The digitization’s advancement has been noticed by most people not least through applications"apps" which are often referred to as a more effective way of accessing information or makingpayments with. The method of presenting financial reports has also changed during the progressof digitization. From scanned paper copies to an increasingly more digital format throughongoing globalization. This year, the Swedish Companies Agency called Bolagsverket, withmore players, has opened up the possibility for companies to submit their annual report digitallyin Sweden. This possibility concerns the smaller companies that apply the K2 regulations. Theformat is determined to be a variant of the eXtensible Business Reporting Language (XBRL)and will increase the comparability of the reports.This study investigates the motive in terms of motivational forces that are behind the choice tosubmit digitally. The study is based on hypotheses that were built using previous research inthe subject and positive accounting theory and the theory of innovation dissemination. Thestudy examines 31 companies through a survey conducted through both mail and telephoneinterviews. Complementary information has also been obtained from their annual reports tocomplete the study's purpose of describing and explaining the motives for the choice to submitdigitally.What has been found is that the surveyed companies' accounting consultants were largelybehind the choice to submit digitally. Furthermore, the study showed that companies that choseto submit digitally have similar incentives, as previous studies have shown. There appeared tobe connection between submitting digitally and wanting to signal a corporate image as a pioneerin new technology. There was also a correlation between sending digital and size of thecompany, the bigger the company, the greater the chance that they also report digitally. Thethird reason turned out that non-high tech companies are more likely to report digitally.The motives have been identified for a significance level around 10 %. Despite statisticalsupport and precious studies showing similar results, further research should be done on a largersample. Further research should also be done with the perspective for which motives that arebehind the choice to submit digitally for the audit companies, since they have been largelybehind the companies’ choice to report digitally or not.The motives and motivational forces have been identified for a significance level around 10%.Despite statistical support and previous studies showing similar results, further research shouldbe done on a larger sample. Further studies should also be made on the basis of which motivesthat are behind the choice for the audit companies to submit digitally, as they have largelydetermined whether the companies have reported digitally or not.In practice, these identified motivational forces can be used as identifiers for target groups whomay assume new phenomena even in future projects and new technical phenomena in theprogress of digitization - for this trip in an increasingly digitized world is hardly over. / Digitaliseringens framfart har de flesta människor lagt märkte till inte minst genomapplikationer ”appar” som ofta omnämns som ett mer effektivt sätt att komma åt informationeller utföra betalningar med. Sättet att presentera finansiella rapporter har också förändratsunder digitaliseringens framfart. Från inskannade papperskopior till ett allt mer digitalt formatgenom den pågående globaliseringen. I år har bolagsverket med fler aktörer öppnat uppmöjligheten för företag att skicka in sin årsredovisning digitalt i Sverige. Denna möjlighet berörde mindre aktiebolagen som tillämpar K2-regelverket. Formatet är bestämt till en variant aveXtensible Business Reporting Language (XBRL) och ska öka jämförbarheten mellanrapporterna.I denna studie undersöks vilka motiv i form av drivkrafter som föreligger valet att skicka indigitalt. Studien bygger på hypoteser som byggts upp med hjälp av tidigare forskning inomämnet och positiv redovisningsteori samt innovationsspridningsteorin. I studien undersöks 31företag genom en enkätundersökning som skett både genom mail och telefonintervjuer.Kompletterande har även information hämtats från deras årsredovisningar för att fylla studienssyfte att beskriva och förklara motiven för valet att skicka in digitalt.Det som har framkommit är att de undersökta företagens redovisningskonsult i hög grad stodbakom valet att skicka in digitalt. Vidare framgick det av studien att företag som valt att skickain digitalt har liknande incitament med företag som undersökts i tidigare studier. Det visade sigfinnas samband mellan att skicka in digitalt och att vilja signalera en företagsbild som pionjärinom ny teknik. Det visade sig även finnas samband mellan att skicka in digitalt och storlekenpå företagen, ju större företag desto större chans är det att de också skickat in digitalt. Den tredjeorsaken visade sig vara att icke-högteknologiska företag är mer benägna att rapportera indigitalt.Motiven och drivkrafterna har identifierats för en signifikansnivå kring 10 %. Trots statistisktstöd och att tidigare studier påvisat liknande resultat bör vidare forskning göras med ett störreunderlag. Vidare studier bör även göras med utgångspunkten för vilka drivkrafter somföreligger revisionsbolagens val att skicka in digitalt, då dessa i hög grad har fått avgöra omföretagen rapporterat in digitalt eller inte.Rent praktiskt kan dessa identifierade drivkrafter nyttjas som kännetecken för målgrupper somkan tänkas anta nya företeelser även vid framtida projekt och nya tekniska fenomen idigitaliseringens framfart – för denna resa i en allt mer digitaliserad värld är knappast slut.

