<p>Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”.</p><p>Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen. Samtidigt var det intressant och se hur revisorer ser på utredningen, då de ofta har en annan insynsvinkel. Syftet lyder därför som följer:</p><p><p><em>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisionsbolag och remissinstanser till SOU:n uppfattar förslaget om Enklare redovisning (SOU 2008:67).</em></p><p>Undersökningen är gjord utifrån en så kallad fenomenografisk metod, vilket innebär att det endast är remissinstansernas och revisorernas uppfattningar som har undersökts – inte hur det faktiskt är. En stor del av arbetetstiden har distribuerats till att läsa, tolka och förstå utredningen samtidigt som mycket av innehållet har fått kompletterats och undersökts i annan litteratur. Intervjuerna har gjorts via personliga möten samt internetbaserade dialoger i form av e-post.</p><p>Resultatet visar att alla välkomnar förenklingsarbetet och anser att det är viktigt, då svenska företag ska ha en jämförlig konkurrensmöjlighet gentemot europeiska företag. Vissa av aspekterna, såsom borttagandet av det vanliga årsbokslutet, har bemötts positivt av remissinstanserna, men inte från revisorerna. Slutsatsen av detta är att från ett bredare intressentperspektiv, spelar inte det vanliga årsbokslutet en avgörande roll. Borttagandet av förvaltningsberättelsen för mindre företag anses som onödigt då den mesta informationen ändå kommer att bibehållas i noterna. Då de flesta mindre företag har mer eller mindre standardiserade förvaltningsberättelser, innebär det ändå ingen förenkling, utan kanske till och med en försvåring.</p></p> / <p>During 2007, the Swedish government issued a group to be in charge of the simplification regarding simpler accounting as a part of the large simplification in Sweden. The goal is to lower the administrative costs that are regulated by law with 25 per cent until 2010. During 2008, one of the Swedish Government Official Reports regarding the simplification was presented named; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”.</p><p>Some of the suggested changes would result in that normative organs, and especially the Swedish Accounting Standard Board, should be given more responsibility through standardsetting. Since the proposal presents several changes that could affect companies, interested parties and auditors, the authors found it interesting to investigate the answers and comments from consultation bodies of the proposal. At the same time, it was interesting to investigate how the auditors perceive the proposal, since they often has another point of view. The purpose is therefore:</p><p><p><em>The purpose with this thesis is to investigate how auditing firms and consultation bodies to the Swedish Government Official Report perceive the proposal regarding simplified accounting. (SOU 2008:67)</em></p><p>The investigation is done from a phenomenographical method, which means that it is only the consultation bodies and the auditors’ perception that is investigated – not how the reality actually is. A large part of the working hours has been distributed to read, interpret and understand the investigation. At the same time, a lot of the content had to be complemented and investigated in literature. The interviews have been done through face-to-face dialogues and via e-mail dialogues.</p><p>The result shows that everyone welcomes the simplification and believes it is important, since Swedish companies should have an even chance towards the rest of Europe when it comes to competition. Some of the aspects, such as the removal of the “ordinary” annual accounts, have been treated positively from the consultation bodies, but not from the auditors. The conclusion from this is that from the interested parties’ point of view, the ordinary annual accounts are not considered to be of great importance. The removal of the management report for smaller companies is perceived as unnecessary, since most of the content will be kept and placed in the notes. Since most of the smaller companies have more or less standardized management reports, will the change not result in a simplification,</p><p>but perhaps instead make it even more difficult.</p></p>

Sexualbrottslagstiftningen har under de senaste tjugo åren varit föremål för tre statliga utredningar. I oktober 2016 presenterade 2014 års sexualbrottskommitté den senaste utredningen, vilken skickades ut på remiss i november samma år. Syftet med den här uppsatsen är dels att undersöka hur 2014 års sexualbrottskommitté och de svarande remissinstanserna kommunicerar sannolikhet och förpliktelse, dels att undersöka förhållandet mellan attityd och modalitet i remissvaren. Undersökningen utgår från den interpersonella metafunktionen i den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday 2014) tillsammans med appraisalteorin (Martin &amp; White 2005). Föremål för undersökningen är SOU 2016:60, Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, samt de remissvar som hör till utredningen. Resultatet visar att utredningen och remissvaren följer samma mönster vad gäller fördelning av modalitetstyp och -grad men att remissvarens attityd påverkar fördelningen. Utifrån resultatet dras slutsatsen att olika val av modalitetstyp och -grad kan fungera som olika kommunikativa strategier. Låg grad av sannolikhet måste exempelvis inte betyda att sanningshalten är svag utan kan konstruera avsändaren som öppen för andras idéer och försvårar även möjligheten att förneka innehållet. Avsaknad av villighet behöver dessutom inte betyda att avsändaren saknar vilja. Villighet kan istället realiseras implicit genom förpliktelse. Därtill dras slutsatsen att positiv attityd minskar behovet av att modifiera satser, särskilt genom modalitetstypen sannolikhet.

