This paper examines how nature is understood in the province of Härjedalen by the sami population of the area, through interviews with three informers and photographs taken by the author. Pictures and answers point in the direction that much of nature is understood through the reindeer, the most important key symbol of the reindeer herding part of the sami people and their kin.

<p>Skadeståndslagen reglerar det utomobligatoriska skadeståndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestånd styrs av kontrakt. I skadeståndslagen återfinns två huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-deståndslagen och är sådan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada. I uppsatsen behandlas ren förmögenhetsskada i utomobligatoriska fall. Detta om-råde är stort och har avgränsats till att omfatta situationer som ligger på gränsen till kon-traktsansvar.Att lagparagrafen 2 kap. 2 § skadeståndslagen ger upphov till problem är klart. Paragra-fen har erhållit en spärrande funktion vad gäller skadeståndsansvar för de rena förmö-genhetsskador som är utomobligatoriska och som inte har föranletts av en brottslig gär-ning eller då stöd finns i speciallag. I varken lagtext eller motiv finns ledning till vem som är berättigad skadestånd vilket leder till en diskussion angående vem som är berät-tigad skadestånd och i vilka situationer. Den positiva huvudprincipen i 2 kap. 2 § ska-deståndslagen stadgar att ersättning för ren förmögenhetsskada utgår då skadan vållats genom brott. Trots att uttalandet i förarbetena håller dörren öppen för en utveckling av ansvaret i praxis har paragrafen använts restriktivt. På senare år har dock en utvidgning av ansvaret gått att skönja.De starkaste argumenten till den restriktiva tillämpningen av 2 kap. 2 § skadeståndlagen och argument mot en alltför stor utvidgning av ansvaret är den rättspositivism som finns i Sverige, ”floodgate argument” och konkurrentargumentet. I rättspositivistisk anda har HD varit restriktiva med att utveckla rättsprinciper i praxis och visat försiktighet när an-svar väl utdömts. ”Floodgate” argumentet är det klassiska argumentet för spärregler som syftar till att det utan en spärr skulle utlösas en oöverskådlig våg av skadeståndsan-språk. En spärregel begränsar den ersättningsberättigade skadekretsen. Vidare är det i vissa fall lämpligt och motiverat att rena förmögenhetsskador förekommer, exempelvis konkurrenter emellan. Argumenten mot ett utvidgat ansvar måste vägas mot när det är önskvärt.De presenterade rättsfallen är exempel på när ansvaret enligt 2 kap. 2 § skadeståndsla-gen har varit ifrågasatt. Rättsfallen rör alla utomobligatoriska situationer. De situationer som behandlats mest ingående är fall då annan än medkontrahent har lidit skada till följd av vilseledande information samt otillbörligt ingripande i avtalsförhållande. I fal-len har HD godtagit resonemangen om ansvar vid tillämpning av 2 kap. 2 § ska-deståndslagen även i fall där skadan inte föranletts av brott eller då stöd i speciallag finns. HD har dock på olika sätt begränsat ansvaret.Någon gemensam utvecklingslinje för ansvar vid ren förmögenhetsskada är svår att ur-skilja då situationerna där skadestånd har utgått är olika. Vid skador till följd av vilsele-dande information torde det stå klart att ansvarsgrunden är den befogade tilliten. I andra situationer är det svårt att se en enhetlig utveckling. Att 2 kap. 2 § skadeståndslagen har benämnts spärregel kan te sig befogat då den använts som en sådan, vilket dock aldrig har varit syftet. Lagrummet begränsar skadeståndsansvaret för rena förmögenhetsskador men är inte en ogenomtränglig spärr.</p>

Thesis (Ph.D.)--Stanford University, 1996. / Adviser: Richard Vinograd. Includes bibliographical references.

