Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka reliabiliteten i Pansolds step-testprotokoll i simning. Följandefrågeställningar har använts i denna uppsats: Håller Pansolds step-testprotokoll hög reliabilitet gällande erhållen laktattröskel? Håller Pansolds step-testprotokoll hög reliabilitet gällande uppmätt simtid? Skiljer sig den digitala- och analoga mätningen av hjärtfrekvensen? Hur väl kan simmare kontrollera sin hastighet utifrån uppsatta måltider? Metod Försökspersonerna var åtta till antalet, fyra män och fyra kvinnor i åldern 19,8 ± 3,6 år och innehavande av minst 650 FINA-poäng. Pansolds step-testprotokoll genomfördes i form av ett test-retest med 48 timmars mellanrum. Vid genomförandet av testet utfördes laktat- och hjärtfrekvensmätningar samt tidtagning av försökspersonerna. Variationen för laktattröskeln mellan de två testtillfällena analyserades för att undersöka testets reliabilitet. Försökspersonernas förmåga att kontrollera sin hastighet utifrån uppsatta måltider granskades. Hjärtfrekvensen mättes digitalt med Freelap Pro Coach samt analogt under tio sekunder för att undersöka om de två mätmetoderna genererade olika resultat. Resultat Det är en relativt stor differens i antal hjärtslag/minut mellan en analog och digital mätning av hjärtfrekvens då differensen låg på 8.86 slag. Av de sex försökspersoner som genomförde hela studien förbättrade fem sin förmåga att kontrollera sin hastighet utifrån uppsatta måltider. Alla försökspersoner uppvisade en variation i uppmätt laktattröskel mellan de två testen, med en beräknad variationskoefficient på 14.7%. Försökspersonernas CV% för tiden och uppsatta måltider var 4.0% vid test 1 och 3.3% vid test 2. Slutsats Pansolds step-testprotokoll bör standardiseras ytterligare då en god standardisering ökar möjligheten för reliabla testresultat. Vid utförandet av step-tester rekommenderas en digital mätning av hjärtfrekvensen eftersom att denna tros vara mest tillförlitlig. Reliabla resultat kan erhållas vid genomförandet av Pansolds step-testprotokoll. Testet ställer dock stora krav på simmares förmåga att kontrollera sin hastighet då detta tycks spela en avgörande roll i hur vida en reliabel laktattröskel kan uppmätas.

Syftet var att utvärdera instrumentet Min Förmåga genom att undersöka 1) interbedömarreliabilitet och 2) konvergent validitet. Min Förmåga utarbetades för att möjliggöra enklare bedömningar av Aktiviteter i Dagligt Liv (ADL) på inneliggande patienter i psykiatrin. Delarna i instrumentet som undersöktes innehåller fasta svarsalternativ och motiveringar i fritext. Deltagarna var 36 patienter med psykossjukdomar. Varje patient bedömdes först av två olika skötare med Min Förmåga och därefter med de liknande instrumenten Functional Independence Measure (FIM) och Global Assessment of Functioning (GAF). De fasta svarsalternativen analyserades med Cohens kappa för interbedömarreliabilitet och överensstämmelsen av motiveringarna analyserades kvalitativt. För konvergent validitet undersöktes korrelationen mellan Min Förmåga och FIM och GAF med Spearmans r. Resultatet visade hög interbedömarreliabilitet och hög konvergent validitet för de fasta svarsalternativen, samt hög grad av överensstämmelse mellan motiveringarna i fritext. En möjlig orsak till den höga interbedömarreliabiliteten kan vara att det endast fanns två fasta svarsalternativ, vilket tidigare forskning har visat kan leda till en överskattning av interbedömarreliabiliteten. Att FIM och GAF liknade Min Förmåga och administrerades under samma tidsperiod kan vara en orsak till den höga konvergenta validiteten. Då detta var en preliminär undersökning och antalet deltagare var bristfälligt bör fler utvärderingar av Min Förmåga göras i framtiden.

