Personlighetstest avser att mäta olika personlighetsdrag, olika egenskaper som formar individens personlighet. Personlighetstestet Predicting Job Performance, PJP, bygger på den så kallade ”femfaktormodellen” inom personlighetspsykologin och på studier av hur generell problemlösnings-förmåga påverkar arbetsprestation. PJP är ett arbetspsykologiskt instrument för användning i urval av arbetssökande. I föreliggande studie har personlighets-delen i PJP översatts till turkiska med syftet att utforska en turkisk version av instrumentets reliabilitet samt begrepps-validitet. Undersökningsdeltagare var 71 turkisktalande personer bosatta i Sverige och 10 turkisktalande personer bosatta i Istanbul. Resultaten har jämförts med tre andra länder, Sverige, Norge och Finland. Resultatet visar att den turkiska versionen har tillfredsställande inre konsistens (Cronbach alpha) men att de antagna oberoende skalorna är högt korrelerade med varandra. En faktoranalys visar att den antagna faktorstrukturen inte går att replikera i denna studies urval. Den turkiska versionen av instrumentet bör utvärderas ytterligare för att kunna användas vid urvalssammanhang.

No description available.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare. Dansundervisningen tar idag plats som ett ämne som vilket annat i en skolvärld dominerad av "mätbar" teoretisk kunskap. Men problematiken ligger i hur man som lärare ska ge en rättvis bedömning i kunskap som faller utanför det teoretiska. Till grund för studien ligger en kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys av nämnda kursplaner. Materialet har analyserats utifrån ett hermeneutisk perspektiv och Habermas teori kring kommunikativt handlande. De sammantagna resultaten visar att de fyra kursplanerna kompletterar varandra för att ge eleverna verktyg till att bemästra dans som hantverk. Kursplanerna som avser de mer praktiska kurserna visar sig vara mer värderande och mindre preciserade, vilket skapar utrymme för varje lärare att göra sin egen tolkning kring vad som är giltig kunskap inom dans. Den kursplan som däremot gäller för den mer teoretiska kursen har tydliga graderande ord och är mer preciserad. Resultatet tyder på att kursplaner som gäller för en teoretisk kurs förefaller vara mer lättillgänglig ur ett språkligt perspektiv då utrymmet för tolkning är snävare. Detta skapar i sin tur större möjligheter för en god validitet och reliabilitet vid bedömning.

För att utvärdera effekterna av psykoterapeutisk behandling av obestitasopererade finns det ett behov av psykologiska mätinstrument med goda psykometriska egenskaper. Acceptanceand Commitment therapy (ACT) är en behandlingsmetod som har visat sig effektiv för gruppen obesitasopererade. Acceptance and Action Questionnaire for Weight-related Difficulties (AAQ-W) är ett formulär som används som utfallsmått i behandlingen. För attundersöka AAQ-Ws psykometriska egenskaper genomfördes reliabilitetsmätning med upprepad mätning samt beräkning av intern konsistens. Validiteten i AAQ-W testades genom samtidig mätning av mer etablerade mått samt en faktoranalys. AAQ-W visade sig ha god stabilitet över tid, hög begreppsvaliditet, hög intern konsistens (α = .86) och laddade på fem faktorer. Analysen visade att en ny version av AAQ-W där två påståenden tas bort och testet delas upp i fem delskalor skulle kunna vara gynnsamt för utvärdering av behandlingsinsatser för obesitasopererade patienter. Genom det nya, känsligare, mätinstrumentet möjliggörs för en mer individuellt anpassad behandling än vad som är möjligt med dagens mätinstrument.

För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs. har hög reliabilitet. Syftet med uppsatsen var att belysa MIFO-metoden utifrån begreppen validitet, reliabilitet och felkällor. Syftet var också att undersöka om MIFO-metoden ger hög validitet och reliabilitet samt vilka felkällor som förekommer och hur de hanteras. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med personer som jobbar på Länsstyrelsen med att inventera förorenade områden. I intervjuerna framkom att det finns flera saker som ökar reliabiliteten vi inventering av förorenade områden. Dessa är möten, Branschlistan, branschavgränsningar och MIFO-handboken. Riskklassningar pekades ut som ett moment där subjektivitet som minskar reliabiliteten spelar in. Det skulle kunna undvikas genom att förenkla riskklassningarna i första fasen av MIFO. De flesta felkällorna berör platsen för objekten som inventeras. I metoden finns rutiner för att hantera obekräftade uppgifter. För att kompensera för osäkerheter i materialet baserar inventerarna sina beslut på ett ”troligt men dåligt fall” eller med andra ord på försiktighetsprincipen. I dagsläget går det inte att ta reda på validiteten genom att jämföra inventeringsresultaten med verkligheten eftersom det oftast inte finns några provtagningar gjorda. Det som går att dra slutsatser från är om inventerarna har en metodologi där validering finns i form av hantverksskicklighet och kommunikation. Inventerarna visar en hög grad av hantverksskicklighet genom att kontrollera, ifrågasätta och redovisa tillvägagångssätt och osäkerheter. De har också en kommunikation om validiteten i uppgifter och om felkällor och problem i inventeringen. De har därigenom en god grund för att få fram valida data. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

