I decennier har problematiken kring förvaltning belysts och i mångt och mycket har motpolerna aktiv- och passiv förvaltning jämförts. Tidigare forskning har påvisat att passiv förvaltning är att föredra framför aktiv förvaltning, bland annat på grund av de dyra förvaltningsavgifterna samt att förespråkarna antar en effektiv marknad. Ämnesområdet är ett väl utforskat område dock i högsta grad aktuellt. Tidigare forskning har inte belyst aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder och därmed gavs implikation till fortsatt analysområde för den här studien. Syftet med uppsatsen är att analysera om aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder kan förklara den riskjusterade avkastningen med hänsyn tagen till förvaltningsavgiften. En deduktiv ansats kommer tillämpas för utveckling av existerande teori. Utifrån uppsatsens syfte har en kvantitativ metod tillämpats för att analysera information som tilldelats av fondbolagens fondrapporter för att genomföra tester på olika tidsperioder. Uppsatsens resultat grundas på 81 aktivt förvaltade fonder vilka indikerar att det ej går att påvisa att en högre aktivitetsgrad leder till en högre riskjusterad avkastning. Likaså kan inte en högre förvaltningsavgift motiveras av aktivitetsgraden. Utfallet av analyserna beskrivs genom tabeller för att visualisera de statistiska analyserna. Förslag till fortsatt forskning inkluderar undersökning av vad fondbolagen definierar som krav för att klassificeras som aktivt förvaltade fonder. Utifrån att aktivitetsgraden är en ny infallsvinkel i utvärdering av aktiv förvaltning torde studiens resultat vara av intresse för gemene man då vi alla är investerare mer eller mindre i det privata livet. Investerare antas vara intresserade att veta vad som motiverar den höga förvaltningsavgiften samt hur investerade pengar blir förvaltade då konklusionen av studien är att aktivitetsgraden inte ger mervärde. / For decades, the problem of portfolio management has been discussed, specifically the comparisons between the opposite poles ‘active’ and ‘passive’ management. Previous research has shown that passive management is preferred over active management, predominantly because of the expensive management fees, as well as proponents assuming an efficient market. The subject area is a well- explored area yet, highly relevant. Previous research has not highlighted the trading frequency in actively managed funds and an implication for further analysis within this area was given. The purpose of this paper is to analyze whether the frequency of trade in actively managed funds may explain the risk-adjusted return, taking into account the management fees. A deductive approach will be applied to the development of existing theory. Based on the thesis purpose, a quantitative method was applied. As well as analyzing the information assigned by the mutual fund companies’ fund reports for conducting tests at different time periods. Results of the thesis are based on 81 actively managed funds, indicating that it is not possible to reveal that, a higher frequency of trade will lead to a higher risk-adjusted return. Likewise, a higher management fee is not justified by the level of activity. The outcomes of the analysis are depicted through tables to provide a visualization of the statistical and analytical questions explored. Suggestions for future research include; consideration of what the fund companies define as requirements that will be classified as actively managed funds. Based on the above notions the frequency of trade is a new approach to the evaluation of active management. Investors are presumed to have a known interest in what stimulates high management fees and how the money invested will be managed. With respect to the conclusion of this study; the level of the frequency in trade does not add any value.

