This study has been focusing on a school located in the municipality of Laholm, South of Sweden. Employing an energy balance of the last five (5) years, a proposal for measures is made in terms of performance for comparison with the baseline of the current consumption trend. This comparison allowed us to narrow down the alternatives for the renovation with the potential to have a great impact on the school's energy use and indoor environment, but also on the preserved characteristics without any violation of the laws and regulations. A complementary analysis was used to analyze important variables for decision-making and implementation of improvements. This analysis consists of an exergy analysis which was utilized as a pre-design tool for an optimized building renovation proposal. Exergy losses were calculated to assess the performance of the systems. The study revealed that in relation to the use of new technologies and materials, aerogel and vacuum insulation panels bring relevant savings as their insulation mechanisms are the most efficient for such a building in a climate like Laholm. As for the heating system, it was evident that the use of a geothermal heat pump associated to PV panels brings considerable energy benefits when compared to the current oil boiler system and given that the village does not yet have a local district heating system. When the proposed measures are applied during 2022- 2023, the results will show that also older buildings can be energy efficient which is demanded of the buildings stock throughout the European Union.

In Sweden, there are around 300 000 multi-family buildings with high energy consumption state a high renovation potential in the building sector. This study aims to analyze different renovation measures for a typical theoretical multi-family building to determine their effects on energy consumption, financial profitability, and impacts on obtaining an energy label in the rating system. The reference building was created based on the given energy consumption for the Nils Holgersson building (NH), where the information data accumulated and assessed utilizing dynamic energy simulation software IDA ICE.The selected renovation measures include modifications to the building envelope and ventilation. The reference building was equipped with an exhaust ventilationsystem with no heat recovery. The study showed that heat losses through ventilation contributed to the largest share. The losses through windows and walls are significant; hence selecting ventilated façade and adding insulation were relevant efficiency measures. The study analysis a vacuum insulation panel (VIP) applied for external walls due to its highly efficient thermal properties compared to conventional insulation. The results of life cycle cost analyses (LCCA) for 40 years demonstrated that VIP and ventilated façade have an economic benefit because of the energy cost saving during the operation phase of the building, despite the high initial cost. The cumulative LCC for each measure showed that VIP approaching the conventional insulation within theservice life the ventilated façade is cost-efficient at the end of the 6thyear compared to changing glazing. The selected rating system is Miljöbyggnad (MB). After renovation, the NH building could achieve the bronze level on the energy indicators.The study found that the energy consumption in the base model was 144.7 kWh/m2and the implemented renovation package leads to a reduction of 47 % annual heating demand. As a rule of thumb, the annual energy demand will be 90 kWh/m2, and the cost for the renovation package including installation would be 1150 SEK/m2causing a total energy-saving 2900 SEK/m2at the end of 40 years.

