This study aims to investigate reading interest and motivation of pupils in grade 3 in relation to multilingualism and gender. The methods used are quantitative methods through surveys and qualitative methods through follow-up interviews that investigate what attitude to fiction the pupils express and what the pupils themselves think affect their attitude. The results of the study show that pupils multilingualism and gender affiliation have no significance for their reading interest and reading motivation. Multilingual pupils and monolingual pupils showed equal reading interest and motivation and the results of the study showed no differences between girls and boys reading interest and motivation. The result of the study is however not a generalizable result due to the low participation as it only was 41 out of 56 pupils that participated in the survey.

Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat, vilket även leder till att skolan blir mer digitaliserad i form av bland annat digitala läromedel och att många elever har varsin dator eller surfplatta. En intressant aspekt är hur den digitala läsningen påverkar elevernas läsning och om det finns en skillnad mellan traditionell och digital läsning. Syftet med denna studie är därför att genom en mixed method undersöka vilka uppfattningar elever har om traditionell och digital läsning. Forskningsfrågorna handlar om vilket av traditionell och digital läsning eleverna använder sig av mest, vilket av de två sätten att läsa som de föredrar och slutligen vilka skillnader mellan traditionell och digital läsning de uppfattar. Detta har gjorts genom en mixed method där den kvalitativa delen i studien har inspirerats av fenomenologin. Studien bygger på en sekventiell design och har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det är fler elever som dagligen läser på en skärm än i en bok, men det var fler av eleverna som föredrar att läsa i en bok. De största skillnaderna de uppfattar handlar om läsupplevelsen, ögonen och om tillgängligheten. / Our society is becoming increasingly digitalized, which also means that school is becoming more digitalized in the form of, among other things, digital teaching materials and that many students have their own computer or tablet. An interesting question is whether digital reading affects students' reading abilities and whether there is a difference between traditional and digital reading. The purpose of this study is therefore to investigate, through a mixed method, what perceptions students have about traditional and digital reading. The research questions are whether students mostly read traditionally or digitally, which of the two ways of reading they prefer and finally what differences between traditional and digital reading they perceive. This was done through a mixed method where the qualitative part of the study was inspired by the phenomenology. The study is based on a sequential design and has been processed through qualitative content analysis. The results showed that there are more students reading on a screen daily than in a book, but more of the students prefer to read in a book. The biggest differences they perceive are about the reading experience, the eyes, and the accessibility.

Studiens syfte är att synliggöra vad lärare anser påverkar elevers läslust i och utanför skolan, samt hur lärare genom sin undervisning kan utveckla en läslust hos sina elever. För att undersöka detta genomfördes det kvalitativ semistrukturerade intervjuer. Nio legitimerade F-3 lärare intervjuades. Vid genomförandet av intervjuerna följdes studiens intervjuguide.  Intervjuernas resultat påvisar att faktorer som påverkar elevers läslust positivt, enligt de intervjuade lärarnas egna upplevelser och erfarenheter, är bland annat ifall vårdnadshavaren har en positiv inställning till läsning, agerar som läsande förebild och om hen högläser för sitt barn. Resultatet visar även att vårdnadshavare kan hämma elevernas läslust, enligt de intervjuade lärarna, genom att inte agerar som läsande förebild och genom att utstråla en negativ inställning till läsning. De intervjuade lärarna ansåg även att läraren behöver agera som läsande förebild i undervisningen och att hen genom bland annat högläsning kan utveckla elevers läslust. / The aim of this study is to elucidate what teachers believe influences students' reading interest both within and outside of school, as well as how teachers can foster a reading interest among their students through their teaching. To investigate this, qualitative semi-structured interviews were conducted. Nine certified F-3 teachers were interviewed. The study's interview guide was followed during the interviews.  The results of the interviews indicate that factors positively influencing students' reading motivation, according to the interviewed teachers' own experiences and perceptions, include if the guardian has a positive attitude towards reading, acts as a reading role model, and reads aloud to their child. The results also show that guardians can inhibit students' reading motiva- tion, according to the interviewed teachers, by not acting as a reading role model and by dis- playing a negative attitude towards reading. The interviewed teachers also believed that the teacher needs to act as a reading role model in the classroom and that they can develop students' reading motivation through activities such as reading aloud.

Forskning om tidig läsinlärning visade att pojkar underpresterar flickor i såväl nationella som internationella jämförelser i läsförståelse. Utveckling av en god läsförmåga är beroende av läsintresse och studier visade även att pojkar har lägre engagemang för läsning än flickor. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att granska på vilket sätt lärare kan arbeta för att kompensera för skillnaderna i prestation mellan flickor och pojkar i läsförståelse på lågstadiet. Vidare ville vi synliggöra hur lärare undervisar för att ge underpresterande pojkar förutsättningar att uppnå samma resultat som flickor i läsförståelse. Detta genom att lyfta fram explicita undervisningsstrategier som främjar pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning och på så sätt bidra med kunskap till området. Frågeställningen för arbetet var: Hur undervisar lågstadielärare för att höja pojkars prestationer i läsförståelse? Metoden var att genomföra en kunskapsöversikt. Datainsamlingen bestod av systematiska databassökningar som resulterade i elva refereegranskade tidskriftsartiklar som analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärare i sin undervisning bör fokusera på elevernas kunskapsnivå och olika förutsättningar snarare än deras kön. För att höja pojkars prestationer i läsförståelse behöver lärare genom sin undervisning främja positiva läsattityder hos eleverna och höja deras engagemang för läsning. Lärarens didaktiska val av läsundervisning för att höja pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning bör således vara varierad i den aspekten att den innefattar estetiska uttrycksformer, uppgifter med en tydlig mottagare och internalisering av läsförståelsestrategier. En undervisningsstrategi med relevans för yrket som synliggörs i studien är lästeater som innefattar samtliga tre aspekter. / Research on early literacy has shown that girls outperform boys in both national and international comparisons of reading comprehension. Development of proficient reading skills relies on an interest for reading and studies have also shown that boys exhibit lower engagement in reading compared to girls. Therefore, the aim of this literature review was to examine how primary school teachers instruct to compensate for differences in achievement between boys and girls in reading comprehension. The research question was: How do primary school teachers instruct to improve boy’s achievements in reading comprehension? The method used was to conduct a literature review. The collection of data consisted of systematic database searches resulting in eleven peer-reviewed journal articles analyzed using the method of thematic analysis. The findings revealed that teacher instruction should focus on pupils' knowledge level, rather than their gender. To increase boys' reading comprehension performance, teachers need to encourage positive reading attitudes amongst pupils and increase their engagement in reading. Therefore, teachers didactic choices in reading instruction to improve boys' achievements in reading comprehension and engagement in reading ought to be varied including aesthetic forms of expression, tasks with a clear audience and the internalization of reading comprehension strategies. An instructional strategy relevant to the profession that is highlighted in the study is readers theater, including all three aspects.