<p>En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten.</p> / <p>A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.</p>

To talk about, talk to or with children. A conversation between a child and its teacher should be more than the teacher telling the child what to do, how to act. It should be more like a respectful and reverent meeting between two people where the adult sets the tone. The purpose of this research is to investigate teachers' experiences of conversations with children in need of special assistance. Our issues: What do teachers say about how they meet children in need of support? How do teachers response to students who are in difficulty? What ability have teachers and their school's to meet children in need of support and what appear to be particularly important or problematic issues for them in that work? In order to find some answers to our questions we interviewed ten teachers at two schools. Some of the teachers told us that they would really like to have more of relationship building, empathetic conversations with children, but felt that the school structure, form, and the working conditions prevented them. Other teachers felt that it was not their job to take the time to converse with individual children. Good relations between teachers and children may be crucial for the child´s ability to succeed and to thrive in school. Especially when a child is in any kind of difficulty, it is important that there is someone who listens and tries to understand how to customize something for the better.

I dagens konkurrensintensiva affärsvärld är företagets varumärke, som innefattar sin identitet, image och rykte, en central faktor för pålitliga och hållbara relationer mellan företaget och deras intressenter. Sponsring har blivit ett användbart arbetssätt som kan förbättra konsumenternas association till företag som traditionell reklam saknar. I tiden ligger också att arbeta med hållbar utveckling, därav används sponsring som ett verktyg inom CSR främst bland börsnoterade svenska företag. Syftet med studien är att öka förståelsen om vad som gör sponsring inom arbetet gällande hållbarhet framgångsrikt. Hur sponsring i företagandet blir ett verktyg i arbetet mot hållbar utveckling. Studien är baserad på fyra börsnoterade företag i Sverige som är verksamma inom olika branscher. Tillvägagångssättet var en multipel fallstudie av kvalitativ karaktär. Som teknik för insamling och bearbetning av data var sekundäranalys. En abduktiv ansats används då mer teori efter bearbetning av data behövdes.Vi anser att det idag finns begränsat med forskning som berör den svenska marknaden gällande hur arbetet med CSR-relaterad sponsring bör bedrivas. Därför var vår avsikt att bidra med mer kunskap som kan användas till framtida forskning inom ämnet sponsring. Vårt arbete skulle kunna ligga till grund till företag i Sverige som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete via sponsring.Slutsatsen blev en modell som vi anser innehåller de viktigaste faktorerna för att lyckas med sponsring som ett verktyg inom hållbarhetsarbete. Modellen kan både fungera som en vägvisare för verksamheter som vill tillämpa CSR-relaterad sponsring eller som en analysmall när arbetet skall utvärderas. / In today's highly competitive business society, the company brand, which stands for its identity, image and reputation, function as a key factor for reliable and durable relationships between the company and its stakeholders. Sponsorship has become a useful approach that can improve the consumers association to companies that conventional advertising can´t. Working with sustainable development is very much in style at the moment. Sponsorship is therefore commonly used as a tool for CSR among listed Swedish companies. The purpose of this study is to increase the understanding to what makes CSR-related sponsorship successful. How sponsorship can be used as a tool while working towards sustainable development. The study is based on four listed companies in Sweden that operates in different industries. The approach we have chosen to take is a multiple-case study design using a qualitative perspective. We have also chosen to collect and process data using the technique of secondary analysis. An abductive reasoning was applied since more theory was needed to process the data collected.We feel that the studies available on the Swedish market today was very limited on the subject regarding how CSR-related sponsorship should be conducted. Therefore our main purpose was to provide more knowledge to be used in future research regarding the area of sponsorship. Our study could function as a guide to companies that want to develop their sustainability efforts through sponsorship.Our conclusion resulted in a model that we believe contain the most important factors to succeed in sponsorship as a tool of sustainability. The model can both act as a guide for companies that want to apply CSR-related sponsorship as well as an analysis template for evaluating existing work.

