy as the auto production and autorecognition of reason. We also show that at the same time Hegel critics Kant's philosophy, he recognizes its value. Finally, the research presents the conception of reason at the Phenomenology of the Spirit. We follow the path of the "active reason" in its quest for the happy state, of fairness as the actualization of the unity of the universal and the individuality and we see the appearance of his intersubjective character. Our main objective is to show, despite the future development of his thoughts, the conception of reason remains as an ideal of unification.

A-t-on raison de vouloir sauver la raison, à tout prix ? Au fil de l’histoire des idées, c’est à une véritable dénaturation de la raison humaine, à laquelle nous assistons. Originellement simple mode d’appréhension du réel, la raison s’est mue en système, en idéologie et en paradigme. Cela a eu pour conséquence de faire passer l’être humain d’un humanisme libérateur et fécond à un anthropocentrisme conquérant et dangereux. Ainsi la raison est-elle devenue un loup pour l’homme ; la crise protéiforme que nous vivons actuellement n’est que le symptôme de cette altération. L’idéologie rationaliste rend l’être humain non seulement incapable d’accéder au réel tel qu’en lui-même, mais en outre, elle le conduit à travestir, à tordre, à maltraiter le réel. De nombreuses rustines ont été inventées dans toute l’histoire des idées occidentale par maints philosophes pour diminuer, ou du moins, contenir cette dénaturation, mais elles ont eu pour effet pervers de renforcer, de rigidifier encore le paradigme rationnel. Il est temps d’imaginer un mode d’appréhension différent du réel, associé à une épistémologie inédite, à même de faire advenir une nouvelle théorie de la connaissance : il s’agira de la pensée « a-systématique ». Nourrie par l’épistémologie talmudique et par les sciences cognitives, cette nouvelle théorie de la connaissance, dont les prolégomènes sont posés, est construite sur une logique radicalement différente de la logique aristotélicienne. Connaître autrement pour penser autrement, tel est l’enjeu de cette épistémologie nouvelle. / Is it right to want to save reason, at any cost? In the course of the history of ideas, it is a real denaturation of human reason, which we are witnessing. Originally simple mode of apprehension of the real, the reason turned into system, ideology and paradigm. This had the consequence of making the human being from a liberating and fruitful humanism to aconquering and dangerous anthropocentrism. So reason has become a wolf for man; theprotean crisis we are now experiencing is only a symptom of this alteration. The rationalist ideology renders the human being not only incapable of accessing the real as in himself, but also leads him to disguise, to twist, to mistreat the real. Numerous patches have been invented throughout the history of Western ideas by many philosophers to diminish, or at least to contain,this denaturation, but they have had the perverse effect of reinforcing and further rigidifyingthe rational paradigm. It is time to imagine a mode of apprehension different from reality, associated with anunprecedented epistemology, capable of bringing about a new theory of knowledge: it will be about "systematic" thinking. Nourished by talmudic epistemology and cognitive science, this new theory of knowledge, whose prolegomena are posited, is built on a logic radically different from Aristotelian logic.To know otherwise to think otherwise is the stake of this new epistemology.

[pt] Esse ensaio se pretende um simples esboço de análise crítica da idéia de Deus como tentativa de resposta metafísica e religiosa ao problema do sentido, assim como de certos argumentos em defesa dessa idéia. - Mas pretende, sobretudo, investigar o fracasso das teodicéias em dar conta do problema do mal. / [en] This essay intends to be a mere effort of critical analysis of the idea of God as an attempt to give a metaphysical and a religious answer to the problem of the sense, as well of certain arguments in defense of this idea. - But mainly this essay intends to investigate the failure of the theodicy in finding a solution to the problem of evil.

<p>I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock ändrats under århundradenas gång. Man kan i viss mån säga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel på det är hur de tidiga kristna gick från att vara förföljda till att bli accepterade och så småningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling påverkade många av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd. Ett annat exempel är den inverkan som kristna tänkare och kyrkofäder haft. Från ett äldsta motiv i Jesu eget omvändelsedop skedde med hjälp av Paulus tidigt en förskjutning mot att dopet i första hand manifesterade del i Jesu död och uppståndelse. Augustinus har haft stor påverkan inte minst genom sin arvsyndslära. Martin Luther hämtade inspiration från dem båda och hans tankar kring dopet är aktuella för oss ännu idag.</p><p>Även inom Svenska kyrkan har det centrala med dopet uttryckts på flera sätt sedan reformationen, vilket mångfalden av dopordningar vittnar om. Grunden har dock i snart 500 år varit luthersk teologi i framför allt Augsburgska bekännelsen och hans båda katekeser. 1982 publicerade Kyrkornas Världsråd BEM-dokumentet i syfte att uppnå ekumenisk samsyn på bland annat dopet. Denna skrift påverkade i viss utsträckning utformningen av gällande dopordning i 1986 års kyrkohandbok.</p><p>I Svenska kyrkans dopliturgi finns formuleringar som kan vara svåra att förstå för gemene man. Detta har medfört att en eventuell ändring av dopordningen har debatterats flitigt inom den svenska kristenheten. På senare tid har debatten fått ny näring i och med en nyligen publicerad doktorsavhandling av Anna Karin Hammar med titeln Skapelsens mysterium, Skapelsens sakrament. I flera stift pågår förnyelsearbete av dopritualet och i Alingsås har en alternativ dopordning godkänts av domkapitlet i Skara. Den dopteologiska diskussionen rör sig i huvudsak kring två ämnen. Det första är synen på arvsynden, det andra handlar om dopets nödvändighet över huvud taget.</p><p>Genom dopinbjudningar, dopgudstjänster, dop i andra gudstjänster, skrifter som Befrielsen – stora boken om kristen tro och Lilla boken om kristen tro, broschyrer om dopet och hemsidor kommunicerar Svenska kyrkans församlingar sina tankar kring dopet. Det är till stor del genom sådant material som allmänheten kommer i kontakt med de kyrkliga uttrycken. Vid kyrkomötet 2009 beslutades om en nationell översyn av dopet, bland annat eftersom olika publikationer om dopet visade alltför stor spridning vad gäller form och innehåll.</p><p>Sedan 1996 är dopet en förutsättning för medlemskap i Svenska kyrkan och dess betydelse för kyrkans fortlevnad kan knappast överskattas. Under ganska lång tid har dock doptalen haft en negativ utveckling och 2009 döptes 56 % av alla nyfödda in i Svenska kyrkan. År 2000 var motsvarande siffra 73 %.1 Det kristna dopet har fått konkurrens från sekulära alternativ som namngivningsceremonier. Med stor säkerhet kommer det att vara en stor utmaning för kyrkan att i nutid och framtid kunna motivera varför det är viktigt att familjer låter döpa sina barn. Detta ska dessutom göras i ett sekulariserat och pluralistiskt samhälle, där kontakten med kyrkan och den kristna tron ofta är sporadisk.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare. Kvinnor får litet utrymme i bild- och textmaterialet och ofta utelämnar man kvinnor helt eller låter bli att vidareutveckla den ofta torftiga informationen. Män och manlig praxis utgör mer än hälften av allt bild- och textmaterial som presenteras i läroböckernas kristendomsavsnitt.</p>

