Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares uppfattningar om lässvårigheter i grundskolans tidigare år. Vidare syftar studien även till att undersöka hur lärare stödjer eleverna utifrån deras behov samt vilka tillvägagångssätt de använder sig av för att upptäcka lässvårigheter i tid. För att utföra studien har en kvalitativ intervju genomförts med sju verksamma lärare, varav en av dem är verksam i förskoleklass. Resultatet tyder på att det finns många faktorer som påverkar elevers lässvårigheter. Det kan bero på att elever inte har en fonologisk medvetenhet, saknar god ordavkodning eller saknar inre eller yttre motivation. Fortsättningsvis kan det även bero på att någon form av diagnos, så som dyslexi, påverkar elevens läsförmåga. En viktig faktor som tas upp i studien är att elevers problem med läsning aldrig ser likadana ut.  Alla behov ser olika ut och det är lärarens uppgift att hitta en lösning och kunna stödja elevernas fortsatta väg mot inlärning. Slutligen har ytterligare en viktig faktor framkommit av studien, nämligen att en lärare aldrig skall kunna bli överraskad över att en elev visar sig ha lässvårigheter. Det är snarare något de redan skall ha jobbat med för att upptäcka svårigheterna så tidigt som möjligt i undervisningen. / This is a qualitative study with the purpose of examining teachers’ perceptions of reading difficulties in elementary school. Furthermore, the purpose is to examine how teachers support their students based on their needs, as well as what different approaches they use to detect reading difficulties. To examine this, qualitative interviews have been performed with seven active teachers, one of them being active in elementary school. The result that emerged from the study is that there are many factors that affect students with reading difficulties. It can depend on the students not having a phonological awareness, lack of decent word decoding and/or lack of intrinsic or extrinsic motivations. Additionally, it can depend on a diagnosis, such as dyslexia, being involved. An important factor that is brought up in the study is that problems with students’ reading never look the same. Everyone’s needs are different, and it is the teachers’ duty to find a solution and support the students in their continued process of learning. Finally, another factor that has emerged through this study is the fact that a student’s reading difficulties should never come as a surprise as it ought to be the teachers aim to discover reading difficulties as early as possible.

The aim of the study was to explore how the decoding ability of pupils with reading difficulties was influenced by an intervention in decoding. The study was conducted with two different methods, BrAvkod and Trugs, that have been developed to train pupils reading ability. The study is based on a quantitative method of quasi-experimental design that gave the opportunity to compare the results of two groups: one intervention group and one control group, with pupils from grade three. There were ten pupils in each group. The intervention was conducted for 6 weeks, 4 days a week along with pre- and post-tests. A qualitative approach was also chosen in form of a questionnaire interview, to find out how the pupils experienced working with the methods. The results showed positive effects of intensive exercise with BrAvkod and Trugs. Hence, all pupils in the intervention group increased the test results regarding there decoding ability. As to the pupils´ evaluations about how they experienced working with the two different methods, a positive attitude emerged. Although the methods differ widely, Bravkod and Trugs were valued equally good by the pupils. In conclusions pupils´ decoding ability benefits from intensive training that is varied and combines group and individual sessions.

In today’s school, reading difficulties are a common problem which must be attended to at an early stage for the good of the pupils. The aim of the study was to investigate how ten teachers describe their teaching strategies for pupils with reading difficulties in grades 1–3. Motivation is also examined as a central part of the study. To answer the questions posed by the study, interviews were conducted, compiled and analysed on the basis of sociocultural and motivation theories. Previous research serving as a foundation for discussion concerned early literacy, reading difficulties, perspectives on learning to read, and the teacher’s role. The conclusions that can be drawn from the results show that it is essential for the teacher to find the right level for all pupils, and the teacher should be there all the time as a support for pupils with reading difficulties. The teacher also needs to find a balance between inner and outer motivation so that the pupils will feel interested in reading.

Syftet med denna undersökning är att jämföra hur lärare i Sverige och Finland arbetar med läsinlärning. Framför allt söker jag svar på hur lärare arbetar med elever som uppvisar lässvårigheter och vilket stödsystem dessa elever har att tillgå. Detta undersöker jag genom kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-2. Urvalet består av tre verksamma lärare i Sverige och tre verksamma lärare i Finland. Empirin som samlats in har ställts mot den tidigare forskning som gjorts på ämnet. Även forskares åsikter om bl.a. lässvårigheter från olika synvinklar och vad fördelarna med tidiga insatser innebär belyses tillsammans med intervjumaterialet. Resultatet visar att det finns en tydlig skillnad mellan stödsystemet i de olika länderna och man kan även se en differens i frågor kring lässvårigheter och när insatserna bör sättas in. I frågan om läsinlärning är lärarna i Sverige och Finland ganska eniga i vilka faktorer som är mest betydelsefulla för elevernas utveckling. / The purpose of this survey is to compare how teachers in Sweden and Finland work on reading learning. In particular, I'm looking for answers how teachers work with pupils who have reading difficulties and what support systems they have in school. I study this through qualitative interviews with teachers in grades 1-2. The selection consists of three active teachers in Sweden and three active teachers in Finland. The collected material of the interviews has been compared to previous research done on the subject. Researchers' opinions about reading difficulties from different angles and what the benefits of early action mean are highlighted together with the interview material. The result shows that there is a clear difference between the support system in these countries and one can also see a difference in reading difficulties and when to use the support system. In the question of teaching the pupils how to read, teachers in Sweden and Finland are quite unanimous in what factors that are most important for the students' development.