Klimatpåverkan och hållbar utveckling är aktuella ämnen för dagens samhälle. Människan utnyttjar mer resurser än vad jorden har att tillgå och agerar på ett vis som kommer leda till en klimatomställning om inte en förändring sker inom en snar framtid. Byggsektorn är en av de branscher som har en större påverkan på jordens klimat och därmed en av de branscher som måste förändra sitt arbetssätt för att bidra till en förändring.   I denna studie har privatpersoners tankar och agerande undersökts för att ta reda på hur medvetna svenska konsumenter är om sin miljöpåverkan vid en renovering. Detta för att ta reda på hur man kan få privatpersoners agerande, vid en renovering, att bidra till byggsektorns arbete mot FN:s globala miljömål och en hållbar utveckling.   Studien har genomförts i form av en enkätundersökning. Av resultatet från 300 respondenter kunde det konstateras att det finns ett intresse för hållbarhet och att använda miljövänliga produkter. En avgörande faktor i deltagarnas val av material och produkter är priset då en övervägande del ansåg att de hållbara alternativen är för dyra. Okunskap kring vad som är ett hållbart alternativ och inte gör att konsumenterna väljer efter rekommendationer från butikspersonal eller priset.   Genom att analysera sambanden mellan de olika frågorna i enkäten kunde det konstateras att hållbara- och miljövänliga produkter behöver hamna i samma prisklass som de mindre hållbara- och miljövänliga produkterna för att fler konsumenter ska välja dessa. Det kunde även konstateras att en tydligare hållbar marknadsföring av produkterna skulle öka chanserna för att privatpersoner ska renovera mer hållbart. / Climate impact and sustainable development are trending topics for today's society. Mankind is using more recourses than Earth has to offer and are acting in a way that will lead to a climate change if nothing changes in the near future. The construction sector is one of the industries with a larger impact om the climate and therefore one of the sectors that needs to change its way of doing to contribute to a change.  In this study, thoughts and actions of private individuals have been investigated to find out how aware Swedish consumer are of their climate impact while renovating. Moreover, find out how to make the individual actions, while renovating, to contribute to the construction sector’s work towards U. N’s global environmental goals and a sustainable development.   The study has been carried out by conducting a survey. With the results from 300 respondents, it could be established that there is an interest in sustainability and the use of environmentally friendly products. One key factor in the choice of materials and products is the price and a predominant part considered the sustainability options to be too expensive. The lack of knowledge of what is a sustainably option and what is not, tends to make the individuals to make choices based on recommendations from staff or the price.   By analyzing the correlations between the different questions from the survey, it could be established that the sustainability- and environmentally friendly products needs to be in the same price range as the less sustainability- and environmentally friendly products for more consumers to choose these products. It could also be established that a more distinct sustainable marketing could increase the chances of a more sustainably renovation amongst private individuals. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

1 Abstract At first the Diploma thesis "Capitular Church of Raising of The Holy Cross in Litomyšl" acquaints shortly with history of Litomyšl, which went before and is important for understanding later period - foundation of a Monastery of the Augustinians the Hermits. This is concern mainly about a Monastery of the Benedictines and then about a Monastery of the Premonstratensians. In 1344 a Bishopric was founded in Litomyšl (Chapter 1). The second resident Bishop Jan II. from Středa founded the Monastery of the Augustinians together with the Church of Raising of The Holy Cross in 1356 (Chapter 2). There was an important change in the meaning of the aforementioned Church during the Hussite period - in 1448 a Parish Office was transfered here from destroyed Church of St. Clement (Chapter 3). In this thesis description of architectural history of the Church is not missing; construction of the Church took 20 years and modifications continued until the Hussitism (Chapter 4). Till the 20th century many noble families cared the Church; these families were also owners of a domain of Litomyšl (Chapter 5). Till the 20th century the Church went through many reconstructions and also a few cardinal renovations (Chapter 6). In the beginnig of the 20th century the Provost titular was given Litomyšl Deanery. Several years...

