Cette thèse interroge l'applicabilité du TDABC dans le secteur de la santé en France avec un contexte marqué par des mutations ces dernières années : maladies chroniques, restrictions budgétaires, réformes, remise en cause du système de financement (la Tarification à l’activité). En mobilisant le cadre conceptuel de la valeur des soins, deux projets de recherche-action sont menés respectivement sur la médiation en santé à l’hôpital et le parcours de soins de l’AVC. Selon les critères de simplicité et précision des méthodes d’évaluation de coûts, la littérature suggère que le TDABC est adapté aux approches transversales et au secteur de la santé. Les résultats montrent l’applicabilité du TDABC et d’autres apports notamment la prise en compte dans les équations de temps de certaines variations de coûts liées à la diversité des parcours et aux évolutions des traitements, une simplification possible par la loi de Pareto, un outil compréhensible par les professionnels de santé et suscitant le dialogue, simulation des « coûts cachés » de l’indisponibilité des ressources et des goulots d’étranglement. Toutefois, plusieurs questions subsistent nuançant la possibilité de sa généralisation en l’état et interrogeant le cadre conceptuel de la valeur notamment l’estimation du temps et du non chiffrable comme la valeur des soins. / This thesis questions the applicability of the TDABC in the health sector in France with a context marked by changes in recent years: rising of chronic diseases, budget restrictions, reforms, questioning of the financing system (DRG) . By mobilizing the conceptual framework of the value of care, two action research projects are conducted respectively on hospital health mediation and the stroke care pathway. According to the criteria of simplicity and precision of costing methods, the literature suggests that TDABC is suitable for cross-sectoral approaches and the health sector. The results show the applicability of the TDABC and other contributions including the inclusion in the time equations of certain cost variations related to the diversity of care pathways and changes in treatment, a possible simplification by the Pareto law, a toolunderstandable by health professionals and stimulating dialogue, simulation of the "hidden costs" of the unavailability of resources and bottlenecks. However, several questions remain, nuancing the possibility of its generalization in the state and questioning the conceptual framework of the value, notably the estimation of the time and the non quantifiable as the value of the care.

Our purpose was to explore developmental changes in the organization and access to the mental lexicon between the ages of three-, five-, and seven years. Six-hundred and seventy three Mandarin-speaking participants listed all exemplars of animals and foods that came to mind within two one-minute intervals. Compared to younger participants, the older children demonstrated more correct responses and fewer errors, suggesting that they have greater knowledge of category-relevant vocabulary. They produced more subcategories, many of which involved embedding and overlapping, which suggests they have more sophisticated lexical-semantic organization. Also, they produced fewer and less closely spaced repetitions, suggesting they could more effectively monitor retrieval responses. We conclude that between the ages of three to seven, children expand and refine the organization of their mental lexicons. Improved monitoring may reflect growth in executive functioning.

Nous nous interrogeons dans cette thèse sur les réalisations linguistiques des relations de discours en considérant la relation d'Élaboration. Nous abordons cette étude en faisant appel aux approches et modèles de la structure du discours à des fins de description linguistique, de modélisation linguistique, d'exploration sur corpus et de traitement informatique de cette structure. La relation d'Élaboration a été jusqu'alors peu étudiée. On peut expliquer ce désintérêt pour cette relation par le fait que celle-ci n'a pas de marqueur prototypique. Pourtant cette relation est très présente dans les textes et occupe une place centrale dans les structures du discours. Nous adoptons, pour cette étude, une approche pragmatico-sémantique de la structure discursive en prenant pour modèle la Théorie des Représentations Discursives Segmentées (SDRT). L'absence de marqueurs types pour cette relation fait de son étude un champ d'observation propice à la confrontation des approches onomasiologique (partant de la relation) et sémasiologique (partant d'un marqueur ou d'un indice) que nous adoptons et articulons dans cette thèse. Notre objectif est double. Nous proposons des descriptions linguistiques de marqueurs, d'indices et de configurations d'indices pouvant enrichir un modèle du discours et permettre une identification automatique ou semi-automatique de la relation. Les premiers enjeux sont essentiellement empiriques. Nous souhaitons faire progresser des analyses descriptives sur cette relation. Les seconds enjeux sont plus applicatifs. Repérer automatiquement les relations de discours constitue un enjeu considérable pour des applications de traitement automatique des langues.

