<p><em>The simple view of reading</em> is a theory in which reading is divided into decoding and linguistic comprehension. The theory has been used to explain and to subgroup reading disabilities. Research has also investigated if additional factors are of relevance to reading. In the present study, decoding was divided into the factors orthographic decoding and phonological decoding, while comprehension was divided into word comprehension and grammatical comprehension. The purpose was to analyze these factors and their contribution to reading ability in children in fourth grade: one group with reading difficulties (n=36) and one group with typical reading ability (n=36). Results were analyzed using multiple regression and the two groups were compared. The contribution of non-verbal ability and general processing speed was also studied. The results showed differences between the groups. Decoding made the largest contribution to reading ability for the children with reading difficulties, while linguistic comprehension contributed the most for the children with typical reading ability. Differences were also found in how much the underlying factors contributed to decoding and linguistic comprehension, respectively. Non-verbal ability and general processing speed made small contributions, for both groups, to reading ability, decoding and linguistic comprehension, respectively. However, the two factors increased the explained variance in reading ability for the children with reading difficulties. In this group the two factors in <em>The simple view of reading</em> explained somewhat less of the variance in reading ability than for the children with typical reading ability. The study shows that decoding and comprehension are useful predictors of reading ability, and also indicates that <em>The simple view of reading</em> is less appropriate for children with reading difficulties.</p> / <p><em>The simple view of reading</em> är en teori om läsning där läsförmåga delas in i vkodning och språkförståelse. Teorin har bland annat använts för att kartlägga lässvårigheter. Forskning har undersökt om ytterligare faktorer har betydelse för läsning. I föreliggande studie delades avkodning in i faktorerna ortografisk avkodning och fonologisk avkodning, medan språkförståelse delades in i ordförståelse och satsförståelse. Syftet var att undersöka faktorernas bidrag till läsförmåga hos barn i skolår fyra: en grupp med lässvårigheter (n=36) och en grupp med typisk läsförmåga (n=36). Testresultaten analyserades med multipel regressionsanalys och de båda grupperna jämfördes. Bidragen från icke-verbal förmåga och generell processhastighet studerades också. Resultaten visade att profilerna skilde sig åt mellan grupperna. För barnen med lässvårigheter gav avkodning störst bidrag till läsförmåga, medan språkförståelse var den mest bidragande faktorn för barnen med typisk läsförmåga. Skillnader fanns även i hur underliggande faktorer bidrog till avkodning respektive språkförståelse. Icke-verbal förmåga och generell processhastighet visade sig ge små bidrag till läsförmåga, avkodning respektive språkförståelse, för båda grupperna. När dessa två faktorer lades till framkom dock en relativt stor ökning av den förklarade variansen i läsförmåga hos barnen med lässvårigheter. Hos denna grupp var den förklarade variansen i läsförmåga av de två faktorerna i <em>The simple view of reading</em> något mindre än hos barnen med typisk läsförmåga. Sammantaget visar studien att avkodning och förståelse är användbara prediktorer till läsförmåga, samtidigt som resultaten antyder att <em>The simple view of reading</em> är mindre tillämpbar för barn med lässvårigheter.</p>

The purpose of this study is to describe how and why primary school teachers use the Kiwi method – especially in relation to reading difficulties. To answer this purpose, I conducted qualitative interviews with three primary school teachers. The interviews were transcribed since I made the estimation that they would provide with a more comprehensive material to the study that way. The result showed that the teachers did not make any differences in their teaching regardless whether they were planning for pupils with or without reading difficulties. Adjustments were made to all pupils, to meet all their special needs. They did so since the Kiwi method advocates meaningful teaching, where reading should be rewarding already from the beginning. The Kiwi method’s key stones are reading aloud, unified reading, guided reading and independent reading. All three of the teachers used these key stones in their teaching, but in different ways. / Syftet med studien är att undersöka hur och varför lärare arbetar med Kiwimetoden, särskilt i relation till elever med lässvårigheter. För att svara på detta syfte genomfördes kvalitativa in- tervjuer med tre lärare som arbetar med Kiwimetoden inom årskurs 1–3. Intervjuerna transkri- berades, eftersom bedömningen gjordes att det skulle resultera i ett rikare material till under- sökningen. Resultatet visade att lärarna inte gjorde någon skillnad på undervisningen oavsett om det gällde elever med eller utan lässvårigheter. Anpassningar gjordes nämligen åt alla elever, för att möta alla elevers särskilda behov. Detta gjordes eftersom Kiwimetoden förespråkar me- ningsfull undervisning där det ska löna sig att läsa redan från start. Kiwimetodens hörnstenar är högläsning, gemensam läsning, vägledd läsning och självständig läsning. Alla lärarna an- vände sig av dessa i sin läsundervisning, men på olika sätt.