Inledning Revisorns oberoende är och har varit en omdiskuterad fråga under en lång tid. I Sverige ska en revisor, enligt lag, bekräfta sitt oberoende inför varje nytt uppdrag eller i ett befintligt uppdrag när anledning föreligger, vilket görs med hjälp av analysmodellen. Istället för revisorns uppfattning om sitt oberoende förklarar denna studie hur klienter uppfattar revisorns oberoende med utgångspunkt i analysmodellen. Studien blir unik, dels i och med att klientens uppfattningar är det centrala och dels att studien fokuserar på privata företag. Syfte Syftet med denna studie är att utifrån analysmodellen förklara hur klienter uppfattar revisorns oberoende. Metod Eftersom studien utgår ifrån en deduktiv ansats innebär det att hypoteser har formulerats utifrån tidigare forskning och befintlig teori. En tvärsnittsdesign har använts, då datainsamling har gjorts vid en bestämd tidpunkt. Huvudsakligen har kvantitativ data legat till grund för studien i form av telefonenkäter. Studien har dock kompletterats med kvalitativ data i form av intervjuer med revisorer som har fått ge sin syn på de resultat som framkommit från telefonenkäterna. Slutsats Studiens resultat indikerar att klienter inte uppfattar hotet mot revisorns oberoende som ett problem. Dock har klientens storlek och revisorns ämbetstid signifikanta samband med klientens uppfattning om hotet mot revisorns oberoende. De intervjuade revisorerna förstod våra resultat och tyckte att de stämde väl överens med deras uppfattning om hur det ser ut i praktiken. / Prelude Auditor independence is and has been a contentious issue for a long time. InSweden an auditor shall, by law, confirm its independence before any newassignment or in an existing one when needed, which is done by using thethreats recognized by IESBA. Instead of the auditor’s perception of itsindependence this study explains how clients’ perceive auditor independence onthe basis of the threats recognized by IESBA. This study is unique partlybecause of that the client’s perspective is central and partly because of its focuson private firms. Purpose The purpose of this study is that on the basis of the threats recognized by IESBAexplain how clients’ perceive auditor independence. Method Since the study is based on a deductive method this means that hypotheses havebeen formulated on the basis of previous research and existing theory. A crosssectionaldesign was used, because our data collection was made at a given time.Mainly quantitative data, by telephone surveys, has been the basis for the study.However, the study has been supplemented with qualitative data throughinterviews with auditors, who have been given their views on the resultsobtained from the telephone surveys. Conclusion The results of the study indicates that clients’ don’t perceive the threat againstauditor independence as a problem. However, the size of a client and auditortenure have a significant relation with the client’s perception of the threatagainst auditor independence. The interviewed auditors understood our resultsand said they agreed well with their idea of what it looks like in practice.

The use of coaching is fairly up to date in the business world although it’s relatively new. Despite this, there’s a lack of clarity about what coaching is and what it signifies. Our point is however not to define coaching. Based on the normative coaching literature, the purpose is, from a critical discourse analysis to explore the power relations that affect the coach and coached in their relation to each other, so as to be able to criticize managerial coaching relationship as presented in the literature. This will contribute to enabling for a more open discourse. The theoretical image of managerial coaching described by the literature as a democratic exercised leadership by a certain type of behavior and attitudes, will lead to improved organizational performance. For this to be possible, the relationship between coach/manager and coached/co-workers need to be characterized by safety, trust and equality. This is considered to be complex, given the power and dependency relationship prevailed between manager and employee. The empirical data on which the analysis is partly based on, have been collected through semi-structured interviews with a group within the National Insurance Office in Karlskoga, consisting of managers and employees where a coaching leadership is applied. Coaching relationship has been explored with the aid of Faircloughs analytical model and therefore conclusions could be obtained, which is that the coaching relationship is characterized by a variety of power conditions affecting coach and coached in their relation to each other. Among other things, it has emerged that the coach is governing the coached thoughts and thus indirectly also the coached acting. Managerial coaching is therefore considered according to us not to be a democratic exercised leadership but may instead implying to be more controlling in comparison with the “traditional” leadership.

