The aim of this paper is to examine how users of Grindr are experiencing and creating gender, ethnicity and race on the application. I interviewed six cis-male between the ages of 20-30 who were active on Grindr. I based my interviews and study on José Esteban Munoz theory on Queer and Queer Temporalities, Raewyn Connells theory on hegemonic masculinity and Sara Ahmeds theory on postcolonial feminism. I interviewed them about fetishisations connected to gender and the creating of masculinity on Grindr and how the construction of the application affect users and the way that they act on it. I also interviewed them about gender and the creating of masculinity connected to thoughts about anti-effeminacy. My informants expressed an ambivalence attitude towards Grindr, all of my informants talked about Grindr as a place to connect with other people and at the same time they talked about experiences of racism and femmephobia on Grindr.

Denna studie är baserad på 40 artiklar från nyhetskällorna Aftonbladets och Dagens Nyheter, där vi undersöker vilka språkliga mönster som framträder. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken diskurs som blir mest framträdande om invandrare i svenska massmedier och vilka egenskaper tillskrivs invandrare i svenska massmedier. I studien har artiklarnas innehåll analyserats för att få en djupare förståelse för i vilka sammanhang som invandrare framställs i svenska nyhetstexter. Teorier om socialkonstruktionismen, gestaltningsteori, stereotyper och rasism fick verka som analytiskt perspektiv och teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visar att invandrare mer ofta porträtteras negativt än positivt i svenska massmedier. Det sker också en kontinuerlig tillskrivning av egenskaper i form av stereotypa föreställningar. Dessa skildrar en bild av invandrare som utstötta, avvikande och kriminella. I   urvalsartiklarna kan vi se att det sker en tydlig differentiering mellan invandrare och svenskar, där de ställs i kontrast till en s.k. “svenskhet”. Resultatet visar också på en genomgående underliggande form av rasism som genomsyrar diskursen.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera tidigare forskning om främlingsfientlighet och rasism. Vi väljer att studera forskning om detta eftersom skolan har i uppdrag att motverka all form av främlingsfientlighet och rasism. Undervisningen i SO-ämnet syftar till att utbilda demokratiska medborgare med förståelse för de mänskliga rättigheterna. Studien syftar därför till att bidra med ökad kunskap för yrkesverksamma och framtida lärare genom att besvara frågeställningarna: Hur kan främlingsfientlighet och rasism yttra sig? Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism? Hur kan främlingsfientlighet och rasism förebyggas och vem har ansvaret för detta? På grund av begränsad tillgång av forskning om hur undervisning på området genomförs i grundskolan har vi valt att studera forskning i en mer generell kontext. Vi har därför valt att bädda in vårt valda ämne i en ämnesdidaktisk kappa där vi lyfter hur rasism och främlingsfientlighet skulle kunna knytas till en skolkontext och inte minst till undervisningen i SO F-3. Urvalet av de vetenskapliga artiklar som har bearbetats riktar sig mot både en nationell och internationell publik med fokus på främlingsfientlighet och rasism i Sverige. Resultatet har visat att främlingsfientlighet och rasism enligt tidigare forskning kan uttryckas i form fysiskt våld, verbala hot, utfrysning och diskriminering. De orsaker till att detta uppstår som forskningen lyfter är terrordåd, mediers påverkan, högerradikala partier och sociala faktorer. I den forskning vi analyserat tilldelas implicit ett antal aktörer som ansvariga för att rasism och främlingsfientlighet förebyggs och motverkas. Dessa aktörer är medier, partier, vårdnadshavare, skola och staten.

No description available.

This paper explores a hotly contested concept, namely ”cultural appropriation” (CA), in a Swedish context. In January 2019, Amanda Lind - a white woman with dreadlocks - was appointed the Minister for Culture. This event sparked a public debate about CA and race, unfolded in the media landscape and thus making for an intriguing examination of the discursive architecture of the debate. Designed as a case study, the purpose of this paper, then, is not to investigate CA in itself but rather to understand the discourses surrounding it; why the analytical focus is on the leading media outlets in Sweden given their position(s) of power. Thus, this paper is an attempt to consider CA from a critical standpoint. It does so by employing a critical discourse analysis (CDA) and drawing on the theoretical frameworks of Michel Foucault and postcolonial theory. Based on discourse analysis of a dozen editorials, CA is generally viewed from the lens of “inspiration” whilst ideas of “appropriation” are rejected, belittled and vilified. The analyzed articles also expresses a fair share of racism and discriminatory language along the lines of “Us and Them” discourses.