A leitura é um processo complexo, consequência de interações entre fatores ambientais, biológicos e cognitivos. Este estudo visou a investigar a relação entre fatores psicossociais (socioeconômicos e familiares) e cognitivos (memória de trabalho) e o desempenho em leitura de crianças participantes de uma coorte populacional. Foram realizados dois estudos relacionando o desempenho em leitura a: 1) fatores psicossociais e 2) fatores cognitivos. As 65 crianças avaliadas (9-11 anos) eram estudantes de 2ª a 5ª séries de escolas públicas de Porto Alegre-RS. Suas mães participaram de entrevistas sobre dados psicossociais da mãe e de desenvolvimento da criança, feitas aos 4 meses, 2 anos e 5/6 anos de idade das crianças. As crianças foram avaliadas em leitura, QI e memória de trabalho. No estudo 1, correlações significativas negativas foram encontradas entre morbidade psiquiátrica (escore do SRQ-20) da mãe e total de acertos na leitura de palavras irregulares da criança e entre o número de familiares que moravam em casa e o escore total na leitura de palavras da criança. Além disso, a renda familiar correlacionou-se significativa e positivamente com o escore em compreensão de leitura textual da criança. Nas análises de regressão linear apenas o número de familiares que moravam na mesma casa que a criança foi preditor do desempenho em leitura de palavras. Pode-se entender que quanto mais pessoas habitam uma mesma residência, menos recursos são disponibilizados para cada um e os pais podem não ter tempo suficiente para envolverem-se em atividades escolares com seus filhos, o que impacta no desempenho da leitura. No segundo artigo, as medidas de memória de trabalho não se correlacionaram significativamente às tarefas de leitura quando o subteste vocabulário (do WASI) foi controlado. Houve diferenças significativas nas comparações das médias das tarefas de leitura por série – os estudantes de 4ª série apresentaram maiores escores do que as de 3ª. Conclui-se que dos fatores estudados, houve contribuição de variáveis socioeconômicas e familiares para o desempenho em leitura de crianças de uma coorte populacional. A relação entre leitura e memória de trabalho foi intermediada pela linguagem (vocabulário). / Reading is a complex process, a consequence of interactions between environmental, biological and cognitive factors. This study aimed to investigate the relationship between psychosocial factors (socioeconomic and family) and cognitive (working memory) and reading performance of children participating in a population cohort. Two studies were related to reading performance: 1) psychosocial factors and 2) cognitive factors. The 65 evaluated children (9-11 years) were students from 2nd to 5th grade of public schools in Porto Alegre- RS. Their mothers participated in interviews regarding psychosocial data of mother and child development, at 4 months, 2 years and 5 / 6 year old children. Children were tested in reading, IQ and working memory. In one study, negative correlations were found between the psychiatric morbidity (score of SRQ-20) of the mother and the total score in the reading of irregular words between the child and the number of family members who lived in the same house as the child and the total score in words read by the child. Additionally, family income correlated significantly and positively with the reading comprehension text score of the child. In a linear regression analysis only the number of relatives who lived in the same house as the child was a predictor of performance in word reading. One can understand that as more people inhabit a single residence, fewer resources are available for each individual, and parents may not have enough time to get involved in school activities with their children, which impacts the performance of reading. In the second article, the measures of working memory did not correlate significantly with reading assignments when the vocabulary subtest (from the WASI) was controlled. There were significant differences in comparisons of the mean reading task of the series - the fourth grade students had higher scores than the 3rd grade students. We concluded that in the factors studied there was a correlation between the socioeconomic level and the family to the reading performance of children in a population cohort. The relationship between reading and working memory was mediated by language (vocabulary).