När en verksamhet hamnar på obestånd och inte finner en utväg från situationen erbjuder det svenska rättssystemet två alternativ för verksamhetens framtid. Ett beslut om konkurs fortskrider i att verksamheten läggs ner och en konkursförvaltare tillsätts för att fördela bolagets tillgångar mellan dess borgenärer. Ett beslut om konkurs kan vanligtvis inte återkallas utan är gällande till den dagen konkursförfarandet avslutas.Anses bolaget ha en möjlighet till lyckad framtida verksamhet kan bolaget beviljas förfarandet kallat företagsrekonstruktion. Bolaget blir tilldelat en rekonstruktör under en period, som med rätt kompetens ska hjälpa företaget att återigen bli framgångsrikt. Under förfarandet blir samtliga fordringskrav pausade för att ge ett företag en faktisk möjlighet att återhämta verksamheten utan vidare åtgärder mot uteblivna betalningar.Eftersom dessa två förfaranden sätter bolagets borgenärer i två helt olika situationer har vi ansett att det finns ett intresse i att valet av förfarande fattas på korrekta grunder. I denna uppsats har vi valt att utreda hur ovan nämnda förfaranden går till samt hur regleringar av skadestånd och aktiebolag påverkar dessa förfaranden. Analysen utreder huruvida det kan finnas någon grund för en borgenär att erhålla skadestånd, och i så fall från vem, för ett val av förfarande som skapat en större ekonomisk skada än nödvändigt.På grund av brist på rättspraxis inom vår problemformulering, har vi valt att skapa två hypotetiska situationer, vars rimlighet vitsordats av en anställd på Ackordcentralen. I den ena situationen har en organledamot till avsikt att skada borgenärerna och i den andra situationen inges en konkursansökan utan befogenhet. Slutsatsen i analysen är att en ytterligare grund för återtagande om konkursbeslut hade ökat gäldenärernas säkerhet i insolvensförfaranden. Till de brister vi funnit i rekonstruktionsförfarandet hittar vi ingen mer tillfredställande lösning än aktuell lagstiftning.

Il est important d'évaluer régulièrement les produits de l'innovation technologique afin d'estimer le niveau de maturité atteint par les technologies et d'étudier les cadres applicatifs dans lesquels elles pourront être exploitées. Le traitement automatique des langues (TAL) relève à la fois de la recherche et de l'innovation technologique et a pour but la modélisation et le développement d'outils permettant de traiter automatiquement le langage naturel. Pendant longtemps, les différentes briques technologiques issues du TAL étaient développées séparément. Par conséquent, les méthodes d'évaluation existantes sont dans la plupart modulaires et ne permettent d'évaluer qu'un seul module à la fois, alors qu'aujourd'hui nombreuses applications nécessitent de combiner plusieurs modules de TAL pour résoudre des tâches complexes. Le nouveau défi en terme d'évaluation est alors de pouvoir évaluer les différents modules (ou briques) tout en prenant en compte le contexte applicatif.Notre travail porte sur l'évaluation des systèmes de reconnaissance automatique de la parole (RAP) en contexte applicatif, en particulier, celui de la reconnaissance d'entités nommées (REN).En première partie, nous abordons la problématique de l'évaluation des systèmes de RAP en contexte applicatif à travers une étude de l'état de l'art. Nous y décrivons les tâche de RAP et de REN proposées dans les campagnes d'évaluation ainsi que les protocoles mis en place pour leurs évaluation. Nous y discutons également les limites des approches d'évaluations modulaires et nous y exposons les mesures alternatives proposées dans la littératures. En deuxième partie, nous décrivons la tâche de détection, classification et décomposition d'entités nommées étudiée et nous proposons une nouvelle métriques ETER (Entity Tree Error Rate) permettant de prendre en compte les spécificité de cette tâche et le contexte applicatif lors de l'évaluation. ETER permet également de supprimer les biais observés avec les métriques existantes. En troisième partie, nous définissons une nouvelle mesure ATENE (Automatic Transcriptions Evaluation for Named Entities) qui permet d'évaluer la qualité des systèmes de RAP et l'impact de leurs erreurs pour des systèmes de REN appliqués en aval. ATENE consiste à comparer les probabilités de présence d'entités sur les transcriptions de référence et d'hypothèse plutôt qu'une comparaison directe des graphèmes. Elle est composée de deux mesures élémentaires. Une première permettant l'évaluation de risque d'erreur d'omission et de substitution d'entités et une seconde permettant d'évaluer le risque d'erreur d'insertion d'entités causé par les erreurs de RAP.Nos expériences de validation montrent que les mesures données par ATENE corrèlent mieux que les autres mesures de l'état de l'art avec les performances des systèmes de REN. / It is important to regularly assess the technological innovation products in order to estimate the level of maturity reached by the technology and study the applications frameworks in which they can be used. Natural language processing (NLP) aims at developing modules and applications that automatically process the human language. That makes the field relevant to beth research and technological innovation. For years, the different technological modules from the NLP were developed separately. Therefore, the existing evaluation methods are in most modular. They allow to evaluate only one module at a time, while today, many applications need to combine several NLP modules to solve complex tasks. The new challenge in terms of evaluation is then to evaluate the different modules while taking into account the applicative context.Our work addresses the evaluation of Automatic Speech Recognition (ASR) systems according to the applicative context. We will focus on the case of Named Entities Recognition (NER) from spoken documents transcriped automatically. In the first part, we address the issue of evaluating ASR systems according to the application context through a study of the state of the art. We describes the tasks of ASR and NER proposed during several evalution campaigns and we discuss the protocols established for their evaluation. We also point the limitations of modular evaluation approaches and we expose the alternatives measures proposed in the literature. In the second part we describe the studied task of named entities detection, classification and decomposition and we propose a new metric ETER (Entity Tree Error Rate) which allows to take into account the specificity of the task and the applicative context during the evaluation. ETER also eliminates the biases observed with the existing metrics. In the third part, we define a new measure ATENE (Automatic Transcriptions Evaluation for Named Entities) that evaluates the quality of ASR systems and the impact of their errors for REN systems applied downstream. Rather than directly comparing reference and hypothesis transcriptions, ATENE measure how harder it becames to identify entities given the differences between hypothesis and reference by comparing an estimated likelihood of presence of entities. It is composed of two elementary measurements. The first aims to assess the risk of entities deletions and substitutions and the second aims to assess the risk of entities insertions caused by ASR errors.Our validation experiments show that the measurements given by ATENE correlate better than other measures from the state of the art with the performance of REN systems.

