It is now common for managers, strategists, planners and citizens at municipality level to use sustainable development indicators (SDI) to help them work towards sustainable development. SDI constitute an information system for monitoring, reporting and decision-making which in theory should help us decide how to intervene in natural, economic, social and political systems for a better, more sustainable future. But not all indicator systems are created equal. Some are better tools than others when it comes to helping cities and municipalities in their work, and thousands of municipalities use SDI worldwide. How then should we assess the effectiveness of existing indicators for municipalities? To answer this question I develop an approach for assessing the edesign, creation and communication of existing, in-use SDI, and then apply it in a case study in Falun Municipality in Dalarna County, Sweden. The approach assesses five aspects of SDI: ‘Vision’, ‘Framework’, ‘Indicator Selection’, ‘Stakeholder Participation’ and ‘Communication’. The findings in Falun suggest that SDI have been essential to the implementation of sustainable development in policy and action in general municipal operations, but the municipality has not moved beyond a ‘conventional’ sustainable development vision and monitoring strategy. The benefits and constraints of the current indicator system are then discussed using the above approach, and the thesis finishes by offering suggestions for the municipality going forward. I also point to the need to develop a standardised assessment method for thousands of municipalities using indicator systems used today, to help in ongoing review and improvement of SDI in practice.

A wireless sensor network is a distributed network system consisting of miniature spatially distributed autonomous devices designed for using sensors to sense the environment and cooperatively perform a specific goal. Each sensor node contains a limited power source, a sensor and a radio through which it can communicate with other sensor nodes within its communication radius. Since these sensor nodes may be deployed in inaccessible terrains, it might not be possible to replace their power sources. The radio transceiver is the hardware component that uses the most power in a sensor node and the optimisation of this element is necessary to reduce the overall energy consumption. In the data link layer there are several major sources of energy waste which should be minimised to achieve greater energy efficiency: idle listening, overhearing, over-emitting, network signalling overhead, and collisions. Sleep scheduling utilises the low-power sleep state of a transceiver and aims to reduce energy wastage caused by idle listening. Idle listening occurs when the radio is on, even though there is no data to transmit or receive. Collisions are reduced by using medium reservation and carrier sensing; collisions occur when there are simultaneous transmissions from several nodes that are within the interference range of the receiver node. The medium reservation packets include a network allocation vector field which is used for virtual carrier sensing which reduces overhearing. Overhearing occurs when a node receives and decodes packets that are not destined to it. Proper scheduling can avoid energy wastage due to over-emitting; over-emitting occurs when a transmitter node transmits a packet while the receiver node is not ready to receive packets. A protocol stack is proposed that achieves an ultra-low duty cycle sleep schedule. The protocol stack is aimed at large nodal populations, densely deployed, with periodic sampling applications. It uses the IEEE 802.15.4 Physical Layer (PHY) standard in the 2.4 GHz frequency band. A novel hybrid data-link/network cross-layer solution is proposed using the following features: a global sleep schedule, geographical data gathering tree, Time Division Multiple Access (TDMA) slotted architecture, Carrier Sense Multiple Access with Collision Avoidance (CSMA/CA), Clear Channel Assessment (CCA) with a randomised contention window, adaptive listening using a conservative timeout activation mechanism, virtual carrier sensing, clock drift compensation, and error control. AFRIKAANS : 'n Draadlose sensor-netwerk is 'n verspreide netwerk stelsel wat bestaan uit miniatuur ruimtelik verspreide outonome toestelle wat ontwerp is om in harmonie saam die omgewing te meet. Elke sensor nodus besit 'n beperkte bron van energie, 'n sensor en 'n radio waardeur dit met ander sensor nodusse binne hulle kommunikasie radius kan kommunikeer. Aangesien hierdie sensor nodusse in ontoeganklike terreine kan ontplooi word, is dit nie moontlik om hulle kragbronne te vervang nie. Die radio is die hardeware komponent wat van die meeste krag gebruik in 'n sensor nodus en die optimalisering van hierdie element is noodsaaklik vir die verminder die totale energieverbruik. In die data-koppelvlak laag is daar verskeie bronne van energie vermorsing wat minimaliseer moet word: ydele luister, a uistering, oor-uitstraling, oorhoofse netwerk seine, en