Skolan är en av få institutioner som alla medborgare är tvungna att befinna sig i. Samtidigt framstår det som att skolan inte alltid lyckas med uppdraget att ge alla elever en likvärdig utbildning. Rasifierade barn och unga verkar möta en rad hinder och missgynnas systematisk under sin utbildningstid. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka hinder och dilemman det finns för lärare att hantera rasism i skolan samt att undersöka hur rasism kan förstås i en skolkontext. Fokus har varit att förstå lärares roller och förhållningssätt kopplat till rasism i skolan. Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie och utgår från sex internationellt publicerade artiklar och en svensk avhandling som sorteras med hjälp av tematisk innehållsanalys utifrån tre olika teman. Dessa tre teman, tillika perspektiv; det socialkonstruktivistiska, det utbildningssociologiska och det svenska perspektivet, ger sammantaget en mer mångfacetterad bild av hur problemet kan förstås. Resultatet visar att det kan uppstå svårigheter i att hantera rasism eftersom den ofta verkar i det dolda och kan vara svår att identifiera. Trots goda ambitioner om lika behandling verkar det dessutom som att lärare inte alltid lyckas med dessa uttalade målsättningar. Det grundar sig framförallt i en bristande förståelse för rasism som någonting större än direkt kränkande handlingar. Vi har funnit att lärare behöver en ökad kunskap om vilka uttrycksformer som rasism kan ta sig samt vilka konsekvenser den kan få, såväl på kort som lång sikt. Vi har även funnit att språkbruket har en viktig roll för hur rasism reproduceras, där de till synes vanliga interaktionerna döljer nedtryckande och sorterande strukturer.

Uppsatsens huvudsyfte är att analysera hur rasism utformas och problematiseras inom de politiska partiprogrammen för att förstå hur problemet framställs och vilka underliggande antaganden som finns. Studien ämnar också visa på de makthierarkiska kopplingar som finns i samhället och hur det finns ett samband mellan förtryck mot icke-vita och andra förtryckta grupper i samhället.    Genom att undersöka begreppet hudfärg i relation till rasism analyseras vilka föreställningar inom problemformuleringen som ligger till grund för inkludering/exkludering av hudfärgsrasism. Genom att studera riksdagspartiernas partiprogram ämnar uppsatsen analysera hur de framställer och lyfter fram problematiken för den rasism som finns i samhället. Till hjälp används Carol Bacchis analysverktyg (What’s the problem represented to be) som gör att förståelse för underliggande och förgivettagna budskap kan framträda. Med hjälp av Bacchis policyanalytiska frågeställningar uppfylls studiens syfte och gör analysen möjlig. Då Bacchi har både teoretiska och metodologiska utgångspunkter ligger hennes synsätt till grund för båda dessa delar som kompletteras med andra forskare för att skapa ett bredare perspektiv på uppsatsen. Resultatet presenteras sedan utifrån tre identifierade teman: Utanförskap, Hudfärg och Strukturer. Med hjälp av tre teoretiker: Bacchi, Essed och Ahmed, drogs slutsatser kring analysen om att de föreställningar som ligger till grund för om partiet inkluderar eller exkluderar hudfärgsrasism är beroende på hur de ser på problematiken. Vissa partier (V & S) inkluderar hudfärg i de strukturella sammanhang som de anses ligga till grund för problematiken. Andra partier (C, L & M) lägger ett betydligt större fokus på invandring och nyanlända i relation till utanförskap skapat av strukturella problem inom arbets- och bostadsmarknaden som den största problematiken bakom rasism.

Despite abundant evidence of structural/institutional discrimination and racism throughout the Swedish society, these conditions have so far not attracted much interest within library and information science in Sweden. Significantly more interest has been devoted to research, as well as reports by practitioners, on the integration of ”immigrants”. The aim of this paper is to examine how library discourses on integration of ”immigrants” affect the understanding of– and the approach to – racism. I have taken on this task by performing a discourse analysis, specifically Carol Bacchi’s ”What’s the problem represented to be” (WPR)-approach. The empirical material analyzed is a report on integration produced within the National Library of Sweden’s work with the national library strategy (Nationella biblioteksstrategin). Drawing on postcolonial and intersectional critiques, as well as critical library and information science research, I interrogate the problem representations, the production of ”Swedishness” and the silences around racism in this report on integration. In my analysis, I show that structural/institutional discrimination and racism is made invisible through two particular discourses on integration. I have named these two discourses ”the problem discourse” (problemdiskursen) and ”the helper discourse” (hjälpardiskursen). These two discourses constantly locate ”the problem” with the ones who are to be ”integrated”. Libraries are portrayed as institutions able to help the problematic ”Others”, for example through teaching them ”modern values”. In effect, issues such as housing and working  life discrimination, increasingly restrictive migration policies and the reproduction of colonial representations of ”the Other” are made irrelevant within these discourses – and ”Swedishness” is (re)produced as an unproblematic norm. My results show that the integration discourses not only make discrimination and racism invisible – in fact they uphold a racist discourse. Finally, my results confirm the findings by several North American LIS researchers, who have shown that library discourses on diversity, multiculturalism and integration prevent the library field from addressing issues of discrimination and racism.