Titel: Leder rapportering om hållbarhet till ännu bättre resultat? En global studie om 4 288 bolag och kostnad för räntebärande skulder Datum: 2018 – maj Syfte: CSR är ett välutforskat ämne med många olika inriktningar. Vårt val föll på att studera dess inverkan på kostnaden för räntebärande skulder. Antalet tidigare gjorda studier i samma inriktning är inte lika omfattande och de vi hittat har både varierande utfall och design. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan CSR-aktiviteter, CSR-rapportering och skuldkostnad. Vi har även delat in CSR-aktiviteter i de fyra dimensionerna miljö, den sociala dimensionen, företagsstyrning och kontroversdimensionen för att kunna studera respektive dimensions relation gentemot CSR-aktiviteter och skuldkostnad. Metod: Vår studie har en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv utgångspunkt. Vi har ett tidsperspektiv som har en longitudinell design med data från 4 288 företag under en åttaårsperiod. Studien har ett års förskjutning framåt för skuldkostnaden. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från Thomson Reuters Datastream som sedan har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Våra resultat ger bevis för att det finns ett negativt samband mellan dimensionen för kontroverser och skuldkostnad. Företag som på ett bra sätt hanterar och undviker kontroverser genererar också en lägre skuldkostnad. Total CSR samt dimensionerna social, miljö och företagsstyrning visade alla positiva samband med skuldkostnad, vilket betyder en högre skuldkostnad. CSR-rapportering har full medieringseffekt för den sociala dimensionen samt för total CSR medan resultaten visade på delvis mediering för miljö, företagsstyrning och kontroversdimensionen.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ny kunskap till förhållandet mellan CSR och värdeskapande, med inriktning på kostnaden för räntebärande skulder. Resultaten signalerar ett behov av en uppstyrd definition och reglering av CSR-aktiviteter och dess rapportering samt hur viktigt det är för ett företag och dess skuldkostnad att inte förknippas med negativa händelser i media. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie bygger på sekundärdata tagen från företag som redovisar sina CSR-aktiviteter hade vi, om mer tid funnits, velat komplettera vår forskning med fältstudier. Detta för att fånga in företag som inte redovisar CSR och möjligen även se till vilken grund bankerna gör sina riskbedömningar på. Vårt första förslag till fortsatt forskning blir därför att utföra fältstudier, framförallt mot företag som inte redovisar sina CSR-aktiviteter. Ett andra förslag till fortsatt forskning är att använda sig av alternativa mått för att mäta CSR-aktiviteter. Vidare föreslår vi också att utföra en liknande studie med längre tidsförskjutning än ett år. / Title: Does disclosure about doing good lead to doing better? A global study on CSR, CSR disclosure and cost of debt Date: 2018 - May Aim: CSR is a well-researched subject with many different approaches. Our perspective is to study its impact on the cost of debt. The number of previous studies in the same direction as our is not extensive, and those we have found have both varying outcomes and designs. Our purpose is to investigate the relationship between CSR activities, CSR disclosure and cost of debt. We have also divided CSR activities into four dimensions; the environmental dimension, the social dimension, the corporate governance dimension and the controversial dimension in order to study the relation between each dimension, CSR disclosure and cost of debt. Method: Our study has a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive starting point. We have a time perspective that has a longitudinal design with data from 4 288 companies over an eight-year period. The study has a one-year lag for the cost of debt. The study is based on secondary data obtained from Thomson Reuters Data Stream. We have analyzed the data in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusions: Our results provide evidence that there is a negative correlation between the controversial dimension and the cost of debt. Companies that manage and also avoid controversies also generates a lower cost of debt. Total CSR and social, environmental and corporate governance dimensions all showed a positive correlation with cost of debt, which means higher cost of debt. CSR reporting has full mediation effect for the social dimension as well as for total CSR activities, while the results showed partial mediation for environment, corporate governance and the controversial dimension. Contribution of the thesis: The study has contributed new knowledge to the relationship between CSR and the creation of value, focusing on the cost of debt. The results indicate the need for a defined definition and regulation of CSR activities and its reporting, and the importance of a company and its cost of debt to not be associated with destructive media events. Suggestions for future research: Since our study is based on secondary data taken from companies reporting their CSR activities, we wanted, if we had more time, to supplement our research with field studies. This to capture companies that don't report CSR and possibly also to see why and how banks make their risk estimations. Our first suggestion to further research will therefore be field studies, especially against companies that do not report their CSR activities. A second suggestion for further research is to use alternative measures to measure CSR activities. Furthermore, we also suggest that future researchers carry out a similar study with longer time shifting than one year.

