Approved for public release, distribution is unlimited / This study evaluates selected features of the Armed Services Vocational Aptitude Battery (ASVAB) Career Exploration Program (CEP) and its contributions to Navy recruiting. The ASVAB-CEP is a Department of Defense program created in 1968, operating in 12,598 high schools throughout the nation as of 2004. ASVAB-CEP data for all military services (1998-2004) were examined, along with previous studies and literature on the program. An online survey was developed and administered to Navy Recruiters-in-Charge (RINCs). Results show a steady decline of high school juniors and seniors tested, high schools tested, recruiter leads, and accessions. Survey results indicate that RINCs are generally positive toward the program as a source of leads and in gaining access to schools, but question the value in testing sophomores. Several recommendations are offered to improve the program. In addition, further research is recommended. / Lieutenant Commander, United States Navy

Le paroxysme atteint par la diffusion incontrôlée durant les années 1990 du phénomène des enfants soldats a obligé la communauté internationale à renforcer la protection des enfants et à instituer des garanties supplémentaires à l’égard des enfants touchés par les conflits armés. Les zones d’instabilité politique, les conflits, ainsi que l'impunité quasi généralisée en matière de violations graves des droits de l’homme ont été les principales sources de la montée en puissance du phénomène des enfants soldats. L’objectif qui consistait à mettre fin à l’implication illégale d'enfants dans les conflits armés a nécessité une coopération étroite entre tous les États concernés cependant que divers problèmes d’ordre juridique n’ont pas tardé à faire leur apparition. Par ailleurs, la diversité des ordres juridiques et la variété des approches doctrinales quant à la définition de la notion d’« enfant » ont rendu difficile une approche consensuelle. L’institution d'une responsabilité pénale internationale pour le recrutement des enfants, érigé en crime de guerre, n’était qu’un début. La question de la justice dans les pays sortis des conflits est toujours d'actualité et l’adoption d’autres formes de justice s’avère indispensable dans le processus de réconciliation et de réinsertion des enfants. La responsabilité pénale des enfants soldats est examinée sous son double aspect victime / bourreau, en abordant certaines affaires emblématiques. / The uncontrolled spread of the phenomenon of child soldiers culminated in such a point during the 1990s that the international community was forced to strengthen the protection of children by introducing additional safeguards for children affected by armed conflict. Some of the main explanations for the rise of the phenomenon of child soldiers have been: areas of political instability, conflicts and almost universal impunity in cases of serious human rights violations. The objective of putting an end to the illegal involvement of children in armed conflict required close cooperation between all states concerned. Yet, legal complications did not take long to appear. Moreover, the diversity of legal systems and the variety of doctrinal approaches to the definition of the term "child" made a consensual approach difficult. The international criminalization of recruiting children, defined as a war crime, was just the beginning. The issue of justice in countries emerging from conflict is still relevant today and the adoption of other forms of justice is essential in the process of reconciliation and reintegration of former child soldiers. The criminal accountability of child soldiers is examined in its dual aspect of victim/executioner, addressing some emblematic cases.

In this study of intercultural communication, I investigate the multi-faceted meaning of the expression " cultural fit " in the sense that it is used by recruiters when shortlisting Indian information technologists to fill skills shortages for the Y2K project in Australia. The data is in the form of ten videotaped interviews in Bangalore and the recruiter commentary on those tapes in Melbourne. A crucial decision to be made by recruiters in any shortlisting process is " How will the candidate fit into the workplace?" This question becomes more problematical when applied to overseas-trained professionals. I take a critical approach, drawing principally on the research traditions of linguistics where studies of intercultural communication and workplace interaction intersect, employing chiefly the tools of Critical Discourse Analysis and Interactional Sociolinguistics and the more abstract notions of Bourdieu. A bridge between these different discourse approaches is provided by Sarangi & Roberts < 1999 < who show the connection between the larger institutional order and interactional routines, through an elaboration of frontstage talk and backstage talk following Goffman < 1959 < . An analysis of the interviews < frontstage talk < reveals "cultural fit" to involve a knowledge of institutional talk, in particular, directness. The recruiter commentary < backstage talk < draws attention to issues of intelligibility, body language, technical expertise and workplace values. the study shows that Indian Information Technologists have "partial fit" in that they possess technical fit but do not demonstrate, or lack the opportunity to demonstrate in the interview, Australian workplace values such as small talk, humour and informality. The recruiter judgments were fleeting and apart from checking for intelligibility, were made on the basis of candidates' body language thus highlighting its importance and its relative absence from the discourse approaches mentioned above. This study shows clearly that there is room for more communicative flexibility on the part of all the stakeholders.