The aim of this thesis is to study the views of public librarians on the subject of controversial video games and how they work with them at the library. The purpose of the study is to answer these questions: What content is controversial in video games according to the librarians? How do the librarians handle the controversial games at the library? Does it exist a conflict between the users and the librarians about the controversial video games? Is it possible to see any underlying reasons or tendencies in the librarians answers? Five qualitative interviews were performed to answer these questions and the collected data was analyzed using the terms, value rationality and instrumental rationality which were collected from a theory by Geir Vestheim. The results showed that the librarians see violence, sexism and racism as controversial content in video games. They handle the games at the library by limiting the access for children with age limits and by not buying the most controversial games in some cases. According to the librarians there aren’t many conflicts with the users on the issue. The underlying tendencies in the librarians view on video games with controversial content shows signs of both value rationality and instrumental rationality. / Program: Bibliotekarie

In the autumn of 2012 a debate started in Swedish media about racial stereotypes and content in children's literature. Some voices wanted to weed out titles such as Tintin i Kongo (Tintin in the Congo) and the character Lilla hjärtat from Liten Skär och alla Brokiga (Little Pink & Brokiga), while others claimed that it was against our freedom of speech. In this essay I intend to interview librarians to find out if and how the debate has affected their work with purchase and weeding. I will also analyze their purchase policy to find out if it mentions racism and how the policies are applied in practice. As theory I'm using Strömbergs theory regarding three aspects of racism and Klassons theory about three different kinds of librarian roles. Do the librarians take the guardian role, the dialog role or the marketing model? / Program: Bibliotekarie

<p>Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.</p><ul><li>Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund?</li><li>Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället?</li><li>Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? </li><li>Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället? </li></ul><p>       För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 – 24 år i olika skolor. När resultatet<strong> </strong>av enkäterna var sammanställda valde vi att ha en fokusgrupp med fyra deltagande<strong> </strong>som hade deltagit i enkätundersökningen. Syftet<strong> </strong>med att ha en fokusgrupp var att få en fördjupad kunskap om vissa svar kring rasism och diskriminering. Vårt resultat i studien visade att ungdomar med utländsk bakgrund, blir diskriminerade ute i samhället utav skolan, polisen, socialtjänsten, i affärer, på arbetsplatser samt på andra platser i samhället som till exempel på bussen. Dessa slutsatser stärktes och jämfördes sedan med tidigare forskning i en analysdel, samt en avslutad diskussion.<strong></strong></p>

<p>Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism. Jag hoppas att skolorna i framtiden arbetar mer aktivt och följer de riktlinjer som finns i styrdokumenten för att motverka rasism och nazism.</p>

<p>Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.</p><p>I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Resultatet tyder på att främlingsfientlighet uppfattas av religionslärarna som en rädsla för det som anses vara annorlunda oss själva och rasism som en hierarkisk indelning av folkgrupper i olika raser. Vidare visar resultatet att lärarna anser att religionskunskapsämnet har en viktig roll vad gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att ämnet inte har ett mer specifikt uppdrag och ansvar än övriga skolämnen. Att öka elevernas kunskaper och förståelse samt främja en stabil grund hos eleverna ser lärarna som religionskunskapsämnets roll. De strategier som religionslärarna uppger att de tillämpar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism är framför allt diskussion med eleverna, men även att i undervisningen utgå från ett aktuellt problem, tydliggöra likheter mellan olika kulturer och religioner samt att läraren visar sig vara en god förebild för eleverna. Slutligen uppvisar resultatet att lärarna inte planerar sin religionsundervisning med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att de flesta lärarna ändå anser att de arbetar med detta i stor utsträckning då det genomsyrar all undervisning de bedriver.    </p>