The purpose of this survey is, among other things, to examine how teachers work with and how they relate to the use of digital tools as an aid for students with reading difficulties, what teachers think of their own digital skills and the advantages and disadvantages of using digital tools as a teaching aid. The National Agency for Education (2018) states that digital tools are today a large part of our society and thus have a great impact on our lives as well as the school. The revised curriculum of 2018 requires teachers to integrate digital tools into their teaching to a greater extent than before. This puts pressure on both teachers and pupil’s digital skills. The data collection method for this study consists of five qualitative interviews with professional teachers who are competent in the Swedish subject in grades 4-6. My results were analyzed with the help of the socio-cultural perspective and the pragmatism’s approach to learning. The results of the survey show that the teachers believe that digital tools can have a positive impact on learning, provided that they are used with the right approach and that the technology works properly. The survey also shows that the teachers who experience a lot of struggle with the technology are the teacher who seem to have a more negative approach to digital tools in teaching and also that the range and quality vary among the schools. In addition to the above, the results also indicates that all teachers want more education and support in the work with digital tools and also that the education provided in digital competence was not sufficient to provide the teachers with the knowledge they need to be able to use these tools in teaching situations. / Denna undersökning syftar bland annat till att undersöka hur lärare arbetar med och hur de förhåller sig till användandet av digitala verktyg som hjälpmedel för elever med lässvårigheter, vad lärarna anser om sin egen digitala kompetens samt vilka för- och nackdelar som finns vid användandet av digitala verktyg. Skolverket (2018) fastslår att digitala verktyg är idag en stor del av vårt samhälle och har därmed en stor påverkan på våra liv såväl som skolan. Den reviderade läroplanen 2018 kräver att lärare integrerar digitala verktyg i sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta sätter press på såväl lärare som elevers digitala kompetens. Datainsamlingsmetoden för denna undersökning består av fem stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare som är behöriga i svenskämnet i årskurs 4-6. Mitt resultat analyserades med hjälp av det sociokulturella synsättet samt pragmatismens synsätt. Undersökningens resultat visar att lärarna menar att digitala verktyg kan ha positiv effekt på lärandet förutsatt att de används med rätt ansats och att tekniken fungerar som den ska. Undersökningen visar även att de lärare som upplever mycket teknikstrul är de lärare som tycks ha ett mer negativt förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen samt även att utbudet och kvalitén varierar bland skolorna. Utöver ovanstående indikerar även resultatet att samtliga lärare önskar mer utbildning och stöttning i arbetet med digitala verktyg och att de utbildningar som getts i digital kompetens inte varit tillräckliga för att tillgodose lärarna med den kunskap de behöver för att kunna använda dessa verktyg i undervisningen.

The purpose of the degree project is to investigate how the teacher adapts the teaching and relates to pupils who have no reading motivation, especially those who have reading difficulties. In order to answer this question, I have chosen to do a qualitative interview study. In the study, four active teachers participated. The purpose of the study is to examine what they have experienced and learned during their employment as teachers. For pupils with reading difficulties to be able to access the literature, all the interviewed teachers think the pupils may need different aids, for example audiobooks. All the interviewed teachers agree that the pupils need to read things they are interested in and that the book is at the right level so that the reading does not become burdensome. It is important that the pupils get a positive attitude of reading. Most of the interviewed teachers discuss the importance of pupils seeing the teacher read in a motivating way. The teacher should make reading aloud fun by asking many questions, discussing various dilemmas, and talking about the pictures. / Examensarbetets syfte är att undersöka hur läraren anpassar undervisningen och förhåller sig till elever som inte har någon läsmotivation, i synnerhet de som har lässvårigheter. För att svara på denna frågeställning har jag valt att göra en kvalitativ intervjustudie. I studien har fyra verksamma lärare deltagit. Målet med studien är att undersöka vad de har upplevt och lärt sig under sin anställning som lärare. För att elever med lässvårigheter ska kunna ta del av litteraturen tycker de samtliga intervjuade lärarna att eleverna kan behöva olika hjälpmedel, till exempel inläst material. Alla de intervjuade lärarna är även överens om att eleverna behöver läsa sådant som de är intresserade av och att boken är i rätt nivå för att läsningen inte ska bli betungande. Det är av stor vikt att eleverna får en positiv attityd till läsning. Lärarna i studien diskuterar vikten av att eleverna ska se läraren läsa på ett lustfyllt sätt. Läraren ska göra högläsningen lustfylld genom att ställa många frågor, diskutera olika dilemman och prata om bilderna.