Syftet med det här arbetet var att kartlägga rekryteringsprocessen i svenska rederier och bemanningsbolag av maskinbefäl. För att ta reda på detta skickades det ut ett antal enkäter till personalrekryterarna i respektive rederi/bemanningsbolag. Studien är en kvantitativ undersökning för att få in ett så stort underlag som möjligt och därefter kunna få fram ett trovärdigt resultat. Resultatet blev att rekryteringsprocessen har påverkats av utflaggningen av fartygen och då framför allt för juniorbefälen. Det som personalrekryterarna ansåg som mest betydelsefullt vid nyrekrytering av maskinbefäl är rekommendationer från redan anställda i rederiet/bemanningsbolaget och fullständig sjöingenjörsexamen. Arbetsförmedlingens tjänster användes i mindre grad på grund av det dåliga urvalet och inte heller available position-sidan på rederiernas/bemanningsbolagens hemsida vid rekrytering av nya maskinbefäl.

With the constant technological changes globally, organizations are now at the forefront of changing their business processes to be more competitive. These technological developments have brought in several shifts within business processes. Human resource management (HRM) has been dramatically affected by such changes more than ever, especially the recruitment process. As such, there is rising concern to shift from a traditional to an AI recruitment process. The adoption of AI in the recruitment process has remained relatively unexplored, especially within Swedish organizations. Despite its great discussion within academia and organizations, the limited amount of literature on the subject makes it interesting and current. Therefore, the main aims of this research are: (1) to analyze in which stages till date organizations are using AI in recruitment practices in Sweden and (2) to ascertain the attitudes of recruiters and recruitees towards the use of AI in the recruitment process in Sweden organizational context. This research adopted a qualitative approach with semi-structured approach interviews conducted with three recruiters and five recruitees in Sweden. The empirical findings of the study reveal that organizations have not fully implemented AI in the recruitment process. Factors such as timeframe, recruitment cost, work efficiency, and human biases were considered the top challenges of the traditional recruitment process. AI in the recruitment process can help reduce the lengthy time while increasing work efficiency with faster-recruiting methods. Organizations can share recruitment costs. Human biases can significantly be reduced with the use of AI at the pre-screening and selection stages. It was also discovered that the attitudes of recruiters and recruiters were seemingly positive towards the acceptance of AI in the recruitment process. Furthermore, AI was not seen as a threat to human jobs instead as a complementary role. This leads to the conclusion that AI can complement the recruitment process and AI cannot take human jobs since humans will still be needed for software development. This research provides contributions towards theoretical, practical, and social. This research offers an extent of the existing knowledge on the subject matter. It will help recruiters understand the importance of AI in the recruitment process. Furthermore, recruitees will be more accustomed to the idea of AI. In addition, the findings of this research can assist in the curriculum adjustment of educational institutions to best serve the needs of the changing business climate. At the government level, the findings can be used to encourage continuous innovation and learning. Furthermore, this research can be a starting point for other future research.