En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex skolsköterskor intervjuades och materialet analyserades med en fenomenografisk metod. Studiens resultat beskriver skolsköterskornas uppfattningar av hälsokommunikation med elever i årskurs fyra som en komplex uppgift. Tre beskrivningskategorier framträdde: Relationen har betydelse för hälsokommunikationen, Skolsköterskan har en stödjande roll i att hjälpa eleven att kommunicera sin hälsa samt Skolsköterskans kompetens har betydelse för en god hälsokommunikation. Kategorierna binds samman av ordet förtroende. Studiens resultat kan användas inom skolsköterskans yrkeskår för att skapa en bredare förståelse för hälsokommunikationen med elever i årskurs fyra. Behov av vidare forskning ses kring elevens uppfattningar av hälsokommunikationen samt kring de hinder som sjuksköterskorna beskriver. Forskning för att utveckla trepartskommunikationen mellan barn-skolsköterska-förälder är också av vikt. / Healthiness in childhood gives conditions for a healthy life as an adult. The schools organisation and environment creates unique possibilities for health promotional work aimed at children. The school nurse plays an important role through the regular health visits performed during the school years. To meet children of different ages raises demands on the school nurses ability to communicate and mediate health messages. Health Promotion Model is used as a theoretical frame for the study. The aim of the study was to describe school nurses perceptions of communicating health with pupils in the fourth grade. The study was carried out as a qualitative study with an inductive approach. Six interviews with school nurses were held and the material was analysed with a phenomenografic method. The result of the study describes the school nurses perceptions of health communication with pupils in the fourth grade as a complex task. Three descriptive categories emerged; The relations has significance for health communication, The school nurse has a supporting role in helping the pupil to communicate its own health and The competence of the school nurse has significance for a good health communication. The categories are bound together by the word trust. The result of the study can be used within the school nurses own profession to create a wider understanding of health communication with pupils in the fourth grade. There is a need for further research regarding the pupils perceptions of health communication and also regarding the obstacles that the nurses describes. Research to develop three part communication between child-school nurse-parent is also of importance.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De “besvärliga” patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom. Det finns en kritik mot användandet av begreppet besvärlig patient då det riskerar att fungera stigmatiserande och diskriminerande. Syfte: Beskriva vilka strategier vårdpersonal har för att bemöta den “besvärliga patienten”. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: Fem kategorier framkom: Bygga relation, Kontakt och kommunikation, Närhet och distans, Stöd och support samt Undvikande och kontroll. Huvudfynden speglar de strategier som vårdpersonal använder i mötet med den “besvärliga” patienten. Där återfinns både strategier som främjar en god patientkontakt och strategier som i förlängningen leder till negativa konsekvenser för både patient och personal. Slutsats: Strategier vårdpersonal använder i mötet med patienter som upplevs som besvärliga handlar till stor del om att uppnå en fungerande kommunikation och en god relation. I detta ligger strategier som betonar att lyssna, ge tid samt uppträda empatiskt, respektfullt och ärligt. Det finns också strategier som kontrollerar patienten eller begränsar patientens personliga frihet. Klinisk betydelse: Kunskap om vilka strategier som finns ger vårdpersonalen viktiga verktyg i den kliniska vardagen i mötet med den så kallade besvärliga patienten. I slutändan kan detta leda till en ökad patientsäkerhet och en vård av högre kvalitet för en sårbar och utsatt patientgrupp, samt en förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonalen. / Background: Fifteen percent of all encounters in hospitals or health care facilities are perceived by health care staff as difficult. Difficult encounters have wide range of consequences for both the patient and health care professionals. A “difficult” patient is more likely to receive inadequate treatment and be treated with less respect. What constitutes a difficult patient is not well-defned, and they may be characterized by a broad range of personal and behavioural characteristics as well as symptoms. There are critical arguments against the verbal use of the difficult patient concept, as it may have a stigmatizing and discriminating effect on such a patient. Aim: Describe the strategies used by health care professionals when dealing with the “difficult patient”. Methods: The study is a literature review, in which the results of eleven scientific journal articles are compared and contrasted. Results: The main results reflect the strategies health care staff use when dealing with the “difficult” patient. From the litterature, five strategic categories have emerged. These categories include: Build relationship, Contact and communication, Closeness and distance, Help and support and Avoidance and control. These include both strategies that promote a good relation with the patient and strategies that lead to negative consequences for both patients and health care professionals. Conclusions: Strategies used by health care professionals when caring for patients perceived as difficult focus on achieving effective communication and a good relationship. These strategies emphasize listening, giving time and acting with empathy, respect and honesty. There are also strategies that control the patient or restrict the patient’s personal freedom. Relevance to clinical practice: This thesis presents an overview of which strategies exist for dealing with so called difficult patients, knowledge of which is vital for health care professionals working in clinical practice. This can lead to improved patient safety and health care of higher quality for a vulnerable and exposed group of patients, as well as a better working environment for the health care staff.

