Literature indicates that there is a national outcry about learners who read below the required levels and that poor matriculation results are, in part, due to the low levels of learners’ reading skills. The focus of this study is reading difficulties experienced by learners in the Foundation Phase in inclusive schools in Makapanstad. The researcher used a qualitative method for the study. The case study research design was adopted for the study. Three schools in Makapanstad were sampled for the study. Empirical investigation was conducted through literature study, observations, interviews and document analysis. There is a worldwide concern with regard to learners’ low reading levels. The study explores the extensive models, methods and theories on reading, the strategies that could be used to teach reading in the Foundation Phase to alleviate or improve reading difficulties experienced by learners, as well as the findings and recommendations towards minimising the reading difficulties in primary schools. / Inclusive Education / M. Ed. (Inclusive Education)

Den digitala tidsåldern förändrar samhället. Ny teknik ger möjligheter att framställa och organisera kunskap på nya sätt. Tekniken som finns i skolan i dag, kan även utnyttjas till att optimera lästräningen till elever med lässvårigheter. Denna avhandling undersöker hur ett digitalt läromedel för läsinlärning för barn med lässvårigheter kan designas och implementeras, och visar att detta är möjligt att genomföra. Ett digitalt läromedel av bra kvalitet måste utgå ifrån en vetenskapligt vedertagen läsinlärningsmetod. Denna avhandling utgår ifrån Gunnel Wendicks modell, som redan används av många specialpedagoger. Modellen används dock i sin ursprungsform, med papperslistor med ord, utan datorer, surfplattor eller liknande. Vi analyserar Wendick-modellen, och tillämpar den på ett kreativt sätt för att designa en digital motsvarighet till det ursprungliga arbetssättet. Vårt mål är att skapa ett digitalt läromedel som implementerar Wendick-modellen, och på så sätt göra det möjligt att modellen används på olika smarta enheter. Med detta hoppas vi kunna underlätta arbetet både för specialpedagoger och barn med lässvårigheter, samt göra rutinerna mer tilltalande och kreativa. I vår studie undersöker vi olika tekniska möjligheter för att implementera Wendick-modellen. Vi väljer att skapa en prototyp av en webbapplikation, med passande funktionalitet för både administratörer, specialpedagoger och elever. Prototypens funktionalitet kan delas upp i två delar, den administrativa delen och övningsdelen. Den administrativa delen omfattar användargränssnitt och funktionalitet för hantering av elever och andra relevanta uppgifter. Övningsdelen omfattar övningsvyer och deras funktionalitet. Övningarnas funktionalitet är tänkt för att träna den auditiva kanalen, den fonologiska avkodningen - med målet att läsa rätt, samt den ortografiska avkodningen - med målet att eleven ska automatisera sin avkodning, d.v.s. att uppfatta orden som en bild. I utvecklandet av det digitala läromedlet används beprövade principer inom mjukvaruteknik och beprövade implementationstekniker. Man sammanställer högnivåkrav, modellerar domänen och definierar passande användningsfall. För att implementera applikationen används Java EE plattform, Web speech API, Primefaces specifikationer, och annat. Vår prototyp är en bra början som inspirerar till vidare utveckling, med förhoppning om att en fullständig webapplikation ska skapas, som ska förändra arbetssättet i våra skolor. / The digital age is changing society. New technology provides opportunities to produce and organize knowledge in new ways. The technology available in schools today can also be used to optimize literacy training for students with reading difficulties. This thesis examines how a digital teaching material for literacy training for children with reading difficulties can be designed and implemented, and shows that this is possible to achieve. A digital learning material of good quality should be based on a scientifically accepted method of literacy training. This thesis uses Gunnel Wendick’s training model which is already used by many special education teachers. The training model is used with word lists, without computers, tablets or the like. We analyze Wendick’s training model and employ it, in a creative way, to design a digital equivalent to the original model. Our goal is to create a digital learning material that implements Wendick’s training model, and thus make it possible to use in various smart devices. With this we hope to facilitate the work of both the special education teachers and children with reading difficulties and to make the procedures more appealing and creative. In our study, we examine various technical possibilities to implement Wendick’s training model. We choose to create a prototype of a web application, with suitable functionality for both administrators, special education teachers and students. The prototype’s functionality can be divided into two parts, the administrative part and the exercise part. The administrative part covers the user interface and functionality for handling students and other relevant data. The exercise part includes training views and their functionality. The functionality of the exercises is intended to train the auditory channel, the phonological awarenesswith the goal of reading accurately, and the orthographic decoding - with the goal that students should automate their decoding, that is, to perceive the words as an image. In the development of the digital teaching material, we used proven principles in software technologies and proven implementation techniques. It compiles high-level requirements, the domain model and defines the appropriate use cases. To implement the application, we used the Java EE platform, Web Speech API, Prime Faces specifications, and more. Our prototype is a good start to inspire further development, with the hope that a full web application will be created, that will transform the practices in our schools.

