Le peuplement de base de connaissance (KBP) est une tâche importante qui présente de nombreux défis pour le traitement automatique des langues. L'objectif de cette tâche est d'extraire des connaissances de textes et de les structurer afin de compléter une base de connaissances. Nous nous sommes intéressés à la reconnaissance de relations entre entités. L'extraction de relations (RE) entre une paire de mentions d'entités est une tâche difficile en particulier pour les relations en domaine ouvert. Généralement, ces relations sont extraites en fonction des informations lexicales et syntaxiques au niveau de la phrase. Cependant, l'exploitation d'informations globales sur les entités n'a pas encore été explorée. Nous proposons d'extraire un graphe d'entités du corpus global et de calculer des caractéristiques sur ce graphe afin de capturer des indices des relations entre paires d'entités. Pour évaluer la pertinence des fonctionnalités proposées, nous les avons testées sur une tâche de validation de relation dont le but est de décider l'exactitude de relations extraites par différents systèmes. Les résultats expérimentaux montrent que les caractéristiques proposées conduisent à améliorer les résultats de l'état de l'art. / Knowledge Base Population (KBP) is an important and challenging task specially when it has to be done automatically. The objective of KBP task is to make a collection of facts of the world. A Knowledge Base (KB) contains different entities, relationships among them and various properties of the entities. Relation extraction (RE) between a pair of entity mentions from text plays a vital role in KBP task. RE is also a challenging task specially for open domain relations. Generally, relations are extracted based on the lexical and syntactical information at the sentence level. However, global information about known entities has not been explored yet for RE task. We propose to extract a graph of entities from the overall corpus and to compute features on this graph that are able to capture some evidence of holding relationships between a pair of entities. In order to evaluate the relevance of the proposed features, we tested them on a task of relation validation which examines the correctness of relations that are extracted by different RE systems. Experimental results show that the proposed features lead to outperforming the state-of-the-art system.

Frågeställning: Hur har ledarens kommunikation förändrats under Covid-19 och det ökade distansarbete?  På vilket sätt har den förändring som skett av Covid-19-pandemin påverkat ledarskapet?  Syfte: Studiens syfte är att undersöka om ledarens kommunikation har förändrats vid distansarbete under och efter Covid-19-pandemin. Studien strävar efter en bredare förståelse för vilka möjligheter och utmaningar ledaren bemöter med sitt ledarskap när kommunikationen endast sker via digitala verktyg.  Metod: Kvalitativ metod med intervju av sju ledare. Materialet analyserades genom en tematisk analysmetod. Slutsats: Resultatet visar hur kommunikationen har förändrats genom att ledare behöver implementera nya sätt att leda. Det visar hur kommunikationen har olika förmågor att fungera digitalt vid olika tillfällen och att bilda nya relationer digitalt är svårare. Det visar också hur Covid-19-pandemin har skyndat på den tekniska utvecklingen och implementerings hastigheten. Det visar också att det finns möjligheter för hybrid arbete där vissa delar av kommunikationen kan ske digitalt / Research questions: How has the leader's communication changed during Covid-19 and the increased telework? In what way has the change that has taken place in the Covid-19 pandemic affected leadership? Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the leader's communication has changed during teleworking during and after the Covid-19-pandemic. The study strives for a broader understanding of the opportunities and challenges managers/leaders face with their leadership when communication only takes place via digital tools. Method: Qualitative method with an interview of seven leaders. The material was analyzed by a thematic analysis method.  Conclusion: The results show how communication has changed as leaders need to implement new ways of leading. It shows how communication has different abilities to function digitally at different times and to form new relationships digitally is more difficult. It also shows how the Covid-19-pandemic has accelerated technological development and the speed of implementation. It also shows that there are opportunities for hybrid work where certain parts of the communication can take place digitally.

No description available.

Detta arbete tar avstamp i det omsorgsetiska perspektivet och syftet med denna studie är att undersöka relationens betydelse vid lämningsmomentet på morgonen. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Vilka strategier använder pedagogen för en smidig överlämning?, Vilka förutsättningar skapar lämningen på morgonen för att skapa en god relation mellan barn och pedagog? och Hur kan relationerna mellan barn och pedagog vid en lämning på morgonen användas för barns trygghet? Studien innehåller en kvalitativ forskningsmetod där observationer och tre olika intervjuer framgår. För att besvara på syftet och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av Nel Noddings omsorgsetik som utgångspunkt. använt oss av. Vi har använt oss av artiklar med relevans inom omsorg och relationsskapande som vi sedan har kopplat till resultatet.  Grunden för vårt analysarbete är baserat på olika nyckelord, strategier, förutsättningar och trygghet. Resultatet av vår studie visar hur lämningen på förskolan skapar en trygghet och fungerande relation mellan barn och pedagog. Vi drar paralleller från analysen till resultatet där trygghet, förutsättningar och strategier sätts i fokus. Studien refererar till Nel Noddings modeller, där bekräftelser och dialog används som en central punkt. De slutsater vi har gjort påvisar hur olika strategier kan användas, samt vilka element som existerar för att göra lämningen smidig och trygg för barnen på förskolan. De främsta strategier som noterades mest använda var dialog och bekräftelse.