Denna studie har som syfte att beskriva hur Expressen och Dagens Nyheter rapporterat om hatbrott under år 2010, 2015 och 2020. I en andra delfråga undersöks i synnerhet den nyhetsjournalistiska rapporteringen om islamofobiska hatbrott under dessa år. Med hjälp av ett mångperspektivistiskt ramverk har journalistisk teoribildning om dagordning, gestaltning och medielogik behandlats genom kritiskt diskursanalytiska ramar med grund i Norman Faircloughs (1995) teoribildning. I ett tvärvetenskapligt grepp där kriminologiska och journalistiska forskningsfält möts operationaliseras studien utifrån en deduktiv ansats. Resultatet av denna kvantitativa innehållsanalys presenteras sedan i korstabeller. Resultatet visar att det skett en förändring i diskursordningen under de år som undersökts. Homofobiska hatbrott har länge dominerat den nyhetsjournalistiska arenan men vi ser nu att rasistiska och främlingsfientliga hatbrott dominerar det journalistiska innehållet alltmer under år 2020. En förändring har även skett när det kommer till brottets art. Tidigare har våldsbrott dominerat dagordningen men under år 2020 har Expressen och Dagens Nyheter skrivit markant mer om hets mot folkgrupp, uttalanden och skildringar. När det däremot kommer till islamofobiska hatbrott ser vi inga större förändringar under den period som omfattas i studien och de diskurser som tidigare forskning visar präglar nyhetsrapporteringen om islamofobi tycks reproduceras. Det är, oaktat detta, svårt att uttala sig om generella mönster då det sällan rapporteras om hatbrott gentemot muslimer. Vår slutsats är att nyhetsrapporteringen i Expressen och Dagens Nyheter är kontextuellt bunden till ämnen som dominerar dagordningen i övrigt där medielogik, gestaltning och inramning samverkar och reproducerar diskurser med vilka vi tolkar och förstår verkligheten. Expressen och Dagens Nyheters rapportering om hatbrott är inte heller inkluderande eller representativt i förhållande till antalet anmälda hatbrott i Sverige. Strukturella fördomar och normer tar sig uttryck i inte bara vad som beskrivs, utan hur det beskrivs.

Background: Racism is a structural system based on an ideology of inferiority, in which certain groups of people are considered less valuable than others. Ethnic discrimination means being discriminated because of your ethnicity. The nurses’ ethical code prescribes that patients should be treated with respect and empathy. According to Swedish law, no person should be treated unfairly in healthcare. Despite this, racism and ethnic discrimination occur in healthcare in Europe and can lead to ill health among those affected. Aim: The aim of this study was to explore patients' experiences of racism and ethnic discrimination in health care in Europe. Method: A literature review based on qualitative research. Ten articles were included, and the quality was deemed as high or moderate. These were retrieved through a database search in PubMed. Results: The results of this study showed that racism and ethnic discrimination occur in European health care. The results generated six different categories regarding how the experiences of racism and ethnic discrimination were experienced in healthcare. These were; language barriers, prejudices and generalization, downgrading, discrimination, not being taken seriously and mistrust of the system. Conclusion: Racism and ethnic discrimination in healthcare does not only lead to negative feelings among those affected but can also have devastating consequences for society and individuals. More studies are essential for understanding the problem. More training and information at work are required to help the healthcare workers to learn how to communicate and treat people in need of care equally. Keywords: Racism, ethnic discrimination, healthcare, experiences, Europe

