Nedåtgående klassresor är ofta frånvarande inom klassforskning, trots att detta är en realitet för många högutbildade invandrade i Sverige. Denna studie syftar därför till att lyfta fram högutbildade utrikes födda svenskar och deras levda erfarenheter av att genomgå nedåtgående klassresor i Sverige, och vidare undersöka dels hur de hanterar sin nya klassposition, dels hur deras erfarenheter kan förstås i förhållande till olika maktordningar och o(jäm)likhetsskapande strukturer i samhället. Empirin är insamlad genom kvalitativa intervjuer med 14 personer, i åldrarna 35 till 65 år, som genom migration till Sverige genomgått nedåtgående klassresor. Teorin tar avstamp i fenomenologi, intersektionalitet och klassteori. Empirin analyseras med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden Interpretative phenomenological analysis. Resultatet visar att deltagarna inte bara upplever att de från tidiga år blev uppmuntrade av sina föräldrar att vidareutbilda sig efter gymnasiet, utan att de också fått lära sig att ta för sig i livet. Medelklasstillvaron i ursprungslandet präglades av handlingsutrymme, såväl socialt som på arbetet. Som nya i Sverige upplevde dock många deltagare att de, till skillnad från i ursprungslandet, var tvungna att förlita sig på omgivningen för vägledning, och att värdet på deras utbildningar diskvalificerades till följd av strukturer av rasism och sexism. Inte bara statliga myndigheter utan också företrädare för högskolor uppmanade deltagare att söka andra arbeten än vilka de är utbildade för. I brist på alternativ på arbetsmarknaden upplever många deltagare att de tvingats ”nöja sig” med en lägre klassposition i Sverige, vilket för vissa inneburit att de tvingats ta arbeten präglade av exploatering och slitsamma arbetsförhållanden. Trots att den nya klasspositionen inneburit svårigheter för deltagarna använder vissa deltagare svårigheterna som en strategi för att omdefiniera sin position. Genom att göra motstånd mot arbetsplatsers exploatering av invandrad arbetskraft, eller genom att betona värdet och vikten av arbetet de utför, använder deltagarna sina handlingar och nya arbeten för att omdefiniera värdet på sina nya klasspositioner i Sverige.

The theme of this qualitative bachelor thesis in social work is racial profiling. We have chosen to highlight a specific case in the news media which became heavily debated and sparked discussions whether or not racial profiling is used and applied by Swedish security guards, creating different discourses in various newspaper articles. The thesis has investigated which discourses have been prevalent in news media and what different values and opinions they have voiced using discourse analysis and postcolonial theory. Our findings show that the discourses have mainly considered the side of the security guards in general and that most articles reporting about the events where neutral or siding with the security guards. Some articles where siding with the alleged victim of racial profiling, mainly the debate articles, calling the event a clear example of racism and racial profiling. We also found that many of the articles described the alleged victim with lacking details both about her as a person and the event itself. Our conclusions are that the discourses about the event may suggest that some racist structures can be found among them. Especially regarding the discourses surrounding the alleged victim.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt.</p><p>Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk. Informanterna menar dock att de trots dessa omständigheter uppträder korrekt i mötet med allmänheten.</p><p>Studien visar via en postkolonial analys hur väktaren skapar bilden av ”de andra” genom att tillskriva personer ur dessa ”problematiska” grupper en lägre moral samt negativa stereotyper. Även det faktum att ”de andra” framställs som en homogen grupp bidrar till detta.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt. Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk. Informanterna menar dock att de trots dessa omständigheter uppträder korrekt i mötet med allmänheten. Studien visar via en postkolonial analys hur väktaren skapar bilden av ”de andra” genom att tillskriva personer ur dessa ”problematiska” grupper en lägre moral samt negativa stereotyper. Även det faktum att ”de andra” framställs som en homogen grupp bidrar till detta.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras. - Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism? - Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem. Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor. Hur väljer skolor att arbeta förebyggande? Vad anser de vara framgångsrika strategier? Respondenterna har i undersökningen presenterat strategier som de anser vara framgångsrika samt argument för dem. Strategierna baseras på erfarenhet, skolans praxis, vetenskapliga modeller samt värderingar. Detta tyder på att de har goda argument för val av strategi.