During the last few decades, the Swedish population has shown an increased interest in investment fund savings, and more than 60% of Swedish citizens are saving through funds today. In addition to this, awareness on climate change and related risks has increased, which has contributed to a greater focus on corporate sustainability among Swedish companies. As a result of these trends, there has been an increase in fund companies that are basing their investments on certain ethical restrictions, in order for private investors to save ethically. The purpose of this study was to examine how ethical restrictions affect the financial performance of Swedish funds with regards to risk-adjusted return. Previous studies have focused on comparing ethical and traditional funds, but this study chose not to make any difference between the two types of funds. The study's relevance is based on how it can make private investors aware of which ethical restrictions that have a negative impact on the risk-adjusted return, and how much each restriction decreases the return. A total of 101 Swedish funds were analyzed. Information about each fund's performance measures were retrieved from Morningstar, and is based on three years development. Information about each fund's ethical restrictions were retrieved from Hållbarhetsprofilen and their information pamphlets. With data about the performance measures Sharpe ratio, Alpha, and Treynor ratio, three statistical models were defined and analyzed with multiple linear regression analysis. Each model's reliability was assessed with residual analysis; the models were adjusted and improved if necessary. Hypotheses were evaluated with significance testing to answer the research questions. The results indicate that exclusion of tobacco and gambling companies affect the risk-adjusted return of Swedish funds negatively, while exclusion of alcohol companies affect the risk-adjusted return positively. This implies that private investors should save their money in Swedish funds that exclude alcohol companies in order to avoid lower risk-adjusted return. / Fondsparandet i Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt och idag sparar över 60% av befolkningen i fonder. Utöver detta har bland annat miljömedvetenheten hos befolkningen ökat, vilket har bidragit till ett ökat engagemang i hållbarhetsfrågor hos företag. I kölvattnet av dessa trender har allt fler svenska fondbolag valt att införa etiska restriktioner på deras investeringar, så att fondsparare på ett enkelt sätt ska kunna investera hållbart. Syftet med denna studie var att undersöka hur etiska restriktioner påverkar svenska fonders prestation med avseende på riskjusterad avkastning. Där tidigare forskning har fokuserat på att jämföra etiska och traditionella fonder, valde denna studie istället att inte göra någon skillnad mellan de två fondtyperna. Studiens relevans baseras på hur studiens slutsatser kan hjälpa småsparare att bli medvetna om vilka etiska restriktioner som hämmar avkastningen och vad varje restriktion kostar investerare i potentiellt förlorad avkastning. Totalt har 101 svenska fonder undersökts. Information som gäller fondernas prestationsmått har hämtats från Morningstar, och baseras på tre års utveckling. Information om fondernas etiska restriktioner har hämtats från Hållbarhetsprofilen och fondernas informationsbroschyrer. Med insamlad data om prestationsmåtten Sharpekvoten, Alfa, och Treynorkvoten, har tre modeller definierats som sedan analyserats med multipel linjär regressionsanalys. Modellernas tillförlitlighet har sedan utvärderats med residualanalys; modellerna förbättrades om det fanns belägg för det. Utifrån signifikanstest har hypoteser utvärderats för att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat pekar på att exkludering av företag inom tobak- och spelbranschen påverkar svenska fonders riskjusterade avkastning negativt, medan exkludering av företag inom alkoholbranschen påverkar den positivt. Detta betyder alltså att småsparare bör investera i svenska fonder som väljer bort företag inom alkoholbranschen för att undvika låg avkastning.

This study examines the Swedish Stock Exchange during the time period of 1998-2016. Where the purpose is to investigate and compare five different investment strategies to see if these investment strategies can create excess return on their investments, after adjustment for risk. The investment strategies can be found on the internet, and be used after purchasing a smaller amount of money, therefore the results can be applied to all investors independent on their level of experience. The results for the different investment strategies are not clear, the different tests give mixed results which leaves four of five hypotheses unanswered. However, there is one strategy that can be rejected, it cannot beat the market, which is the Net-Nets strategy. In general, one could thus say that the investment strategies can create higher return compared to the market, but that these returns are random. Therefore, it requires a longer time period for the investor as well as higher risk, since one never knows when this large return will be given.