Syfte och frågeställningar Examensarbetets syfte är att bidra med kunskaper om hur några speciallärare kartlägger och identifierar nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter, såsom språkstörning och dyslexi, till skillnad från mer vanliga andraspråkssvårigheter som uppstår i mötet med det nya språket. Vi vill lyfta några speciallärares uppfattningar och beskrivningar om kartläggning till ytan och öka förståelsen hos berörda aktörer inom och utanför skolan. Målet är att utveckla och stärka de rutiner som omgärdar speciallärares befintliga arbete med denna elevgrupp så att nyanlända i behov av särskilt stöd bereds större möjlighet till specialpedagogiskt stöd. Examensarbetet är ett litet bidrag till ett mycket större forskningsfält som handlar om att främja inkludering och motverka utanförskap. Våra frågeställningar är: - Hur får speciallärare kännedom om nyanlända elever med språksvårigheter? - Vilka metoder och verktyg använder sig speciallärare av för att identifiera nyanländamed troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter? - Vad krävs för att en nyanländ elev med språksvårigheter ska få specialpedagogiskt stöd? Teori Resultatet speglas mot den sociokulturella teorin samt kritiskt- och dilemmaperspektiv. Metod Metodansatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med företrädesvis speciallärare med, mer eller mindre, erfarenhet av arbete med nyanlända elever. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Examensarbetets resultat visar på vikten av att rektor/skolan/huvudman har rutiner runt de nyanlända och flerspråkiga eleverna. Det visar dessutom att speciallärare måste inse sin betydelse och definiera sin roll i de nyanlända och flerspråkiga elevernas lärmiljöer för att möjliggöra för elevgruppen att få specialpedagogiskt stöd vid behov. Samverkan på olika nivåer, i och utanför skolans organisation, och dialogen aktörer emellan är själva motorn i speciallärares arbete med att identifiera nyanlända elever med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter. Att vara en “spindel i nätet” mellan olika aktörer och “en nagel i ögat” på ledningen med stöd av forskning. Likställt är de materiella verktyg, eller artefakter, som speciallärare använder sig av för att kartlägga elevernas svårigheter och behov. I relation till testmaterial har examensarbetet synliggjort att det i nuläget inte finns några flerspråkiga språktest som är helt tillförlitliga. Det finns därför inga skäl för speciallärare, rektorer med flera att invänta en eventuell logopedutredning om det enda skälet är att eleven ska tillhandahålla specialpedagogiskt stöd som den enligt Skollagen (SFS 2010:800) är berättigad till oavsett. Det får som konsekvens att om en nyanländ elev, efter en kartläggning/bedömning med hänsyn tagen till dess första- och andraspråk, tycks ha specifika svårigheter ska ett specialpedagogiskt stöd ges! Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogiska implikationer berör framförallt avsaknaden av tillförlitliga flerspråkiga språktester. Forskningen visar att en specifik svårighet inte är isolerad till ett språk utan visar sig på/i samtliga språk. Den visar också att desto tidigare en svårighet identifieras och adresseras desto tidigare kan adekvata insatser sättas in. Avsaknad av rutiner kring den specialpedagogiska verksamheten i ärende som rör nyanlända är dessutom en källa till frustration som flera informanter förmedlar. Denna pedagogiska sårbarhet (Bruce, 2018), där vänta-och-se-attityder, nån-annan-ism och låga förväntningar förekommer, försätter eleven i språklig sårbarhet (Bruce, a.a). Samtal på olika nivåer i verksamheten, med varje nyanländ elevs bästa för ögonen, är därför av avgörande betydelse. Skolverkets obligatoriska ”Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper” är att betrakta som ett viktigt underlag för dessa samtal. Det är således dags att uppdatera de rutiner som håller tillbaka och fördröjer insatser som skulle kunna stötta elevgruppens språk- och kunskapsutveckling.

