Förskollärarens högläsning utgör en stor del av förskolans vardag. De flesta barn älskar att sitta med en bok och höra när förskolläraren läser och vill helst läsa samma bok om och om igen. Högläsning är något positivt där barnen kan utveckla sitt språk och lärande. Syftet med den här undersökningen är att få mer kunskap om förskollärarens perspektiv på högläsning i förskolan samt ta reda på deras erfarenheter kring högläsning. Därför har följande frågeställningar tagits med: I vilket syfte har man med högläsning i verksamheten och hur tillämpas högläsning i vardagligt förekommande pedagogiska situationer i förskolan? Vilken syn har förskollärare på högläsningens innebörd för barns språkutveckling? Vilka andra tankar eller idéer har förskollärarna kring högläsning? Utifrån för- och nackdelar med att använda online och ansikte mot ansikte intervjuer som metod valdes online intervjuer för två förskollärare på grund av covid-19 pandemin och två förskollärare intervjuades på plats på respektive förskola. Datainsamlingsstrategin utgår ifrån djupintervjuer med respondenterna.   Resultatet och analysen bygger på intervjuerna där jag har sammanfattat lärarnas synpunkter och erfarenheter av högläsning. Samtliga förskollärare berättade att högläsning var ett positivt pedagogiskt redskap. Respondenterna beskriver djupgående hur högläsning är ett viktigt hjälpmedel för alla barn som har svårt med det verbala språket. De anser att förskolan ska präglas av högläsning där åhörande barn ska kunna fantisera och stimuleras i sin språkutveckling, samtidigt som högläsning ska utgöra en rolig upplevelse för barnen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om arbetet med appen Polyglutt vid högläsning för att främja barns språkutveckling. Förskollärarnas reflektioner kring användandet av Polyglutt och fysiska böcker studeras också. Genom att använda kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes studien med åtta legitimerade förskollärare från sju olika förskolor och en förskoleklass. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna i studien arbetar förhållandevis lika med appen Polyglutt. Samtliga förskollärare anser att Polyglutt är ett utmärkt komplement till fysiska böcker men för skilda syften. Det framkommer att appen Polyglutt kan användas för att främja barns språkutveckling men att högläsning oavsett högläsningsform har en positiv inverkan på barns språkutveckling. En av slutsatserna som framkommer i studien är att förskollärares närvaro i högläsningen med Polyglutt och fysiska böcker är betydelsefull i arbetet med barns språkutveckling. En annan slutsats enligt förskollärarna är att reflektion och diskussion om bokens innehåll är av stor betydelse. En blandning av Polyglutt och fysiska böcker vid högläsning visar sig vara fördelaktigt i arbetet med barns språkutveckling enligt förskollärarnas uppfattningar. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of preschool teachers' perceptions of the work with the app Polyglutt during reading aloud to promote children's language development. Preschool teachers' reflections on the use of Polyglutt and physical books are also studied. Using qualitative semi-structured interviews, the study was conducted with eight licensed preschool teachers from seven different preschools and one preschool class. The material was analyzed with qualitative content analysis. The results show that the preschool teachers in the study work relatively equally with the Polyglutt app. All preschool teachers believe that Polyglutt is an excellent complement to physical books but for different purposes. It appears that the Polyglutt app can be used to promote children's language development, but that reading aloud, regardless of the form of reading aloud, has a positive impact on children's language development. One of the conclusions that emerges in the study is that preschool teachers' presence in reading aloud with Polyglutt and physical books is important in the work with children's language development. Another conclusion according to the preschool teachers is that reflection and discussion about the book's content is of great importance. A mixture of Polyglutt and physical books when reading aloud proves to be beneficial in the work with children's language development according to the preschool teachers' perceptions.