Rekryterare inom kommunala verksamheter har tidigare använt sig av fysiska anställningsintervjuer vid rekrytering, men har på grund av covid-19 pandemin ersatt dessa med videointervjuer. Enligt tidigare forskning begränsas den icke-verbala kommunikationen i samband med videointervjuer vilket riskerar att påverka rekryterarens uppfattning och omdöme av kandidaten. Forskning visar även att kandidater som intervjuas via videolänk tenderar att bli rankade lägre än de som intervjuas via ett fysiskt möte. Den teoretiska referensram som används i studien består av Media Richness Theory och Social Presence Theory som båda analyserar hur den icke-verbala kommunikationen går att avläsa i olika kommunikationskanaler. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap och förståelse för hur rekryterare inom den offentliga sektorn, som har växlat om från att arbeta på en fysisk arbetsplats till att arbeta på distans, upplever användandet av videointervjuer. Vidare syftar studien till att undersöka vilken påverkan videointervjuer har på urvalet av kandidater i en offentlig rekryteringsprocess samt hur negativa effekter som uppkommer i samband med videointervjuer kan förebyggas. Studien har genomförts via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare från mindre kommuner i Sverige som arbetar med rekrytering. Studiens slutsats visar att den begränsade icke-verbala kommunikationen vid videointervjuer underlättar beslutsfattande baserat på den sökande kandidatens kompetens och erfarenhet. Vidare visar studien att användningen av olika kommunikationsmedel under rekrytering ger olika förutsättningar för rekryteraren att inhämta information om den sökande kandidaten, vilket understryker vikten av att sökprocessen utformas på ett liknande sätt för samtliga sökande kandidater. Studien visar även att det finns ett samband mellan hur kandidater hanterar det digitala mötesrummet och hur de blir bedömda i urvalet för tjänsten. Detta på grund av att ickeverbal kommunikation, på ett särpräglat vis, även påverkar samtalen i en videointervju, men på ett annat sätt än i den traditionella fysiska intervjun, såsom genom en kandidats datorvana, ljussättning och bakgrund i rummet. Avslutningsvis konstaterar studien att det finns ett behov av att kombinera fysiska intervjuer med videointervjuer för att optimera framtida rekryteringsprocesser samt främja lika förutsättningar hos de sökande kandidaterna, studien mynnar således ut i ett förslag på en uppdaterad modell av den traditionella sökprocessen för rekrytering. / Recruiters working in different municipal departments have previously used face-to-face job interviews when recruiting new employees, due to the covid-19 pandemic however, these have been replaced with video interviews. Non-verbal communication is reduced in video interviews, affecting the recruiter's perception and assessment of candidates. According to previous studies, candidates interviewed via video link risk being ranked lower than those interviewed in person. The theoretical framework supporting the study consists of Media Richness Theory and Socia lPresence Theory, both of which analyze how non-verbal communication may be perceived through different communication channels. The purpose of the study is to contribute to increasing the knowledge and to further the understanding of public recruiters experiences of recruitment via video link. The study focuses on recruiters who have shifted from working in a physical workplace to working from home. Furthermore, the aim of the thesis is to investigate the impact of video interviews on the selection of candidates in the public recruitment process and how negative effects that arise in connection with video interviews may be prevented. The study was conducted via qualitative semi-structured interviews with ten HR employees, working with recruitment in smaller municipalities in Sweden. The thesis conclude that the limitation of non-verbal communication in video interviews facilitates recruiter’s decision-making in terms of basing the decision made on competence and experience. It also shows that different means of communication provide different conditions for the recruiter to obtain information, which emphasizes the importance that the search process looks the same for all candidates. The study also shows that there is a connection between how candidates handle the digital meeting room and how they are assessed in the selection for different positions. This is because there is a distinctive form of non-verbal communication that affects the conversations in a video interview in a different way than in the traditional face-to-face interview, such as a candidate's computer skills, lighting and background in the room. The results show that in order to optimize future public recruitment processes and to promote equal opportunities for all applicants, there is a need to combine face-to-face interviews with video interviews, the study thereby concludes with presenting an updated model of the traditional search process.