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ungdomar i förorten Navestad i Norrköping förhåller sig till den stigmatiserande diskursen som svensk media upprätthåller om dem. Genom kvalitativa enskilda intervjuer har sex ungdomar fått dela med sig av sina erfarenheter. Därefter tematiserades deras uttalanden och presenteras i analysen genom två huvudteman: “Reaktionen mot den stigmatiserande diskursen”, “Tillhörighet, identitet, gemenskap och transnationella relationer”. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Erving Goffmans teori om stigma kombinerat med begreppet kulturell rasism, Pierre Bourdieu (1986) och Robert Putnams (2000) teori om socialt kapital och slutligen med begreppet transnationalism. Studiens resultat visar att ungdomarnas faktiska förhållanden skilde sig drastiskt från den stigmatiserande diskursen som svensk media upprätthåller om dem. Navestad och ungdomarna som bor där framställs antingen som brottslingar eller så framställs Navestad som ett farligt område. Detta har en negativ påverkan på deras möjligheter i livet. De upplever alienation, diskriminering och rasism. Ungdomarna beskriver sin förort som lugn, trygg, kärleksfull, en familjär plats och ett hem med solidaritet. Resultatet indikerar också̊ att alla ungdomar i undersökningen är involverade i gränsöverskridande relationer och aktiviteter i många former som skapar sociala nätverk och därmed skapar socialt kapital i Sverige dit de kan vända sig för stöd, solidaritet eller för att motverka den stigmatiserande diskursen som svensk media upprätthåller dem och deras bostadsområde.

From vague policies regarding racism to challenges within the classroom, from a lack of power to a lack of understanding, racism is constantly perpetuated throughout all the links of the education policy chain. This literature review examines reports and articles regarding racism within visual arts education, and the many ways that whiteness as a norm is produced, and reproduced both inside, and outside the classroom, and how racism can be counteracted. While teachers face challenges regarding both understanding the issue as well as how to negate it. Through systematic searches, deep reading, and analysis we’ve gathered articles and reports that answer our questions: what does racism look like within visual arts education? What are some ways to counteract it? Many articles suggest that while whiteness shapes and is shaped by the educational system on all levels, working with visual culture is a useful and powerful tool to counteract racism. It provides both students and teachers with an opportunity to critically reflect upon themselves, and their relationship to themselves, to others, and to society. It also provides a broader range of experiences to be represented within the classroom, and thus might offer inclusion, and visibility of issues in spaces where exclusion and invisibility might otherwise be the norm.

The studied phenomenon is that of police brutality against African Americans, along with the adjacent demonstrations and civil mobilizations that were born out of said phenomenon. This study set out to unveil the way in which Swedish print journalism has constructed the brutal beating of Rodney King and the death of George Floyd, along with the social response following those events. Other central questions have been: What discourses are present in the material, and how does the reporting relate to the protest paradigm? A critical perspective in accordance with Critical Discourse Analysis’ and Postcolonialism’s theoretical foundations has guided this study all the way from its developmental stages to its finalization. Carvalho’s (2008) analytical model, developed for critical discourse studies of journalistic texts, constitutes the methodological frame of the study.The results of the study can be summarized as follows:Heavy stereotyping is present in the material revolving around the LA riots, and an apparent fact is that the African American actors have had minimal input on the way they are constructed in the texts. Mainly political or other authoritative actors are present and heard in the material. The construction of the events has thereby been the product of the other, predominantly white, side of the social conflict, that reasonably wants to put itself in a good light while doing the opposite with their African American opposition. Considerable improvements are apparent since the King era but the flaws in the reporting are still obvious. A discourse of protesters as violent, unlawful individuals is still largely present in the material, although their social struggle is legitimized to a larger margin than in the past. In both King’s and Floyd’s case, opinionated journalism shows a tendency to break free from the dehumanizing patterns of reporting. The discourses present there are significantly more pro-protester and pro-social justice. iiThese results show the urgent need for future journalists to challenge the protest paradigm in their reporting, along with a need to consider and adapt to the underlying repressive effect that our journalistic traditions have on the medial representations of status-quo defying activism. Taking these findings into account is a necessary means to pave the way for a continually positive evolution of journalistic discourse.