Validity is a crucial part of all forms of measurement, and especially in instruments that are high-stakes to the test takers. The aim of this thesis was to examine theory and validity evidence for a recently revised large-scale instrument used for selection to higher education in Sweden, the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT), as well as identify threats to its validity. Previous versions of the SweSAT have been intensely studied but when it was revised in 2011, further research was needed to strengthen the validity arguments for the test. The validity approach suggested in the most recent version of the Standards for education and psychological testing, in which the theoretical basis and five sources of validity evidence are the key aspects of validity, was adopted in this thesis. The four studies that are presented in this thesis focus on different aspects of the SweSAT, including theory, score reporting, item functioning and linking of test forms. These studies examine validity evidence from four of the five sources of validity: evidence based on test content, response processes, internal structure and consequences of testing. The results from the thesis as a whole show that there is validity evidence that supports some of the validity arguments for the intended interpretations and uses of SweSAT scores, and that there are potential threats to validity that require further attention. Empirical evidence supports the two-dimensional structure of the construct scholastic proficiency, but the construct requires a more thorough definition in order to better examine validity evidence based on content and consequences for test takers. Section scores provide more information about test takers' strengths and weaknesses than what is already provided by the total score and can therefore be reported, but subtest scores do not provide additional information and should not be reported. All four quantitative subtests, as well as the Swedish reading comprehension subtest, are essentially free of differential item functioning (DIF) but there is moderate DIF that could be bias in two of the four verbal subtests. Finally, the equating procedure, although it appears to be appropriate, needs to be examined further in order to determine whether it is the best practice available or not for the SweSAT. Some of the results in this thesis are specific to the SweSAT because only SweSAT data was used but the design of the studies and the methods that were applied serve as practical examples of validating a test and are therefore likely useful to different populations of people involved in test development, test use and psychometric research. Suggestions for further research include: (1) a study to create a more clear and elaborate definition of the construct, scholastic proficiency; (2) a large and empirically focused study of subscore value in the SweSAT using repeat test takers and applying Haberman’s method along with recently proposed effect size measures; (3) a cross-validation DIF-study using more recently administered test forms; (4) a study that examines the causes for the recurring score differences between women and men on the SweSAT; and (5) a study that re-examines the best practice for equating the current version of the SweSAT, using simulated data in addition to empirical data.