Die evangelische St. Pankratius-Kirche in Lucka wird aktuell genutzt und dient wöchentlich zehn bis 20 Menschen als Ort der Messe. Die Kirche befindet sich zu Teilen in einem sanierungsbedürftigen Zustand, vor allem im Dachstuhl sind Schäden an der historischen Bausubstanz nicht zu übersehen. Zum Erhalt dieses Baudenkmals ist neben der Sanierung und konstruktiven Ertüchtigung auch ein Konzept zur erweiterten Nutzung geplant. In Anbetracht sinkender Mitgliederzahlen der Kirche ist eine Erweiterung des kulturellen Angebotes in diesem Gotteshaus notwendig, um die aktive Nutzung auch in den nächsten Jahrzehnten sicherzustellen. Diese Thesis soll als Vorarbeit und Grundlage für die Umsetzung von Sanierungsmaßnahmen dienen. Darin soll zum Einen die Tragkonstruktion des Daches vermessen und aus statischer Sicht betrachtet werden. Zum Anderen erfolgt eine Bauzustandsanalyse, welche Schadensuntersuchungen und Sanierungsempfehlungen beinhaltet.:1. Einleitung 1.1. Motivation 1.2. Aufbau der Arbeit 2. Vorstellung des Objektes 2.1. Geschichtliche Einordnung 2.2. Beschreibung der Kirche 3. Vermessung und Aufnahme des Dachstuhls 3.1. Messtechnik und Messablauf 3.2. Bestandsaufnahme 3.2.1. Bauteile 3.2.2. Tragwerk 3.2.3. Verbindungen 3.2.4. Bauteilquerschnitte 3.2.5. Visuelle Sortierung und Festigkeit 3.2.6. Verformungen 3.3. Überführung in ein 3D-Modell 4. Holz als Baustoff 4.1. Allgemein 4.2. Bemessung von Holz 4.3. Versagensmechanismen im Holzbau 4.4. Materialkennwerte von Holz 5. Lastannahme nach DIN EN 1991-1 5.1. Eigenlasten 5.2. Nutzlasten 5.3. Schneelasten 5.4. Windlasten 5.5. Zusammenfassung Lastfälle 6. Bildung des statischen Modells 6.1. Kraftfluss 6.2. Modellierung der Verbindungen 6.3. Tragverhalten 6.4. Statische Systeme 7. Statische Nachweise des Ist-Zustandes 7.1. Szenario 1 - System intakt 7.2. Szenario 2 - Ausfall Sparrenfußpunkt 8. Erfassen der Schadensbilder 8.1. Untersuchungen 8.1.1. Visuelle Untersuchungen 8.1.2. Feuchtemessung 8.1.3. Nachweis Sulfat und Bor 8.1.4. Nachweis chlorierter Kohlenwasserstoffe 8.1.5. Bestimmung der Käfernagsel 8.2. Bestimmung der Holzarten 8.3. Fotodokumentation 9. Schadensursachen 9.1. Biologische Einflüsse 9.1.1. Pilzbefall 9.1.2. Insektenbefall 3 9.2. Mechanische Einflüsse 9.3. Bauphysikalische Einflüsse 10.Bauliche Maßnahmen 10.1. Konstruktiver Holzschutz 10.2. Chemischer Holzschutz 10.3. Instandsetzung und Ertüchtigung 11.Denkmalschutz 12.Wirtschaftlichkeitsanalyse 13.Sanierungskonzept 14.Statische Nachweise der Ertüchtigungen 15.Zusammenfassung / The protestant St. Pankratius church in Lucka is currently in use and serves ten to 20 people as a place of mass every week. Parts of the church require redevelopment, especially the roof truss showing damage to the historic structure. To preserve this architectural monument, in addition to the renovation and structural reinforcement, a concept for expanded use is foreseen. Given the church’s declining membership, expanding the cultural offerings in this house of worship is necessary to ensure its active use in the coming decades. This thesis aims to serve as preliminary work and a basis for implementing renovation measures. It consists of two parts: First, the roof’s supporting structure will be measured and examined from a structural point of view. Second, the condition of the building will be analysed, including an investigation of damages and recommendations for renovations.:1. Einleitung 1.1. Motivation 1.2. Aufbau der Arbeit 2. Vorstellung des Objektes 2.1. Geschichtliche Einordnung 2.2. Beschreibung der Kirche 3. Vermessung und Aufnahme des Dachstuhls 3.1. Messtechnik und Messablauf 3.2. Bestandsaufnahme 3.2.1. Bauteile 3.2.2. Tragwerk 3.2.3. Verbindungen 3.2.4. Bauteilquerschnitte 3.2.5. Visuelle Sortierung und Festigkeit 3.2.6. Verformungen 