The covid-19 crisis has strongly affected people and organizations worldwide, and workers and students had to adjust to restrictions and recommendations to reduce the spread of the SARS-CoV-2 virus. Social workers have had to find new strategies through information and communication technology (ICT) to maintain communication with both clients and colleagues. The universities' transition to remote work has affected students and teachers and has also affected the work of counsellors at student health services. The purpose of the current study is to examine how counsellors employed by student healthcare services at universities in Sweden experienced the rapid transition to remote work in terms of the working environment and the ability to deliver psychosocial support through ICT to university students. The main research questions were, what strategies did the counsellors use during COVID-19 and what opportunities and limitations with remote student health care did they identify? The result showed that counsellors used different strategies to cope with the challenges related to the work environment and psychosocial support to university students during COVID-19. The limitations described were mainly about the lack of collegial support and peer presence due to remote work. The opportunities highlighted were mainly the digital development of student health care and increased availability.

Bakgrund: År 2019 drabbades världen av en pandemi som fick namnet Covid-19. Detta har lett till att miljontals anställda i EU och även runt om i världen har fått lov att arbeta hemifrån. Två företag som gick över till distansarbete är Sogeti och CGI. Dessa företag är konsultföretag inom IT, engineering och affärsverksamhet. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utforska hur konsulter på företagen Sogeti och CGI upplever de förändrade arbetsförhållanden som uppstått i samband med Covid-19 och jämföra konsulternas upplevelser med tidigare forskning. Implementation & strategi: Strategin för denna studie är att genomföra en intervjustudie. Studien kommer att genomföras med hjälp av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden innefattar intervjuer med utvalda respondenter. Resultat: Intervjuresultatet visar att 13 av 16 respondenter upplevde en smidig övergång till distansarbete och samtliga 16 respondenter upplever att distansarbetet har fungerat bra. Samtliga respondenter upplever en ökad eller likvärdig individuell produktivitet under distansarbetet. Resultatet visar att 13 av 16 respondenterna har haft en god fysisk arbetsmiljö i hemmet, de respondenter som saknade viss utrustning i hemmet vid övergången till distansarbetet fick bra hjälp från arbetsgivare eller kund med att komplettera det som saknades. Slutsatser: Slutsatsen till varför konsulternas produktivitet kan ha ökat när de jobbat på distans är att de har kunnat arbeta i en miljö med färre distraktioner och därmed haft lättare att hålla fokus under längre perioder. Upp-levelsen gällande distansarbetet har varit varierande beroende på vilken position konsulten har i företaget. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att både chefsrollen och projektledarrollen kräver mer fysisk interaktion. / Background: In 2019, the world was hit by a pandemic named Covid-19. This has led to millions of employees in the EU and around the world being allowed to work from home. Two companies that switched to remote work are Sogeti and CGI. These companies are consulting companies in IT, engineering, and business. Aim: The purpose of this study is to explore how consultants at the companies Sogeti and CGI experience the changed working conditions that have arisen in connection with Covid-19 and to compare the consultants' experiences with previous research. Implementation & strategy: The strategy for this study is to conduct an interview study. The study will be conducted using a qualitative method. The qualitative method includes interviews with selected respondents. Results: The interview results show that 13 out of 16 respondents experienced a smooth transition to remote work and all 16 respondents experience that the remote work has worked well. All respondents experience increased or equivalent individual productivity during teleworking. The results show that 13 of the 16 respondents had a good physical work environment at home, the respondents who lacked certain equipment in the home during the transition to remote work received adequate help from employers or customers to supplement what was missing. Conclusions: The conclusion as to why the consultants' productivity may have increased when they worked remotely is that they have been able to work in an environment with fewer distractions and thus found it easier to stay focused for longer periods. The experience regarding remote work has varied depending on the position of the consultant in the company. The conclusions that can be drawn from the study are that both the managerial role and the project manager role require more physical interaction.