Reading aloud is a form of teaching that rarely occurs in favor of other activities. Nevertheless, research shows that reading aloud is the main language development in children. This study aims to clarify the views teachers have about reading in relation to language development, as well as what they think about the working method. The thesis's theoretical approach is mainly based on the socio-cultural perspective on learning where interaction between individuals and the language are fundamental factors for learning to take place. An interview study of qualitative type has been conducted with active teachers in grades 1-3. Previous research shows the importance of reading aloud for language development and the teaching form has many advantages. It is important that the students are included, that there is time and that the teaching is carefully planned with a purpose. The result shows that teachers read aloud continuously but that the purpose varies. First and foremost, they say that the moment aims to be language development but sometimes also to relaxation. They use different strategies to get students involved and they believe that the main thing is the vocabulary and reading comprehension that is promoted. Some stated that they opt out of reading aloud sometimes as they thought it takes a lot of time. / Högläsning är en undervisningsform som förekommer sällan och som utgår till förmån för andra aktiviteter. Trots det visar forskning på att högläsning främjar språkutvecklingen hos barn. Den här undersökningen syftar därför till att bringa klarhet i vilken syn lärare har på högläsning i relation till språkutveckling, samt vad de anser om arbetsformen. Uppsatsens teoretiska ansats utgår främst från det sociokulturella perspektivet på lärande där interaktion mellan individer och språket är grundläggande faktorer för att lärande ska ske. En intervjustudie av kvalitativt slag har genomförts med aktiva lärare inom årskurserna 1-3. Tidigare forskning visar på högläsningens betydelse för språkutvecklingen och undervisningsformen har många fördelar. Viktigt är att eleverna är inkluderade, att det finns tid och att undervisningen är noga planerad med ett syfte. Resultatet visar att lärare högläser kontinuerligt men att syftet varierar. Främst säger de att stunden syftar till att vara språkutvecklande men ibland även till avkoppling. De använder olika strategier för att få eleverna delaktiga och de anser att det främst är ordförråd och läsförståelse som främjas. Några uppgav att de väljer bort högläsningen emellanåt då de menade att den tar mycket tid i anspråk.

För att eleverna ska utveckla språket och ordförrådet samt förstå det lästa är högläsning med språkutvecklande strategier en bra metod. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 upplever att de arbetar med högläsning av skönlitteratur och hur de anser att deras arbete utvecklar elevens ordförråd och språkutveckling.  Undersökningens teoretiska utgångspunkt utgår från det sociokulturella perspektivet. Vilket innebär ett lärande där interaktionen mellan människor är det viktigaste redskapet för att lärande ska kunna ske. En intervjustudie genomfördes med fem legitimerade svensklärare som undervisar på lågstadiet. Resultatet visar att samtliga lärare anser sig använda högläsning i sin undervisning, för att främja elevers språkutveckling och ordförråd. Alla fem lärarna framhåller att de använder sig av en eller flera språkutvecklande metoder, de metoder som framkom var En läsande klass och Reading to Learn. Dessa metoder används på olika sätt beroende på syfte, och lärarna framhåller att de också inspireras av metoderna för att utveckla dem till ett eget arbetssätt. Lärarna upplever att högläsning av skönlitteratur bidrar till positiva effekter på elevernas ordförråd och språkutveckling. / Reading aloud with language development strategies is a method to develop pupils language and vocabulary, as well as to understand the read text. The object of this study is to examine how teachers experience reading fiction aloud for pupils, and how their work develops the vocabulary and language development of their pupils. The theoretical approach of the study is based on the socio-cultural perspective. Meaning that the interaction between people are the most important tool for learning. An interview study was conducted with five legitimized teachers of the Swedish language who teach at the lower level, grade 1-3. The result shows that all teachers say that they are reading aloud as part of their teaching. All five teachers stress that they are using one or more language development methods, the methods that emerged were “En Läsande Klass” and “Reading to Learn”. These methods are used in different ways depending on the purpose, and the teachers point out that they are often taking bits and pieces from them to develop and use in their teaching. The teachers experience that reading fiction aloud are contributing factors for the pupils development of vocabulary and language development.