3.3. Überführung in ein 3D-Modell 4. Holz als Baustoff 4.1. Allgemein 4.2. Bemessung von Holz 4.3. Versagensmechanismen im Holzbau 4.4. Materialkennwerte von Holz 5. Lastannahme nach DIN EN 1991-1 5.1. Eigenlasten 5.2. Nutzlasten 5.3. Schneelasten 5.4. Windlasten 5.5. Zusammenfassung Lastfälle 6. Bildung des statischen Modells 6.1. Kraftfluss 6.2. Modellierung der Verbindungen 6.3. Tragverhalten 6.4. Statische Systeme 7. Statische Nachweise des Ist-Zustandes 7.1. Szenario 1 - System intakt 7.2. Szenario 2 - Ausfall Sparrenfußpunkt 8. Erfassen der Schadensbilder 8.1. Untersuchungen 8.1.1. Visuelle Untersuchungen 8.1.2. Feuchtemessung 8.1.3. Nachweis Sulfat und Bor 8.1.4. Nachweis chlorierter Kohlenwasserstoffe 8.1.5. Bestimmung der Käfernagsel 8.2. Bestimmung der Holzarten 8.3. Fotodokumentation 9. Schadensursachen 9.1. Biologische Einflüsse 9.1.1. Pilzbefall 9.1.2. Insektenbefall 3 9.2. Mechanische Einflüsse 9.3. Bauphysikalische Einflüsse 10.Bauliche Maßnahmen 10.1. Konstruktiver Holzschutz 10.2. Chemischer Holzschutz 10.3. Instandsetzung und Ertüchtigung 11.Denkmalschutz 12.Wirtschaftlichkeitsanalyse 13.Sanierungskonzept 14.Statische Nachweise der Ertüchtigungen 15.Zusammenfassung

In modern society, loneliness is often talked about as an undesirable thing and something that should be eliminated, which makes it obvious that many people are suffering from it.  Considering that the physical spaces we inhabit significantly shape our social interactions and relationships, this project aims to highlight the importance of spatial design in fostering connections with others beyond oneself. Specifically, the gaze is directed toward co-living. Slakthusområdet is a slaughter industrial area that is going to be developed from an industrial area into an urban district with lots of housing.  On the site, I have examined how spatial design can create a lifestyle on our own initiative and feel a sense of belonging in a new environment. Through personal observations, this project explores a way of life that accepts loneliness and seeks to live with it. In this project, I call this way of living “Being alone together”. By using physical models as the primary medium, I proposed a housing complex that offers diverse forms of living spaces to accommodate all residents. This new approach to communal living holds the potential to unlock new possibilities of life, particularly for urban dwellers. Furthermore, it offers a fresh and unique solution in response to the housing challenges faced in Stockholm.

The construction and real estate sectors are significant contributors to greenhouse gas emissions and have a profound impact on the environment. However, in recent years, construction companies have begun implementing circular practices to reduce these emissions and promote the goals of Agenda 2030. Literature suggests that these circular practices, particularly through the reuse of materials, have a substantial impact on reducing greenhouse emissions. Nevertheless, the implementation of circularity through material reuse poses numerous challenges for construction clients’ organizations. Challenges identified in the literature include legal and regulatory barriers, cost considerations, logistics and storage issues, availability of high-quality reclaimed materials, and the need for a shift in cultural attitudes towards waste reduction. This study aims to investigate these challenges and obstacles within the client’s organization by utilizing a combination of a literature review and a case study approach to gain a comprehensive understanding of the challenges faced by construction clients in implementing material reuse practices. The case study focuses on a specific construction client and examines their experiences and perspectives in