As a result of the global pandemic COVID-19, Bachelor’s game design education at Uppsala University was moved to an online space. Multiple literary sources give insights into as to how students were affected by the pandemic, however, little research specifically explaining the connection between game design students and game production in online environments could be found to inform this study. The purpose of this paper is to elaborate on the effects remote work has on students’ game production and to explore how these factors connect to the fields of Scrum, flow, as well as burnout. For the purpose of researching this, eight semi-structured interviews have been conducted with third-year game design students who previously had experience with both online and on-campus education and the resulting data was then further examined in the form of a thematic analysis. Overall it was found that the remote environment enabled students to become more independent and increased their work efficiency. However, any aspects related to social factors such as communication, collaboration, as well as other social interaction were perceived negatively by the students. Furthermore, the general online environment as well as students’ motivation and energy levels were found to not significantly impact game production in any particularly positive or negative way. / Som ett resultat av den globala pandemin COVID-19, flyttades kandidatutbildningen i speldesign vid Uppsala Universitet till online. Flera litterära källor ger insikter om hur elever påverkas av pandemin, men lite forskning som specifikt förklarar sambandet mellan speldesign studenter och spelproduktion i online miljöer kunde hittas som inledning till denna studie. Syftet med den här artikeln är att utveckla effekterna av distansarbete på elevernas spelproduktion och att utforska hur dessa faktorer ansluter till områdena Scrum, arbetsflöde och utbrändhet. I syfte att undersöka detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med tredje års speldesign studenter som tidigare haft erfarenhet av både online- och campusutbildning och den resulterande datan undersöktes sedan ytterligare i form av en tematisk analys. Generellt visade det sig att den avlägsna miljön gjorde det möjligt för eleverna att bli mer självständiga och ökade deras arbetseffektivitet. Alla aspekter relaterade till sociala faktorer som samarbete, kommunikation samt annan social interaktion uppfattades dock negativt av eleverna. Dessutom visade det sig att den allmänna online miljön, såväl som elevernas motivation och energinivåer inte nämnvärt påverka spel produktionen på något särskilt positivt eller negativt sätt.

I denna studie undersöks hur personer med ledarskapsroller inom kunskapsintensivt arbete (LIKA) upplever att möjligheterna och utmaningarna med digitala arbetssätt på distans påverkar deras arbete och deras välmående. Studien baseras på semi-strukturerade intervjuer med 13 deltagare med sådan yrkesbefattning, och resulterar i en bred mängd möjligheter från digitala arbetssätt – som exempelvis att arbetet blir mer effektivt och kan utföras oberoende av tid eller geografisk plats. Eftersom dessa digitala arbetssätt däremot är så pass nya förekommer även en del utmaningar, då hanteringen av denna teknik fortfarande är under en inlärningsperiod. Några av utmaningarna som deltagarna i denna studie uttryckt är att förväntningarna på hastigheten som arbete utförs i ökar med digitala hjälpmedel, samt att det är svårare att särkoppla arbete och privatliv eftersom båda dessa är så lättillgängliga med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Under det distansarbete som deltagarna utövat upplevde de även en ökad svårighet att separera arbete från privatliv eftersom dessa delade samma fysiska yta: hemmet. Effektiviteten och tillgängligheten bidrar till en ökad upplevelse av flexibilitet och att själv kunna styra över sin tid. Detta upplevdes som positivt av deltagarna, och enligt föreliggande forskning är dessa faktorer centrala för att uppfylla delar av livsbalansens dimensioner, som enligt studier är väsentligt för välmående. Genom digitala arbetssätt får således deltagarna en förbättrad livsbalans eftersom de själva har möjlighet att styra över sin tid samtidigt som deras produktivitet ökar. Med uteslutande digitala arbetssätt blir däremot gemenskapen på arbetsplatsen bristande. Deltagarna önskade därför att efter rådande pandemi orsakad av COVID-19 kunna kombinera digitala arbetssätt med traditionella arbetssätt på sin arbetsplats, och på så vis kunna träffa sina kollegor fysiskt och känna en starkare tillhörighet till sin arbetsgrupp. Genom exklusivt arbete kunde deltagarna utföra sitt arbete, men saknade ändå traditionella arbetssätt på grund av de sociala faktorerna. Digitalt arbete kan därför ses ha praktiska fördelar, men emotionella utmaningar, och en kombination av båda – traditionellt arbete på arbetsplatsen och digitalt arbete på distans – torde därför kunna bidra till ökad produktivitet, en förstärkt frihetskänsla och en bevarad social gemenskap, och således gynna individens livsbalans och välmående. / This study examines how people with managerial positions within knowledge intensive work experience that the opportunities and challenges of remote digital work affects their work and their well-being. In the study, 13 semi-structured interviews were conducted with individuals of such positions, and resulted in a broad variety of possibilities derived from digital work – e.g. being able to work more efficiently and regardless of time or place. Nonetheless, due to digital work still being relatively new, challenges also arise as a consequence of being