Det finns mycket forskning som handlar om barns läsinlärning, men inte om barns egen högläsning. Syftet med den här studien var att se om högläsning för ett djur kunde öka motivationen för läsning hos barn med lässvårigheter. Studien hade 2 deltagande barnmed lässvårighetersamt 3 deltagande föräldrar som rekryterades av logoped som är verksam hos Lära med djur, den förening där läsinterventionen genomfördes. Metoden var single subject design (A-B-A) där varje barn utgjorde sin egen kontroll. Studien var indelad i tre olika faser. Under baslinjen (A) läste barnet högt i hemmiljön. Under interventionen (B) läste barnet högt för ett djur vid fem tillfällen. Under uppföljningen (A) läste barnet hemma igen. All högläsning videoinspelades och föräldrarna intervjuades 3 gånger, en gång i respektive fas. Viss förändring hos barnen kundekonstateras på områdena aktiv lästid och antal avbrott under läsningen. Intervjuerna med föräldrarna visade på att interventionen med djur förefaller ha haft en positiv påverkan på åtminstone ett av barnens läsmotivation. Båda föräldraparen valde att låta sina barn fortsätta läsa hos Lära med djur efter studiens avslut. Sammantaget visade resultaten att läsning med djur kan ha en viss effekt på barnets läsning, men vidare studier krävs på området. / There is a lot of studies done about children’s learning to read but not a lot about themselves reading aloud. The purpose of this study was to see if reading aloud to an animal can increase the reading motivation in children with reading difficulties. The study had 2 participating children with reading difficulties and 3 participating parents who were recruited by a speech and language pathologist who works at Lära med djur, the association where the reading intervention took place. The method was a single subject design (A-B-A) where each child constituted as their own control. The study was divided into three different phases. During the baseline (A), the child read aloud in the home environment. During the intervention (B), the child read aloud to an animal on five occasions. During the follow-up (A), the child read at home again. All readings were videotaped. The parents were interviewed three times, one time in each of the phases. The children showed some change in the areas of active reading time, the correct number of words read and the number of interruptions during reading. The interviews with the parents showed that the intervention with animals seemed to have had a positive effect on foremost one of the childrens’ motivation for reading. Both parent couples said that they chose to let their child continue to read at Lära med djur atthe end of the study. Overall, the resultsshowed that reading with animals can have a certain effect on the child's reading, but further studies are required in this area.