The aim of this study was to investigate reading difficulties as barriers to learning experienced by learners entering the intermediate phase. The researcher conducted an in-depth literature study and by means of a qualitative research approach, empirical data were collected through individual interviews, observations and document studies. The findings revealed a number of common themes on the impact of reading difficulties and the factors that may cause these difficulties. The research findings revealed that in order to prevent reading difficulties as barriers to learning, the essential components for reading development must be acquired effectively, the role of the teacher and the parent are crucial and the early identification and remediation of reading difficulties is paramount. Resulting from the findings in the empirical investigation and in correlation with the findings from literature, the researcher made recommendations regarding strategies to reduce reading difficulties. / Education / M.Ed. (Psychology of Education)

A leitura é um processo complexo, consequência de interações entre fatores ambientais, biológicos e cognitivos. Este estudo visou a investigar a relação entre fatores psicossociais (socioeconômicos e familiares) e cognitivos (memória de trabalho) e o desempenho em leitura de crianças participantes de uma coorte populacional. Foram realizados dois estudos relacionando o desempenho em leitura a: 1) fatores psicossociais e 2) fatores cognitivos. As 65 crianças avaliadas (9-11 anos) eram estudantes de 2ª a 5ª séries de escolas públicas de Porto Alegre-RS. Suas mães participaram de entrevistas sobre dados psicossociais da mãe e de desenvolvimento da criança, feitas aos 4 meses, 2 anos e 5/6 anos de idade das crianças. As crianças foram avaliadas em leitura, QI e memória de trabalho. No estudo 1, correlações significativas negativas foram encontradas entre morbidade psiquiátrica (escore do SRQ-20) da mãe e total de acertos na leitura de palavras irregulares da criança e entre o número de familiares que moravam em casa e o escore total na leitura de palavras da criança. Além disso, a renda familiar correlacionou-se significativa e positivamente com o escore em compreensão de leitura textual da criança. Nas análises de regressão linear apenas o número de familiares que moravam na mesma casa que a criança foi preditor do desempenho em leitura de palavras. Pode-se entender que quanto mais pessoas habitam uma mesma residência, menos recursos são disponibilizados para cada um e os pais podem não ter tempo suficiente para envolverem-se em atividades escolares com seus filhos, o que impacta no desempenho da leitura. No segundo artigo, as medidas de memória de trabalho não se correlacionaram significativamente às tarefas de leitura quando o subteste vocabulário (do WASI) foi controlado. Houve diferenças significativas nas comparações das médias das tarefas de leitura por série – os estudantes de 4ª série apresentaram maiores escores do que as de 3ª. Conclui-se que dos fatores estudados, houve contribuição de variáveis socioeconômicas e familiares para o desempenho em leitura de crianças de uma coorte populacional. A relação entre leitura e memória de trabalho foi intermediada pela linguagem (vocabulário). / Reading is a complex process, a consequence of interactions between environmental, biological and cognitive factors. This study aimed to investigate the relationship between psychosocial factors (socioeconomic and family) and cognitive (working memory) and reading performance of children participating in a population cohort. Two studies were related to reading performance: 1) psychosocial factors and 2) cognitive factors. The 65 evaluated children (9-11 years) were students from 2nd to 5th grade of public schools in Porto Alegre- RS. Their mothers participated in interviews regarding psychosocial data of mother and child development, at 4 months, 2 years and 5 / 6 year old children. Children were tested in reading, IQ and working memory. In one study, negative correlations were found between the psychiatric morbidity (score of SRQ-20) of the mother and the total score in the reading of irregular words between the child and the number of family members who lived in the same house as the child and the total score in words read by the child. Additionally, family income correlated significantly and positively with the reading comprehension text score of the child. In a linear regression analysis only the number of relatives who lived in the same house as the child was a predictor of performance in word reading. One can understand that as more people inhabit a single residence, fewer resources are available for each individual, and parents may not have enough time to get involved in school activities with their children, which impacts the performance of reading. In the second article, the measures of working memory did not correlate significantly with reading assignments when the vocabulary subtest (from the WASI) was controlled. There were significant differences in comparisons of the mean reading task of the series - the fourth grade students had higher scores than the 3rd grade students. We concluded that in the factors studied there was a correlation between the socioeconomic level and the family to the reading performance of children in a population cohort. The relationship between reading and working memory was mediated by language (vocabulary).

Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt lärare i årskurs fk-3 kan upptäcka samt arbeta stödjande för elever med lässvårigheter i ämnet svenska. Syftet var även att ta reda på vilka strategier och tillvägagångssätt dessa lärare kan tillämpa i sitt förebyggande arbete mot lässvårigheter. Metoderna som tillämpades för att utforska dessa syften, var dels tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer, och dels tre kvantitativa enkätundersökningar. Dock omstrukturerades enkätundersökningarna i syfte att efterlikna en intervju där enbart öppna frågor tillämpades, vilket innebar att enkätundersökningen, mer lutar åt en kvalitativ ansats. Resultatet av både intervjuerna och enkätundersökningarna visade att läraren behöver använda sig av varierade nivåanpassade uppgifter, både i det förebyggande samt stödjande arbetet. Detta då de bakomliggande orsakerna till lässvårigheter är multipla. Det var också viktigt att dessa varierade nivåanpassade uppgifter var av intresse för eleverna, annars skulle läraren kunna riskera att få elever med en lägre motivation. Ytterligare resultat som framkom var att lärare kan förebygga lässvårigheter, samt stödja dem som redan har lässvårigheter, genom att modellera uppgifter och arbetssätt för eleverna. Slutligen visade studien att läraren via olika kartläggningar och observationer av eleverna kan upptäcka lässvårigheter, och att lärare snarast bör vidta stödjande insatser. / The purpose of the study was to investigate in what ways teachers in preschool – 3 can discover and work supportively with pupils that have reading difficulties in the subject Swedish. The purpose was also to find out which strategies and approaches these teachers could use in their preventing work towards reading difficulties. The methods that were used to explore these purposes, were at the one hand three qualitative semi-structured interviews and on the other hand three quantitative surveys. However, the survey was reconstructed with the purpose to mimic an interview where only open questions were used, which means that the work in this survey, is more leaning towards a qualitative approach. The results of both the interviews and surveys showed that the teachers having to use different levels of difficulty in the assignments, both in the preventive and supportive work. This is explained by the fact that the underlying reasons of reading difficulties are so many. It was also important that the varying levels of difficulty was at interest for the pupils, otherwise the teachers could risk getting pupils with lower motivation to learn. Other results that emerged was that the teacher could prevent reading difficulties, and support those that already have reading difficulties, by modeling assignments and approaches for the pupils. Finally, the result showed that the teachers through different mappings and observations of the pupils can discover reading difficulties, and that the teacher as soon as possible should engage supportive efforts.

Sammanfattning/AbstractRemblegård, Hanna (2022). Lust och kunskap som förutsättning - Lärares och speciallärares arbete med läsinlärning för elever i lässvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser faktorer som är av betydelse för arbetet med läsinlärning för elever i lässvårigheter samt för lusten att lära sig läsa. Genom studien klarläggs hur värdefullt ett tidigt samarbete mellan läraren och specialläraren kring eleven är. Studien förväntas kunna bidra med att synliggöra vikten av att såväl lärare som speciallärare genom yrkesskicklighet delar med sig av kunskaper och erfarenheter för att tillgodose elevers behov. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om några lärares samt speciallärares val och genomförande av läsinlärning och lust att lära för elever som identifierats vara i lässvårigheter. Vidare är syftet att belysa deras uppfattningar om hur en främjande läsinlärning kan utformas för elever i lässvårigheter.Utifrån några lärares samt speciallärares syn på läsinlärning för elever i lässvårigheter i årskurs 1, har följande preciserade frågeställningar formulerats för att behandla studiens syfte:• Hur beskrivs val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter?• Hur beskrivs arbetet med elevens lust att lära i läsinlärningen?• Vilka uppfattningar framträder om hur tidiga insatser genomförs för att främja läsinlärning för elever i lässvårigheter? Teori Den här studiens teoretiska ramverk grundar sig i sociokulturell teori, som har sitt ursprung i Vygotskijs (1978) beskrivning av att lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen. Utifrån proximal utvecklingszon och mediering av artefakter studeras hur den dynamiska läsinlärningsprocessen fortskrider i samspelet mellan läraren och eleven. För att belysa det synsätt kring att en elev är i lässvårigheter, används som komplement relationellt perspektiv. Enligt Ahlberg (2015) betyder relationellt perspektiv att skolsvårigheter undersöks i centrum av interaktion och relationer. Förklaringar till utmaningar söks i mötet mellan eleven och den omgivande miljön, vilket medför att det är i elevens omgivning förändringar bör göras. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats där halvstrukturerade intervjuer med en frågeguide genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades det insamlade materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018). Med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) användes en analysmodell för att bearbeta de transkriberade intervjuerna och ringa in teman för studien. Resultat Studiens resultat visar på att läsinriktningen phonics (Snow &amp; Juel, 2007) starkast framträder i val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter. Utifrån informanternas utsagor baseras kunskap och kompetens främst på yrkeserfarenhet och samarbete mellan lärare och speciallärare. Arbetet med lust att lära sig läsa har sitt ursprung i de fyra framträdande faktorerna: lärarroll, framgång, intresse, meningsfullhet. Studieresultaten visar även på att det råder en avsaknad av tidiga stödinsatser under det första skolåret. Den pedagogiska sårbarheten synliggörs såväl i utmaningen att erövra värdefull kunskap om främjande läsinlärning, som i att möta elevernas olika behov. Ur studien framträder informanternas önskemål, behov samt uppfattning av ett ökat samarbete mellan lärare och speciallärare för en främjande läsinlärning. Specialpedagogiska implikationer Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner (SFS, 2011:186). Med specialläraren som god lyssnare och inspiratör, skapas möjligheter för att de pedagogiska samtalen kan utgöra värdefulla verktyg i att välja adekvata insatser utifrån elevens behov. De pedagogiska samtalen ökar chanserna till ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren. Genom samarbetet kan ett relationellt perspektiv på lärande träda in och stå i centrum av undervisningen. Liksom vikten av att specialläraren verkar som inspiratör till alternativa tillvägagångssätt i läsinlärningen under det första skolåret, finns behovet av att den samma inspireras av lärarna med deras kunskaper och erfarenheter. Utöver de pedagogiska samtalen är behovet av en närvarande speciallärare därför stort. Den operativa specialläraren balanserar undervisning i ett mindre sammanhang med deltagande i den ordinarie undervisningen.