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-06-20T12:21:57Z No. of bitstreams: 1 José do Socorro Assis.pdf: 981227 bytes, checksum: 4e2868869711e770d5f230644639437d (MD5) / Made available in DSpace on 2017-06-20T12:21:57Z (GMT). No. of bitstreams: 1 José do Socorro Assis.pdf: 981227 bytes, checksum: 4e2868869711e770d5f230644639437d (MD5) Previous issue date: 2017-06-07 / The key factors when analyzing invested capital returns versus the risks assumed by financial institutions have been widely discussed in corporate finance. The goal of this study is to understand the contribution of economic-financial factors when explaining the risk-adjusted return on capital: RAROC. In this context, this metric, in its starting point, was used on the foundation of capital management in financial institutions under the approaches of risk mitigation versus maximization return. Therefore, this study considers a sample of eleven banks with capital being traded on BM&FBOVESPA and was distributed in three groups: (i) large, (ii) medium and (iii) small size, with the size defined according to the BACEN criteria described in the Financial Stability Report. The analysis of the economic-financial factors are based on the DuPont model, starting from the ROE (Return On Equity), and afterwards, calculating RAROC in financial institutions, considering three factors: i) capital financial leverage, as the ratio between assets allocated to risks and available risk capital; ii) assets profitability, calculated by the ratio between net revenues and risk-weighted assets, and iii) profit margin rate, which measures the operational and tax efficiency based on the ratio of economic profit to net revenues. The period considered in this analysis is from 2010 to 2015 with semiannual data obtained in the Financial Statements and Risk and Capital Management Documents released by financial institutions, which as selected for being the period after the banking crisis of 2008 and 2009. The methodology adopted is empirical-analytic and the type of research that is characterized as quantitative, descriptive and documentary. The results obtained with the use of Pearson (r) statistical correlation techniques and multiple linear regression in the stepwise method (r2 adjusted), as well as the hypothesis tests, indicated the existence of peculiar characteristics to the studied groups. The group of large banks presented the profit margin rate as the one with the highest explanatory capacity of RAROC with a correlation of 0.982 and r2 of 96.3%, thus demonstrating that the efficient management of the structure costs was presented as a differentiating factor in the Risk-adjusted return on capital. Regarding the group of medium-sized banks, the factors of profitability and profit margin rate profitability presented a modest explanatory capacity and quite similar with r2 of 48.4% and 43.1%, respectively. In the group of small banks, the profit margin rate had a high explanatory power with r2 of 76.1%. It should be considered that the market of medium and small banks is more vulnerable to economic crises and presents a higher cost of funding, thus requiring a continuous search for high specialization, differentiation and flexibility in their businesses. The justification for this work is based on the relevance and timeliness of the theme for the academic community and the representativeness of banking activity in the country's economic development / Os fatores determinantes na geração de retornos de capital investido frente aos riscos assumidos nas instituições financeiras têm sido tema amplamente discutido nas finanças corporativas. O objetivo desta pesquisa é compreender a contribuição dos fatores econômico-financeiros na explicação do desempenho do retorno ajustado ao risco do capital: RAROC (Risk-Adjusted Return On Capital). Neste contexto, a utilização desta métrica teve, como ponto de partida, o fundamento da gestão do capital em instituições financeiras sob os enfoques da alocação em riscos versus a maximização retorno. Para tanto, a pesquisa considera a amostra de onze bancos com ações negociadas na BM&FBOVESPA e distribuídos em três grupos: (i) grande, (ii) médio e (iii) pequeno porte, tendo o porte definido conforme critério do BACEN descrito na Relatório de Estabilidade Financeira. A análise dos fatores econômico-financeiros apoia-se nos fundamentos do modelo DuPont, partindo da decomposição do ROE (Return On Equity) para a calcular o RAROC em instituições financeiras, onde se consideram três fatores: i) alavancagem financeira do capital, sendo a razão entre os ativos alocados em riscos e o capital disponível para riscos; ii) rentabilidade dos ativos, apurada pela razão entre as receitas líquidas e os ativos ponderados pelos riscos, e iii) taxa de lucratividade, medindo a eficiência operacional e tributária a partir da razão entre o lucro econômico e as receitas líquidas. O período selecionado foi de 2010 a 2015, com dados semestrais obtidos nas Demonstrações Financeiras e nos Documentos de Gerenciamento de Riscos e Capital divulgados pelas instituições financeiras, sendo considerado como o período posterior à crise bancária de 2008 e 2009. A metodologia adotada é de natureza empírico-analítica e o tipo de pesquisa caracteriza-se como quantitativa, descritiva e documental. Os resultados obtidos com a utilização de técnicas estatísticas de correlação de Pearson (r) e regressão linear múltipla no método stepwise (r2 ajustado), bem como os testes de hipóteses, onde indicaram a existência de características próprias para os grupos estudados. O grupo de bancos de grande porte apresentou o fator de lucratividade como o de maior capacidade de explicação do RAROC com correlação de 0,982 e r2 de 96,3%, demonstrando assim que a gestão eficiente dos custos da estrutura se apresentou como um fator diferenciador na geração do retorno ajustado ao risco do capital. No que diz respeito ao grupo de bancos de médio porte, os fatores lucratividade e rentabilidade apresentaram moderada capacidade de explicação e bastante similares com r2 de 48,4% e 43,1%, respectivamente. No grupo de bancos de pequeno porte, o fator lucratividade apresentou alta capacidade de explicação com r2 de 76,1%. Deve-se considerar que o mercado de bancos de médio e pequeno porte é mais vulnerável às crises econômicas e com maior custo de captação, exigindo assim a busca contínua da alta especialização, diferenciação e flexibilidade nos seus negócios. A justificativa deste trabalho baseia-se na relevância e atualidade do tema para a comunidade acadêmica e pela representatividade da atividade bancária no desenvolvimento econômico do país