<p>I ett aktionsforskningsprojekt om kontaktmannaskap deltog en arbetsgrupp på ett vårdboende i tre fokusgruppssamtal. I problemorienteringsfasen klargjordes kontaktpersonens roller. Dessa roller var <em>relationsskaparen,</em> <em>länken</em> och <em>administratören</em>. Rollen som relationsskapare var den mest givande för kontaktpersonen. Rollerna som relationsskapare och länk var sammanflätade då länken var beroende av att relationen fungerade. Med rollerna som grund genomfördes planeringsfasen där arbetsgruppen diskuterade hur kontaktmannaskapet behövde förändras. För att kunna fullfölja de tre rollerna behövdes utrymme i form av tid, särskilt som relationsskapare och länk. Administratören behövde också tid, men var inte på samma sätt beroende av en relation till vårdtagaren. Gruppen identifierade tre förändringsområden <em>det första mötet</em>, <em>information</em> och <em>informationsöverföring</em>. Det första mötet behövde utvecklas då det var grunden för en god relation som byggde på ömsesidighet och förtroende. En sådan utveckling kräver att kontaktpersonen får tid, men också stöd från enhetschef, sjuksköterska och/eller vice kontaktperson. I aktionsfasen utformade gruppen tillsammans en informationsbroschyr för att förbättra informationen. Planerade första möten har genomförts av kontaktperson och sjuksköterska både på korttidsvård och med besök i den äldres hem. Ett gott kontaktmannaskap kräver inre förutsättningar i form av vilja och kompetens hos kontaktpersonen. Det krävs också yttre förutsättningar i form av tid och stöd.</p> / <p>In an action research project about the system of contact persons a working team in a nursing home participated in three focus group sessions. During the reflection phase the roles of the contact person were established. These roles were <em>the creator of relations</em>, <em>the link</em> and <em>the administrator</em>. The role as the creator of relations was the most rewarding to the contact person. The roles as the creator of relations and the link were intertwined as the link was depending on a good relation. On the basis of the roles, the planning phase continued with discussions about how the system of contact persons could be changed. To fulfil the three roles time was needed, especially as the creator of relations and the link. The administrator also needed time, but was not dependent on a relation to the elderly person in the same way. The working team identified three areas to develop; <em>the first meeting</em>, <em>information</em> and <em>transmission of information</em>. The first meeting was an opportunity to start a good relation based on reciprocity and trust. Apart from time the contact person needed support from the manager, the nurse and/or the vice contact person. In the action phase the working team designed an information brochure to improve the information. Arranged first meetings have been conducted by the contact person and the nurse at the municipal transitory care center and by visit the elderly person’s house. A good system of contact persons demands internal conditions such as the will and competence within the contact person. It also demands external conditions such as time and support.</p><p> </p>

Bakgrund: Patientens roll i vården har under det senaste decenniet förändrats. Dagens patienter är allt mer medvetna om rättigheterna som de har i vården. Alla människor har laglig rätt till information och delaktighet i beslutsfattandet som berör deras egen vård. Sjuksköterskans förhållningssätt är av betydelse för patientdelaktigheten. Forskning har visat att det fortfarande kvarstår brister i patientens rätt till delaktighet, det är därför viktigt att veta vad patienten upplever som delaktighet och hur sjuksköterskan kan främja detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av delaktighet och hur sjuksköterskan anser att hon eller han ska förhålla sig för att främja patientens delaktighet. Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Resultat: Resultatet visar på att patienterna upplever delaktighet när de får information och kunskap vilket leder till kontroll över situationen. Patienterna upplever också delaktighet när de har en bra relation med sjuksköterskan. De förhållningssätt som framkommer i resultatet för hur sjuksköterskan kan främja patientens delaktighet, är när hon eller han etablerar en bra relation, ger information, bidrar till kontroll och ser till patientens resurser. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan alltid reflekterar över patientens delaktighet samt får ökad kunskap i detta ämne i både utbildning och yrkesverksamhet. / Background: The patient’s role in health care has changed over the past decade. Today they are more aware of the rights they have in care. All people have the legal right to information and participation in decision making concerning their own care. To include the patient in their own healthcare the approach from the nurse is very important. Research has shown that there still remains a gap in the patients right to participation and because of that, it is important to know what the patients experience as participation and how the nurses could promote this. Aim: The aim of this study is to describe patients’ experience of participation and how nurses believe that they should approach to promote the patient’s participation. Method: The study is a literature review in which both qualitative and quantitative articles were used. Result: The result of the study has shown that patient’s experience participation when they get information and knowledge, which leads to patient feel control over the situation. Patients also experience participation when they have a good relationship with nurses. In order to promote patients participation nurse need to establish a good relationship, provide information, help to control and ensure the patients resources. Discussion: It is important that the nurse always reflect over the patient’s participation and to increase their knowledge in both education and professional activities

No description available.

Den psykiatriska vården i Sverige liksom i större delen av västvärlden har stått infören strukturförändring de senaste åren. Antalet vårdplatser inom den slutna vården harminskat och ett skifte har skett från institutionsvård till mer öppenvårdsbaserad vård.Dagsjukvård och mobilt team är en ny form av öppenvård som utöver den ordinarieöppna psykiatriska vården byggts upp som ett komplement till den tidigare mestdominerande slutna vården. Syftet med studien var att beskriva hur personal i dennavårdform upplever innehållet i sitt arbete och relationen med patienterna. Fyraintervjuer genomfördes med personer anställda på psykiatriskaöppenvårdsmottagningar i Skaraborg. Fem huvudteman framkom: Att skapa enrelation, Flexibilitet, Hantera och stå ut, Låta det ta tid och Reflektioner ominnehållet i arbetet och att arbeta inom olika vårdformer. Slutsatsen är att deintervjuade i huvudsak upplever sitt arbete i den nya vårdformen med dagsjukvårdoch mobilt team som ett bra komplement till den akuta vården och som en bravårdform för att kunna möta patienternas behov. / Psychiatric care in Sweden as in most parts of the Western world has gone throughmany structure changes. The number of beds in psychiatric hospitals has decreased alot, and has resulted in a shift from institutional to community care for people withmental illness. A new kind of open psychiatric care, such as psychiatric day ward andmobile team has been built up as a complement to the earlier most dominatinginstitutional care. The aim of this study was to find out how the mental healthworkers experience the contents in their work and the relations with their patients.Four interviews completed with employees in psychiatric open care settings inSkaraborg. Five main themes were made: To create a relation, Flexibility, To cope,Let it take time, Reflections about the content in the work and to work in differentkind of care forms. The conclusion of this study is that the personal mainly finds theirwork in the new form as a good complement to acute care, and as a good form of careto meet their patient’s needs.