Dagens samhälle ställer allt högre krav på att företag ska agera utifrån etthållbarhetsperspektiv. I takt med detta väljer allt fler företag att vara transparenta genom att hållbarhetsrapportera sitt sociala ansvar, trots att hållbarhetsrapporteringen inte är ett lagstadgat krav. Tidigare studier av bankernas sociala rapportering har till stor del gjorts med stöd av legitimitetsteorin. Studierna har funnit att företagens rapportering av socialt ansvar påverkas av förklaringsvariabler som exempelvis närhet till kunder, medieexponering, storlek på företaget och intressenternas värderingar.Vår studie tar avstamp utifrån tidigare forskning och syftar till att beskriva och analysera om bankernas rapportering av socialt ansvar vad gäller arbetsförhållande och produktansvar bidrar till en ökad medieexponering. Studien analyserar också hur de bakomliggande faktorerna storlek, diversifiering och decentralisering påverkar bankernas rapportering avarbetsförhållande och produktansvar vad gäller socialt ansvar. Studien omfattar hållbarhetsrapporter från 110 banker som fanns upptagna i GRI:s databas. Den beroende variabeln var medieexponering som mättes genom antal nyhetsträffar på bankerna i Googles databas. De övriga variablerna var rapportering av arbetsförhållanden vad gäller socialt ansvar, produktrapportering av socialt ansvar, bankens storlek, bankens decentralisering och bankens diversifiering.Resultatet av studien visar att bankernas rapportering av arbetsförhållanden inte bidrar till en ökad medieexponering, däremot innebär en mer utförlig rapportering av produktansvar att bankerna uppmärksammas mer i media. Resultatet visar också att produktrapporteringen påverkas av bankens storlek och diversifiering. Vidare visar resultatet att banker som tillämpar ett decentraliserat beslutsfattande är mer benägna att rapportera om dess socialaansvar vad gäller bankens arbetsförhållande. / Today's society is increasing demands on companies to act from a sustainability perspective. In line with this, more and more companies choose to be transparent through sustainability reporting, although sustainability reporting is not a legal requirement. Previous studies of banks' social reporting has largely been supported by the legitimacy theory. The studies have found that corporate reporting of social responsibility is affected by the variables such as; proximity to customers, media exposure, size of company and stakeholder values.Our study is based on previous research and aims to describe and analyze whether the banks' reporting of social responsibility regarding their working conditions and product contributes to greater media exposure. Furthermore, this study aims to describe and analyze how the underlying factors of the bank size, diversification and decentralized decision-making affect the sustainability reports subcategories: product responsibility and labor practices and decent work.The study includes sustainability reports from 110 banks in the GRI database. Data for five variables was collected and compared with the variable media exposure, defined as the number of hits for the banks in Googles search engine for news. The variables used in the study of banks are: reporting of labor practices and decent work, product responsibility reporting, size, decentralization and diversification. The results of the study demonstrate thata more detailed reporting of product responsibility contributes to the bank gaining more media attention. Furthermore, the result shows that extent of the product reporting is influenced by the bank´s size and diversification. The results of the study also show that the bank's reporting of employment does not contribute to increased media exposure. However, the results reveal that if the organization applies more decentralized decision-making, it is more likely that the bank reports on the social responsibility for working conditions to a greater extent.

Course: Master Thesis in Business Administration Institution: Business School at Linneus University in Växjö Authors: Nadja Muftic and Donika Ombashi Supervisor: Karin Jonnergård Examiner: Fredrik Karlsson Title: Integrated reporting  - The glass half full or half empty? Background: Integrated reporting is the latest framework in the reporting world and intends to integrate financial and non-financial information into one single report. Through the <IR> framework, the integrated report aims to describe how business strategies, corporate governance and performance create value over short, medium and long-term perspective. The integrated report has gained enthusiasm and attention in media and among experts in Sweden. Despite the good presentation of integrated reporting, there are only a few companies in Sweden that publish integrated reports in accordance with the <IR> framework. The discourse, the overall discussion, about the phenomenon is therefore interesting to examine among companies in Sweden. Purpose: The purpose of this thesis is to study the discourse of integrated reporting among experts in Sweden and the relevance of the discourse amongst Swedish companies. Furthermore, we also intend to explain the circumstances that affect the relevance between the discourse and the companies. Method: This thesis consists of two studies; a first study that examines the discourse on integrated reporting developed by experts in Sweden and a second