botsings. Slaap-skedulering maak gebruik van die lae-krag slaap toestand van 'n radio met die doel om energie vermorsing wat veroorsaak word deur ydele luister, te verminder. Ydele luister vind plaas wanneer die radio aan is selfs al is daar geen data om te stuur of ontvang nie. Botsings word verminder deur medium bespreking en draer deteksie; botsings vind plaas wanneer verskeie nodusse gelyktydig data stuur. Die medium bespreking pakkies sluit 'n netwerk aanwysing vektor veld in wat gebruik word vir virtuele draer deteksie om a uistering te verminder. Afluistering vind plaas wanneer 'n nodus 'n pakkie ontvang en dekodeer maar dit was vir 'n ander nodus bedoel. Behoorlike skedulering kan energie verkwisting as gevolg van oor-uistraling verminder; oor-uistraling gebeur wanneer 'n sender nodus 'n pakkie stuur terwyl die ontvang nog nie gereed is nie. 'n Protokol stapel is voorgestel wat 'n ultra-lae slaap-skedule dienssiklus het. Die protokol is gemik op draadlose sensor-netwerke wat dig ontplooi, groot hoeveelhede nodusse bevat, en met periodiese toetsing toepassings. Dit maak gebruik van die IEEE 802.15.4 Fisiese-Laag standaard in die 2.4 GHz frekwensie band. 'n Nuwe baster datakoppelvlak/netwerk laag oplossing is voorgestel met die volgende kenmerke: globale slaap-skedulering, geogra ese data rapportering, Tyd-Verdeling-Veelvuldige-Toegang (TVVT) gegleufde argitektuur, Draer-Deteksie-Veelvuldige-Toegang met Botsing-Vermyding (DDVT/BV), Skoon-Kanaal-Assessering (SKA) met 'n wisselvallige twis-tydperk, aanpasbare slaap-skedulering met 'n konserwatiewe aktiverings meganisme, virtuele draer-deteksie, klok-wegdrywing kompensasie, en fout beheer. Copyright / Dissertation (MEng)--University of Pretoria, 2012. / Electrical, Electronic and Computer Engineering / unrestricted

Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Freja Schött och Annie Gustavsson Handledare: Natalia Semenova                       Examinator: Anna Stafsudd Titel: TCFD – ett nytt sätt att klimatredovisa. En studie av nordiska bolag Bakgrund: Redovisning av risker och möjligheter som klimatförändringar medför har fått allt större betydelse för intressenter i deras riskbedömning. TCFD har därför publicerat rekommendationer för att göra redovisningen av klimatrelaterade frågor mer standardiserade och jämförbara. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Det ifrågasätts därför vad det är som påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD och hur omfattningen varierar bland bolag. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka bolagsspecifika egenskaper som bidrar till nordiska bolags efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Metod: Studien genomfördes utifrån en deduktiv ansats. En tvärsnittdesign tillämpades och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 77 nordiska bolags års-, klimat- och hållbarhetsredovisningar för år 2020. Utifrån hypoteser som baserats på tidigare forskning och legitimitetsteorin analyserades data med hjälp av statistiska modeller. Slutsatser: Studien visar att de bolagsspecifika egenskaperna bolagsstorlek, miljöprestanda, skuldsatthet, energi- och industrisektorn samt ursprungsland påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD. Det empiriska resultatet tyder på att finansiell prestanda, aktieägarspridning, statligt ägande och fåtal sektorer inte kan förklara efterföljandegraden. / Abstract Master Thesis in Business Administration School of Business and Economics at the Linneaus University Authors: Freja Schött and Annie Gustavsson Supervisor: Natalia Semenova                     Examiner: Anna Stafsudd Title: TCFD – a new way to climate report. A study of Nordic companies. Background: The reporting of risks and opportunities associated to climate change have great importance to investors when executing their risk assessment of a company. Therefore, TCFD published recommendations for climate reporting with the intent of making the reporting more standardized and comparable. Previous research shows low compliance with the TCFD recommendations. This study questions the factors affecting the compliance with TCFD and how the compliance varies between the Nordic companies. Purpose: The purpose of the study was to investigate which company characteristics contribute to Nordic companies’ level of compliance with the TCFD recommendations. Method: This study is taking a deductive approach. Furthermore, a cross- sectional design is applied and with a quantitative content analysis 77 Nordic companies’ annual-, climate- and sustainability reports was examined for the year 2020. The empirical data was analyzed using statistical models to test hypothesis based on previous research and legitimacy theory. Conclusions: Our study finds that size, environmental performance, debt, the energy and industrial sector, and country are company characteristics which affect the compliance of climate reporting according to TCFD. In addition, the empirical result indicates that financial performance, shareholder distribution, state ownership and some sectors cannot explain the compliance.