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av värdepapper för att investera sina pengar och få en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de välja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lägre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadsläge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster är trovärdig, och om deras målsättning har uppnåtts under åtta års period. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig från de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet är att studera två olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive låg konjunktur läge. Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativa metoden. Sekundär data i form av historiska avkastningssiffror för åttaårsperiod är avhämtad. Olika nyckeltal är valda för uträckningen och analysen. Korrelation, regression och hypotesprövning är de utvalda statistiska metoder som ska leda författaren att analysera och dra slutsats. Slutsats: De hedgefonderna har under de olika perioderna genererat en genomsnittlig positiv avkastning trots de låga värden. De har lägre totalrisk samt marknadsrisk än de traditionella, och en låg korrelation mellan varandra. Vidare har studien visat att räntearbitrage och marknadsneutrala strategier har presterat bäst under låg konjunktur.Sammanfattningsvis hedgefonders avkastningsmönster skiljer sig mellan de olika strategierna och inom varje strategi. Trots på den låga positiva avkastningen anses hedgefonder ett bättre placeringsalternativ än traditionella fonder i tider där marknaden går ner.Avkastningsmönster är en fördom på kortsikt men anses vara en verklighet långsiktigt. / Background: The majority of the Swedish population saves in the form of securities to invest and receive a return. Which investment option should they choose? Should they invest in mutual or special funds? The mutual funds have a relative return and come with a high risk, while the special funds, also known as hedge funds, have an absolute positive return regardless of the market situation and this fund type accounts for a lower risk. This study will investigate whether the return pattern in the hedge funds are valid or not, and if their objective was achieved during this 8 year period. Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a relationship between Swedish hedge funds' investment strategies and their return pattern as well as examining how these hedge funds differ from the mutual funds and the market index. The sub focus is studying two different periods and discerns how the funds perform under high and low economic situation. Methodology: The study is based on results obtained from the research strategy, of a quantitative character. Secondary data in the form of historical returns for the eight-year period is utilized. Different ratios are utilized for calculations and analysis. Correlation, regression, and hypothesis testing are the chosen statistical methods that will lead the author to analyze and draw conclusions. Conclusions: The hedge funds have in the different periods generated an average positive return despite the low values. They have lower total risk and market risk than mutual ones, and a low correlation between each other. Furthermore, the study has shown that rate arbitrage and market neutral strategies perform best under low economy context.In summary, hedge funds' return pattern differs between the diverse strategies and within each strategy. Despite the low positive returns hedge funds are considered a better investment option than mutual funds in times when the market is unstable.The return pattern does not apply to short term investments but it does apply to long term investments.

隨著金融市場的整合、金融控股公司的成立，保險公司、銀行與證券機構等的經營不再只是各自為政，其經營變化皆會影響到整體的經營成敗。子公司的經營應不再只是注重經營績效，還應納入各項經營風險的考量，在報酬與風險之間取得一個平衡點。 本研究主要是透過風險調整資本報酬(RAROC)，來測量在金控旗下產物保險公司經營績效之優劣。本文利用民國73年至93年的產物保險年鑑的財報資料，以RAROC及傳統財務比率，比較富邦公司與本國老公司經營績效之差異。 本文之實證研究結果發現如下： 1. 在傳統財務比率之下，富邦產物保險公司的經營能力與本國老公司大致相同，但獲利能力明顯優於本國老公司。 2. 在風險調整資本報酬比率下，營運部分之績效比較結果為： (1) 在全部業務之下，富邦產物保險公司與本國老公司大致相同。 (2) 在扣除分保業務之後，富邦產物明顯優於本國老公司 3. 在風險調整資本報酬比率下，富邦產物之投資方面的經營績效明顯優於本國老公司。 / After the renovation of financial market and the establishment of financial holding company in Taiwan, insurance companies, banks and security institutes will not operate independently, and their efficiency on operation will affect themselves. Subsidiary companies not only focus on efficiency on operation, but also measure variation of risk on operation to achieve a balance between risk and return. This study applies the concept of Risk-Adjusted Return on Capital (RAROC) to measure efficiency on operation of non-life insurance company in financial holding company. The empirical analysis is conducted based on the financial data of non-life insurance companies in Taiwan during the period of 1984-2003. The empirical results are summarized as follow. 1. Base on traditional financial ratios, the underwriting efficiency of Fubon is the same as the other companies, but in the part of investment, Fubon is more efficient than other companies. 2. Based on Risk-Adjusted Return on Capital for measuring underwriting efficiency: (1) Fubon and old local companies are the same efficient for total business. (2) Fubon is significantly more efficient than other companies for the retained business. 3. Based on Risk-Adjusted Return on Capital for measuring investment efficiency, Fubon is better than other companies.