study that examines the relevance of the discourse amongst Swedish companies. A qualitative approach is the basis of the two studies, in which the collected material has been obtained through semi-structured interviews. The expert’s discourse has been processed through a critical discourse analysis and the material from the companies has been processed through a content analysis. Conclusion: The conclusion is that the discourse has a low relevance amongst companies in Sweden at the moment. However, the identified circumstances that explain the relevance indicate that the phenomenon may spread more in the future. / Kurs: Examensarbete Civilekonomprogrammet Lärosäte: Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Nadja Muftic och Donika Ombashi Handledare: Karin Jonnergård Examinator: Fredrik Karlsson Titel: Integrerad rapportering – Glaset halvfullt eller halvtomt? Bakgrund: Integrerad rapportering är det senaste inom rapporteringsvärlden och avser att integrera finansiell- och icke finansiell information till en enskild rapport. Genom ramverket <IR> ämnar den integrerade rapporteringen beskriva hur företagsstrategier, styrning och prestationer skapar värde över kort, medellång, och lång sikt. Den integrerade rapporteringen har erhållit entusiasm och uppmärksamhet i media och bland experter i Sverige. Trots den goda framställningen av integrerad rapportering finns det idag i Sverige ett fåtal företag som publicerar integrerade rapporter enligt ramverket <IR>. Diskursen, den samlade diskussionen, kring fenomenet är därmed intressant att undersöka på företagsnivå. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera diskursen om integrerad rapportering bland experter i Sverige och vilken relevans diskursen har på företagsnivå. Vidare ämnar vi även förklara omständigheter som påverkar om det finns en relevans eller inte mellan diskurs och företag.               Metod: Denna uppsats utgörs av två studier; en första studie som undersöker den diskurs om integrerad rapportering som framkommit bland experter i Sverige och en andra studie som undersöker diskursens relevans på företagsnivå. En kvalitativ forskningsansats ligger till grund för båda studierna där det insamlade materialet har erhållits genom semistrukturerade intervjuer. Experternas diskurs har bearbetats genom en kritiskdiskursanalys och materialet från företagen har bearbetats med hjälp av en innehållsanalys. Slutsats: Slutsatsen dras att diskursen har en låg relevans på företagsnivå i Sverige i nuläget. De identifierade omständigheterna som förklarar relevansen tyder dock på att fenomenet kan få en större utbredning i framtiden.

Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet har blivit ett växande samtalsämne och ett ökat tryck på hållbarhet har lett till att ett lagkrav har tillsatts för att företag ska redovisa hållbarhet i årsredovisningen. Bland annat har GRI tagit fram riktlinjer för en tydlig struktur för hållbarhetsredovisningen men problemet är att företaget jobbar med olika intressenter och använder sig av olika indikatorer vid redovisningen vilket i sin tur gör det svårt att jämföra olika hållbarhetsredovisningar med varandra. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska börsnoterade företag presenterar i sina hållbarhetsrapporteringar. Vidare är syftet att bidra till en ökad förståelse kring hur olika företags hållbarhetsrapportering skiljer sig åt innehållsmässigt både över tid och mellan branscher. Studiens svarar bland annat på frågeställningen om kring hur innehållet i hållbarhetsrapporterna har förändrats mellan 2015 och 2020. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomförs en kvantitativ innehållsanalys på totalt tjugo olika företags hållbarhetsrapporteringar. I studien valdes granskning av börsnoterade företag från fyra olika branscher, totalt fem företag från varje bransch. För innehållsanalysen används ett kodningsschema som skapats utifrån kategorierna ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kategorierna är tagna från Triple Bottom Line. Analysen genomförs som en kvantitativ analys enligt ordmetoden och observerar samt markerar begrepp och ord som kan kopplas till kategorierna i kodningsschemat. I studien undersöks även ifall det finns någon statistiskt signifikant korrelation mellan antalet sidor som företagen presenterar och antalet observationer som gjorts. Empiri och slutsats: Resultatet från studien tyder på att företagens fokus i redovisningen har skiftat från social hållbarhet 2015 till att den miljömässiga hållbarheten istället är den kategori som presenteras mest frekvent 2020. Innehållsmässigt i företagens redovisning är det i princip samma begrepp som används de båda åren. Det är endast inom den miljömässiga kategorin som nya begrepp eller att vissa miljömässiga delar har blivit ett större avsnitt i företagens rapportering. Från studien är den största skillnaden mellan åren omfattningen av företagens redovisning, antalet observationer och sidor ökade från 2015 till 2020. Korrelationen mellan variablerna visar även statistisk signifikans. / Background and problem discussion: Sustainability has become a growing topic of discussion and an increased pressure on sustainability has led to a legal requirement being added for companies to report sustainability in the annual report. Among other things, GRI has developed guidelines for a clear structure for sustainability reporting, but the problem is that the company works with different stakeholders and uses different indicators in the reporting, which in turn makes it difficult to compare different sustainability reports with each other.     