International studies have shown the reading competence of Indonesian students to be relatively low compared to other countries. Considering the importance of reading comprehension, the current research has two aims. The first is to provide some insight into the identification of students’ difficulty with reading. The second is to investigate the implementation of innovative methods for teaching reading comprehension in the Indonesian educational context. Both studies were conducted in state upper grade primary schools in Urban Sub District BCL in Bandung, Indonesia. Study One profiled students’ reading performance. Five measurement instruments were developed, written in Indonesian language. The construction of mental models was also introduced. Two hundred and sixty five Grade Five students from eight schools were measured for their competence in decoding, prior knowledge, comprehension monitoring, construction of mental models, reading comprehension specifically related to a particular topic, and their general reading comprehension. The students’ reading performance profiles were very varied. They showed the importance of each component for the achievement of reading comprehension. The profiles also showed the ability for each component of reading comprehension to compensate each other’s function to enable the students to perform well in reading comprehension. The best-fit model for the data accounted for 47% of students’ performance in reading comprehension. Study Two compared instructional interventions, and examined the way each method worked in the Indonesian educational context. The three instructional intervention methods were Reciprocal Teaching (RT), Instruction prompting students to develop Mental Models (IMM), and Instruction in Question Answering (IQA). Participants were one hundred and twelve students in the Sixth Grade from three primary schools. There were three groups in each school. Group 1 received RT followed by IMM (RT-IMM), Group 2 received IMM followed by RT (IMM-RT), and Group 3 received IQA. Group 3 was considered as the control group, since IQA is the traditional method widely adopted in Indonesia. Instruction was separated into 2 phases. Each phase consisted of four sessions of 30 minutes each over a two-week period. The implementation of IMM-RT tended to improve general reading comprehension more than other methods (RT-IMM and IQA). Interestingly, individuals who had a low performance in the pre-test for construction of mental models, improved their performance in the construction of mental models following implementation of RT at the first phase. The results support a conclusion that the IMM-RT combination is potentially effective for the enhancement of students’ reading comprehension. However, further results showed that, in order to implement RT and IMM in a common state school classroom in Indonesia, the teacher’s ability to manage and organise the group becomes crucial. Study Three was designed to validate the IMM-RT instructional intervention for improving performances of students with reading comprehension inadequacies, by addressing the limitations found in Study Two. Result showed that IMM-RT had potential for improving students’ performance in reading comprehension. The findings of the current study provide some understanding of reading comprehension in an Indonesian educational context. Moreover, the findings will add to the repertoire of educators about issues that need to be considered in implementing innovative methods for enhancing Indonesian students’ reading comprehension.

International studies have shown the reading competence of Indonesian students to be relatively low compared to other countries. Considering the importance of reading comprehension, the current research has two aims. The first is to provide some insight into the identification of students’ difficulty with reading. The second is to investigate the implementation of innovative methods for teaching reading comprehension in the Indonesian educational context. Both studies were conducted in state upper grade primary schools in Urban Sub District BCL in Bandung, Indonesia. Study One profiled students’ reading performance. Five measurement instruments were developed, written in Indonesian language. The construction of mental models was also introduced. Two hundred and sixty five Grade Five students from eight schools were measured for their competence in decoding, prior knowledge, comprehension monitoring, construction of mental models, reading comprehension specifically related to a particular topic, and their general reading comprehension. The students’ reading performance profiles were very varied. They showed the importance of each component for the achievement of reading comprehension. The profiles also showed the ability for each component of reading comprehension to compensate each other’s function to enable the students to perform well in reading comprehension. The best-fit model for the data accounted for 47% of students’ performance in reading comprehension. Study Two compared instructional interventions, and examined the way each method worked in the Indonesian educational context. The three instructional intervention methods were Reciprocal Teaching (RT), Instruction prompting students to develop Mental Models (IMM), and Instruction in Question Answering (IQA). Participants were one hundred and twelve students in the Sixth Grade from three primary schools. There were three groups in each school. Group 1 received RT followed by IMM (RT-IMM), Group 2 received IMM followed by RT (IMM-RT), and Group 3 received IQA. Group 3 was considered as the control group, since IQA is the traditional method widely adopted in Indonesia. Instruction was separated into 2 phases. Each phase consisted of four sessions of 30 minutes each over a two-week period. The implementation of IMM-RT tended to improve general reading comprehension more than other methods (RT-IMM and IQA). Interestingly, individuals who had a low performance in the pre-test for construction of mental models, improved their performance in the construction of mental models following implementation of RT at the first phase. The results support a conclusion that the IMM-RT combination is potentially effective for the enhancement of students’ reading comprehension. However, further results showed that, in order to implement RT and IMM in a common state school classroom in Indonesia, the teacher’s ability to manage and organise the group becomes crucial. Study Three was designed to validate the IMM-RT instructional intervention for improving performances of students with reading comprehension inadequacies, by addressing the limitations found in Study Two. Result showed that IMM-RT had potential for improving students’ performance in reading comprehension. The findings of the current study provide some understanding of reading comprehension in an Indonesian educational context. Moreover, the findings will add to the repertoire of educators about issues that need to be considered in implementing innovative methods for enhancing Indonesian students’ reading comprehension.