in a learning process of how digital work may be handled. Some of the challenges mentioned by the participants of the study include the speed of which work is expected to be performed at when utilizing digital tools, or that the separation between work and private life has been aggravated due to the increased accessibility. Additionally, as a consequence of the current pandemic, the participants were working remote from their homes, which was explained as a factor contributing to a heightened difficulty of separating their work life from their private life. The reason for this being work life and private life sharing the same physical space: their homes. However, the participants described the gained efficiency and availability from digital work as contributing to an increased experience of flexibility and being in control of their time and productivity. This was described as a positive effect of digital work, and according to theory essential to improve life balance. Hence, the participants have a possibility of improved life balance through digital work as it allows them to control their time whilst also improving their productivity. Nevertheless, the participants still aspired for a combination of digital work and traditional work post pandemic, due to the solidarity within the workplace being experienced as insufficient via solely digital mediums. Therefore, a combination of digital work and traditional work was desired to allow for effective work without social diminution. The employees could perform their work through exclusively digital mediums, yet still expressed missing traditional ways of working due to the social factors. Digital ways of working may therefore be seen as with practical benefits, and emotional challenges. A combination of digital and traditional work could therefore maximize productivity and increase flexibility whilst still maintaining social connections, thus favoring life balance and well-being.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

Teleworking has become increasingly common as the digital development has progressed. This has provided tools that can facilitate work and reduce the need for physical meetings. Previous studies have concluded that teleworking leads to, among other things, a great lack of social contexts, a blurred boundary between work and private life but also increased productivity. In 2020 the coronavirus pandemic spread across the world forcing many people to start working remotely. Studies on the experience of teleworking in early stages of the pandemic show similar results as previous research. However, there are few studies that deal with how teleworking affects a group. These studies show, among other things, that a work group's productivity decreases if many in the group work from home. This thesis aims to investigate the construction industry's transition to teleworking during the coronavirus pandemic by focusing on a design team's experience of teleworking. The report deals with what the current work situation looks like compared to before, how the work can technically be carried out remotely and how the design team experience this change. The results that have emerged in this report show that design can be carried out remotely and the question is not whether telework should take place or not, but to what extent. There are various factors that affect how much individuals want and should work from home and the conclusion in this report is that teleworking should take place two to three days a week. Social parts of the work are irreplaceable and are required for good cooperation and prosperous employees. At the same time, there is an opportunity to focus better at home. Therefore, the parts of the work that require more collaboration and communication should be performed at the office, while work that requires more focus can be done remotely. / Distansarbete har blivit allt vanligare i takt med den digitala utvecklingen som gett verktyg som kan underlätta arbetet och minska behovet av fysiska möten. Tidigare studier har kommit fram till att distansarbete bland annat leder till stor avsaknad av sociala sammanhang, utsuddad gräns mellan arbetsliv och privatliv men även ökad produktivitet. År 2020 bredde coronapandemin ut sig vilket tvingade många människor världen över att börja arbeta på distans. Studier om upplevelsen av distansarbete i tidiga skeden av pandemin visar på liknande resultat som tidigare forskning. Det finns dock få studier som behandlar hur distansarbete påverkar en grupp. Dessa visar bland annat att en arbetsgrupps produktivitet minskar om många i gruppen arbetar hemifrån. Detta examensarbete syftar till att undersöka byggbranschens omställning till distansarbete under coronapandemin genom att fokusera på en projekteringsgrupps upplevelse av att arbeta på distans. Rapporten behandlar hur den nuvarande arbetssituationen ser ut jämfört med tidigare, hur arbetet rent tekniskt går att genomföra på distans och hur projekteringsgruppen upplever denna förändring. Resultaten som framkommit i rapporten är att projektering kan utföras på distans och frågan är inte om distansarbete bör ske eller ej, utan i hur stor utsträckning. Det finns olika faktorer som påverkar hur mycket man vill och bör arbeta hemma och slutsatsen i denna rapport är att distansarbete bör ske två till tre dagar i veckan. Sociala delar av arbetet är oersättliga och krävs för ett gott samarbete och välmående medarbetare. Samtidigt finns det möjlighet att fokusera bättre hemma. Därför bör de delar av arbetet som kräver mer samarbete och kommunikation läggas till kontorstid, medan arbete där mer fokus krävs med fördel kan ske på distans.