Purpose and question: The purpose of this study is to investigate what Swedish listed companies present in their sustainability reports. Furthermore, the purpose is to contribute to an increased understanding of how different companies' sustainability reporting differs in content both over time and between industries. The purpose of the study is also to answer the questions about how the content of the sustainability reports has changed between 2015 and 2020.    Method: To answer the study's question, we carry out a quantitative content analysis of a total of twenty different companies' sustainability reporting. In the study, we have chosen to examine listed companies from four different industries, a total of five companies from each industry. For the content analysis, we will use a coding scheme that we do ourselves where we start from the categories economically, environmentally, and socially. The categories are taken from the triple bottom line. The analysis is performed as a quantitative analysis according to the word method where we observe and mark concepts and words that we link to the categories in our coding scheme. The study also examines whether there is any statistically significant correlation between the number of pages that companies present and the number of observations made.     Empirical data and conclusion: The results from the study indicate that the companies 'focus in the report has shifted from social sustainability in 2015 to that environmental sustainability is instead the category that is presented most times in 2020. In terms of content in the companies' accounts, the two concepts are used in the same way. the years. It is only in the environmental category that we find new concepts or that certain environmental parts have become a larger section in the companies' reporting. From the study, what distinguishes most between the years is the scope of companies' accounts, the number of observations and pages increased remarkably from 2015 to 2020. The correlation between the variables also shows statistical significance.

Tidigare forskning har endast fokuserats på företag med begränsningen LargeCap och i denna studie studerar vi vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital. Studiens resultat visar på ett liknande trendmönster med tidigare studier som enbart har analyserat LargeCap företag.   Syftet med studien är att undersöka vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital, med insamlad data från svenska börsnoterade företag. För att bemöta syftet har litteratur från tidigare forskning och empiriska data från urvalsföretagens årsredovisningar för 2014 samt 2018 använts. Till följd av detta kunde en frågeställning skapas: vilka delar av intellektuellt kapital är det börsnoterade företag redovisar?   Studien visar på att MidCap företag följer samma trend i rapporteringen av intellektuellt kapital som LargeCap företag. Resultatet visar dock på en lägre frekvens av rapporteringen i MidCap företag jämfört med tidigare studier om LargeCap företag.   Studien har bidragit till ett nytt teoretiskt perspektiv för att illustrera företags rapportering av intellektuellt kapital. Studien har bidragit till att skiljaktigheten i företagens rapportering inte är beroende av storleken för att bedöma ett rapporteringsmönster. Ett empiriskt bidrag är att studien har tillfört en ny tillämpningsgrupp i en befintlig teori och det praktiska bidraget är att intressenter informeras om vilka delar företag rapporterar om intellektuellt kapital samt hur företag kan använda denna studie till att anpassa rapporteringen av intellektuellt kapital. / Previous research has solely been focusing on companies with the restriction LargeCap and in this study we have studied what MidCap companies report regarding intellectual capital. The study results show a similar pattern with previous studies that has only analysed LargeCap.   The purpose of this study is to examine what MidCap companies reports about intellectual capital, with collected data from Swedish listed companies. To meet the purpose has literature from previous research and empirical data from the sampled companies' annual reports from 2014 and 2018 been used. Due to this could an issue be established: which parts of intellectual capital are the listed companies reporting?   The study of MidCap companies follows the same pattern in the reporting of intellectual capital as LargeCap companies. However, the result shows a lower frequency of reports in MidCap companies in relation to previous research about LargeCap companies.   The study has contributed to a new theoretical perspective to illustrate companies reporting regarding intellectual capital. The research has contributed to differences in companies reporting are not dependent on the size to assess a reporting pattern. An empirical contribution is that the study has brought a new sample group for an existing theory and the practical contribution is that the stakeholders are getting informed which parts of intellectual capital companies are reporting and also how companies can utilize this study to adjust their reporting of intellectual capital.