reusing construction materials during renovation projects to promote circularity in construction. The findings of this study shed light on the various challenges faced by construction clients when incorporating material reuse in their projects such as economic factors, storage and logistics, knowledge, awareness, and customer demand. Additionally, the study explores the implications of these challenges and sheds light on the internal organizational dynamics, uncovering additional issues such as internal communication problems, lack of a defined strategy and commitment, unclear definition of reuse, and absence of a dedicated team within the client's organization. In conclusion, this study highlights the challenges faced by construction client’s organizationin implementing circularity through material reuse. The findings of this study contribute to the existing knowledge on sustainable construction practices through analysis of internal organizational tensions and offer practical implications for construction clients and stakeholders by identifying specific tensions and obstacles in material reuse and providing insights to inform decision-making processes, facilitating the implementation of effective strategies and practices to promote sustainability and circularity. / Bygg- och fastighetssektorerna är betydande bidragsgivare till växthusgasutsläpp och har en djupgående påverkan på miljön. Emellertid har byggföretag på senare år börjat tillämpa cirkulära metoder för att minska dessa utsläpp och främja målen för Agenda 2030. Litteraturen antyder att dessa cirkulära metoder, särskilt genom återanvändning av material, kan ha en betydande effekt på att minska växthusgasutsläpp. Trots detta medför implementeringen av cirkularitet genom materialåteranvändning många utmaningar för byggherrens organisation. Utmaningar som identifierats i litteraturen och fallstudier inkluderar juridiska och reglerande hinder, kostnadsöverskridanden, logistik- och lagerproblem, tillgång till högkvalitativa återvunna material samt behovet av en förändring av kulturella attityder till avfallsminskning.  Denna studie syftar till att undersöka dessa utmaningar och hinder inom byggherrens organisation genom att använda en kombination av litteraturöversikt och en fallstudie för att få en omfattande förståelse för de utmaningar som byggherren står inför vid implementering av återanvändning av material. Fallstudien fokuserar på en specifik byggherreorganisationoch undersöker deras erfarenheter och perspektiv på återanvändning av byggmaterial under renoveringsprojekt för att främja cirkularitet inom byggsektorn. Resultaten av denna studie belyser de olika utmaningar som byggherren står inför vid införandet av materialåteranvändning i sina projekt, såsom ekonomiska faktorer, lager- och logistikfrågor, kunskap, medvetenhet och kundkrav. Dessutom utforskar studien konsekvenserna av dessa utmaningar och belyser de interna organisationsdynamikerna genom att avslöja ytterligare frågor, såsom interna kommunikationsproblem, brist på en definierad strategi och engagemang, oklar definition av återanvändning samt avsaknad av ett dedikerat team inom byggherrens organisation. Slutsatsen är att denna studie belyser de utmaningar som byggherrens organisation står inför vid implementeringen av cirkularitet genom materialåteranvändning. Resultaten av denna studie bidrar till den befintliga kunskapen om hållbara byggpraktiker genom analys av interna organisationsmotsättningar och erbjuder praktiska implikationer för byggherre och intressenter genom att identifiera specifika spänningar och hinder vid materialåteranvändning samt insikter för att informera beslutsprocesser. Därigenom underlättas införandet av effektiva strategier och metoder för att främja hållbarhet och cirkularitet.