Due to the restrictions during the covid-19 pandemic, organizations have needed to implement digital job interviews instead of physical job interviews. This will probably remain in the future because digital job interviews are not only due to the pandemic but also the digitalization in general. The purpose of this study is to investigate the social interaction and the importance of the digital setting, during digital job interviews, from the perspective of recruiters. By studying this, recruiters' assessment possibilities are also made visible. As digital job interviews are an unexplored area in sociology, a section on previous research has been built upon the basis of various themes related to the subject. Previous research has, for example, shown that nonverbal communication and recruiters' subjective perception become crucial when assessing job applicants. The study's theoretical frame of reference is based on Mead's (1976) concept of gestures and Goffman's (2020) dramaturgical perspective. This study conducted qualitative interviews with recruiters working at a Swedish municipality. The results from the study show that non-verbal communication is limited, that technology influences the interaction and that the digital setting is essential during digital job interviews. In addition, the study shows that technology and the digital setting affect the assessment of job applicants. The study also highlights how a skill-based approach has consequences for the assessment during digital job interviews. / Till följd av restriktionerna under covid-19 pandemin har organisationer behövt övergå från fysiska anställningsintervjuer till digitala anställningsintervjuer. Detta är något som förmodligen kommer kvarstå i framtiden, eftersom den ökade digitaliseringen i samhället inte är ett “undantagstillstånd” som endast beror på pandemin. Syftet med studien är att undersöka den sociala interaktionen och digitala scenmiljöns betydelse under digitala anställningsintervjuer, utifrån rekryterares perspektiv. Genom att studera detta synliggörs även rekryterares bedömningsmöjligheter. Då digitala anställningsintervjuer är ett outforskat område inom sociologin har ett avsnitt om tidigare forskning byggts upp utifrån olika teman som relaterar till ämnet. Tidigare forskning visar exempelvis att icke-vokal kommunikation och rekryterares subjektiva uppfattning blir avgörande vid bedömning av de arbetssökande under en anställningsintervju. Studiens teoretiska referensram utgår från Meads (1976) begrepp gester samt Goffmans (2020) dramaturgiska perspektiv. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med rekryterare som arbetar på en svensk kommun. Studiens resultat visar bland annat att den icke-vokala kommunikationen begränsas, att tekniken påverkar den sociala interaktionen samt att den digitala scenmiljön har betydelse under digitala anställningsintervjuer. Vidare visar studien att tekniken och den digitala scenmiljön påverkar bedömningen av de arbetssökande. I studien belyses även hur ett kompetensbaserat arbetssätt får konsekvenser för bedömningen under digitala anställningsintervjuer.

Bakgrund: Felrekryteringar är ett återkommande företagsekonomiskt problem, där organisationer får stå för dyra konsekvenser när de inträffar. Det finns olika metoder för att undvika felrekryteringar och således har ett fenomen vid namn cyber-vetting fått större uppmärksamhet, vilket är att rekryterare granskar kandidaters sociala medieprofiler för att få en bättre förståelse av kandidaterna. Cyber-vetting medför ett etiskt dilemma, där vissa menar på att det är oetiskt att gå in i människors privata sfär, medan andra i stället menar på att det är nödvändigt att arbetsgivaren får en helhetsbild av kandidaterna som söker.  Syfte: Syftet är att beskriva yngre och äldre rekryterares eventuella likheter och skillnader i deras syn på cyber-vetting, samt deras etiska ståndpunkt kring användandet av fenomenet.  Metod: Studien har innehaft en induktiv ansats. För att kunna beskriva yngre och äldre rekryterares syn på fenomenet, har en kvalitativ komparativ fallstudie utförts, där insamlingsmetod varit semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har genomförts som grundar sig på kvalitativ empiri. Då studien är komparativ genomfördes två separata tematiska analyser, en för yngre och en för äldre.  Slutsats: Studiens slutsats är att det finns både likheter och skillnader mellan yngre och äldre rekryterare i både användandet av cyber-vetting och om de finner det etiskt korrekt eller ej. Interna konflikter med moraliska resonemang, ligger till grund för deras åsikt i frågan och berör fler faktorer än enbart det faktum att rekryteraren har en viss ålder. / Background: Recruitment errors are a recurring business problem, with organizations facing costly consequences when they occur. There are various methods for avoiding recruitment mistakes and thus a phenomenon called cyber-vetting has gained more attention, whereby recruiters review candidates' social media profiles to gain a better understanding of the candidates. Cyber-vetting poses an ethical dilemma, with some arguing that it is unethical to go into people's private sphere, while others argue that it is necessary for the employer to get a complete picture of the candidates applying.  Purpose: The aim is to describe younger and older recruiters' views on cyber-vetting and their ethical stance, and to compare possible similarities and differences.  Method: The study has had an inductive approach. To describe younger and older recruiters' views on the phenomenon, a qualitative comparative case study has been conducted, where the collection method has been semi-structured interviews. A thematic analysis has been conducted based on qualitative empirical data. As the study is comparative, two separate thematic analyses were conducted, one for younger and one for older people.  Conclusion: The study concludes that there are both similarities and differences between younger and older recruiters in both the use of cyber-vetting and whether or not they find it ethically correct. Internal conflicts with moral reasoning underlie their opinion on the matter and involve more factors than just the fact that the recruiter is of a certain age.