Den ständigt ökande internationaliseringen leder till framkomsten av allt fler multinationella företag med verksamheter inom flera länder. En konsekvens av den ökade globaliseringen är att den internationella skatteflykten allt jämt ökat, då internationella koncerner väljer att flytta delar av vinsten till länder med mer förmånliga skattesatser. Ett sätt för de multinationella företagen att minimera den världsomfattande skatten är genom internprissättning. Internprissättning är det pris som koncernen sätter på sina interna transaktioner mellan koncernbolagen. Som en reaktion på den ökade skatteflykten utformade Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) riktlinjer för att vägleda regleringen av internprissättning. Syftet med riktlinjerna är att främja en harmonisering bland medlemsländerna för att minska antal konflikter mellan nationella lagstiftningar ur ett internationellt perspektiv och för att minska uppkomsten av dubbelbeskattning. Den grundprincip riktlinjerna utgår ifrån kallas för armlängdsprincipen. Armlängdsprincipen innebär att det koncerninterna priset ska motsvara det pris två oberoende företag hade fått betala för motsvarande transaktion. För att uppnå en ökad transparens och likformighet, anför även OECD:s riktlinjer hur de interna transaktionerna ska dokumenteras. Ett sätt att dokumentera transaktionerna på är genom att upprätta en land-för-land-rapport, vars syfte är att tillhandahålla skattemyndigheter viktig information och underlag för bedömning av koncerners prissättningar. Syftet med studien är att jämföra reglerna kring internprissättning i Sverige, Japan och Ryssland. I studien jämför vi skattelagstiftningarna för att undersöka vilka skillnader det finns inom de tre länderna med hänseende till internprissättning. Studien syftar även till att utreda om och i så fall varför ländernas skattelagstiftningar skiljer sig åt. För att uppfylla studiens syfte genomförde vi en komparativ analys, med ett kvalitativt förhållningssätt, där vi jämförde och analyserade studiens empiriska material. Det empiriska materialet består av ländernas nationella skattelagstiftning gällande internprissättning. I studiens analytiska skeende belyste vi de olikheter men även likheter vi kunde se vid jämförelsen. Dessa likheter och olikheter kopplade vi till den teoretiska referensram som vi i studien tagit fram för att på ett kvalitativt sätt kunna ge en förståelse för varför det finns skillnader, men även likheter, mellan de tre länderna. Slutsatsen som kan dras från studien är att det råder en frivillig harmonisering kring regleringen av internprissättning utifrån OECD:s riktlinjer inom de tre studerade länderna då vi funnit ytterst få skillnader mellan skattelagstiftningarna. Detta trots att OECD:s riktlinjer inte är tvingande på något sätt och trots att Ryssland inte är ett medlemsland i OECD, något som däremot både Sverige och Japan är. De skillnader som vi har kunnat se i den komparativa analysen har vi kunnat förklara genom att se till Hofstedes kulturella dimensioner och ländernas index inom respektive dimension. Skillnaderna har även kunnat förklaras genom att kopplas till ländernas kontinentala samt kommunistiska tradition. De likheter vi sett har vi däremot gett förståelse för genom att studera dem ur ett mimetiskt perspektiv av isomorfa processer, exempelvis utifrån Rysslands tillämpning av OECD:s riktlinjer. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för OECD:s harmoniseringsarbete gällande internprissättning, samt en förståelse för hur regleringen ser ut inom de tre länderna och vilka skillnader det finns mellan dem. / The ever increasing internationalization leads to the emergence of increasingly multinational companies with operations in several countries. One consequence of the increased globalization is that international tax evasion has increased ever since international groups choose to move parts of profits to countries with more favorable tax rates. One way for the multinational companies to minimize the worldwide tax is through transfer pricing. Transfer pricing is the price which multinational companies uses for its internal transactions between its subsidiaries. As a response to the increased tax evasion, the Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) designed guidelines to guide the regulation of transfer pricing. The aim of the guidelines is to promote harmonization among member states in order to reduce the number of conflicts between national laws from an international perspective and to reduce the occurrence of double taxation. The basic principle of the guidelines is called the arm's length principle. The arm's length