Klassisk testteori kan mäta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrån riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg. Efter att ett av delproven administrerats till 44 undersökningsdeltagare, genom ett Internetbaserat verktyg, bestämdes reliabiliteten och delprovet analyserades statistiskt för svårighetsgrad, diskrimineringsförmåga och distraktoreffektivitet. Den vanligaste avvikelsen från riktlinjerna var överflödig text vilket förekom i 54 % av uppgifterna medan 8 % var helt fria från avvikelser. Reliabiliteten för delprovet var låg (Cronbachs alfa = 0,52). Totalt 21 uppgifter (81 %) var lämpliga att användas igen, sett utifrån diskrimineringsförmåga. Av distraktorerna var 58 % lämpliga att användas igen. Företagets prov har stor potential men en del uppgifter och distraktorer måste revideras inför framtida administrationer.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete. - Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd? - Är det en god reliabilitet i ett balanstest? - Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest? - Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest? - Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin? Metod Ett test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm. Resultat Varken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna. Slutsats Samtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar. Det är därför vår tanke att bellybacktestet, handstyrketesterna, aerobiska steptestet och marklyftet i dragmaskinen är tester som kan byggas vidare på inom arbetet att testa ambulanssjukvårdare. Balansen är fortfarande en viktig faktor att testa, men ett bättre test är nödvändigt för att få tillförlitliga resultat.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och ställa samman vad tidigare forskning har visat angående olika bedömningsmetoders olika grader av validitet och reliabilitet. Detta för att bidra med en ökad kunskap för hur man kan använda de olika bedömningsmetoderna för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförmåga, och speciellt sin förmåga när det kommer till läsförståelse. Efter att ha gjort flera sökningar och genomläsning av allt material jag kunde hitta så presenteras i kunskapsöversikten 10 artiklar och studier. Detta materialet har gjort att jag har kunnat bedöma vilka metoder och verktyg som kan användas för att uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt vid bedömningen av läsförståelse. En del av reliabiliteten är interbedömarreliabiliteten som är högst aktuellt i dagens skola då det föregår mycket sambedömning samt att det är viktigt att bedömare har en samsyn så att alla bedömning som genomförs blir rättvist utförd. Detta gör att läraren har en avgörande roll när hen utformar bedömningsverktygen. Relevansen av bedömningen av läsförståelse i svenskämnet är hög då det är här som läsförmågan ska utvecklas. Detta kan man tydligt se genom att läsförståelsen nämns inom fyra ämnen i läroplanen (LGR 11). Läsförståelsen nämns i ämnena modersmål, samiska, svenska samt svenska som andraspråk. Detta göra att en vi som svensklärare måste ta läsförståelsen på största allvar och göra vad vi kan för att bedömningen av den blir så reliabel och valid som möjligt för att eleverna ska utvecklas till sin fulla potential.