Bakgrund Elever med lässvårigheter har rätt till en anpassad läromiljö för att utvecklas utifrån egna förutsättningar, så att de kan nå sina mål i alla ämnen. Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, finns som inläst material men eftersom det är svårt att ha en dator i ett kök, ber oftast elever med lässvårighet en klasskamrat att läsa upp receptet.  Syftet Med denna observationsstudie var syftet att se om elever kan läsa och tolka recepten i läroboken, samt att ta reda på vilka andra svårigheter eleverna har med recepten. Metod En observationsstudie på elever med diagnosticerade lässvårigheter och/eller svenska som andraspråk. Observationerna har inkluderat fotografering och anteckningar och har bestått av en teoretisk del, där eleven fick läsa ett recept och stryka under saker de tyckte var svåra att förstå, samt en praktisk del, där eleven fick utföra ett moment taget ur receptet. En praktisk uppgift kunde vara koka och sjuda. Efter datainsamlingen analyserades observationerna och fotografierna samt anteckningarna. Resultat Eleverna hade svårt för vissa ord och begrepp, men även att förflytta blicken från ingredienslistan till instruktionstexten. Detta fick konsekvenser för den praktiska uppgiften. Slutsats Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9 var skriven till elever som har normal, åldersadekvat läskunnighet. Som boken var utformad var den inte tillgänglig för elever som hade lässvårigheter av olika slag, och det var inte självklart att alla kunde förstå och tolka recepten så som det var tänkt. Ett nytt och förenklat läromedel skulle behövas tas fram. Baserat på vår studies resultat planerar vi därför att skriva en ny kokbok med skrift, bilder och digitalt material som ska underlätta för eleverna när de har praktiskt arbete. / Background Students with reading difficulties have the right to an adapted learning environment to develop based on their own conditions, so that they can achieve their goals in all subjects. The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9” (translated: Home- and consumer studies, grades 7-9), is available as audiobook, but since it is difficult to have a computer in a kitchen, students with reading difficulties usually ask a classmate to read the recipe out loud. Objective With this observational study, the purpose was to see if pupils can read and interpret the recipes in the textbook, and to find out what other difficulties the pupils have with the recipes. Method An observational study of pupils with diagnosed reading difficulties and / or Swedish as a second language. The observations have included photography and notes and have consisted of a theoretical part, where the pupils read a recipe and underlined things they thought were difficult to understand, and a practical part, where the pupil performed an task from the recipe. A practical task could be to boil and simmer. After data collection, the observations and photographs as well as the notes were analyzed. Results The pupils had difficulties with certain words and concepts, but also with moving their gaze from the list of ingredients to the instructional text. This had consequences for the practical task. Conclusion The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9”, was written for pupils who have normal, age-appropriate literacy. As the book was designed, it was not suitable for pupils with reading difficulties of various kinds, and everyone could not understand and interpret the recipes as intended. A new and simplified teaching material needs to be developed. Based on the results of our study, we plan to write a cookbook with writing, pictures and digital material that will make it easier for the pupils when they have practical work.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare och speciallärare i årskurs F-3 arbetar med läsutveckling bland elever i lässvårigheter. För att kunna besvara studiens syfte har tre frågeställningar framställts. Den första frågan är vilka arbetssätt lärare och speciallärare använder i undervisningen för att stödja elever i lässvårigheter. Den andra frågan är hur lärare och speciallärare planerar undervisningen för elever i lässvårigheter och den tredje frågan är hur lärare och speciallärare arbetar för att stärka motivation och självbild för elever i lässvårigheter. Lärares uppfattningar om deras arbete med läsutveckling bland elever i lässvårigheter undersöks i studien för att uppnå studiens syfte. Det empiriska materialet samlades in med kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt ett målinriktat urval för att kunna uppnå studiens syfte och frågeställningar. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien där lärandet sker tillsammans med andra. Resultatet i studien visar på komplexiteten att identifiera elevers lässvårigheter samt hur lärarna arbetar för att synliggöra lässvårigheterna. Det framkom också vilka arbetssätt lärarna använder i undervisningen för att stödja elever i lässvårigheter samt vilka arbetssätt som ger effekt på elevernas läsutveckling. Avslutningsvis visar resultatet på att lässvårigheter kan påverka elevens motivation och självbild och att lärarna arbetar på olika sätt för att stärka dessa. / The purpose of this study is to examine how teachers and special teachers in Preschool Class and Primary Years 1-3 work with pupils in reading difficulties. The study has three main questions: What working methods do teachers and special teachers use to foster reading difficulties, how do teachers and special teachers plan the teaching for students in reading difficulties and how do teachers and special teachers work to strengthen the motivation and improve the self-perceptions of pupils in reading difficulties? The collection of empiric data used the qualitative method with semi structured interviews with five teachers. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The social cultural perspective is the foundation for this study, where learning takes place together with other. The result exposes the complexity identifying pupils reading difficulties and also how teachers work to visualize pupils in reading difficulties. Furthermore, the study highlighted methodologies and adaptations used by teachers during teaching to support pupils in reading difficulties, also identify the most efficient methodology developing the pupil’s reading ability. Finally, the result indicates reading difficulties affects the pupil’s motivation and self-perceptions and that teachers approaches this in different ways with the objective to strengthen the pupil.