Sverige har under Covid-19 pandemin upplevt stora prisökning på bostadsrätter. Detta har skett till följd av förändring i vårt boende, då många har arbetat hemifrån och haft sina sociala liv förändrat av restriktionerna. därmed har folk spenderat mer tid hemma och samtidigt haft mer av sin budget att spendera på boende. Samt så har under denna period amorteringskravet slopats medans reporäntan varit vid noll.  Under dessa omständigheter har de faktorer som bestämmer värdet på våra bostäder förändrats. Denna studie menar att besvara dessa frågan om hur faktorerna för bostadspris har förändrats under pandemin, och vad det kan leda till i framtiden. Detta ska ske genom att intervjua mäklare om vad det har observerat och tror kommer hända framöver. I studien har intervjuerna analyserats och jämförts. Det kommer fram mixade åsikter och anmärkningar från mäklare. Efter att filtrerat bort det som kan vara lokala fenomen kan den troliga slutsatsen och prognosen för framtiden presenteras.  Arbetet kommer fram till att vi troligen kommer bevitta en avsäljning av bostadsrätter köpta under pandemin, då det var köpta med skenet av stora budgetar och låga avbetalningar. Dock kommer antagligen efterfrågan av större bostäder utanför Stockholms innerstad fortsätta att vara aktuellt för barnfamiljer. Då detta har varit mycket positivt i koppling till arbete på distans, som antagligen kommer fortsätta i större utsträckning i mixad form. Detta kan leda till bredare nyproduktion av större bostadsrätter i småstäder runt om Stockholms län. Samt kan även designen på lägenheterna komma att förändras då det blivit mer attraktivt med arbetsrum. / Sweden have during the Covid-19 pandemic experienced large increases in condominium prices. This has happened as a result of the change in our housing, as many have worked from home and had their social lives changed by the restrictions. Thus people have spent more time at home and at the same time had more of their budget to spend on living arrangements. During this period, the amortization requirement has been temporarily abolished while the repo rate has been around zero. During these circumstances, the factors that determine the value of our properties have changed. This study aims to answer the questions about how the factors of housing prices have changed during the pandemic, and what it may lead to in the future. This will be done by interviewing brokers about what they have observed and believe will happen in the future. In the study, the interviews were analyzed and compared. There are mixed opinions and remarks. After filtering out what may be local phenomena, a probable conclusion and forecast for the future can be presented. The work comes to the conclusion that we will probably witness a sale of condominiums bought during the pandemic, as it was bought with the temporarily larger budgets and low installments. However, the demand for larger homes outside Stockholm's inner city will probably continue to be relevant for families with children. As this has been very positive in connection with distance work, which will probably continue to a greater extent in mixed form. This can lead to broader new production of larger condominiums in small towns around Stockholm County. And the design of the apartments may also change as it becomes more attractive for workrooms.

The transition towards flexible work arrangements, notably work-from-home (WFH) practices, has prompted significant discourse on their potential to reshape urban landscapes. While existing urban growth models (UGM) offer insights into environmental and economic impacts, There is a need to study the urban phenomena from the bottom-up style, considering the essential influence of individuals' behavior and decision-making process at disaggregate and local levels (Brail, 2008, p. 89). Addressing this gap, this study aims to comprehensively understand how evolving work modalities influence the urban form and land use patterns by focusing on socioeconomic and environmental factors. This research employs an Agent-Based Model (ABM) and Artificial Neural Network (ANN), integrated with GIS technologies, to predict the future Land Use and Land Cover (LULC) changes within Roanoke, Virginia. The study uniquely explores the dynamic interplay between macro-level policies and micro-level individual behaviors—categorized by employment types, social activities, and residential choices—shedding light on their collective impact on urban morphology. Contrary to conventional expectations, findings reveal that the current low rate in WFH practices has not significantly redirected urban development trends towards sprawl but rather has emphasized urban densification, largely influenced by on-site work modalities. This observation is corroborated by WFH ratios not exceeding 10% in any analyzed census tract. Regarding model performance, the integration of micro-agents into the model substantially improved its accuracy from 86% to 89.78%, enabling a systematic analysis of residential preferences between WFH and on-site working (WrOS) agents. Furthermore, logistic regression analysis and decision score maps delineate the distinct spatial preferences of these agent groups, highlighting a pronounced suburban and rural preference among WFH agents, in contrast to the urban-centric inclination of WrOS agents. Utilizing ABM and ANN integrated with GIS technologies, this research advances the precision and complexity of urban growth predictions. The findings contribute valuable insights for urban planners and policymakers and underline the intricate relationships between work modalities and urban structure, challenging existing paradigms and setting a precedent for future urban planning methodologies. / Doctor of Philosophy / As more people start working from home, cities might change unexpectedly. This study in Roanoke, Virginia, explores how work-from-home (WFH) practices affect urban development. Traditional city growth models look at big-picture trends, but this study dives into the details of workers' individual behaviors and their residential choices. Using advanced computer models such as machine learning and geographic information systems (GIS), predictions are made on how different work arrangements influence where workers live and how cities expand. Surprisingly, fewer people work from home than expected. This hasn't caused cities to spread out more. Instead, Roanoke is expected to become denser in the next ten years because on-site workers tend to live in urban centers, while those who work from home prefer suburban and rural areas and, sometimes, urban. Different work arrangements lead to distinct residential preferences. By including the workers' individual behaviors in the models, the model's accuracy increased from 86% to 89.78%. Logistic regression analysis highlights the factors influencing land use changes, such as proximity to roads, slopes, home values, and wages. This research helps city planners and policymakers understand working arrangement trends and create better policies to manage urban development. It shows the complex relationship between work practices and city structures, providing valuable insights for future city planning.