The purpose of this study is to visulise how preschool teachers work pedagog- ically around reading aloud in a multilingual children's group. We want to in- vestigate preschool teachers' reasoning and planning around the reading situa- tion to see what pedagogical purpose that situation can have and what place it takes in the preschool activities. In addition, in our opinion, reading aloud in a multilingual children's group is perceived as particularly difficult when pre- school teachers need to stimulate each individual child's language develop- ment. Through reading aloud, we can work with the children actively with lit- erature to create the opportunity for imagination, creativity but primarily chil- dren's language development. Therefore, we have chosen to focus on the planned reading aloud situation. To investigate this, we interviewed eight active preschool teachers wereof six of them work in multilingual children's groups. We used an interview guide where the questions were intended to highlight the preschool teachers' experi- ences regarding the multilingual children's group and how they reason about the educational planning of reading aloud situations. When we wanted to in- vestigate the preschool teachers' perceptions and experiences, we used the phe- nomenographic method approach whose primary focus is to make the individ- ual's thoughts and experiences visible. The study's results shows a number of factors and working methods that sim- plify the work of reading aloud in a multilingual children's group. We have discovered five core parts that make up the whole for a high-quality reading situation. Concrete materials, literature selections, book talk, collaboration with the home and educational planning are methods that preschool teachers use to create a qualitative reading situation for all children regardless of lin- guistic knowledge. The study shows how a few preschool teachers reason about a planned reading aloud situation in general and do not specify them- selves in a specific native language. / Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar pedagogiskt kring högläsning i en flerspråkig barngrupp. Vi vill undersöka förskollärares resonemang och planering kring högläsningssituationen för att få syn på vilket pedagogiskt syfte den situationen kan ha och vilken plats den tar i verksam- heten. Dessutom är vår uppfattning att högläsning i en flerspråkig barngrupp upplevs som särskilt svår när förskollärare behöver stimulera varje enskilt barns språkutveckling. Genom högläsning kan vi tillsammans med barnen ar- beta aktivt med litteratur för att skapa möjlighet för fantasi, kreativitet men främst barns språkutveckling. Därför har vi valt att fokusera på den planerade högläsningssituationen. För att undersöka detta har vi intervjuat åtta verksamma förskollärare varav sex av dem arbetar i flerspråkiga barngrupper. Vi använde oss av en intervju- guide där frågorna syftade till att synliggöra förskollärarnas erfarenheter kring den flerspråkiga barngruppen samt hur de resonerar kring den pedagogiska pla- neringen av högläsningssituationer. Då vi ville undersöka förskollärarnas upp- fattningar och erfarenheter använde vi oss av den fenomenografiska metodan- satsen, vars primära fokus är att synliggöra individens tankar och upplevelser. Studiens resultat visar på ett antal faktorer och arbetssätt som förenklar arbetet med högläsning i en flerspråkig barngrupp. Vi har upptäckt fem kärndelar som utgör helheten för en kvalitativ högläsningssituation. Konkreta material, litte- raturval, boksamtal, samverkan med hemmet och pedagogisk planering är ar- betssätt som förskollärarna använder sig av för att skapa en kvalitativ högläs- ningssituation för alla barn oavsett språkliga kunskaper. Studien visar på hur ett flertal förskollärare resonerar kring en planerad högläsningssituation i all- mänhet och specificerar sig inte till ett specifikt modersmål.

In teachers’ duty it is significant to create good conditions for student to become included. The schools value work is therefore not only important but shall permeate the whole education. This study, focus on value work during reading aloud, from books in grade three, primary school, with a norm-critical perspective.  To enable this, I have done a survey to map which books the teachers used for reading aloud in connection to value work. Then a norm-critical discourse analysis of the main character in the most popular books where done. The survey indicates that teachers work with value questions during aloud reading of books.  The discourse analysis show that norms and values were similar. The study implicates, the significant of wise and well-founded choices of books for value work, that enable all student to identify themselves with the main characters in the books. The result shows that the most popular books are not that multifaceted. The characters in these books do not represent the diversity in classroom.   The discourse analyse clarifies the implicit and explicit norms and values the books supports. A teacher can work with figure of thought, literal norm-critique, in book talks with the students. / En viktig del av lärares uppdrag är att skapa goda förutsättningar, för att eleverna ska känna sig inkluderade. Skolans värdegrundsarbete är därför avgörande och något som ska genomsyra all undervisning. Studien fokuserar på högläsning i årskurs 3, där arbetet fokuserar på värdegrundsfrågor ur ett normkritiskt perspektiv. Jag har använt en survey för att kartlägga vilka böcker som lärare använder för högläsning i samband med värdegrundsarbetet. En norm-kritisk diskursanalys, av huvudkaraktärerna, i de två populäraste böckerna, genomfördes. Surveystudien indikerade att nästan alla lärare i studien arbetade med värdegrundsfrågor i samband med högläsningen. Studien resulterade i två böcker inom fantasygenren, där liknande normer och värderingar synliggörs genom diskursanalysen. Slutsatsen visar hur väsentligt det är att lärare gör kloka och välgrundade urval av högläsningsböcker, för att alla elever ska kunna identifiera sig med huvudkaraktärerna i böckerna. De populäraste böckerna, är inte tillräckligt mångfacetterade, för att motsvara den mångfald som finns i klassrummen idag. Skolans värdegrundsarbete kan, om lärare metodiskt väljer ut böcker, utvecklas så att eleverna kan reflektera över karaktärernas handlande och de normer som återfinns i böckerna. Diskursanalysen synliggör implicita och explicita värderingar som böckerna förmedlar. Tillsammans med eleverna, kan lärare, arbeta med tankefiguren litterär normkritik, i boksamtalen.