De riskfaktorer som kan mätas eller avgöras i förskolan kan bara delvis förutsäga omfattningen av kommande lässvårigheter. Dessutom finns en påtaglig ärftlig komponent som sannolikt påverkar omfattningen av behovet av undervisningsinsats. De faktorer som kan ge en antydan om kommande lässvårigheter och som en förskolepedagog enkelt kan skapa lekar kring och bedöma är: RAN, förmågan att kunna skriva det egna namnet, hittepåord och bokstäver, koncentrationssvårigheter, finmotorisk koordination och kanske förmågan att uttala nonsensord. Pojkar har en högre risk. För att öka möjligheten att tidigt identifiera förskolebarn i riskzonen för kommande lässvårigheter skulle lästräning kunna påbörjas i förskoleklass (6-års-klass). Detta gäller oavsett om barnet har läs-svårigheter eller ej. De valda metoderna för läsinlärning bör vara olika i början av lästräningen jämfört med längre upp i åldrarna. Befintlig forskning tyder på att barn som börjar lära sig läsa i första hand behöver träna fonologisk medvetenhet och att phonics är en viktig metod i denna träning, men att ’hjärnans fonologiska mognad’ gör nyttan tveksam för barn yngre än 6 år – särskilt om dessa barn är pojkar. Spännvidden av orsaker, och att läsförmågan både kan förbättras och försämras över tid, tyder dock på att riskidentifiering i förskolan inte räcker till och att det sannolikt enda sättet att säkerställa adekvat utbildning till barn med lässvårigheter är kontinuerliga och tätt återkommande mätningar av hur väl barn tar till sig grundskoleundervisningen i läsning. Genom mätningarna kan utbildningen löpande justeras och anpassas till barnets behov här och nu. Över huvud taget uppvisar resultaten från tvillingstudier och från longitudinella studier att lästillägnandet har stora likheter med träning i sporter och musikinstrument: först måste grunden nötas in, varefter förmågan senare förfinas genom tålmodig och allt svårare upprepning. Detta är än viktigare för barn med lässvårigheter. Den fortlöpande försämringen av PISA-resultaten kommer inte att kunna brytas av åtgärder i förskolan eller genom systematisk satsning på phonics, utan det handlar om den politiska viljan finns inom det svenska skolväsendet för att ge alla barn samma chans i livet.

Reading difficulties are of concern worldwide, as evidenced by a number of studies, including the Association for the Development of Education in Africa (ADEA), the Centre for Evaluation & Assessment (CEA), and Progress in International Reading Literacy (PIRLS). In South Africa’s, Gauteng Province, in which this study was conducted, the Department of Education (DoE) launched campaigns, such as Foundations for Learning (FFL) and Annual National Assessment (ANA) to address this problem. The purpose of this study was to explore, explain and describe the use of Information Communication Technologies (ICTs) to support learners experiencing reading difficulties in two public primary schools. The study was influenced by Vygotsky’s socio-cultural theory of human learning that describes it as a social process and the origination of human intelligence in society or culture. It comprised skills, assumptions and practices that the researcher used when moving from paradigm to the empirical world. A qualitative approach was used to gain first-hand holistic understanding of the use of ICTs to support learners experiencing reading difficulties, with data collected using focus group interviews, individual interviews and observations. Participants were 18 members of the School Based Support Team (SBST) and two Learning Support Educators (LSEs) of the two selected primary schools. The use of ICTs as a support mechanism was explored, with a detailed view presented on the use of ICTs by the teachers during teaching and learning activities and how they supported learners experiencing reading difficulties. From the research findings, factors affecting learners experiencing reading difficulties were identified, including lack of resources (specifically ICTS) and lack of guidelines on identifying and providing support to the learners experiencing reading difficulties. Based on the findings, conclusions and recommendations were made and the researcher developed guidelines which could be used by teachers to provide ICTs support for learners with reading difficulties. / Educational Studies