GamTest är ett självtest för tidiga indikationer på spelberoende som är utvecklat av Sustainable Interaction. Testet består av 15 frågor över 5 olika problemdimensioner, denna uppsats fokuserar på att förkorta detta test samt undersöka skillnader mellan exempelvis kön och ålder. Statistiska metoder som används är Cronbachs alfa, konfirmativ faktoranalys samt olika typer av multigroup-analyser. Resultatet av analyserna visar att antalet frågor i testet kan förkortas till 13 stycken utan att tillförlitligheten förändrades negativt. En modell med 13 frågor visade även på en bättre modellanpassning i den konfirmativa faktoranalysen jämfört med den ursprungliga modellen. Anpassningen förbättras ytterligare med 11 frågor men denna modell har en något lägre reliabilitet. Detta betyder att respondentens tid för testet kan förkortas utan att pålitligheten försämras. Multigroup-analyser visar att spelproblem definieras olika för kön och för ålder. Flera frågor stämmer överens med de som finns i ett annat välkänt mätinstrument för spelproblem, Problem Gambling Severity Index, men i GamTest finns frågor som handlar om problem med konsumtion i tid vilket saknas i det förstnämnda. Överlag så är testen annars väldigt lika.

Approximately 10 000 individuals in Sweden are diagnosed with aphasia every year, which can result in severe communication difficulties. Conversation partner training (CPT) is a treatment that aims to help the person with aphasia and their communication partner to have a functional communication. CPT has shown to be an efficient treatment and is recommended in the Swedish national stroke rehabilitation guidelines. The present study examines the inter- and intra-rater reliability of five different CPT assessment materials with intraclass correlation (ICC) for CPT in aphasia. The assessment materials evaluated and compared in this study were Measure of skill in supported conversation (MSC), Measure of participation in conversation (MPC) and the Swedish adaptations Measure of interaction in conversation (MIC/MIK), Stöd i konversation (SiK) and Deltagande i konversation (DiK). The study also examines if assessment training increases the inter-rater reliability, and also if there is any correlation between the type and severity of aphasia and inter-rater reliability. Fourteen dyads participated in the study. The analyses are based on 10 minutes long video clips where the dyads are having a conversation on an optional topic. The results indicated that the assessment materials with the highest inter-rater reliability were SiK and DiK (ICC > 0.65, p < 0,001) and the assessment material with highest intra-rater reliability was MSC for assessor number one (0.91, p < 0.001) and MIC for assessor number two (0.83, p < 0.001). The results also imply that there are no significant differences in inter-rater reliability between assessments before and after assessment training. Correlation between type of aphasia and inter-rater reliability was found in SiK (r = 0.65 p = 0.013). No correlation was found for the variable severity of aphasia and inter-rater reliability. Varje år drabbas ca 10 000 personer av afasi i Sverige, vilket kan medföra stora kommunikativa svårigheter. Kommunikationspartnerträning (KPT) är en behandling som hjälper den drabbade och dennes samtalspartner att kommunicera på ett funktionellt sätt. Studier visar att KPT är en effektiv behandlingsmetod och i Socialstyrelsens reviderade nationella strokeriktlinjer rekommenderas denna metod. Föreliggande studie undersöker inter- och intrabedömarreliabiliteten med intraclass correlation (ICC) för fem olika bedömningsmaterial för KPT vid afasi. Bedömningsmaterialen som jämförts och utvärderats är Measure of skill in supported conversation (MSC), Measure of participation in conversation (MPC), och de svenska anpassningarna Mått på interaktion i kommunikation (MiK) och Stöd i konversation (SiK) respektive Deltagande i konversation (DiK). Studien utforskar också om samstämmighetsträning förbättrar interbedömarreliabiliteten samt om det finns något samband mellan typ och grad av afasi och interbedömarreliabilitet. Fjorton dyader deltog i studien. Analysen genomfördes utifrån filmklipp på cirka 10 minuter där deltagarna samtalade om valfritt ämne. Resultaten visade att SiK och DiK hade högst interbedömarreliabilitet (ICC > 0,65, p < 0,001). Bedömningsmaterialet med högst intrabedömarreliabilitet var MSC för bedömare 1 (0,91, p < 0,001), och MIK för bedömare 2 (0,83 p < 0,001). Resultaten i föreliggande studie visade inga signifikanta skillnader i interbedömarreliabilitet mellan testning före respektive efter träning av samstämmighet. Korrelation mellan typ av afasi och interbedömarreliabilitet kunde påvisas för SiK (r = 0,65 p = 0,013). Korrelation mellan grad av afasi och interbedömarreliabilitet kunde ej påvisas.