Vid krissituationer som berör en hel nation är det av yttersta vikt att kommunikationen mellan myndigheter och medborgare fungerar. Den måste vara utformad på ett tillgängligt sätt för att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen. I samband med covid-19-pandemin skickade Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), på uppdrag av regeringen, ut ett sms till befolkningen med syftet att uppmana om att följa de nya restriktionerna. Meddelandet väckte stor uppståndelse i media och på sociala medier där det bland annat dömdes som innehållslöst, blev förlöjligat i jämförelse med liknande kommunikation i andra länder och fick kritik för att sakna en klickbar länk. Meddelandet skickades även bara ut på svenska.  Denna studie fokuserar på att granska originalmeddelandet och med hjälp av metoder som textanalyser, enkäter och intervjuer undersöka behovet av och möjligheten till en förbättring av kommunikationen. Med stöd i teorier om klarspråk, lättläst, krisinformation, lässvårigheter och visualisering har jag utvärderat originalmeddelandet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv samt skapat och testat olika gestaltningsförslag. Utifrån resultaten har jag formulerat tydliga riktlinjer vars syfte är att effektivisera utformandet av denna typ av kommunikation.  Resultatet av rapporten visar att omfattande förbättringsmöjligheter finns och att de riktlinjer jag kommit fram till eventuellt skulle kunna underlätta för myndigheter i deras arbete med kortfattad kriskommunikation.  Studien är ett examensarbete för avläggande av filosofie kandidatexamen inom Informationsdesign med inriktning mot Textdesign. / In the event of a crisis that affects a whole nation it is of utmost importance that the communication between the authorities and the citizens is satisfactory. It needs to be designed in an accessible way so that as many as possible can assimilate the information. During the covid-19 pandemic the Public Health Agency of Sweden (FoHM) and the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), sent out an SMS, on behalf of the Swedish government, to urge the citizens to follow the newly enforced restrictions. The message caused a great stir in the media as well as on social media where it was accused of being empty, was ridiculed in comparison with similar communication in other counties and received criticism for not including a clickable link. Also, the message was only sent out in Swedish.  This thesis focuses on examining the original message and through the methods of text analysis, surveys and interviews explore the necessity of and possibilities for an improvement of the communication. With support in theories of plain language, writing very legible, crisis communication, reading difficulties and visual perception I have evaluated the original message from an accessibility perspective and created then tested different design proposals. Based on the results I have put together a set of guidelines that might help streamlining the process of forming this type of communication in the future.  The result of the study shows that there is room for extensive improvements and that the guidelines I have formulated might help agencies in their work with short crisis communication.  This study is a bachelor’s thesis in the field of Information design with focus on Text design.

Vid arbete med matematiska textuppgifter krävs det en god läsförmåga, läsförståelse och ett bra arbetsminne. Om en elev har brister såväl i läsningen som i arbetsminnet resulterar det i stora svårigheter när arbete med matematiska textuppgifter sker. Det finns ett flertal förklaringar till varför elever har svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter, dessa förklaringar belyses i den här studien. Den här systematiska litteraturstudien har som syfte att beskriva de underliggande faktorerna till svårigheter vid arbete i matematiken med textuppgifter samt hur lärare arbetar för att underlätta lärande i ämnet matematik för elever med svårigheter inom matematiska textuppgifter. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är en innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar som har sökts fram på ett systematiskt och strukturerat sätt. Resultatet utgår från de tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom innehållsanalys. I artiklarna identifieras följande teoretiska ramverk, (1) sociokulturellt perspektiv, (2) diskursanalys och (3) Kintschs teori om textförståelse. Flera artiklar förklarar svårigheter med matematiska textuppgifter som en konsekvens av antingen kognitiva nedsättningar eller överflödig information. Båda dessa försvårar för eleverna. Ett antal av artiklarna lyfter även metoder som lärare kan använda sig av när de ska stötta samt utmana elever när det gäller matematiska textuppgifter.