Syftet med studien är att undersöka rekryterares upplevelser av digitala rekryteringsverktyg. Med stöd från en kvalitativ metod och valet av semistrukturerade intervjuer har vi åstadkommit och fått inblick i hur våra respondenter uppfattat digitala verktyg i rekryteringsprocesser. Med utgångspunkt från våra forskningsfrågor vill vi för det första få en förståelse för hur implementeringen av digitala verktyg har hanterats i olika organisationer. Vidare undersöker vi vilka möjligheter samt utmaningar respondenterna upplever i förhållande till användandet av digitala verktyg i rekryteringsprocesser. Studiens genomförande har utgått från en kvalitativ metod med induktiv ansats. Bearbetning av empirin har hanterats genom en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter som används för att analysera det empiriska materialet är Kurt Lewin’s förändringsmodell samt paradoxteorin. Med stöd av förändringsmodellen förklaras upplevelserna av digitala rekryteringsverktyg utifrån respondenternas berättelser. Genom användning av paradoxteorin har det framkommit att olika motsägelsefulla krafter som utgör olika paradoxer, dessa är av signifikant betydelse i förhållande till förståelsen av analysen kopplat till våra forskningsfrågor. Utifrån resultatet uppkommer det att digitala rekryteringsverktyg utgör ett stöd för rekryteringsprocessen, i olika organisationer. Vid implementering av nya digitala verktyg framkommer det från våra respondenter att ett bredare perspektiv gällande inkludering och planerade utbildningstillfällen i verktygen uppskattas. Möjligheter som identifieras i studien är att rekryterare anser att det bidrar positivt utifrån en tidsaspekt och att all kandidatinformation besparas i berörd organisations databas. Om vi ser till andra sidan myntet har det även framkommit utmaningar på grund av bristande kunskaper gällande IT i organisationen, integrationen mellan organisationers olika digitala verktyg är problematiskt i förhållande till arbetet. Slutligen berättar respondenterna att tillförlitligheten ifrågasätts vid implementeringen eller bristande kunskap av verktyget. / The purpose of the study is to examine recruiter's experiences of digital recruitment tools. The method of choice was qualitative in the form semi-structured interviews with an inductive approach. These have enabled us to gained insight into how our respondents perceived digital tools in recruitment process. The processing of the empirics has been handled through a thematic analysis that enables clarity as well as structure in the study. Based on our research questions, we first want to gain an understanding of how the implementation of digital tools have been handled in various organizations. In addition to this, we investigate what opportunities as well as challenges respondents experience in relation to the use of digital tools in the recruitment process. The study's theoretical starting points used to analyze the empirical material are Kurt Lewin's model of change and the paradox theory. With the support of the change model, the experiences of digital recruitment tools are explained based on the respondents' stories. Through the use of the paradox theory, it has emerged that different contradictory forces that constitute different paradoxes, these are of significant importance in relation to the understanding of the analysis linked to our research questions. Based on the results, it appears that digital recruitment tools constitute a support for the recruitment process in different organizations. When implementing new digital tools, the respondents reveal that a broader perspective regarding inclusion and planned training opportunities in the tools are appreciated. Opportunities identified in the study are that recruiters believe that digital tools contribute positively, based both on a time aspect and that all candidate information is saved in the relevant organization's database. If we look at the other side the coin, there have also been challenges due to lack of knowledge regarding IT in the organization and the fact that the integration between organizations' different digital tools is problematic in relation to the work. Finally, respondents say that reliability is question implementation and/or lack of knowledge of the tool.

As of fairly recently, migrant workers from South East Asia are migrating to Canada for work in the agricultural industry. Little research has been conducted on migration routes and recruitment patterns of these migrant workers. Interviews with 13 workers and three support workers were conducted between May and July 2011 to learn about this process; specifically with how these individuals are getting to Canada, and how they maintain (or do not maintain) relationships with the private intermediaries and employment agencies that facilitate this movement. This research will fill a gap in the literature by describing the recruitment processes of ‘low-skilled’ workers into Canada and, more importantly, it will provide a much-needed space for South East Asian migrants to share their experiences about working in Canada.