principle states that the intra-group price should correspond to the price that two independent companies has to pay for the corresponding transaction. In order to achieve increased transparency and uniformity, the OECD guidelines also cite how internal transactions are to be documented. One way of documenting the transactions is by establishing a country-by-country report, whose purpose is to provide tax authorities with important information and basis for assessing transfer prices. The aim of the study is to compare the rules for transfer pricing in Sweden, Japan, and Russia. In the study, we compare tax laws to investigate the differences between the three countries in terms of transfer pricing. The study also aims at investigating why the tax laws of the countries differ. In order to fulfill the purpose of the study we conducted a comparative analysis, with a qualitative approach, where we compared and analyzed the empirical material of the study. The empirical material consists of the countries' national tax laws concerning transfer pricing. In the analytical stages of the study we highlighted the differences, but also the similarities, we could see in comparison. These similarities and differences were linked to the theoretical framework that we developed in the study to qualitatively provide an understanding of why there are differences, but also similarities, between the three countries. The conclusion that can be derived from the study is that there is a non-compulsory harmonization regarding the regulation of transfer pricing based on OECD's guidelines in the three studied countries where we found very few differences between the tax laws. This despite the fact that the OECD's Guidelines are not compelling in any way. Also so, even though Russia is not a member state in the OECD, which, on the other hand, both Sweden and Japan is. We have been able to explain the differences we have seen in the comparative analysis by looking at Hofstede’s cultural dimensions and the countries' cultural dimension indices. The differences have also been explained by the continental and communistic tradition of the countries. However, the similarities we have seen have been understood by studying them from a mimetic perspective of isomorphic processes, for example Russia's application of the OECD guidelines. The study contributes to a deeper understanding of OECD's work towards harmonization of transfer pricing, as well as a sense of how the three countries regulate transfer pricing and what differences there are between them.

Författare: Robin Castor och André Rosenqvist  Handledare: Elias Bengtsson  Examinator: Andreas Jansson  Titel: Anti Money Laundering – Förhindra eller undvika? – En studie om svenska AML-chefers inställning till penningtvättsregelverken.  Sökord: AML, Anti-Money Laundering, Penningtvätt, Bankreglering, Compliance, KYC, Kundkännedom, Riskbedömning, Riskbaserat förhållningssätt, Rapportering, Resursallokering  Bakgrund: Penningtvätt är ett växande problem som skadar samhället. För att hantera detta problem utfärdar EU kontinuerligt nya direktiv för medlemsländerna att implementera. Den aktör som hamnat mest i fokus är banker, där skandaler visat på brister i arbetet mot penningtvätt bland svenska banker. Regelverken ställer hårda krav samtidigt som ett riskbaserat förhållningssätt låter banker tolka och implementera arbetet olika. Genom att studera AML-chefers inställning till regelverken bidrar denna studie med en synvinkel som inte tidigare beaktats i Sverige.  Syfte: Denna studie syftar att öka förståelsen kring attityder mot AML och dess regelverk inom svenska banker, om det skiljer sig mellan olika banker samt vad det kan innebära för alla berörda parter.  Metod: En kvalitativ studie med abduktiv forskningsansats har genomförts. Studien har hämtat empiri genom semistrukturerade intervjuer med fem olika AML-chefer på den svenska bankmarknaden.  Resultat/Slutsatser: Studiens resultat visar hur AML-chefer i Sverige har en kritisk syn på penningtvätts-regelverken. Regelverken upplevs ställa höga, men rimliga, krav på bankerna. Flera fördelar med det riskbaserade förhållningssättet lyfts upp, där riskbedömning och kundkännedom ger en god överblick av verksamheten i ett bolagsstyrnings-perspektiv. Regelverken låter bankerna stänga ute de kunder som inte vill samarbeta. Tyvärr kan dessa kunder gå vidare till nästa bank och fortsätta sitt misstänksamma beteende. Detta problem grundar sig i banksekretessen som gör det omöjligt för banker att dela information och samarbeta i arbetet mot penningtvätt. Studien visar därmed hur incitamenten bakom efterföljandet av regelverket till stor del bygger på rädslan av att skada bankens eget rykte eller ådra sig stora bötesbelopp. Fokus har skiftat från att faktiskt försöka stoppa penningtvätt, till att endast undvika att själv bli utsatt för penningtvätt. / Authors: Robin Castor and André Rosenqvist  Supervisor: Elias Bengtsson  Examiner: Andreas Jansson  Title: Anti Money Laundering - Prevent or Avoid? A study of attitudes towards money laundering regulations among Swedish AML-managers.  