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen växt, i såväl styrka som mängd. Främlingsfientliga och rasistiska stereotyper används ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre språk (Ekman 2011:2). Syftet med denna studie var att ta reda på hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett främlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter från etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förståelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginläggen. Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrån kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). Vårt material bestod av 9 stycken blogginlägg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlägg på bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlägg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mångkultur med tre inlägg i varje kategori. Samtliga blogginlägg fokuserar på invandrar-och invandringsrelaterade frågor och består av reproducerade och remedierade nätartiklar från etablerade mediekanaler. Studien visar att det råder en explicit gränsdragning mellan ”vi” (den vita infödda svensken) och ”de Andra” (invandraren) då grupperna representeras på olika premisser. De röster och aktörer vi har tolkat på bloggen är överlag subjektiva där frågor som rör invandrare och invandring beskrivs ur ett missgynnat och fientligt perspektiv. Bloggen kan identifieras som en explicit främlingsfientlig diskurs där inläggens författare och kommentarsdeltagare producerar och remedierar en stereotypifiering och gränsdragning av ”de Andra”.

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.

Denna uppsats handlar om förekomsten av Antisemitism i den svenska s.k. Vit makt-musiken. Uppsatsens syfte är att kartlägga förekomsten av antisemitism i tre vit makt- band: Pluton Svea, Storm och Dirlewanger. Analysen sker genom att texterna till två album av varje band studeras. Metoden är både kvalitativ som kvantitativ och bland annat så undersöks olika typer av antisemitiska uttalanden som därefter nivåsätts enligt en, av författaren, modifierad skala konstruerad av forskaren John C.G. Röhl. Resultatet av denna undersökning visar att antisemitism är ständigt närvarande i denna musikstil. Dock tar den sig olika uttryck beroende på vilket band det gäller. I de album som är producerade under 2000-talet tycks även en viss nedtoning av den våldsammaste formen av antisemitism kunna ses.

<p>Etnisk diskriminering är ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan några år tillbaka utreds också diskrimineringstendenserna från statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens särskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som i längden är ohållbart. Med ständigt växande minoritetsgrupper och framväxten av ett allt-mer multietniskt samhälle i Sverige är det därför viktigt att så snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekämpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mång-fald och jämlikhet.</p><p>Denna uppsats tar sin utgångspunkt i invandrarhistoriken som är den största bidragande faktorn till att Sverige idag är multietniskt. Sedan löper uppsatsen vidare genom att med hjälp artiklar, litteratur, utredningar, rapporter m.m. visa hur diskrimineringen ser ut idag, var den förekommer, vilka förklaringar den har samt att påvisa åtgärdsbehovet. Mycket av detta faller givetvis inom ramen för den existerande samhällstrukturen och en mängd teori-er finns om hur både rasism och diskriminering yttrar sig.</p><p>I litteraturen beskrivs diskrimineringen som ett strukturellt problem där alla samhällsnivåer är inblandade, vilket förstås innebär att det krävs stor kraftsamling på alla områden mot diskriminering. Jag menar här att en mycket god bas för att finna felen samt föreslå riktlin-jer för fortsatt antidiskrimineringsarbete bör starta på individnivå. Uppsatsen fortsätter där-för naturligt genom att resultaten av en intervjuserie som gjorts vid Högskolan i Jönköping presenteras och analyseras. Mot bakgrund av den teoribildning som läggs fram i början av uppsatsen dras sedan slutsatser baserade på befintliga teorier och resultat som de personer som intervjuats har redovisat.</p><p>Idag görs redan en hel del för att bekämpa etnisk diskriminering, men det är egentligen skrämmande lite med tanke hur vanligt fenomenet är. I december 2004 kom rapporter i media som visade att över en tredjedel av 4000 personer som tillfrågats svarade att de blivit diskriminerade, flera av dem systematiskt. Där lades också konkreta åtgärdsförslag fram på vad som behöver göras. Utvecklingen är dock mycket långsam och det finns ett brett miss-troende bland invandrade svenskar för att staten och samhället aktivt handlar för att stävja diskrimineringen.</p><p>I uppsatsen skisseras dels förslag på åtgärder som baseras på vad som kan bekräftas och vad som kan förkastas av de svar som intervjuserien gett, dels varför utvecklingen är så trögrörlig. Denna typ av problematik är komplex, men genom uppsatsens förlopp kommer grunden till problematiken klarlägga. Genom ett gediget fokus på individuella åsikter, upp-fattningar och erfarenheter läggs flertalet svarsalternativ fram.</p>

<p>Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en</p><p>historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna</p><p>i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.</p>