<p>Att leva är att befinna sig i olika världar. Samtidigt som vi lever med vår inre världsbild, är vi också en del av en hel omvärld. ”Möte mellan världar”, är ett arbete som berör dessa båda dimensioner. Då vår postmoderna tid bl.a. kännetecknas av att vi ställer oss frågor om framtiden, utgör temat livsfrågor i dag ett aktuellt ämne. För att möta framtiden är dock kunskap om vårt eget ursprung nödvändigt, då det förflutna alltid finns närvarande, liksom nuet och framtiden. Då livsfrågor inte är något avskilt från samhället i övrigt, har vi valt att studera temat religion/livsfrågor från två olika plan. Förutom individperspektivet har vi närmat oss temat religion/livsfrågor från ett samhällsplan, där bl. a. en översikt ges över hur religionens roll för människor förändrats över tid. Trots att många av de frågor vi människor ställer, inte är möjliga att vetenskapligt utforska, bidrar de till kunskap och vägledning i livet. Som blivande lärare har syftet med undersökningen varit att synliggöra elevers livsåskådning. Arbetets empiriska undersökning består av en samling individuellt skrivna texter av ungdomar i årskurs 8. Texterna ger oss inblick i vad eleverna tror eller antar om såväl världen, livet, döden, gud och människor. Sammanfattningsvis visar texterna på det intresse och behov som de facto finns att få uttrycka sig kring såväl ”de stora frågorna” som de av mer vardaglig karaktär.</p>

<p>Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.</p><p>Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.</p><p>Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.</p><p>Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.</p><p>Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux. Där har jag studerat förståelsen av treenighetsbegreppet, samt försökt utröna om gudsbilden är stadd i förändring mot en gudsbild som mera är en kraft eller en energi och om den är mera opersonligt andlig än tidigare generationers gudsbild.</p><p>I mångt och mycket visar min undersökning på liknande resultat som de stora livsåskådningsundersökningarna från sent 1900-tal. Jag anser dock, att gudsbilden blivit än mer kosmisk och opersonlig under den tid som gått sedan dessa undersökningar gjordes. Detta medför på sikt att Kristusbilden kanske är i avtagande, eftersom dess roll som brobyggare inte behövs utan var och en av oss kan forma sin egen gudsrelation. Är det så eller inte? Ta del av min rapport om gudsbilden och bilda dig en egen uppfattning.</p>

<p>Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället. Jag menar här att barnen överöses med information och press och frågan riktas mot hur barnen överhuvudtaget orkar överleva under dessa omständigheter.</p><p>Mitt tredje block beskriver Svenska kyrkans arbete med barn och dess brist på att nå barnen idag. Jag konstaterar här att kyrkans medlemsantal sjunker inom barnverksamheten och ifrågasätter om det är kyrkans egna fel eller om det är hela samhällets synsätt som påverkar att barnen aldrig ens kommer till kyrkliga sammankomster.</p><p>Mitt fjärde block tar upp hur kyrkan skulle kunna arbeta med barnen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag menar här att om kyrkan omplanerar sin läroplan med barnens självstärkande i centrum så skulle detta kunna bidra till en hjälp för hela samhället i dag, då inte tiden för detta verkar kunna finnas i den vanliga vardagssituationen för allt för många barn.</p><p>I mitt femte block kommer mina slutsatser där jag konstaterar att barnen är i behov av en fungerande kyrka och en tro. Att barnen är i behov av stillhet för att orka med att ta itu med den för övrigt pressade vardagen. Och att en tro på Gud inte bara är en seger för det kristna samfundet utan även kan fungera för barnet som en hjälpande och närvarande vän.</p>

<p>Med hjälp av den fenomenologiska metoden visade det sig att fenomenet TV innehåller ångest. Programformen såpa serverar sina tittare en existentiell ångest. I sport bjuds tittaren på patologisk ångest. I ljuset av P. Tillichs existentiella ontologi (1977) framkom det att ångest beror på att samhället har fråntagit oss ödet och döden.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

<p>Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.</p>