Idag styr och planerar de flesta organisationer i någon form, det gäller både den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sätt och modeller man kan använda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast från centrala direktiv som t ex en affärs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmål, avkastnings mål etc. Styrningen kan baseras på mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via någon form av systemstöd men ibland endast med hjälp av Word- och Exceldokument. Gemensamt för alla styrmodeller är att de kräver en uppföljning och rapportering för att kunna göra någon nytta. Detta projekt uppstod genom en förfrågan om projektets ämne passade ihop med företagets behov av aktuell information kring hur företag och organisationer styr och planerar sin verksamhet och vilka systemstöd som används för detta ändamål. Projektet var ett uppdrag hos företaget Konsultnet Scandinavian AB. Mitt uppdrag var att hjälpa företaget med att arbeta fram en analys av de trender som finns inom verksamhetsstyrning både inom näringslivet samt offentlig sektor. I uppdraget ingick att analysera hur verksamhetsstyrning sker rent praktiskt och vilka systemstöd som används för detta ändamål. Detta projekt innefattar både ett verksamhetsperspektiv och ett systemperspektiv. Resultatet av uppdraget skall vara till hjälp för företaget i arbetet med att utveckla ett nytt systemstöd för budget, prognos och verksamhetsplanering. Metoden som använts för inhämtning utav information, är i form av både enkäter och intervjuer. Tanken med enkäterna var att i första hand få en grundläggande information om organisationernas verksamhetsstyrning och vilka systemstöd de använde sig av inom den finansiella och operativa planeringen. Efter att ha fått en grundläggande syn på de organisationer som besvarat enkäten analyserades svaren, vilket resulterade i from utav följdfrågor. Eftersom projektet var tidsbegränsat fanns inte möjligheten till att gå vidare med alla organisationer. Istället valdes ett antal organisationer bestående av både offentliga och privata för att gå vidare med följdfrågor, det vill säga intervju. Detta arbete har framtagits genom användning av en lättrörlig metod, det vill säga en metod som ger stöd till att vara anpassbar och även flexibel efter de varierande arbetsförhållandena som uppstår under projektets gång. Denna lättrörliga metod bestämdes redan vid början av arbetet. Metoden kallas för EBREM (Event-Based Requirement Elicitation Method) som inriktar sig för att identifiera eventuella risker som kan framkomma kring arbetsprocessen. Slutsatsen som jag kommit fram till inom detta arbete är att det finns en varierande syn på vad verksamhetsstyrning egentligen innebär och hur styrningen ska ske rent praktiskt. Det som har varit väldigt gemensamt hos enkätföretagen är deras uppföljning utav finansiella planer. / Today, most organizations control and plan in some way, this yields both for the private sector as well as the public sector. There are different ways and models which can be used to control an organization, for example through balanced scorecard. Control is usually launched from central directives, such as business/operational plan, budget, forecast, performance, yield goals etc. Control can be based on more or less complex control models and is handled usefully via some form of system, but sometimes just with help of Word – and Excel – documents. Common to all control models is that they require a follow up and reporting in order to do any good. This project arose by that the request about the topic of the project matched the company´s need for timely information about how companies and organizations control and plan their activities and the support systems that are used for this purpose. The project was a mission from the company, Konsultnet Scandinavian AB. My mission was to help the company to develop an analysis of the trends that are in performance management both in business and the public sector. The assignment was to analyze how performance management is practical and which support systems are used for this purpose. This project was screened both a business perspective and a system perspective. The mission will be a help to the company in the process of developing a new system for budgeting, forecasting and business management. The methodology used for collecting and analyzing information, is in the form of both surveys and interviews. The idea of the survey was to get basic overview information about other organizations performance management and the system support they use within their financial and operational planning. After getting a basic knowledge from the organizations who had answered the survey, an analysis took place which resulted in supplementary questions. Since the project work had a deadline, it was not possible to proceed with all of the organizations. Instead, a number of organizations were chosen, including both private and public organizations. This project has been developed using an agile method, which gives support to be adaptable and flexible to the varying working conditions which takes place during the project. This agile method was decided in the beginning of this work. The method is named EBREM and stands for (Event-Based Requirement Elicitation Method) which focuses to identify any risks that may emerge around this work. The conclusion which I have reached in this work is that there are a variety of views on what performance management really means and how management should be done in practice. What has been very common in survey companies is their follow-up of total financial plans.