Detta arbete belyser forskning om nationella prov i läsförståelse i årskurs tre. År 2010 infördes obligatoriska nationella prov redan i årskurs tre då svenska elever visat sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. Nationella prov är de första prov med hög personlig insats elever genomför. Syftet med detta arbete är att belysa forskning om faktorer som påverkar elevers testresultat på nationella prov i svenska i årskurs tre. Ytterligare syfte är att få en djupare förståelse för nationella provs validitet och reliabilitet kopplat till mätning av elevers läsförståelse. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna: Hur kan lärare påverka elevers resultat i läsförståelse på nationella prov i svenska årskurs tre? Vilka faktorer kan påverka nationella provs validitet och reliabilitet vid mätning av elevers läsförståelse i årskurs tre? Arbetet tar sin utgångspunkt i motivationsteori med fokus på Expectancy-value theory som handlar om elevers förväntning att lyckas i provsituationer. Material samlades genom sökning i olika databaser och söktjänster. Arbetet innehåller både nationella och internationella artiklar, där främst nationella studier använts. Det insamlade materialet har analyserats i en översiktstabell.  Resultatet visar att lärares kompetens är viktig för elevers prestationer, lärande samt utveckling. Stress, motivation samt lärares provförberedande undervisning är faktorer som kan påverka elevers prestationer i samband med provsituationer. Undervisning i provtagningsförmåga kan leda till minskad provstress, ökad motivation samt förväntan att lyckas med uppgiften på ett framgångsrikt sätt. Resultatet visar även att provtagningsmotivation speglar testresultatet. Vid låg provtagningsmotivation tenderar elever att inte prestera sitt bästa i provtagningssituationer vilket kan påverka provs validitet. Provs reliabilitet kan enligt studiens resultat påverkas av lärares olika introduktioner av uppgifter samt hur prov konstrueras.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur likvärdig betygssättning i samhällskunskap på gymnasienivå kan uppnås. För att nå syftet har fyra verksamma samhällskunskapslärare intervjuats angående vilka problem med likvärdig betygssättning de upplever och vilka metoder de använder för att lösa dessa problem. Resultatet analyseras med hjälp av ramfaktorteorin och läroplansteorin. Generellt återkommande upplevda problem med att nå likvärdig betygsättning uppges vara att det inte finns tid och resurser för samarbeten mellan lärare gällande likvärdighetsfrågor, samt att styrdokument är svårttolkade och mängden bedömningsstöd begränsade. Grundläggande insatser för att åtgärda problematiken med bristande likvärdighet är att rektorer och huvudmän skapar förutsättningar för likvärdighets-arbete som sedan kan omsättas i praktik av de betygssättande lärarna. De metoder som används av lärarna i dagsläget är bland annat sambedömning, diskussioner kring kunskapskrav och gemensamma prov.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller patienters smärtlindring då det är sjuksköterskan som bedömer smärtan efter att patienten fått skatta den på exempelvis en smärtskattningsskala. I vården idag sker missuppfattningar om äldre patienters förmåga att känna smärta och sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan mildare än vad den är. Syftet med denna litteraturstudie är att finna och beskriva smärtskattningsskalor som är lämpade för äldre patienter samt att jämföra smärtskattningsskalorna med varandra. Resultatet visar att patienter med viss grad av kognitiv nedsatthet har förmåga att bruka en smärtskattningsskala och att den skala som har bäst reliabilitet, genomförbarhet och som föredras mest är Iowa Pain Thermometer (IPT). Den minst föredragna skalan hos äldre och den som har sämst validitet, reliabilitet och genomförbarhet är Visual Analoge Scale (VAS). / The nurse has a great responsibility when it comes to relive patients’ pain. It’s the nurse who judges the pain after the patient has made a self assessment on, for example, a pain self-assessment scale. In the care today many misunderstandings can be found about the elders’ ability to feel pain and the nurse have a tendency to judge the pain less than what it really is. The aim of this literature review is to find and describe pain self-assessment scales who are suited for elder patients and to compare the pain self-assessments scales to each other. The result shows that patients, with some degree of cognitive impairment, have an ability to use a self assessment scale to estimate their pain. The scale which has the highest validity, reliability, feasibility and which are the most preferred is the Iowa Pain Thermometer (IPT). The least preferred scale for elders and the one which had the worst reliability and feasibility is the Visual Analogue Scale (VAS).