International studies have shown the reading competence of Indonesian students to be relatively low compared to other countries. Considering the importance of reading comprehension, the current research has two aims. The first is to provide some insight into the identification of students’ difficulty with reading. The second is to investigate the implementation of innovative methods for teaching reading comprehension in the Indonesian educational context. Both studies were conducted in state upper grade primary schools in Urban Sub District BCL in Bandung, Indonesia. Study One profiled students’ reading performance. Five measurement instruments were developed, written in Indonesian language. The construction of mental models was also introduced. Two hundred and sixty five Grade Five students from eight schools were measured for their competence in decoding, prior knowledge, comprehension monitoring, construction of mental models, reading comprehension specifically related to a particular topic, and their general reading comprehension. The students’ reading performance profiles were very varied. They showed the importance of each component for the achievement of reading comprehension. The profiles also showed the ability for each component of reading comprehension to compensate each other’s function to enable the students to perform well in reading comprehension. The best-fit model for the data accounted for 47% of students’ performance in reading comprehension. Study Two compared instructional interventions, and examined the way each method worked in the Indonesian educational context. The three instructional intervention methods were Reciprocal Teaching (RT), Instruction prompting students to develop Mental Models (IMM), and Instruction in Question Answering (IQA). Participants were one hundred and twelve students in the Sixth Grade from three primary schools. There were three groups in each school. Group 1 received RT followed by IMM (RT-IMM), Group 2 received IMM followed by RT (IMM-RT), and Group 3 received IQA. Group 3 was considered as the control group, since IQA is the traditional method widely adopted in Indonesia. Instruction was separated into 2 phases. Each phase consisted of four sessions of 30 minutes each over a two-week period. The implementation of IMM-RT tended to improve general reading comprehension more than other methods (RT-IMM and IQA). Interestingly, individuals who had a low performance in the pre-test for construction of mental models, improved their performance in the construction of mental models following implementation of RT at the first phase. The results support a conclusion that the IMM-RT combination is potentially effective for the enhancement of students’ reading comprehension. However, further results showed that, in order to implement RT and IMM in a common state school classroom in Indonesia, the teacher’s ability to manage and organise the group becomes crucial. Study Three was designed to validate the IMM-RT instructional intervention for improving performances of students with reading comprehension inadequacies, by addressing the limitations found in Study Two. Result showed that IMM-RT had potential for improving students’ performance in reading comprehension. The findings of the current study provide some understanding of reading comprehension in an Indonesian educational context. Moreover, the findings will add to the repertoire of educators about issues that need to be considered in implementing innovative methods for enhancing Indonesian students’ reading comprehension.

Denna uppsats sammanställer forskningsresultat kring användandet av textsamtal i undervisningen och jämförs vidare med kunskapskraven för läsförståelse i grundskolans årskurs F-3. Undervisningen i läsförståelse ska syfta till att eleverna upplever läsning som meningsfullt och ska anpassas efter varje individs förmåga och behov. Som lärare är det viktigt att bidra till en kunskapsutveckling för eleverna och vara ett stöd i deras läsutveckling. Genom textsamtal där eleven görs aktiv i samtal och får möjligheter att dela sina tankar och idéer kan ett gemensamt kunskapsbyggande ske. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur textsamtal används och vilken betydelse de har för elevers läsförståelse. Därefter jämförs hur strategierna kan tillämpas i förhållande till kursplanen för svenska i årskurs F-3.  Det material som undersökts består av vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar som analyserades och sammanfattades. Artiklarna har sin utgångspunkt i läsförståelse, läsförståelsestrategier och samtal om text. Resultatet visar hur läsförståelsestrategier kan användas i undervisningen för att bidra till en ökad förståelse för texters budskap och struktur. Läraren har visat sig ha en viktig roll i modellering av strategierna för att eleverna ska tillägna sig dessa kunskaper och därmed kunna delta i textsamtal. Andra faktorer som påverkar elevers läsförståelse visade sig vara ordförråd, grammatik, genrepedagogik och byggandet av föreställningsvärldar. Elever med svårigheter i läsförståelse kunde stödjas genom högläsning och i diskussioner med andra. Analysen utgick från den sociokulturella teorin, enligt vilken ett samspel mellan lärare och elever är den grundläggande utgångspunkten. I diskussionen presenteras slutsatsen att lärare har en betydande roll i modellerandet av läsförståelsestrategier och att dialogen utvecklas när eleven själv får vara ledande i textsamtalen.