Patienter med blåstömningsbesvär kan behöva tömma urinblåsan med hjälp av en kateter temporärt eller livet ut. Enligt forskning är ren intermittent katetrisering (RIK) den bästa metoden att tömma sin urinblåsa med, när blåstömningsbesvär uppstår. Uroterapeuten är den specialistsjuksköterska som oftast informerar och instruerar patienten i RIK. Med hjälp av RIK kan patientens självständighet och livskvalitet öka. Bristande följsamhet till egenvårdsråd ökar risken för komplikationer som exempelvis urinvägsinfektion. Ofta beskrivs fördelarna med RIK, mer sällan beskrivs de faktorer som påverkar patientens följsamhet till RIK. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patientens följsamhet till behandling med RIK. Metoden som användes var en litteraturstudie, vilken bygger på analysen av nio kvantitativa, kvalitativa och mixed-method artiklar. Data som framkom i resultatet delades upp i två huvudteman; Lärandet och Livsvärld med totalt fem tillhörande subteman. Att drabbas av blåstömningsbesvär och vara i behov av RIK innebär för många patienter både en fysisk och en psykisk börda, vilket kan försvåra följsamheten. En viktig faktor som påverkar följsamheten var patientens ofta bristande kunskaper om urinvägarnas funktion, hur RIK fungerar och hur metoden används. Patienterna uttryckte rädsla inför och upplevde det skrämmande att initiera RIK. Patienterna uttryckte även ett stort behov av att få individanpassad information för att öka möjligheten till delaktighet och anpassning av RIK i vardagen. En ökad kunskap hos uroterapeuten om de faktorer som påverkar är en framgångsfaktor i patientens följsamhet till RIK.