Bakgrund Njursvikt är en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys är en livsviktig behandling då njurarna aldrig kan återfå fullständig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i njursvikt. En hemodialysbehandling kan genomföras på en mottagning där sjuksköterskorna och patienterna träffas kontinuerligt flera gånger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gång. Sjuksköterskorna och patienterna är därmed en stor del av varandras vardag. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgår kronisk hemodialysbehandling. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma på tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige. En manifest kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat Sjuksköterskorna upplevde att relationen till patienter med hemodialysbehandling var utöver den professionella. Det var en relation som innebar att sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i patienternas vardag som innefattade framgångar och motgångar. Sjuksköterskorna arbetade med att bevara patientens autonomi och integritet vilket stärkte relationen mellan båda parterna. Valet till att sjuksköterskorna arbetade på en hemodialysmottagning var för den kontinuerliga och nära relationen som uppstod med patienterna samt att de fick följa deras behandling under en längre tid. Slutsats På hemodialysmottagningen skapades det en nära relation mellan sjuksköterskorna och patienterna där båda var betydelsefulla för varandra. En relation utöver den professionella som även inkluderade en vänskaplig relation. Sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i relationen till patienterna då de hade en förståelse för deras livssituation.

Aphasia is a disease that brings on disability.The purpose of the study is to describe the daily life when afflicted with aphasia and gain a deeper understanding of persons with aphasia in working ages. The study was made with a qualitative approach with a combination of data sources; literature, internet lectures, live lectures, interviews with personnel in medical and educational services and three persons with aphasia.More research in aphasiology is welcome. This may be aimed at developing knowledge about the importance of communication, of active participation in the social environment, and the achievement of improved attitudes towards people with disabilities.The study should give rehabilitation actors and close relations knowledge and support in their action when they meet people with aphasia.

This motion-sensing phenomenological inquiry explores relational flow moments experienced by five professional tap dance artists in improvisational inter-action with jazz musicians to better understand the meaning of feeling relational flows in inter-activities. Guided through the Function-to-Flow conceptual framework, interviews and study with the five research participants focused on the functional capacities required to feel relational flows (e.g. movement repertoire and listening being), the form and structures of feeling relational flows (e.g. visible, audible, animatable and tangible forms of relational flows), and the feelings of relational flow experiences (e.g. connecting to, disconnecting from and transcending the self, Other and spiritual world) to discern meaning from inter-active, improvisational jazz-tap experiences. A motion-sensing phenomenological approach, which combines Max van Manen's hermeneutics with Michel Henry's material phenomenology of life to turn not simply to the things themselves but to the how of their appearing - that is, to the affective resonances of living, of bodily being - enables a primacy of sensorial attunement to the affects of kinaesthetic being or the feelings of being a body in motion. Interviews with the participants reveal meanings of relational flow in improvisational tap dance practices, and align with Maxine Sheets-Johnstone's call to phenomenologically inquire into the extraordinary experiential movement realities of professional dancers to deepen our understanding of the effect of their honed kinetic capacities. This inquiry seeks to not only deepen our knowledge of relational flow experiences, but also to add to research on tap dance, improvisational practice, and dance education more broadly.

Syftet med detta arbete är att utforska två aspekter av att vara musiker, att skriva musik och att framföra den, och hur dessa påverkar varandra. Arbetet tar också upp varför det inte längre är så vanligt att vara både tonsättare och utövande musiker.

Jönsson, Joacim. (2006). ”Jag kan inte förneka att det är jobbigt ibland”. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av särskilt stöd. (”I can not deny that it is hard sometimes” – a study about the specialeducators relational work with children in need of special support). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete är att undersöka och få en bild av vad det innebär och betyder för specialpedagoger att ha och skapa relationer till elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på vad de anser att detta innebär för deras arbete. För att få svar på mitt syfte har jag genomfört djupintervjuer med fem specialpedagoger.Arbetet ger genom litteraturgenomgången synvinklar på hur relationer i skolan kan upplevas och vad det kan innebära att arbeta relationsskapande för pedagog och elev. Respondenternas uttalanden knyts an till litteratur och teori för att uppnå en fördjupad förståelse.Sammanfattningsvis visar mitt resultat av djupintervjuerna på att specialpedagoger anser att relationerna till eleverna är det mest angelägna för deras undervisning och att relationer skapas genom samtal. De anser att relationerna till deras elever är goda och att relationen stödjer elevens lärande. Nyckelord: Antonovsky, lärande, relation, specialpedagog / "I can not deny that it is hard sometimes" – a study about the specialeducators relational work with children in need of special support.

Fredrikson (2002) menar att föräldrasamarbetet är viktigt i de övergripande samhällsmålen och att det är förskolan tillsammans med föräldrarna som sak rusta barnet inför samhället."Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande målen, även föräldrasamarbetet. När utgångspunkten för skolans arbete är demokrati, jämlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att föräldrarna har hand om barnen hemma och sedan lämnar in barnen som ett slags föremål till förskolan där det är personalens sak att fylla på enligt samhällsmålen. det kan endast uppnås när maänniskor har kontakt med varandra. Likaväl som föräldrar måste har kontakt med personalen och personalen med föräldrarna måste föräldrarna också ha en inbördes kontakt, för deras barn påverkas av andras barn"(s.42).Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar föräldrasamverkan i förskolan. För att få en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollärare och föräldrar, samt vilka samarbetsformer de använder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrån intervjuer från de båda grupperna. Vi analyserar och diskutterar våra resultat och kopplar ihop dessa med relevant litteratur. Vi anser att en god föräldrasamverkan är en viktig del i vårt pedagogiska arbete som förskollärare. Vår uppfattning var innan vi började med uppsatsen att pedagoger i allmänhet tycker att föräldrakontakten fungerar bra och faller sig naturligt bland annat vid lämning och hämtning av barnen och att de därför inte behöver eller tänker på att arbete ytterligare med detta. Vi har tolkat resultatet som att pedagoger och föräldrar tycker att samverkan med varandra är viktig och att de jobbar aktivt för samarbetet, men att det ibland uppleves som svårt att upprätthålla samarbetet genom hela verksamheten.