En relation är ett förhållande och en förbindelse mellan olika parter (saol.se, 2011) och nationalencyklopedin (2014) definierar en relation som ett förhållande mellan två eller flera fenomen, samt ett känslomässigt förhållande mellan två eller flera personer. Att bygga en nära relation med sina konsumenter klassas idag som en allt vanligare strategi bland företag (Bügel et al., 2011). Flera forskare har byggt på teorin om att engagemang, förtroende och tillfredsställelse är viktiga faktorer vid relationsskapande och flera av dem menar att de här faktorerna är viktiga för att skapa och bevara konsumentrelationer. I studien diskuteras det om de tre faktorerna är lika viktiga från konsumenternas perspektiv och även om det skiljer sig mellan två olika åldersgrupper samt kön. Segmentering visar att konsumenter har olika behov utifrån olika situationer (Szmigin &amp; Bourne, 1998) och att ålder samt kön kan påverka en konsuments behov (Cole et al., 2008). Syftet med studien är att förklara ur ett konsumentperspektiv om engagemang, förtroende och tillfredsställelse kan vara viktiga när relationer mellan konsument och företag skapas, ur ett ålder- och könsperspektiv. Studien bygger på en deduktiv och en kvantitativ metod. För att få ut ett resultat genomfördes en enkätundersökning bland respondenter i Sverige. Nio hypoteser användes för att föra studien vidare och vilka handlade om hur faktorerna påverkade relationskapande, samt ur ett ålder- och könsperspektiv. Studiens resultat visade att engagemang och tillfredsställelse påverkade relationsskapande men inte förtroende. För den yngre åldersgruppen påverkades relationsskapandet av engagemang och tillfredställelse och för den äldre åldersgruppen påverkades relationskapandet inte utav av någon av de här faktorerna. Kvinnors relationskapande påverkades av förtroende och engagemang. Mäns relationskapande påverkades av alla faktorerna. / A relation is a relationship and a connection between different parties (saol.se, 2011) and Nationalencyklopedin (2014) defines a relation as a relationship between two or more phenomena, as well as an emotional relationship between two or more people. Building a close relation with the consumers is today an increasingly common strategy among businesses (Bügel et al., 2011). Several researchers have built on the theory that commitment, trust and satisfaction are important factors when creating relations and many of them believe that these factors are important in creating and maintaining consumer relations. This study discusses whether the three factors are equally important from the consumer's perspective and also if it differs between two different age groups and genders. Segmentation shows that consumers have different needs based on different situations (Szmigin &amp; Bourne, 1998) and that age and gender may influence a consumer's needs (Cole et al., 2008). The purpose of this study is to explain from a consumer perspective if commitment, trust and satisfaction may be important when relations between consumers and businesses are created, from an age and gender perspective. The study is based on a deductive and a quantitative method. To get a result, a survey was performed among respondents in Sweden. Nine hypotheses were used to conduct the study further, regarding how factors affect relation creation from an age and gender perspective. The results of the study showed that commitment and satisfaction affect relation creation, but trust does not. In the younger age group, relation creation was affected by commitment and satisfaction, and in the older age group, relation creation was not affected by any of these factors. Women's relation creation was affected by trust and commitment. Men's relation creation was affected by all the factors.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1989.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1989.