Cette thèse a pour objectif de s'intéresser aux deux questions suivantes : le socratisme en Chine depuis le tournant du XXe siècle et la comparaison entre la philosophie morale de Socrate et celle de Confucius. Nous entamons notre étude en exposant d'abord laconiquement les échanges sino-occidentaux dont le socratisme en Chine fait partie. Dans les chapitres suivants de la première partie, nous étudions systématiquement quatre aspects de ce problème sous un angle historique : l'introduction, la traduction, la réception et l'influence parmi lesquelles la dernière joue un rôle primordial. Ensuite, nous faisons une recherche comparative sur les philosophies morales de ces deux maîtres, surtout sur les notions clefs de leurs doctrines : le Bien et le ren. Après avoir présenté les contextes historiques où sont nés le socratisme et le confucianisme, nous explorons de manière approfondie l'essence et le point de départ de leur philosophie morale ainsi que la voie pour accéder à l'humanité. De ce que nous analysons, on peut déduire que ce sont l'humanité et la vertu que Socrate et Confucius s'efforcent de poursuivre pendant toute leur vie. / This thesis aims to be interested in the following two questions : the socratism in China since the twentieth century and the comparison between the moral philosophy of Socrates and that of Confucius. We begin the research at first in presenting laconically the sino-occidental exchanges, of which the socratism forms a part. In the following chapters of Part One, we systematically study the four aspects of the problem from a historical perspective : introduction, translation, reception and influence, among which the last one plays a primordial role. Subsequently, we make a comparative research on the moral philosophies of the two masters, in particular the key concepts of their doctrines : the Good and the ren. After presenting the historical contexts where the socratism and the confucianism have been established, we explore in depth the essence and the starting point of their moral philosophy as well as the way toward achievement of the humanity. Based on ouranalyses, we can deduce that the humanity and the virtue are what Socrates and Confucius endeavoured to pursue throughout their lives.

Submitted by SBI Biblioteca Digital (sbi.bibliotecadigital@puc-campinas.edu.br) on 2018-04-16T13:05:18Z No. of bitstreams: 1 CARLOS CAMPELO DA SILVA.pdf: 1873969 bytes, checksum: 7ef82154e8ba7d81d6ff8137a2ca5b95 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-16T13:05:18Z (GMT). No. of bitstreams: 1 CARLOS CAMPELO DA SILVA.pdf: 1873969 bytes, checksum: 7ef82154e8ba7d81d6ff8137a2ca5b95 (MD5) Previous issue date: 2018-02-19 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior - CAPES / The aim of the present work is, from the reading of S?ren Kierkegaard's Fear and Trembling (1843), to understand the irreducibility of religious experience to mere rational conceptualization. It is assumed that, for the author, such an experience falls within a scope "beyond" the limits of mere reason. However, it is not a metaphysical "beyond," but a subjective experience that can only be narrated, but not reduced to concepts, because it belongs only to the individual who experiences it. We are interested in our investigation of the case of Abraham, a character that appears in the book as a gateway to philosophical reflection, and which was also the object of investigation of Kierkegaard's earlier and contemporary "systematic authors" who dominated the religious and philosophical scene in its time. Following the trails explored by Kierkegaard in Fear and Trembling we approach the supposed limits of rationalist research on religion, which involves both theological and philosophical speculation of approach through abstractions that do not harmonize with the concrete reality of that individual who has the experience of religion. However, in the research a dogmatic approach to religion was not made to the detriment of reason, but it was observed how Kierkergaard proposes a re-signification of reason from the religious experience. In this way the method used was the philosophical one that consists in walking along the path taken by the author in order to restore the indissoluble unity inherent in his thought. The choice of such a method is justified because it is the one that best matches the research purposes of the research. Thus, we hope with this research to contribute to the discussion about religious life by highlighting the importance of not reducing it to mere categories and systems of thought that do not consider the singular relationship between the individual and the Sacred. In this perspective, the question that we seek to answer in the development of the research was: how to understand in Fear and Trembling the religious experience without subtracting it from concrete reality and what relation does this understanding hold in front of what Kierkegaard calls the "system"? / O objetivo do presente trabalho ?, a partir da leitura da obra Temor e Tremor (1843) de S?ren Kierkegaard, compreender a irredutibilidade da experi?ncia religiosa ? mera conceitua??o racional. Parte-se do pressuposto de que, para o autor, tal experi?ncia insere-se em um ?mbito ?al?m? dos limites da mera raz?o. Por?m, n?o se trata de um ?al?m? metaf?sico, mas de uma experi?ncia subjetiva que pode apenas ser narrada, mas n?o reduzida a conceitos, por pertencer somente ao indiv?duo que a vivencia. Valemo-nos em nossa investiga??o do caso de Abra?o, personagem que figura no livro como porta de entrada para a reflex?o filos?fica, e que foi tamb?m objeto de investiga??o de ?autores sistem?ticos? anteriores e contempor?neos de Kierkegaard, que dominavam o cen?rio religioso e filos?fico em seu tempo. Seguindo as trilhas exploradas por Kierkegaard em Temor e Tremor abordamos os supostos limites da investiga??o racionalista sobre a religi?o, que envolve a especula??o tanto teol?gica quanto filos?fica de abordagem por meio de abstra??es que n?o se harmonizam com a realidade concreta daquele indiv?duo que tem a experi?ncia da religi?o. Entretanto, na pesquisa n?o se fez uma abordagem dogm?tica da religi?o em detrimento da raz?o, mas observou-se como Kierkergaard prop?e uma ressignifica??o da raz?o a partir da experi?ncia religiosa. Neste percurso o m?todo utilizado foi o filos?fico que consiste em percorrer o caminho trilhado pelo autor a fim de restituir a unidade indissol?vel inerente ao seu pensamento. A escolha de tal m?todo justifica-se por ser o que melhor se harmoniza com os prop?sitos de investiga??o da pesquisa. Assim, esperamos com esta pesquisa contribuir para a discuss?o acerca da vida religiosa ao destacarmos a import?ncia de n?o a reduzir a meras categorias e sistemas de pensamento que n?o considerem a rela??o singular entre o indiv?duo e o Sagrado. Nessa perspectiva, a quest?o que procuramos responder no desenvolvimento da pesquisa foi: como compreender em Temor e Tremor a experi?ncia religiosa sem subtra?-la da realidade concreta e qual rela??o esta compreens?o mant?m frente ao que Kierkegaard chama de ?sistema??