This Master’s thesis has the politics of museum in focus, as a subordinate governmental cultural policy, as a continuation of cultural reform in a time when legislation were to take place in Sweden. The aim of the study is to map out claims from museums and their responsible authorities in response to the governmental bill Ny Museipolitik. The study deem the subject area of politics of museums as a organizational field. By using the Toulmin model of argumentation several hundred claims about the works of museums and the effects on society were founds. The result could be arranged in eight different themes. In the analysis of the claims both unifying and disrupting tendencies could be observed. The themes presented in the result are: a new legislation, a new administrative authority, handling the collection, cooperation, fundings, museums and society, quality assurance and research at the museum and a round up theme called other.      One conclusion showed that the different levels of authorities in particular produced diversified needs and challenges. Some findings point out how the field are contested concerning legitimacy. There is also conclusion indicated by the claims that showed how several isomorphic tendencies were apparent. Legislation are considered to heighten the state of affairs and the increased level of ambition are welcomed. A very apparent conclusion is that a much needed reform, according to the comment letters, is that governmental grants are increased and secured over time.

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning. Syftet med K3 är att det ska förenkla redovisningsarbetet och på det sättet minska de administrativa kostnaderna.I slutet av år 2010 skickade BFN ut K3 på remiss till 52 instanser. Av dessa valde 28 att skicka in remissvar av olika omfattning. Vi har behandlat 13 utav dessa eftersom resterande inte varit tillräckligt innehållsrika för att bidra med relevant information till uppsatsen.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka huvudargument som de olika instanserna har yttrat i sina remissvar gällande K3-regelverket. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin har bestått av de utvalda remissvaren.Instanserna har framfört konstruktiv kritik av olika karaktär. Huvudargumenten har vi delat in i fyra olika kategorier. Dessa har varit användarvänlighet, förhållandet till svenska lagar, förhållandet till IFRS for SMEs samt förhållandet till god redovisningssed. Resultatet av studien visar att en stor majoritet anser att användarvänligheten i K3 är undermålig och att strukturen måste förbättras för att kunna tillämpas i praktiken. Flera instanser menar även att BFN i sitt arbete att utforma K3 tagit sig stora friheter att inskränka på regler som anges i ÅRL. I vissa fall har instanser yttrat att normerna i K3 strider mot regeringsformen och ifrågasatt BFNs skrivelser. Positivt ser instanserna dock på att nämnden valt att basera K3 på IFRS for SMEs men att det i flera fall sker avvikelser från det internationella regelverket vilket inte välkomnas av ett antal instanser. Vår slutsats är att K3 i dagsläget inte är tillräckligt välutvecklat för att kunna tillämpas i praktiken eftersom majoriteten av instanserna har sammantaget fler negativa än positiva synpunkter kring regelverket. / Program: Civilekonomprogrammet

Aktiebolag är en av de vanligaste bolagsformerna och förekommer i två skilda former, publika och privata. Vid uppstart av ett aktiebolag, oavsett form, krävs ett aktiekapital, men det som skiljer dem åt är dess storlek. För att starta ett privat aktiebolag krävs idag ett aktiekapital på 25 000 kr, vilket ändrades från 50 000 kr den 1 januari 2020 som följd av att förslaget Ds 2019:6 fick genomslagskraft. Förslaget sändes ut till ett antal utvalda instanser som Justitiedepartementet ville erhålla synpunkter från. Samtidigt hade övriga allmänheten också möjlighet att inkomma med synpunkter, utan att det blivit tillfrågade. Responsen till förslaget Ds 2019:6 utgjordes av totalt 47 remissvar från olika instanser.  