Ett fönsters värmeisolerande egenskaper är nödvändiga att känna till för den som köper fönstren eftersom det ställs krav på en byggnads energianvändning vid ny- och ombyggnation. Det är även en kostnadsfråga då energi för att värma eller kyla byggnader måste betalas för. Ett fönsters värmeisolerande egenskaper beskrivs med dess U-värde. För fönster som tillverkas i fasta mått kan ett U-värde antingen mätas eller beräknas enligt standarder och sedan uppges för beställaren av fönstret. När fönster inte tillverkas i fasta mått blir det en tidskrävande procedur att för varje nytt fönstermått beräkna eller mäta fönstrets U-värde. Syftet med detta arbete var att utifrån U-värdesberäkningar för flera olika måttkonfigurationer av fönstermodellen "A" som tillverkas på måttbeställning av "B" fastställa sambandet mellan dess geometri och dess U-värde. Fönstret är ett renoveringsfönster som monteras i en byggnads befintliga fönsterkarmar. Genom att fastställa sambandet mellan geometri och U-värde fastställs hur fönstrets totala U-värde påverkas av den karm som det monteras i. Tanken var att "B" skulle kunna använda resultaten för att ange fönstermodellens U-värde vid beställning av ett specifikt mått. Resultatet kan också vara intressant för andra fönstertillverkare, köpare av fönster, konsulter, ackrediteringsorgansitationer och fönsterbranschen i stort. Dels eftersom sambandet mellan fönstergeometri och U-värde fastställes, men även då arbetet ger en ingående beskrivning av hur aktuella standarder kan användas. Fönstrets U-värde beräknades enlig SS-EN ISO 10077-1 och karmens U-värde beräknades enligt SS-EN ISO 10077-2. Glaskassettens U-värde var känt sedan tidigare och beräknades inte i detta arbete. Mjukvara användes för att beräkna karmens U-värde.' Resultatet visade att fönstermodellens U-värde minskar då dess area ökar. Det visade också att rektangulära fönster fick ett lägre U-värde ju mer kvadratiska de blev till formen. Detta gällde oavsett om fönsterhöjden var större än fönsterbredden och vice versa. Höga fönster hade ett lägre U-värde än låga fönster på grund av att karmen hos denna fönstermodell hade olika U-värden på sidorna och upptill och nedtill. Diagram har tagits fram på fönstrets U-värde i olika geometrier, storlekar och utföranden. Det visade sig att standarderna som användes är bättre lämpad för att jämföra olika fönstermodellers U-värden snarare än att undersöka hur en enskild fönstermodells U-värde förändras med dess geometri då standarderna i vissa avseenden inte tar hänsyn till fysikaliska lagar. För att noggrannare undersöka hur ett fönsters storlek och geometri påverkar dess U-värde bör framtida studier fokusera på att utföra värmetekniska simuleringar, snarare än att räkna enligt standarderna som använts i detta arbete. / The thermal insulation properties of a window are essential to know for the purchaser since there are energy use regulations concerning construction of new buildings or those undergoing deep renovations. It’s also a matter of cost since energy for heating and cooling a building must be paid for. The thermal insulating properties of a window is described with its U-value. The thermal properties for windows produced in fixed sizes could be measured or calculated according to standards and be presented to the purchaser of the window. When windows are not manufactured in fixed sizes a great deal of work must be done to calculate or measure the U-value for each individual window size. The purpose of this report was to establish the relationship between the geometry and the U-value for the window model "A" which is manufactured in customer requested sizes by "B". The establishment of the relationship between U-value and geometry was accomplished through U-value calculations for different size configurations of the window. The window is a renovation window which is mounted onto a buildings already existing window frames. By establishing the relationship between the geometry and the U-value, it can be known how the U-value of the window is affected by the frame it is mounted on. The idea was that "B" would be able to use the results to be able to specify the U-value when receiving an order of a window of a specific size. The results could potentially be of interest to other window manufacturers, purchaser of windows, consultants, accreditation organizations and the window industry in general. Partly because the relationship between the window geometry and its U-value is established, and partly because the thesis gives an in depth explanation of how relevant standards can be used. The U-value of the window was calculated in accordance with SS-EN ISO 10077-1 and the U-value of the frame in accordance with SS-EN ISO 10077-2. The glazing part of the window was already known and therefore not calculated in this work. Software was used to calculate the U-value of the frame. Results showed that the U-value of the window model declined when its area increased. It also showed that rectangular windows got a lower U-value as it becomes more square shaped. This applied regardless of if the window height was greater than the window width or vice versa. Tall windows had a lower U-value than short windows because the upper, lower, and side members of this window models frame had different U-values. Diagrams have been produced showing the U-value of the window model in different geometries, sizes, and designs. It turned out the standards that was used is better suited to compare different window models U-values rather than to investigate how the U-value of a specific window varies with its geometry because the standards in some regards does not consider physical laws. To more accurately investigate how a windows size and geometry affects its U-value further studies should focus on performing heat transfer simulations, rather than calculate according to the standards that was used in this paper.