Quentin Tarantino är välkänd för att skriva bra dialog och lyfts ofta fram som skicklig på att skapa intressanta karaktärer. I denna studie analyseras tre av hans karaktärer O-Ren Ishii (Lucy Liu) från Kill Bill: Vol. 1 (2003), Hans Landa (Christoph Waltz) från Inglourious Basterds (2009) och Calvin Candie (Leonardo DiCaprio) från Django Unchained (2012). Målet med studien är förankra karaktärsteorin i konkreta exempel på karaktärer som är skapade av Tarantino, samt att bidra med kunskap om hur man skapar välgjorda karaktärer. Målet uppnås genom att svara på två frågeställningar: 1) Hur är karaktärerna O-Ren Ishii, Hans Landa och Calvin Candie uppbyggda? 2) Finns det ett mönster i hur Tarantino har skapat dessa tre karaktärer? För att kunna svara på frågeställningarna analyseras de tre karaktärerna utifrån karaktärsteori baserat på den information som kan erhållas i filmerna Kill Bill: Vol. 1, Inglourious Basterds och Django Unchained, filmmanuskripten till de tre filmerna och intervjuer med Quentin Tarantino. Studien visar att alla de tre karaktärerna är oförutsägbara och har en stor spridning av motstridiga egenskaper. Istället för att bygga på identifikation, empati eller sympati, bygger karaktärerna på att skapa spänning och att hålla publiken kognitivt aktiv.

Made available in DSpace on 2015-04-14T13:54:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 403708.pdf: 638531 bytes, checksum: 6a3edc3fe511e84f520f81b591a72721 (MD5) Previous issue date: 2008-07-28 / Nossa disserta??o analisa a concep??o de Deus nas Medita??es Metaf?sicas de Descartes. O fil?sofo critica atrav?s de seu ceticismo as formas medievais de fundamentar o conhecimento. Sua preocupa??o fundamental n?o era o que ? a verdade, mas como podemos justific?-la. A primeira certeza ? base da fundamenta??o de sua teoria do conhecimento. O pensamento ganha uma prioridade sobre os dados do mundo sens?vel ou do exterior, portanto o que passa a ter valor, indubitavelmente, s?o as id?ias que se tornam a realidade que temos acesso. Procuramos mostrar que as tr?s provas da exist?ncia de Deus s?o necess?rias, pois cada uma delas exerce uma fun??o metaf?sica muito importante para justificar a verdade e n?o s?o redundantes. O conhecimento sobre Deus apresentado por Descartes apenas necessita da certeza da verdade da exist?ncia do cogito. As verdades que existem no mundo t?m sua ess?ncia e exist?ncia, totalmente, determinadas pela vontade soberana de Deus que livremente as criou. A Metaf?ca cartesiana ? o in?cio da Modernidade filos?fica, pois faz do pensamento humano o centro de sua investiga??o.