Årligen dör cirka 90000 människor i Sverige. Ungefär 80 procent är till följd av obotlig sjukdom, en så kallad långsam död där patienten kan vara i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär ett förhållningsätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliten för patienter med obotlig sjukdom eller skada utifrån ett helhetsperspektiv samt ge stöd åt patientens närstående. Vården är under ständig utveckling och det som utgör god kvalitet ändrar sig med tiden. För att följa med i kvalitetsutvecklingen i vården används nationellt framtagna indikatorer inom specifika områden som möjliggör jämförelser med liknande verksamheter runt om i landet. Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer utifrån den palliativa vårdens fyra hörnstenar; symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation samt stöd till närstående för den palliativa vården. Av de nio indikatorerna är det åtta indikatorer som går att mäta med hjälp av data från Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister med fokus på patientens sista vecka i livet. Data som registreras i Svenska palliativregistret används som underlag för kvalitets och förbättringsarbeten inom palliativ vård både nationellt och inom den egna verksamheten. Syftet med studien var att jämföra sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät efter dödsfallet med avseende på överensstämmelse. Som metod genomfördes en jämförande studie med kvantitativ ansats med en prospektiv design där sjuksköterskor och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät samlades in över tid och studerades i avseende på överensstämmelse, om reliabiliteten påverkas. Studien utfördes på två specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar i Stockholm. Reliabilitet innebär tillförlitlighet, att ett instrument eller en enkät mäter det som det är tänkt att mäta och inget annat. Resultatet visade på skillnader när olika professioner registrerade i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät inom områden som information, symtomskattning samt bedömning av förekommande symtom. Professionernas registrering överensstämde i högre utsträckning inom områden som om patienten hade ordinerade läkemedel i injektionsform, om patienten hade dropp eller sondnäring under sista dygnet samt frågor gällande munhälsa och förekomst av trycksår. Som slutsatsen kan sägas att föreliggande studie väcker frågor gällande reliabiliteten när olika professioner registrerar i ett nationellt kvalitetsregister efter att ha vårdat samma patient. Mer forskning behövs för att undersöka om olika professioners registrering i ett nationellt kvalitetsregister påverkar kvaliten och utvecklingen i den palliativa vården.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande tillstånd inom hälso- och sjukvården. Undernäring har samband med ökad sjuklighet och dödlighet. Det leder till ökade kostnader för samhället då vårdtiderna blir längre. Patienterna blir utsatta för ett ökat lidande. Enligt nutritionsvårdsprocessen kan undernäring upptäckas om en screening av nutritionsstatusen  utförs. För att sedan utreda vad som orsakar undernäringen kan ät- och måltidsobservationsinstrument utnyttjas. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som observeras i samband med screening för nutritionsstatus och ät -och måltidsobservationer och vilka instrument som finns utvecklade för att identifiera dessa faktorer hos multisjuka äldre. Metod: Litteraturöversikten baserad på vetenskapliga artiklar utifrån studiens syfte. De vetenskapliga artiklarna fanns tillgängliga på Uppsala universitets elektroniska prenumerationer. Analysarbetet gjordes genom granskning och bearbetning av insamlat material. Resultat: Resultatet av granskningen visade att viktminskning, BMI, diagnos, aptit och funktionsförmåga var faktorer som de flesta nutritionsstatus screeninginstrument observerade. Faktorer som observerades i störst utsträckning i ätobservationsinstrument var tugg och sväljsvårigheter, transport av mat till munnen, sittposition och energitillförsel. De flesta av instrumenten som granskades visade sig vara reliabla och validerade. Det fanns inget instrument som observerade endast måltidsmiljön. Det finns även andra faktorer som visat sig ha inverkan på nutritionsstatusen som inte observeras i något instrument. Dessa faktorer var av psykosociala och ekonomisk karaktär.  Slutsats: Det finns nutritionsstatus screening instrument av god kvalité däremot finns det inte lika omfattande ät – och måltidsobservationsinstrument. / Background: Malnutrition is a common condition in health care. Malnutrition is associated with increased morbidity and mortality. It leads to increased charges imposed on society when the length at hospital becomes longer. Patients becomes vulnerable to increased suffering. According to the nutrition care process, malnutrition can be detected when a nutritional status screening is performed. Then, to investigate the causes of malnutrition eating and meal instruments can be utilized. Aim: The aim of the present study was to identify the factors that are observed in connection with the nutritional status screening and eat -and meal observations. Which instruments are developed to identify these factors in multi-ill elderly. Methods: The review was based on scientific papers on the basis of the study's purpose. The data were available at Uppsala University's electronic subscriptions. The analysis was done by examination and processing of the collected material. Result: The result showed that the weight loss, body mass index, diagnosis, appetite and functional capacity were factors that most nutritional screening instruments observed. Factors that were observed to the greatest extent in eat observation instrument was chewing and swallowing difficulties, transportation of food to the mouth, sit position and energy intake. There was no instrument that observed only meal environment. Most of the instruments examined proved to have reliability and validity. There are also other factors shown to influence the nutritional status that is not observed in any instrument. These factors were of the psychosocial and economic character. Conclusion:There are nutritional status screening instruments of good quality, however, there are not as extensive eat -and meal instruments.