Climate change is one of the most severe threats that humanity is facing right now; it's ironically a threat that we as humans created ourselves. Residential buildings are the fourth largest source of Green-housegases in the EU and account for 10% of the total Green-house gases. In the summer of 2019, the EUcommittee approved the new EU2030 climate and energy framework to reduce greenhouse gas emissionsand increase renewable energy usage. A big problem for Stockholm are buildings constructed during theMiljonprogrammet, which ranged from 1964-1975 and have not had renovations since their construction.According to our study, companies are working hard to achieve climate and sustainability regulations set by the municipality, which in turn are highly correlated with the EU2030's climate and energy framework. The renovation strategy analysis showed that there is no perfect way or golden strategy torenovate the millionprogram buildings as the projects properties differ and require project-specificstrategies. The recommendation is to find the most optimal amount of insulation for the building, to insulate just to reach the EU 2030 goals is not an optimal solution from an investment standpoint. One significant problem we found when analyzing the renewable energy systems was the law that makes energy transfer between buildings illegal. We found that many companies have problems making aninvestment in solar energy profitable because of the low prices of selling back excess energy to the cities powergrid. According to the interviews, lifting the energy distribution law would make it easier for companies to make solar investment profitable. Furthermore, we found that residential energy storage isnot profitable from a price to efficiency standpoint. A lift of the energy distribution law would open new opportunities for companies to experiment with residential energy storage where more than one buildingis connected to the same storage unit. / Klimatförändringar är ett av de allvarligaste hoten som mänskligheten står inför just nu; Det är ironiskt nog ett hot som vi som människor skapade oss själva. Bostadshus är den fjärde största källan tillväxthusgaser i EU och står för 10% av de totala växthusgaserna. Sommaren 2019 godkände EUkommitténdet nya EU2030-klimat- och energiramverket för att minska utsläppet av växthusgaser och öka användningen av förnybar energi. Ett stort problem för Stockholm är byggnader som byggdes under Miljonprogrammet, som sträckte sig från 1964-1975 som inte har renoverats sedan deras byggande.Enligt vår studie arbetar företag hårt för att uppnå klimat- och hållbarhetsbestämmelser som fastställts av kommunen som i sin tur är högt korrelerade med EU2030:s klimat- och energiramverk. Analysen av renoveringsstrategierna visar att det inte finns något perfekt sätt eller gyllene strategi att renovera Miljonprogram-byggnaderna då projektets egenskaper skiljer sig åt och kräver projektspecifika strategier.Rekommendationen är att hitta den mest ekonomiskt optimala isoleringsmängden, att isolera bara för attnå EU 2030-målen är inte en optimal lösning ur investeringssynpunkt. Ett viktigt problem som vi fann närvi analyserade systemen för förnybara energikällor var lagen som kriminaliserar energiöverföring mellanbyggnader. Vi fann att många företag har problem med att göra investeringar i solenergi lönsam på grund av de låga priserna på att sälja tillbaka överskottsenergi till nätet, enligt intervjuerna skulle upphävandet av energidistributionslagen göra det lättare för företag att göra solcellsinvesteringen lönsam. Dessutom fann vi att energilagring för bostäder inte är lönsamt ur ett pris till effektivitetssynpunkt, en upphävning av energidistributionslagen skulle också öppna nya möjligheter för företag att experimentera med energilagring för bostäder där mer än en byggnad är ansluten till samma lagringsenhet.