<p>Predmet ove doktorske disertacije bio je da se<br />ispitaju te&scaron;koće u čitanju na engleskom kao stranom<br />jeziku kod učenika mlađeg uzrasta u osnovnim<br />&scaron;kolama u Srbiji. Od 2003. godine, kada je engleski<br />jezik uveden kao obavezni predmet od prvog razreda<br />osnovne &scaron;kole, nije bilo nacionalnih istraživanja u<br />vezi sa ranim razvojem ve&scaron;tine čitanja. Po&scaron;to<br />te&scaron;koće u čitanju mogu negativno uticati na<br />samopouzdanje učenika, njihovu motivaciju i<br />stavove, kao i na akademska i profesionalna<br />dostignuća, neophodno je efikasno delovanje u cilju<br />sprečavanja te&scaron;koća u čitanju. Prvi korak u tom<br />pravcu predstavlja ispitivanje faktora koji mogu<br />imati nepovoljan uticaj na razvoj ve&scaron;tine čitanja.<br />U istraživanju je učestvovalo 502 ispitanika<br />uzrasta od 11 godina, koji su pohađali &scaron;est osnovnih<br />&scaron;kola u pet geografski udaljenih gradova Srbije.<br />Primenjena je kombinovana metoda upotrebom<br />osam instrumenata za prikupljanje kvantitativnih i<br />kvalitativnih podataka. Kvantitativni podaci su<br />dobijeni kori&scaron;ćenjem testa čitanja, upitnika o<br />individualnim faktorima, upitnika o kontekstualnim<br />faktorima, upitnika o strategijama, upitnika o<br />te&scaron;koćama u čitanju, i intervjua, dok su kvalitativni<br />podaci dobijeni na osnovu pisanih refleksija učenika<br />i upotrebom intervjua. Rezultati su pokazali da<br />postoji statistički značajna razlika u rezultatima testa<br />čitanja u zavisnosti od individualnih i kontekstualnih<br />faktora, kao i da te&scaron;koće u ranom čitanju na<br />engleskom kao stranom jeziku mogu biti posledica<br />negativnog uticaja nekih individualnih i<br />kontekstualnih faktora, kao &scaron;to su nerazvijene<br />lingvističke i strate&scaron;ke kompetencije učenika,<br />negativan transfer ve&scaron;tine čitanja na maternjem<br />jeziku, neadekvatan pristup razvoju ve&scaron;tine čitanja u<br />nastavi, i nedovoljno čitanje na stranom jeziku van<br />časova. Na osnovu rezultata sastavljena je<br />taksonomija od 25 te&scaron;koća u čitanju na engleskom<br />kao stranom jeziku. Ovi rezultati imaju značajne<br />implikacije za dizajniranje programa ranog čitanja i<br />programa prevencije te&scaron;koća u čitanju, za nastavu<br />ranog čitanja, kao i za obrazovanje i stručno<br />usavr&scaron;avanje nastavnika engleskog jezika.</p> / <p>The primary focus of the present research study<br />was to investigate reading difficulties of young<br />6<br />learners learning English as a foreign language<br />(EFL) in formal school settings in Serbia. Since the<br />introduction of English as a compulsory school<br />subject from primary Grade One in 2003, there have<br />been no research studies in Serbia to verify what can<br />realistically be achieved in early reading skill<br />development. As reading difficulties can negatively<br />affect learners&rsquo; self-esteem, motivation, attitude,<br />confidence, and academic and career prospects, the<br />prevention of reading difficulties has emerged as an<br />issue requiring effective action. The first step<br />towards successful teaching of early reading is<br />exploration of factors that may have an adverse<br />effect on learners&rsquo; reading skill development.<br />The present research study involved 502<br />learners, aged 11, drawn from six state primary<br />schools located in five geographically distant regions<br />of the country. A mixed-method approach was<br />applied in the study, and eight instruments were used<br />to collect both quantitative and qualitative data.<br />Quantitative data was obtained with reading research<br />tool, individual factors questionnaire, contextual<br />factors questionnaire, reading strategies<br />questionnaire, reading difficulties questionnaire,<br />teacher questionnaire and prompted think-aloud<br />protocols, while qualitative data was collected with<br />post-reading reflection protocols and prompted<br />think-aloud protocols. The results showed that there<br />was a considerable difference in reading results in<br />relation to both individual and contextual factors,<br />and that reading difficulties in early EFL reading<br />may have been the result of adverse effects of some<br />individual and contextual factors, like poor linguistic<br />and strategic competences of young learners,<br />negative transfer of L1 literacy, inappropriate<br />teaching approach, and insufficient exposure to L2<br />texts. A taxonomy of reading difficulties was<br />complied, comprising 25 L2 reading difficulties.<br />These results have significant implications for<br />designing EFL reading and prevention programmes,<br />for teaching beginning reading, and for pre-service<br />and in-service EFL teacher education and training.</p>

In light of increasing mandates to incorporate close reading of primary source historical documents at the elementary level, this study explored the reading difficulty level of the US Constitution with preservice elementary teachers using a traditional cloze assessment procedure. While best practice pedagogy of social studies has long included thoughtful reading of primary sources, new language arts guidelines situate the analysis of primary documents within formulaic quantifiable frameworks, often problematic to the pre-service teacher. With implications for reading and social studies, this paper explores several relevant issues to both pre-service teachers and the elementary classrooms they will teach in.