Stakeholders have for the past few years been interested in organizations' impact on sustainability, where economic, environmental, and social issues are prioritized. In 2017, the Annual Reports Act was amended. It now requires companies that meet the criteria to report their CSR activities and impact on sustainability-related issues annually. There is a growing demand and expectation for companies to take responsibility for actions that may negatively impact the society in which they operate. However, critics point out that sustainability reports could be used as a marketing tool for corporations to construct a beautified image of themselves. A corporation's social responsibility is a significant challenge for the business, as it requires them to adapt to society's expectations, which is why the amendment was implemented. Hence, the purpose of this thesis is to contribute to theory on CSR and sustainability reporting by evaluating how mandated reporting has affected the content of Swedish companies' sustainability reports. The thesis includes two different content analyses, one quantitative and one qualitative. The quantitative content analysis showcases the change in the frequency of sustainability-related keywords in sustainability reports, while the qualitative content analysis focuses on more in-depth content developments. The study concludes that there is a strong correlation between the amendment taking legal force and the improvement of all selected companies' sustainability reports. There has been a significant increase in the social and environmental dimensions, while the economic dimension is consistent throughout the period. Lastly, the study also concludes that mandatory reporting improves the information and content communicated in the sustainability reports to relevant stakeholders.

The assessment of the environmental and social impact of companies could be a key lever towards amore sustainable society. The aim of this report is to develop a quantitative approach based onmulti-criteria decision-making methods for organizations to conduct a corporate social responsibility materiality analysis. Through a literature review, a knowledge gap was identified on practical methods to implement a materiality analysis that meet non-financial reporting requirements.Therefore, the features of such a method were identified and a method combining analytic hierarchy process and failure modes and effects analysis was offered. The method was then used within a company in order to illustrate how the method should be applied in practice and to assess its application. The analytic hierarchy process was used to determine the relative weights of three criteria: risk, opportunity and influence on stakeholders’ assessments & decisions. Assessment scales were created for three failure modes and effects analysis indices for the criteria of risk and opportunity: severity, occurrence and control. A unique value can then be calculated for each corporate social responsibility issue in order to identify the material ones. The application of the methodology to a company underlined a few critical factors to be further investigated, in particular the quantification of the scales used for assessment and the selection of stakeholders. / Bedömningen av företagens miljöpåverkan och sociala effekter kan vara en nyckelhävarm mot ett hållbart samhälle. Syftet med denna artikel är att utveckla ett kvantitativt tillvägagångssätt baserat på beslutsfattningsmetoder med flera kriterier för organisationer att utföra en väsentlighetsanalys av företagets sociala ansvar. Genom en litteraturöversikt identifierades kunskapsgap om praktiska metoder för att genomföra en väsentlighetsanalys som uppfyller icke-finansiella rapporteringskrav. Därför identifierades funktionerna i en sådan metod och en metod som kombinerar analytisk hierarkiprocess och feleffektsanalys erbjuds. Metoden användes sedan inom ett företag för att illustrera hur metoden bör tillämpas i praktiken och för att bedöma dess tillämpning. Den analytiska hierarkiprocessen användes för att bestämma de relativa vikterna för tre kriterier: risk, möjlighet och inflytande på intressenternas bedömningar och beslut. Utvärderingsskalor skapades för tre feleffektsanalysindex för kriterierna för risk och möjlighet: allvarlighetsgrad, förekomst och kontroll. Ett unikt värde kan sedan beräknas för varje företags sociala ansvar för att identifiera de materiella.Tillämpningen av metodologin på ett företag underströk några kritiska faktorer som ska undersökas ytterligare, särskilt kvantifieringen av skalorna som används för bedömning och urvalet av intressenter.