Syftet med denna studie är att bidra till mer kunskap om högläsningen i förskolan samt få en inblick om förskollärares uppfattningar om ämnet. En kvalitativ metod har använts för att samla in den information som behövts till denna undersökning. Denna studie tar stöd från förskollärares uppfattningar och åsikter. Den fenomenografiska metoden har använts för att analysera materialet. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att högläsningen i förskolan främst bidrog till barnens språkutveckling. Förskollärarna och barnskötarna i studien beskrev att högläsningen var en rolig och lärorik aktivitet som planerades in i verksamheten dagligen. De beskriver vidare att barnlitteraturen var lättillgänglig för barnen. Skillnaden utifrån intervjuerna visade att en av förskollärarna inte hade någon uppföljning när de genomfört en högläsningsaktivitet, samt att 4 av 6 förskolepersonal menade att högläsningen ofta skedde på ett oplanerat sätt medan de resterande nämnde att högläsningen planerades dagligen i verksamheten. Slutsatsen visar att samtliga respondenter medvetet väljer högläsning i verksamheten som en daglig aktivitet för att dels främja språkutveckling hos barnen, dels som en trivsam stund tillsammans. Barnen ges möjlighet till att utveckla kunskaper och lärande enligt läroplanen för förskolan med högläsning som en del av det aktiva arbetet hos förskolepersonalen. Det framgår att merparten av de svarande högläser vid spontana stunder under dagen, medan resterande planerat in aktiviteten vid specifika tider under dagen. / The purpose of this study is to contribute to more knowledge about reading aloud in preschool and to get an insight into preschool teachers’ perceptions of the subject. A qualitative method has been used to gather the information needed for this survey. This study draws on the views and opinions of preschool teachers. The phenomenographic method has been used to analyse the material. The result shows that the preschool teachers considered that reading aloud in preschool mainly contributed to the children´s language development. The preschool teachers and the nannies in the study described that reading aloud was fun and educational activity that is planned in the activities on a daily basis. They further describe that the children´s literature was easily accessible to the children. The difference based on the interviews showed that one of the preschool teachers did not have any follow-up when they carried out a reading aloud acivity, and that 4 out of 6 preschool staff thought that the reading aloud often took place in an unplanned way, while the rest mentioned that the reading aloud was planned daily in the business. The conclusion shows that all respondents consciously choose reading aloud in the activity to promote language development in the children, as well as a pleasant time together. The children are given the opportunity to develop knowledge and learning according to the curriculum for the preschool with reading aloud as part of the active work of the preschool staff. It appears that the respondents read aloud at spontaneous moments during the day, while the rest planned the activity at specific times during the day.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad högläsning kan ha för betydelse för elevers läsförståelse enligt några lärare i grundskolans tidigare år samt ta reda på hur lärarna arbetar med högläsning i sin undervisning. I Studien intervjuas sju lärare som alla undervisar i svenska och undervisar i årskurs 1–3. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är: Vilken betydelse kan högläsning ha för elevers läsförståelse enligt några lärare i grundskolans tidiga årskurser? och Hur beskriver några lärare sitt arbete med högläsning i grundskolans tidiga år? Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till högläsning och anser att det är viktigt med läsförståelse inom alla ämnen i skolan.    Det framkommer att lärarna arbetar på liknande sätt med högläsning där förklaring av ord och begrepp samt frågor kring texten är i fokus. Att lärare har liknande arbetssätt och syn på vad som är viktigt för elevers läsförståelse anser jag som positivt eftersom skolan ska erbjuda alla elever en likvärdig utbildning oberoende av vilken plats du bor på. Lärarna önskar dock att högläsningen fick mer plats i undervisningen för att kunna utgå från varje elevens kunskaper i arbetet med läsförståelse. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of what reading aloud can mean for pupils reading comprehension according to some teachers in the early years of primary school and to find out how teachers work with reading aloud in their teaching. The study contains seven interviews with teachers who all teach Swedish in grades 1–3. The questions the research answer is: What significance can reading aloud have for pupils reading comprehension according to some teachers in the early years of primary school? and How do some teachers describe their work with reading aloud in the early years of primary school? The results of the study show that teachers are positive about reading aloud and believe that reading comprehension is important in all subjects in school. It appears that the teachers work in a similar way with reading aloud where the explanation of words and concepts as well as questions about the text are in focus. That teachers have similar working methods and views on what is important for pupils reading comprehension I consider positive because the school should offer all pupils an equal education regardless of where you live. However, the teachers wish that reading aloud was given more space in the teaching in order to be able to start from each pupils knowledge in the work with reading comprehension.