Intresset för fondsparformen har ökat de senaste åren och med tanke på att åtta av tio svenskar sparar i fonder är det viktigt att undersöka vad det är som påverkar hur en fond presterar utifrån vem som förvaltar fonden.    Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring vad det är som påverkar en fondförvaltares prestationer. Studien avser först att undersöka den enskilda fondförvaltarens prestation i form av riskjusterad avkastning utifrån de demografiska aspekterna. Därefter undersöks om grupper presterar bättre eller sämre riskjusterad avkastning än enskild individer och slutligen undersökes om gruppers diversitet, utifrån de demografiska aspekterna, påverkar fondens prestation också mätt i riskjusterad avkastning.   Studien utgår från ett positivistiskt synsätt och en forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Metodvalet karaktäriseras av ett kvantitativt tillvägagångssätt där empirin grundar sig på icke-indexfonder i Morningstars kategorisering Sverigefonder.   Studiens övergripande slutsatser är att de olika demografiska aspekterna har olika påverkan på den riskjusterade avkastningen. Grupper presterar generellt sämre än enskilda individer och ju mer diversifierad gruppen är desto sämre blir också resultatet. / The interest of saving in funds has risen in recent years. Since eight of ten Swedes have got savings in funds it’s important to investigate what affects the funds’ performance, based on who manages the fund.   The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about what affects the performance of fund managers. The focus of the study is firstly on different demographic aspects and how they affect the risk-adjusted returns. Secondly the study examines whether group performances are superior to individuals. Lastly the study also examines whether more diverse groups perform better than less diverse groups.   The study is based on a positivistic approach and a research strategy with a deductive approach. The method selection is characterized by a quantitative approach where data is based on non-index funds in the Morningstar categorization of Sverigefonder.   The overall conclusions of the study is that different demographical aspects have different effects on the risk-adjusted returns. Groups generally perform worse than individuals and the study also concludes that the more diversified the group gets, the worse the results will be.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur svenska hållbara aktiefonder och svenska traditionella aktiefonder har presterat inom premiepensionssystemet under perioden 2015-2019. Detta görs eftersom att intresset för hållbara investeringar har ökat markant både hos privatpersoner och företag de senaste åren. Premiepensionssystemet väljs eftersom att varje privatperson som arbetar och betalar skatt i Sverige får en del av sin inkomst placerad i detta system, och sedan 2018/2019 läggs det otroligt mycket fokus på ökad transparens och medvetenhet hos Pensionsmyndigheten på fondplaceringar och att de kan erbjuda hållbara investeringar eftersom efterfrågan ökar. Författaren kan heller inte identifiera någon liknande studie som gjorts angående premiepension efter det att fondtorget gjorts om. Studien innehåller ett urval på totalt 5 hållbara fonder och 24 traditionella fonder. Studien har inriktat sig på den svenska marknaden, det vill säga fonder som placerar i svenska företag och som återfinns på den svenska marknaden samt uteslutande aktiefonder. Historisk data har insamlats från Pensionsmyndigheten och Morningstar för att sedan ligga till grund för beräkningar med hjälp av olika ekonomiska modeller och prestationsmått som Sharpekvot, Jensen’s alfa och Treynors kvot. Dessa mått mäter den riskjusterade avkastningen. Författaren väljer också att titta på faktisk avkastning, nettoavkastning för att se vad som presterat bäst för en privatperson som investerare. Därutöver görs statistiska beräkningar av statistiska mått i form av t-test för att beräkna p-värde och således kunna se om det finns någon statistisk signifikans för att antingen kunna acceptera eller förkasta en formulerad nollhypotes. Studiens resultat visar ingen större skillnad i prestation mellan hållbara och traditionella fonder, om än en marginell fördel för de traditionella i faktisk nettoavkastning. Studien erhåller heller ingen statistisk signifikans på 5-procentsnivån vilket indikerar på att vi inte kan förkasta nollhypotesen. / The purpose of the study is to investigate and compare how Swedish sustainable equity funds and Swedish traditional equity funds have performed within the premium pension system during the period 2015-2019. This is because the interest in sustainable investments has increased markedly among both individuals and companies in recent years. The premium pension system is chosen because every private person who works and pays tax in Sweden gets part of their income placed in this system, and since 2018/2019 there is an incredible amount of focus on increased transparency and awareness at the Swedish Pensions Agency on fund investments and that they can offer sustainable investments as demand increases. The author can also not identify any similar study that has been done regarding premium pensions after the fund market has been redesigned. The study contains a selection of a total of 5 sustainable funds and 24 traditional funds. The study has focused on the Swedish market, i.e. funds that invest in Swedish companies and that are found on the Swedish market, as well as exclusively equity funds. Historical data has been collected from the Swedish Pensions Agency and Morningstar to then form the basis for calculations using various economic models and performance measures such as Sharpe quota, Jensen's alpha and Treynor's quota and these measures measure the risk-adjusted return. The author also chooses to look at actual returns, net returns to see what has performed best for an individual as an investor. In addition, statistical calculations are made of statistical measures in the form of a t-test to calculate the p-value and thus be able to see if there is any statistical significance for either being able to accept or reject a formulated null hypothesis. The results of the t-statistics show that there is not significant differences in performance between sustainable and traditional funds, although a marginal advantage over the traditional ones in actual net returns. The study also receives no statistical significance at the 5% level, which indicates that we cannot reject the null hypothesis.