Abstract Introduction In order to evaluate aerobic, power and strength abilities coaches typically has performed all the physical tests at the same testing session. Today there is a lack of instruments tested for reliability in that kind of setting. Aim The purpose of this study was to investigate intra-session reliability for countermovement jump (CMJ) and Isometric Midthigh Pull (IMTP) after a fatiguing cycle-ergometer VO2-maxtest. Method: A quantitative, descriptive, cross-sectional study design where 25 Swedish elite athletes, 11 women (age 26.9 ± 8.3 year, weight 63.3 ± 7.4 kg, length 169.8 ± 7.4 cm and BMI 21.9 ± 1.4) and 14 men (age 23.4 ± 2.9 year, weight 77.9 ± 12.4 kg, length 179.0 ± 8.3 cm and BMI 24.2 ± 2.0), from different sports were recruited through a stratified comfort selection from the initial survey study within the project: Relative Energy Deficit in Swedish Athletes (the REI-project). The study-participants performed physical testing in one test session, the test-protocol consisted of a incremental VO2-max cycle-ergometer test to fatigue followed by 3 attempts CMJ and 3 attempts IMTP. Results The relative reliability was excellent for both CMJ and IMTP (Intraclass correlation (ICC) 0,948 and 0,983 respectively), not surprisingly due to the heterogeneous population.  The absolute reliability was excellent as well (percentage of typical Error (TE%) 5,84 and 4,02, percentage of coefficient of variation (CV%) 6,81 and 7,63 respectively). Conclusion The CMJ and IMTP are intra-session reliable in measuring jump hight and isometric strength in a state of fatigue. / Abstrakt Introduktion I syfte att utvärdera såväl aerob kapacitet, spänst och styrka utför tränare ofta dessa fysiska tester vid ett och samma testtillfälle. Idag saknas det testinstrument som reliabilitetstestats i en sådan kontext.Syfte Avsikten med denna studie var att undersöka intra-session reliabiliteten i Countermovement Jump (CMJ) och Isometriskt Mid Thigh Pull (IMTP) utförda efter ett utmattande cykelergometertest för VO2-max. Metod En kvantitativ, deskriptiv, tvärsnittsstudie valdes där 25 svenska elitidrottare, 11 kvinnor (ålder 26.9 ± 8.3 år, vikt 63.3 ± 7.4 kg, längd 169.8 ± 7.4 cm and BMI 21.9 ± 1.4) och 14 män (ålder 23.4 ± 2.9 år, vikt 77.9 ± 12.4 kg, längd 179.0 ± 8.3 cm and BMI 24.2 ± 2.0), inom olika idrotter rekryterades genom ett stratifierat bekvämlighetsurval från projektet Relativ energibrist i svensk idrott (REI-projektet) initiala enkätstudie. Forskningspersonerna utförde fysiska tester vid ett tillfälle, testprotokollet bestod av ett stegrat VO2-max cykelergometertest till utmattning följt av 3 maximala försök CMJ och 3 maximala försök IMTP. Resultat Relativ reliabilitet visades utmärkt för både CMJ och IMTP (intraclass correlation (ICC) 0,948 respektive 0,983), vilket inte var förvånande med tanke på den heterogena populationen. Absolut reliabilitet visades även den vara utmärkt (typfel uttryckt i procent (TE%) 5,84 respektive 4,02 och variationskoefficient uttryckt i procent (CV%) 6,81 respektive 7,63). Slutsats CMJ och IMTP är reliabla testinstrument, intra-session, för mätning av hopphöjd och isometrisk styrka i ett utmattat tillstånd. / Projekt: Relativ energibrist i svensk idrott (REI-projektet)

Syftet med föreliggande studie var att psykometriskt undersöka den svenska versionen av Child and Adolescent Trauma Screen (CATS) för att skapa tillgång till ett självsvarsinstrument för barn och ungdomar som screenar för både traumahistorik och traumasymtom utifrån aktuellt diagnossystem DSM-5. För detta syfte undersöktes reliabilitet och evidens för validitet med hjälp av två sample; en normgrupp med 591 svenska skolelever i åldrarna 10 till 17 år samt en test-retestgrupp med 90 svenska skolelever i åldrarna 13 till 17 år. En pilotstudie med 38 svenska skolelever i åldrarna 15 till 19 år användes för metodvägledning inför studiens genomförande.   Reliabiliteten undersöktes med estimering av intern konsistens med Cronbachs α i normgrupp samt temporal stabilitet med ICC och Cohens k i test-retestgrupp. För att erhålla evidens för kriterievaliditet användes robust enkel regressionsanalys för att undersöka huruvida antalet traumahändelser kunde predicera symtomutfall.  För att erhålla evidens för konvergent och diskriminant validitet beräknades Pearsons r mellan CATS symtomskala och de sex subskalorna i Trauma Symtom Checklist for Children (TSCC). Cramérs V användes för evidensprövning av konvergent validitet mellan CATS skala för traumahistorik och LYLES.  