Problemdiskussionen i studien indikerar på att det råder delad mening angående aktiekapitalets storlek och funktion. Detta leder fram till studiens syfte, att undersöka intressenternas attityder, utifrån inkomna remissvar, gällande lagändringen av aktiekapitalets sänkning från 50 000 kr till 25 000 kr för privata aktiebolag. Utöver detta syftar studien även till att undersöka om intressenternas attityder har haft en påverkan på beslutet att sänka aktiekapitalet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys valts, då huvudmomentet i studien består av att analysera de inkomna remissvaren gällande förslaget Ds 2019:6. I studien har även en abduktiv forskningsansats valts, då en ren induktiv ansats eller en ren deduktiv ansats inte anses vara aktuell. Studien omfattar ett totalurval på 47 instanser, då samtliga remissvar har bearbetats, vilket utgör studiens empiri och ligger till grund för studiens analys.  De instanser som utgör studiens empiri har delats in i olika intressentkategorier utifrån en modifierad intressentmodell. Kategorierna som förekommer i studien är följande: myndigheter, lärosäten, ideella föreningar, domstolar, branschorganisationer och företagsfrämjande organisationer. Utifrån intressentkategorierna presenteras instansernas initiala inställning samt en redogörelse av remissvaren, där det skapas en uppfattning att instanserna har relativt liknande synpunkter. Till följd av studiens analys dras slutsatserna att det är svårt att generalisera den allmänna attityden samt att instanserna inte har haft en större påverkan än vad den initiala inställningen indikerat på gällande attityden till förslaget Ds 2019:6. / Limited companies are one of the most common forms of company and occur in two different forms, public and private. When starting a limited company, regardless of form, a share capital is required, but what distinguishes them is its size. To start a private limited company, a share capital of SEK 25,000 is required today, which was changed from SEK 50,000 on January 1st, 2020 as a result of the impact of proposal Ds 2019:6. The proposal was sent out to a number of selected instances from which the Justitiedepartementet wanted to receive comments. At the same time, the rest of the public also had the opportunity to submit comments, without being asked. The response to the proposal Ds 2019: 6 consisted of a total of 47 consultation responses from various instances.  The problem discussion in the study indicates that there is a divided opinion regarding the size and function of the share capital. This leads to the purpose of the study, to examine the stakeholders' attitudes, based on comments received, regarding the law change of the share capital reduction from SEK 50,000 to SEK 25,000 for private limited companies. In addition to this, the study also aims to investigate whether the stakeholders' attitudes have had an impact on the decision to reduce the share capital. To achieve the purpose of the study, a qualitative content analysis has been chosen, as the main part of the study consists of analyzing the comments received regarding the proposal Ds 2019:6. In the study, an abductive research approach has also been chosen, as a pure inductive approach or a pure deductive approach is not considered relevant. The study comprises a total sample of 47 instances, as all consultation responses have been processed, which constitutes the study's empirical data and forms the basis for the study's analysis.  The instances that make up the study's empirical data have been divided into different stakeholder categories based on a modified stakeholder model. The categories that appear in the study are the following: authorities, universities, non-profit associations, courts, industry associations and business promotion organizations. Based on the stakeholder categories, the instances' initial attitude is presented, as well as an account of the consultation responses, where an opinion is created that the instances have relatively similar views. As a result of the study's analysis, the conclusions are drawn that it is difficult to generalize the general attitude and that the instances have not had a greater impact than what the initial attitude indicated on the current attitude to the proposal Ds 2019: 6.