I ett aktionsforskningsprojekt om kontaktmannaskap deltog en arbetsgrupp på ett vårdboende i tre fokusgruppssamtal. I problemorienteringsfasen klargjordes kontaktpersonens roller. Dessa roller var relationsskaparen, länken och administratören. Rollen som relationsskapare var den mest givande för kontaktpersonen. Rollerna som relationsskapare och länk var sammanflätade då länken var beroende av att relationen fungerade. Med rollerna som grund genomfördes planeringsfasen där arbetsgruppen diskuterade hur kontaktmannaskapet behövde förändras. För att kunna fullfölja de tre rollerna behövdes utrymme i form av tid, särskilt som relationsskapare och länk. Administratören behövde också tid, men var inte på samma sätt beroende av en relation till vårdtagaren. Gruppen identifierade tre förändringsområden det första mötet, information och informationsöverföring. Det första mötet behövde utvecklas då det var grunden för en god relation som byggde på ömsesidighet och förtroende. En sådan utveckling kräver att kontaktpersonen får tid, men också stöd från enhetschef, sjuksköterska och/eller vice kontaktperson. I aktionsfasen utformade gruppen tillsammans en informationsbroschyr för att förbättra informationen. Planerade första möten har genomförts av kontaktperson och sjuksköterska både på korttidsvård och med besök i den äldres hem. Ett gott kontaktmannaskap kräver inre förutsättningar i form av vilja och kompetens hos kontaktpersonen. Det krävs också yttre förutsättningar i form av tid och stöd. / In an action research project about the system of contact persons a working team in a nursing home participated in three focus group sessions. During the reflection phase the roles of the contact person were established. These roles were the creator of relations, the link and the administrator. The role as the creator of relations was the most rewarding to the contact person. The roles as the creator of relations and the link were intertwined as the link was depending on a good relation. On the basis of the roles, the planning phase continued with discussions about how the system of contact persons could be changed. To fulfil the three roles time was needed, especially as the creator of relations and the link. The administrator also needed time, but was not dependent on a relation to the elderly person in the same way. The working team identified three areas to develop; the first meeting, information and transmission of information. The first meeting was an opportunity to start a good relation based on reciprocity and trust. Apart from time the contact person needed support from the manager, the nurse and/or the vice contact person. In the action phase the working team designed an information brochure to improve the information. Arranged first meetings have been conducted by the contact person and the nurse at the municipal transitory care center and by visit the elderly person’s house. A good system of contact persons demands internal conditions such as the will and competence within the contact person. It also demands external conditions such as time and support.

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion. Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet. Data utgörs av intervjuer med tio hjärtinfarktpatienter cirka två veckor efter utskrivningen. Lindseth och Norbergs (2004) fenomenologiska hermeneutiska metod användes vid analysen av berättelserna. Resultatet visar att samtalen innebär en möjlighet för patienten att få kunskap om sjukdomen men för att samtalet ska hjälpa patienten vidare kan det inte standardiseras utan det måste fördjupas. Patienten måste få känna att sjuksköterskan har tid att lyssna och vara närvarande för att delaktighet ska uppnås. Först då kan samtalet djupna och få den vårdande innebörd som är så viktig för patienten. / That one day be healthy and in the middle of the life and the next day suffering from acute and severe illness leads for the patient to a sense of chaos. During the time at the hospital the nurse will help the patient through this chaos and prepare the patient to leave hospital and get on with his life. This is done through caring conversation, which aims to provide information on the disease, risk factors and lifestyle changes. The caring conversations also have a supporting role. The aim of the study is to, on the basis of the heart infarction patient’s perspective, describe the meaning of nurse’s conversation. The frame is the caring conversation. Data consists of interviews with ten heart infarction-patients two weeks after discharge from the hospital. The methodological approach was phenomenological- hermeneutic as described by Lindseth and Norberg (2004). The result showed that the conversation means an opportunity for the patient to get knowledge about the disease, but the conversation can not be standardized if the patient should get help to get on with his life. The patient must feel that the nurse have time to listen, being present and involve the patient in the conversation. At that time, and not before that, the conversation turns to the caring conversation that means so much for the patient’s recovery.

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten. / A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.