Evidens för validitet undersöktes även med analys av formulärets interna struktur med konfirmatorisk faktoranalys (CFA) utifrån DSM-5s fyrfaktormodell för PTSD. CFA utfördes med estimeringsmetoden bootstrap Maximum-likelihood till följd av bristfällig uni- och multivariat normalitet. Oberoende t-test användes för att undersöka eventuella gruppskillnader avseende traumahistorik och traumasymtom uppmätt med CATS.   CATS symtomskala uppvisade god intern konsistens på samtliga fyra subskalor (Cronbachs α = .73-.89) och moderat temporal stabilitet (ICC = .57-.68). Temporal stabilitet för CATS totalskala för traumahistorik var god (ICC = .84) och sett till varje item var överensstämmelsen mellan test- och retestmätningar varierande från liten till nästintill perfekt (k = .34-.87). Robust enkel regressionsanalys påvisade att antalet traumahändelser predicerar symtomutfall där 32% av variansen i symtomuttryck kunde härledas till antalet traumahändelser. Måttliga till starka korrelationer återfanns mellan CATS symtomskala och TSCC symtomskalor med starkast korrelation med subskalan posttraumatisk stress (r = .82) och svagast korrelation med subskalan för sexuella bekymmer (r = .44). CATS skala för traumahistorik korrelerade måttligt med LYLES (V = .45).  DSM-5s fyrfaktormodell för PTSD indikerade god passform, reliabilitet och konvergent validitet. Modellen uppvisade bristande intern diskriminant validitet vilket kunde förklaras med prövning av en second-ordermodell med PTSD som högre ordnad faktor.

Bakgrund: Väl undersökta psykometriska egenskaper krävs för att använda ett instrument. Instrumentet Reasoning 4 Change (R4C) begreppsvaliditet behöver stärkas. Den kan undersökas genom att jämföra det kliniska resonemanget hos extrema grupper vilka kan vara fysioterapeutstudenter med beteendemedicinsk inriktning i olika skeden av utbildningen. Utifrån den social kognitiva teorin kan fysioterapeutstudenterna ses som en viktig omgivningsfaktor för att hjälpa patienter utföra en beteendeförändring. Syfte: Att utvärdera begreppsvalididet för bedömningsinstrumentet R4C genom att jämföra det kliniska resonemanget med fokus på patienters aktivitetsrelaterade beteende och beteendeförändring hos fysioterapeutsstudenter i termin ett och termin sex mätt med instrumentet. Metod: En beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie som utgår från data insamlad ifrån flera tillfällen. Totalt deltog 89 termin ett studenter och 47 termin sex studenter. Parametriskt oberoende t-test användes för att analysera resultatet. Resultat: Termin sex studenterna hade signifikant högre resultat på sju av åtta variabler mätt med R4C jämfört med termin ett studenterna, vilket innebar att hypotesen nästan fullständigt bekräftades. Slutsats: Begreppsvaliditeten kan anses som god för den undersökta populationen. För att generalisering till alla fysioterapeutstudenter ska kunna ske behövs vidare forskning. / Background: Evaluation of psychometric properties are necessary to use an instrument. The Reasoning 4 Change (R4C) instrument’s construct validity needs to be strengthened. It can be done by comparing the clinical reasoning by extreme groups which can be physiotherapy students with a behavioral approach in different stages of the education. From the social cognitive theory's perspective, the students can be an important environmental factor to help clients’ perform a behavioral-change. Aim: To evaluate construct validity for the R4C instrument by comparing the clinical reasoning with focus on clients’ activity-related behaviour and behaviour change by physiotherapy students in the first and sixth semester measured with the instrument. Method: A describing and comparing cross-sectional study with data collected from several occasions. A total of 89 first semester students and 47 sixth semester students participated in the study. Parametric independent t-test was used to analyse the results. Result: Students in the sixth semester had significant higher results on seven out of eight variables measured with R4C compared with students in the first semester, that indicate that the hypothesis almost is confirmed. Conclusion: The construct validity can be considered good for the evaluated population. To be able to generalize to all physiotherapy students more studies would be necessary.