Reading is an important skill that forms part of acquiring knowledge. It improves literacy levels, social skills, personal wellbeing and provides a sense of purpose. However, there are majority of learners experiencing reading difficulties around the world. The purpose of this study revolves around recent trends in academic underperformance that have led to a proliferation of studies which suggest that one of the greatest causes is reading difficulties. The Full-Service Schools (FSS) being part of the support strategy as denoted by Education White Paper 6 are primary schools that are equipped with most resources including Information Communication Technologies (ICTs). For this reason, they were selected so that the perceptions and experiences of their School-Based Support Team (SBST) members and Learning Support Educators (LSEs) can be explored, described and be explained when supporting learners experiencing reading difficulties. Through the concurrent triangulation mixed methods design data was collected using both quantitative and qualitative methods (that is the structured questionnaire, focus group interviews and official documents). The collected data was analysed through mixed analysis and merged to corroborate the findings from quantitative and qualitative data. Findings indicated that there was a small statistically significant difference in the reading performance of participants who were exposed to ICTs as a support mechanism for learners experiencing reading difficulties in the FSS. The slight improvement can be attributed to lack of ICTs guidelines for supporting learners experiencing reading difficulties, limited teacher training on ICTs and the limited use of the ICTs. In conclusion, the ICTs scaffolding guideline for teachers to support leaners experiencing reading difficulties was developed. The guideline incorporated the three theories that unpinned this study namely the social interaction part of Vygotsky’s sociocultural theory, the readers-response theory and e-reading theory. Throughout the ICTs scaffolding guideline, electronic text feature as part of the e-reading theory. It is the eradication of reading difficulties that can improve the learners’ confidence which in turn will have a positive effect on their academic performance on some or all of the subjects. / Psychology of Education / D. Ed. (Psychology of Education)

Reading difficulties are of concern worldwide, as evidenced by a number of studies, including the Association for the Development of Education in Africa (ADEA), the Centre for Evaluation & Assessment (CEA), and Progress in International Reading Literacy (PIRLS). In South Africa’s, Gauteng Province, in which this study was conducted, the Department of Education (DoE) launched campaigns, such as Foundations for Learning (FFL) and Annual National Assessment (ANA) to address this problem. The purpose of this study was to explore, explain and describe the use of Information Communication Technologies (ICTs) to support learners experiencing reading difficulties in two public primary schools. The study was influenced by Vygotsky’s socio-cultural theory of human learning that describes it as a social process and the origination of human intelligence in society or culture. It comprised skills, assumptions and practices that the researcher used when moving from paradigm to the empirical world. A qualitative approach was used to gain first-hand holistic understanding of the use of ICTs to support learners experiencing reading difficulties, with data collected using focus group interviews, individual interviews and observations. Participants were 18 members of the School Based Support Team (SBST) and two Learning Support Educators (LSEs) of the two selected primary schools. The use of ICTs as a support mechanism was explored, with a detailed view presented on the use of ICTs by the teachers during teaching and learning activities and how they supported learners experiencing reading difficulties. From the research findings, factors affecting learners experiencing reading difficulties were identified, including lack of resources (specifically ICTS) and lack of guidelines on identifying and providing support to the learners experiencing reading difficulties. Based on the findings, conclusions and recommendations were made and the researcher developed guidelines which could be used by teachers to provide ICTs support for learners with reading difficulties. / Educational Studies