Bakgrund: Att arbeta på distans, antingen helt eller delvis, har fått betydande konsekvenser för organisationer. Till följd av Covid-19 och det ökade distansarbetet har behovet av styrning ökat. Samtidigt har det även uppstått ett ökat behov av förtroende till anställda när de ska utföra sina arbetsuppgifter hemifrån utan tillsyn. Styrning och förtroende är två välstuderade områden, där tidigare forskning studerat uppfattningar av styrning och förtroende samt relationen mellan de båda styridealen. Av tidigare forskning framgår det även att styrning på olika sätt kan förorsaka spänningar. Det har även uppmärksammats hur distans- och hybridarbete påverkar styrning och förtroende. Den nuvarande forskningslitteraturen missar däremot att belysa hur spänningar uppstår och hanteras mellan styrning och förtroende i samband med distanserad arbetsform. Syfte: Denna studie syftar till att skapa förståelse för spänningar mellan styrning och förtroende i en hybridverksamhet genom att belysa hur spänningar uppstår och hur de hanteras i en hybridverksamhet. Metod: Studien har genomförts på chefer och medarbetare på ett företag och utgör därmed en enfallsstudie. För att uppfylla syftet med studien har vi utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver även hur insamlingen och tolkningen av det empiriska materialet gått till. Slutsats: Sammantaget har vi identifierat en gemensam trigger som framförallt ligger till grund för att spänningar uppstår i det studerade företaget. Studien har resulterat i att spänningar uppstår i situationer, utifrån individers uppfattningar, som är främst relaterade till arbetsformen, det vill säga distansarbetet. Den gemensamma triggern har benämnts som distansering och bidragit med en synvinkel om mer kunskap om hur arbetsformer ger upphov till att spänningar uppstår mellan styrning och förtroende. Den mest framträdande hanteringen av spänningar mellan styrning och förtroende visar vikten av kommunikation för att förhindra eller förmildra konkurrerande relationer mellan styrning och förtroende. / Background: Working remotely, either fully or partially, has had significant implications for organizations. As a result of Covid-19 and the increase of remote work, the need for control has increased. At the same time, there has also been an increased need for trust in employees when they have to perform their tasks from home without supervision. Control and trust are two well-studied areas, where previous research has studied perceptions of control and trust and the relationship between the two ideals. It also appears from previous research that control can cause tensions in different ways. Attention has also been paid to how remote and hybrid work affects control and trust. The current research literature, however, fails to shed light on how tensions arise and are managed between control and trust in connection with remote working. Purpose: This study aims to create an understanding of tensions between control and trust in a hybrid working company by highlighting how tensions arise and how they are managed in a hybrid working company. Method: This study has been carried out on managers and employees of a case company and therefore constitutes a one-case study. In order to fulfill the purpose of the study, we have used a qualitative research strategy and performed semi-structured interviews. The method also describes how the collection and interpretation of the empirical material has been done. Conclusion: All in all, we have identified a common trigger that is primarily the basis for tensions arising in the studied company. This study has resulted in tensions arising in situations, based on individuals' perceptions, which are primarily related to remote work. The common trigger has been named distancing and has contributed more knowledge about how forms of work give rise to tensions between control and trust from a distancing perspective. The most prominent way to manage tensions between trust and control demonstrates the importance of communication to prevent or extenuate competing relationships between control and trust.