Syftet med min studie var att öka kunskapen om vilket sätt åtta lärare resonerar kring och arbetar med undervisningen av läsförståelse i årskurs 1–3. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade åtta lärare för att undersöka deras syn på läsförståelse och deras beskrivningar om hur de arbetar med läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Resultatet visar att de intervjuade lärarna hade en hel del gemensamma åsikter om hur man kan arbeta med att utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna har berättat att det inte finns en optimal modell som de använder i sin undervisning utan är inspirerade av flera olika metoder. De anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Lärarna diskuterade också kommunikationens betydelse för att utveckla läsförståelse, och att de arbetar gemensamt med eleverna genom samtal och diskussion. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>

Vi har i denna studie haft som syfte att undersöka och förklara om och i så fall hur mellanstadielärare, med behörighet i svenska och naturorienterande ämnen, undervisar om sakprosatexter inom ämnet svenska som förberedelse för läsning i naturorienterande ämnena. Baserat på vår yrkeserfarenhet är bakgrunden till denna studie att elever verkar sakna lässtrategier för att tillägna sig de begreppstäta och abstrakta texterna i dessa ämnen. För att besvara studiens frågeställningar ha robservationer och semistrukturerade intervjuer genomförts med sju lärare på två skolor. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett genrepedagogiskt perspektiv, i vilket det sociokulturella perspektivet och Cirkelmodellen ingår. Resultatet av studien visar att strategierna: förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta är vanligt förekommande. Studien visar också att sakprosatexter som används i svenskundervisningen har ett enklare språk än de sakprosatexter som förekommer i naturorienterande läromedel. Det framkommer dessutom att det råder delade meningar om huruvida språkliga nivån på de naturorienterande läromedlen är anpassade efter elevernas läsförmåga. Vår slutsats är att eftersom alla lärare, oavsett ämne, har ett delat ansvar vad gäller undervisning om texttyper så behöver de ha kunskap om språkets betydelse och explicit undervisa om språkliga drag och texttyper som är vanligt förekommande inom ämnet. Det finns därför goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande i syfte att skapa förutsättningar för att ge eleverna möjligheter till ämnesfördjupning och sammanhang.

本研究的目的在探討「交互教學法」對台灣國中生英文閱讀能力與後設認知之效益，並研究國中生對此教學的回應。參與本研究的學生為82名苗栗縣某公立高中的兩班九十五學年度九年級學生，實驗組施以12週交互教學法，控制組則為傳統老師講授方式，在教學活動前後，實驗組和控制組所有學生皆施以閱讀理解測驗（採自全民英檢初級閱讀測驗）及後設認知問卷，實驗組多加施以交互教學法回饋問卷。 本研究結果摘要如下： 1. 實驗組與控制組在閱讀理解測驗表現有顯著差異，亦即，交互教學法有效地增進學生閱讀理解表現。 2. 後設認知方面，實驗組在「閱讀信心」、「閱讀困難」和「閱讀能力強的人應具備的能力」三項後設認知能力表現顯著提高，在「有效閱讀策略」與「補救策略」二項之後設認知表現亦有明顯進步。 3. 交互教學法有助於增強學生對閱讀策略的觀念和用法，大部分受試者認為「摘要」與「預測」是最實用的閱讀策略。 4. 回饋問卷顯示，大部分實驗組學生對交互教學法持正面支持態度，並表示願意將所學之閱讀策略運用在未來的英語閱讀中。 根據上述結果，本研究建議國中英語教師可運用「交互教學法」增進學生英 語閱讀能力與後設認知能力，並提升學生學習英語的興趣。同時為了讓「交互教學法」發揮最大效用，教師應考慮學生在語言學習上之個別差異，以避免學生心理上的排斥與學習上的反效果。 / This study aimed to examine the effectiveness of reciprocal teaching in promoting EFL junior high school students’ reading comprehension and metacognitive awareness. In addition, students’ responses to reciprocal teaching were probed. Participants of this study included 82 ninth-graders from two intact classes in one public senior high school in Miaoli in the fall semester of 2006. The experimental group was engaged in reciprocal teaching and the control group was instructed in the traditional teacher-centered method. The reading comprehension test of GEPT at elementary level was used as the pretest and posttest to measure the participants’ reading ability before and after the instruction. Additionally, two questionnaires were adopted: one for investigating the effects of reciprocal teaching on students’ metacognitive awareness and the other for measuring the experimental group’s attitudes towards reciprocal teaching. After twelve weeks of experiment, the main results of this study can now be summarized as follows: 1. The participants’ reading comprehension ability improved significantly after the implementation of reciprocal teaching. 2. The participants’ metacognitive awareness was significantly higher especially in the categories of students’ reading confidence, students’ perceptions of reading difficulties, and students’ perceptions of a good reader. Students’ perceptions of repair strategies and effective strategies, though no significantly different , the participants did make progress in recognition of top-down and bottom-up strategies. 3. Reciprocal teaching helped the participants build up knowledge and use the instructed strategies. The strategies viewed by the participants as the most practical ones were “summarizing” and “predicting”. 4. According to the findings from the response questionnaire, the participants’ attitudes toward and responses to reciprocal teaching may be described as being supportive and positive. In addition, most of the participants expressed their willingness to employ the instructed strategies in their future English reading. The results suggest that reciprocal teaching can be a viable approach to help improve junior high school students’ reading comprehension ability and metacognitive awareness of English reading. Besides, students’ interest in learning can be stirred up. Yet, it should be noted that when conducting reciprocal teaching, teachers need to be taken into account students’ personal difference in language learning to avoid potential rejection.