Denna kvalitativa studie syftar till att utöka kunskapen om hur lågstadielärare kan använda högläsning för att stimulera språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Detta görs genom att undersöka hur åtta lärare i lågstadiet arbetar med andraspråksperspektivet i högläsning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultaten från denna studie visade att lärare använder högläsning på olika sätt och i olika omfattning men att samtliga tillämpar det någon gång. De flesta lärarna anser att det är viktigt med bildstöd och att förklara ord och meningar. Många menade dessutom att samtal kring det lästa är av stor vikt när det kommer till högläsning och att val av bok spelar stor roll. Vid val av bok bör läraren hitta på såväl innehåll som språklig nivå och boken får gärna knyta an till elevernas bakgrunder. / This qualitative study aims to expand knowledge about how primary school teachers can use read-aloud to stimulate the language development of students with Swedish as a second language by investigating how eight primary school teachers include a second language perspective in read-aloud activities. Data for this study was gathered using semi-structured personal interviews. The results revealed that teachers employ read-aloud practices in various ways and to varying degrees, but all of them incorporate it at some point. The majority of teachers consider visual support and explaining words and sentences to be important. Furthermore, they also emphasized the significance of discussions about the language and the content of the reading material. They highlighted that the choice of read-aloud books plays a pivotal role and both the content and the linguistic level of the book should be considered. It is also beneficial for the chosen book to be culturally relevant and resonate with the students' backgrounds.

Syftet med studien är att synliggöra den roll som dialogisk högläsning har i klassrummet. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur beskriver lärare i årskurs F-3 att de arbetar med dialogisk högläsning i sin undervisning för att utveckla elevernas läsförståelse? Hur uppfattar lärarna att elevers läsförståelse påverkas av undervisning genom dialogisk högläsning? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och sex semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i F-3. Studien har sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av dialogisk högläsning i undervisningen men att arbetssätten kan variera. Det visar sig även att lärarna upplever att den dialogiska högläsningen har en positiv påverkan för att utveckla elevers läsförståelse. I resultatet framkommer det även att motivationen hos eleverna under den dialogiska högläsningen kan variera. För att den dialogiska högläsningen ska ha en positiv effekt behöver läraren ha ett tydligt syfte med sin undervisning för att eleverna ska få en utökad läsförståelse. / The purpose of this study is to highlight the role of dialogic reading aloud in the classroom. The research questions addressed are: How do primary school teachers describe their use of dialogic reading in their teaching to develop students' reading comprehension, and How do teachers perceive that students' reading comprehension is affected by dialogic reading instruction. The study was conducted using a qualitative method, including six semi-structured interviews with primary school teachers. The sociocultural theory was used as the basis for the study. The results show that all teachers use dialogic reading in their teaching, but that the methods can vary. The teachers also expressed that dialogic reading has a positive impact on the development of students’ reading comprehension. However, the motivation of students during dialogic reading can vary. For dialogic reading to have a positive effect, the teacher needs to have a clear purpose for their teaching for students to achieve an enhanced reading comprehension.