Likvärdig undervisning är en viktig del av svensk skola. Forskning visar däremot att målet med att bedriva en likvärdig undervisning är svår att genomföra i praktiken. Samtidigt som likvärdigheten försämras i svensk skola, verkar elevernas läsförståelse gå i samma riktning och fler är i lässvårigheter än tidigare.   Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om likvärdighet i undervisning, med ett särskilt fokus på elever i lässvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadiet undersöker studien hur lärare beskriver sina erfarenheter kring likvärdighet och vilka undervisningsstrategier de använder för att hjälpa elever i lässvårigheter bli delaktiga i läsundervisningen.   Resultatet visar att lärarna anser att likvärdig undervisning är svårt och att det inte finns tid att anpassa undervisningen efter varje enskild individ. Detta visar sig även när lärarna diskuterar läsundervisningen, där mycket fokus läggs vid att hjälpa elever i lässvårigheter. Resultatet visar även att lärarna ser ett ökat behov av att låta elever läsa mer skönlitteratur och att fler är i lässvårigheter än tidigare. Lärarna beskriver hur de använder olika undervisningsstrategier för att elever i lässvårigheter ska bli delaktiga i läsundervisningen. Studiens slutsats är att lärarna upplever att undervisningen inte är likvärdig, då den i större utsträckning anpassas efter elever i lässvårigheter. / Equitable teaching is an important part of the Swedish school system. Research on the other hand shows that equitable teaching is difficult to achieve in practice. At the same time as equity is deteriorating in Swedish school, students' reading comprehension also seems to be deteriorating and more people are having reading difficulties than before.   The purpose of this study is to contribute with knowledge about equitable teaching. Through qualitative interviews with six teachers in secondary school, the study examines how teachers describe their experiences of equity and which teaching strategies they use to help students with reading difficulties become included in reading instruction.  The results show that the teachers consider equitable teaching difficult and that there is no time to adapt the teaching to each individual. This is also apparent when the teachers discuss reading instruction, where a lot of focus is placed on helping students with reading difficulties. The results also show that the teachers see an increased need of letting students read more fiction and that more students are in reading difficulties then before. The teachers use different teaching strategies to make sure that students in reading difficulties are included in reading instruction. The study concludes that the teachers feel that the education is not equitable, as it to a greater extent is adapted to include students with reading difficulties.

Research shows that having an excellent reading teacher in the classroom is key to preventing reading difficulties. However, teachers often feel unprepared to work with students experiencing reading difficulties. This can be problematic in a school that uses a multi-tiered system of support for students in which the classroom teacher is responsible for core instruction and early reading interventions. This qualitative study examined the influences on elementary teachers' instructional and assessment decisions when teaching reading to students who are experiencing reading difficulties. Data were collected through both survey and interviews and were analyzed using thematic analysis. Five themes were identified that suggest teachers' literacy instructional decisions are influenced by administrators, their knowledge of reading instruction, professional development, their beliefs about using data for instruction, and collaboration. Findings from this study provide evidence that teacher decisions are more heavily influenced by forces when teachers lack a deep understanding of their students or of effective literacy instruction. When this happens, teachers' efficacy is also affected, which research shows can affect student outcomes. Teacher decision-making is supported through professional development on effective literacy instruction and use of data for planning. Teacher efficacy improves with opportunities to work with and learn from colleagues and from having administrators who work alongside them when making literacy decisions. Recommendations for administrators, teacher educators, and teachers are included as well as suggestions for future research.