Redovisningsstandarden IFRS 16 trädde i kraft för redovisningsperioder från den 1:a januari 2019 efter det att intressenter getts möjlighet att uttrycka sina åsikter på ett reviderat utkast. Att låta intressenter uttrycka sina åsikter inför implementering av standarder är en central del av IASB:s normbildningsprocess som gör att de bibehåller sin legitimitet och neutralitet. IASB:s oberoende har dock länge kritiserats för att inte tillgodose det allmänna intresset efter ett flertal incidenter som påvisat att IASB har låtit sig influeras av särskilda intressentgrupper. Uppsatsen behandlar därför IASB:s neutralitet genom normbildningsprocessen med hänsyn till intressentgruppers åsikter uttryckt genom comment letters på det reviderade utkastet ED/2013/6 - Leases. Genom en kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag undersöks 340 stycken comment letters. Studiens grundar sig vidare på teorier som capture theory och legitimitetsteorin vilka är teorier som förklarar relationen mellan allmänheten, organisationer och reglerande organ. Resultatet antyder att ingen intressentgrupp tagits i större beaktande än andra och därmed kan IASB:s legitimitet och oberoende inte ifrågasättas på någon starkare grund vad gäller normbildningsprocessen för IFRS 16. Studien bidrar därmed till de skiljaktiga meningar som finns i existerande forskning om huruvida IASB tagit någon intressentgrupp i större beaktande än andra vid framtagandet av en ny redovisningsstandard. / The accounting standard IFRS 16 came to be effective for accounting periods starting 1st of January 2019, after a due process where stakeholders were given the opportunity to express their opinions on an exposure draft. Giving stakeholders the opportunity to express their opinions before implementing a new accounting standard is a key part of IASB:s due process which enables them to maintain their legitimacy and neutrality. IASB:s independency has been widely criticized for not maintaining the interest of the public after numerous incidents which shows that IASB had been influenced by certain stakeholder groups. Therefore, this study examines IASB:s neutrality during the due process in regards to the opinions of stakeholder groups expressed in the comment letters submitted as a response to the exposure draft ED/2013/6 - Leases. Using a qualitative study method with quantitative elements, 340 comment letters were examined. This study is based on theories such as capture theory and legitimacy theory which are theories that explain the relationship between the public, organizations and the regulators. The results indicate that no stakeholder group has had a higher influence and therefore the legitimacy and neutrality of IASB can not be questioned in regards to the due process of IFRS 16. Therefore, this study contributes to the differing opinions in existing research whether IASB has taken any certain stakeholder group into higher consideration in the due process of a new accounting standard.

This thesis will deal with the development of the situation of the Roma minority in the Swedish school system in the period between 1954 to 2010, based on two Swedish Government Official Reports of the group's situation in the Swedish schools. The study is done by the report Zigenarfrågan (SOU 1956:43) and with the report Romers rätt (SOU 2010:55). The report Romers rätt was written by the Delegation for Roma issues and gives an updated picture of the situation of Roma in the Swedish school system. The state investigation Zigenarfrågan, is also important as the latter resulted in the Roma children enrolled in Swedish schools. This work will look at the various governmental investigations by the theory used for analysis called ”structural discrimination theory”. Comparison of these two reports by structural discrimination as theory has shown that Zigenarfrågan good vision and belief in the assimilation proposals, did not lead to desired results. Instead of achieving a homogeneous school, it resulted in a discriminatory school that still lives by the principle of homogeneity. Many of the proposals made in the report Romers rätt shows that Swedish school much because of its international bonds, trying to counter the structural discrimination directed against Roma and other minorities. But the work becomes very difficult when the structural discrimination norms are deeply ingrained in society's various institutional bodies.