This study highlights and raise the question regarding how Swedish language teachers teach reading comprehension. The study presents the results of four interviews conducted with four different Swedish language teachers from the grades 7-9. Starting in previous research and current theories about reading, interaction and teaching, the subject focus on the problem from a teacher’s perspective. The study is based on a qualitative research with focus on qualitative and semi structure interviews as a choice of method. The purpose of this study is to highlight how Swedish language teachers perceive their own reading comprehension teaching and how they teach their pupils in reading comprehension. The result does not represent how teachers in general teaches pupils in reading comprehension. It shows the experience, the perception and the view of four Swedish language teachers on reading comprehension. Abilities such as analyze, read between the lines and interpret different text types are components which all of the asked teachers are highlighting as important factors to make pupils develop good reading comprehension. The four Swedish language teachers in this study also mean that the decoding ability is a big deal in this context. The Swedish language teachers reading comprehension teaching in educational environments are exemplified by discussions and dialogues in the classroom through social interaction, different kinds of aloud reading, strategies of reading between the lines, teaching of different kinds of reading strategies through model learning. / Den här studien behandlar och tar i första hand upp frågan om svensklärares läsförståelseundervisning. Studien redovisar resultatet från de intervjuer som genomfördes med fyra olika svensklärare som är verksamma på högstadiet. Med utgångspunkt i tidigare forskning, samt aktuella teorier om läsning, interaktion och lärande, behandlas problemområdet utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsinriktning med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metodval. Syftet med denna studie är att belysa hur svensklärare, mot grundskolans senare år, uppfattar sin läsförståelseundervisning, samt hur de undervisar elever i läsförståelse.   Resultatet är inte representativt för hur lärare undervisar elever i läsförståelse, utan redovisar istället fyra svensklärares erfarenhet, uppfattning och syn på läsförståelseundervisning. Förmågor som att analysera, läsa mellan raderna och tolka olika texttyper är komponenter som samtliga lärare framhäver som viktiga faktorer för att elever ska utveckla god läsförståelse. Svensklärarna i studien menar också att ordavkodningsförmågan spelar en stor roll i det här sammanhanget. Svensklärarnas läsundervisning i pedagogiska miljöer exemplifieras bland annat av diskussioner och samtal i klassrummet genom social interaktion, olika former av högläsning, strategier för att läsa mellan raderna, undervisning av olika typer av läsförståelsestrategier genom att modellera.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka strategier och metoder forskningen förespråkar för undervisningen i läsförståelse för att främja elevers utveckling. Vilka undervisningsmodeller förespråkar forskningen i undervisningen av läsförståelse? Resultatet i denna litteraturstudie visar att lä rares kunskap ä r en viktig faktor i undervisnigen fö r att eleverna ska nå framgång i sin läsförståelse. Resultatet visar också att det finns flera olika metoder och strategier som lärare kan använda sig av i sin undervisning för att skapa en utvecklande miljö som ger positiva effekter på elevernas läsförståelse. Forskare förespråkar den dialogiska undervisningen där läsförståelsestrategier och interaktion står i centrum.

Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategi­erna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1.   För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och con­cept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer.   Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).