Syftet med denna uppsats har handlat om att göra en kartläggning av hur den administrativa arbetsprocessen vid ett stambyte tillsammans med renovering av lägenheter i ett hyreshus fungerar från planering till det att åtgärderna utförs. Målet var att beskriva arbetsprocessen och identifiera eventuella flaskhalsar. Men även komma med förslag till effektivisering av arbetsprocessen och hur man kan arbeta för att undvika dessa flaskhalsar samt att ta reda på vad hyresgäster har för preferenser kring renovering vid ett stambyte. För att kunna kartlägga detta valdes det ingående att det skulle vara de juridiska, ekonomiska och praktiskt kommunikativa aspekterna vid ett stambyte med lägenhetsrenovering som skulle belysas. Informationen för dessa aspekter togs fram genom följande typer av källor. Gällande lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin för juridiken. Investeringskalkyler över olika typer av stamrenoveringar och lägenhetsrenoveringar för ekonomin. Genom intervjuer av nyckelpersoner för praktiken. För att detta arbete skulle underlättas så har det avgränsats till att endast titta på hur fastighetsföretaget Stena Fastigheter Stockholm AB har arbetat under de stambyten som de genomfört inom sina södra delar av deras fastighetsbestånd. Det arbetet kom fram till vid kartläggningen av arbetsprocessen var att processen är långt mer avancerad och har fler delar till sig jämfört med vad skribenterna trott ingående i arbetet. De flaskhalsar som upptäcktes var först och främst de långa handläggningstiderna till hyresnämnden dit fastighetsbolag vänder sig då hyresgäster inte lämnar tillstånd till förbättringsåtgärder. Men även att det finns en brist på kommunikation mellan hyresvärd och hyresgäst samt en viss kunskapsbrist hos hyresgästen om hur processen i hyresnämnden ser ut och vilka åtgärder som en hyresvärd har rätt att utföra. Hyresgästerna saknar även kunskap om hur deras chanser ser ut i prövningar hos hyresnämnden. Ett förslag till en lösning av dessa flaskhalsar som arbetet kom fram till skulle vara att göra en ändring i dagens lagstiftning, vilket förmodligen skulle vara svårt att genomföra. En annan lösning som framkom av arbetet skulle vara att utöka kommunikationen mellan hyresvärd och hyresgäst genom någon form av lättillgänglig media som kan informera hyresgästen om hur den juridiska processen ser ut vid stambyte med renovering i ett hyreshus, samt att informera om vilka åtgärder hyresnämnden ger tillstånd till hyresvärden att utföra. / The purpose of this paper has been to make a survey of how the administrative work process in the case of a pipe replacement with renovation of apartments in a tenement house goes from planning to the execution of the measures. The goal was to describe the work process and identify any obstacles. But also come up with suggestions for streamlining the work process and how to work to avoid these obstacles and to find out what tenants have for preferences regarding renovation in the event of a pipe replacement. To be able to map the administrative work process of a pipe replacement with apartment renovation the writers chose to focus on the legal, economical and a communicative practical aspect of the process. The information for these aspects was to be obtained through the following types of sources. Applicable legislation, preliminary work, practice and doctrine for the legal aspect. Investment calculations on different types of pipe renovations/replacements and apartment renovations for the economical aspect. Through interviews of key people for the practical aspect. For this work to be facilitated it has been limited to looking only at how the real estate company Stena Fastigheter Stockholm AB has worked during the pipe replacements that they have carried out in their southern parts of their property portfolio. The work that came to the fore in the mapping of the work process was that the process is far more advanced and has more parts to it compared to what the writers thought in the early stage of writing the thesis. The obstacles that were discovered are the lengthy processing time to the tenant board to which Stena Fastigheter Stockholm AB turns when tenants do not give permission for improvement measures. But also, that there is a lack of communication between the landlord and tenant as well as a certain lack of knowledge with the tenant about how the tenant's process looks and what measures a landlord is entitled to take. The tenants also lack knowledge of what their chances look like in the hearings of the tenant board. The proposed solutions to these obstacles that the work came up with would be to make a change in current legislation, which would probably be difficult to implement. Another solution that emerged from the work would be to increase the communication between the landlord and the tenant through some form of easily accessible media that can inform the tenant of what the legal process looks like in the event of a change of house renovation in a tenement house, and to inform about what measures the tenant gives permission to the landlord to perform.