Keywords: AML, Anti-money laundering, Money laundering, Banking regulation, Compliance, KYC, Know your customer, Risk assessment, Risk-based approach, Legal reporting, Resource allocation  Background: Money laundering is a growing problem that harms society. To address this issue, the EU is continuously issuing new directives for member states to implement. The banking sector has come to be the most affected industry, where scandals have shown deficiency in the work against money laundering among Swedish banks. These regulations set strict requirements at the same time as the risk- based approach allows banks to interpret and implement the regulations in various degrees. By studying how Swedish AML-managers experience these regulations, this study contributes with a point of view that has not been considered in Sweden previously.  Purpose: This study aims to increase the understanding of attitudes and experience towards AML and its regulations within Swedish banks, if it differs between banks and what it could signify for involved parties.  Method: A qualitative study with an abductive research approach has been conducted. The study has gained empirical data through semi-structured interviews with five different AML managers in the Swedish banking market.  Results/Conclusions: The results of the study show how AML managers in Sweden have a critical view of the money laundering regulations. The regulations are perceived to put high, but appropriate, requirements in the banks. Various advantages of the risk-based approach are highlighted, where risk assessment and customer awareness (KYC) provide a good overview of the business from a corporate governance perspective. The regulations allow banks to end their business relationship with customers who do not want to cooperate. Unfortunately, these customers are able continue their suspicious behavior throughout different banks. This problem is based on the bank secrecy, which makes it impossible for banks to share information and cooperate in the work against money laundering. The study shows how the incentives behind compliance with the regulations are largely based on the fear of damaging reputation or receiving heavy fines. The focus has shifted from actually trying to stop money laundering, to only avoiding being subjected to money laundering themselves.

Environmental changes and social instability are two great challenges of today’s society. The development of the sustainable bond market is a response to these. The demand is strong but there is no clear definition of the instruments and there is no standardised way of measuring the effect of them. The purpose of this thesis is thus to study the impact of sustainable bonds, and ways to communicate it to stakeholders. The research consists of nine interviews and the results are analysed in alignment with theoretical frameworks and models evaluated in a literature review. The key findings focus on suggestions for measures and creating a common language for reporting. The main recommendation for the commissioner is to undertake the following three steps: 1) Collect and aggregate all raw data from issuers into their systems. 2) Create harmonised values of the data. 3) Include soft and general values in the calculations. / Klimatförändringar och social osäkerhet är två stora utmaningar i dagens samhälle. Utvecklingen av hållbara obligationer är en följd av dessa. Efterfrågan är stark men det finns ingen tydlig definition av instrumenten och det finns inget standardiserat sätt att mäta effekten av dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka påverkan av hållbara obligationer samt sätt att kommunicera dem till intressenter. Forskningen består av nio intervjuer och resultaten är analyserade i linje med de teoretiska ramverk samt modeller som utvärderas i litteraturstudien. Nyckelresultaten fokuserar på förslag till mätetal samt skapandet av ett gemensamt språk för rapportering. Huvudrekommendationen till uppdragsgivaren är att ta sig an följande tre steg: 1) Samla och aggregera rådata från emittenter i system. 2) Harmonisera data så att den är jämförbar. 3) Inkludera mjuka och generella värden i beräkningar.