Förvaltning och avkastning hos fonder har forskats om i flera studier runt om i världen. Tidigare forskning har gett varierande resultat, där vissa studier visar på att det föreligger ett samband mellan en fonds avgift och avkastning, medan andra inte kan säkerställa ett sådant resultat. Då de svenska hushållen idag sparar mer än någonsin, visar det på att fondsparande är ett aktuellt ämne för ytterligare forskning. Statistik från 2020 visar att fondförmögenheten i Sverige totalt uppgick till 4 554 miljarder kronor och har visat på en fortsatt ökande trend de senaste åren. Dock har endast få studier genomförts på den svenska kapitalmarknaden och de har i huvudsak analyserat ämnet på kort sikt, med en tidsperiod om fem år. Eftersom avgifternas påverkan på fonder är tydligast på lång sikt, ger det utrymme för fortsatt forskning inom ämnet. Syftet med följande forskning är att studera sambandet mellan svenska aktiefonders avkastning och avgift på lång sikt i förhållande till fondernas risk. Studien avgränsas till att undersöka svenska aktiefonder som har varit verksamma i minst tio år, mellan åren 2011-2020. Forskningen antar en kvantitativ forskningsmetod, vilket syftar till att testa teorier. Tillvägagångssätt sker genom en analys av urvalets regression och korrelation i samband med hypotesprövning, där variabler undersöks för att ge underlag till studiens analys av resultat. Studiens resultat visar att svenska aktiefonder i genomsnitt underpresterar den svenska marknaden på lång sikt. Forskningen visar även varierande resultat gällande korrelation mellan riskjusterad avkastning och avgift på lång sikt. Resultaten indikerar att den svenska kapitalmarknaden har en relativ marknadseffektivitet av svag form. I tillägg verkar aktivt förvaltade fonder kunna utnyttja tillfällig trendidentifiering och informationsasymmetri för att uppnå en överavkastning. Forskningen avslutas med slutsatsen att högavgiftsfonder, vilka är mer aktivt förvaltade, indikeras vara ett bättre investeringsalternativ för att uppnå en god långsiktig prestation i jämförelse med passiva fonder. / The management and return of funds have been researched in many studies around the world. Previous research has yielded varied results, with some studies showing that there is a link between a fund's fee and return, while others cannot ensure such a result. As Swedish households save more today than ever, it shows that fund saving is a current topic for further research. Statistics from 2020 show that fund assets in Sweden are 4 554 billion swedish crowns in total, a number that has continuously grown in the past years. However, only a few studies have been conducted on the Swedish capital market where the existing studies have mainly analyzed the subject in the short term, with a time period of five years. Since the impact of fund fees is most noticeable in the long term, the subject can be further explored.  The aim of this research is to study the correlation between returns and fees of Swedish equity funds in the long term in relation to the funds risk. The study is limited to examining Swedish equity funds that have been active for at least ten years, between the years 2011-2020. The study adopts a quantitative research method, which aims to test theories. This research utilizes a regression and correlation analysis in conjunction with hypothesis testing, where variables are examined to provide a basis for the study's analysis of results. The results of this study show that Swedish equity funds on average underperform the Swedish market in the long term. The research also shows varying results regarding the correlation between risk-adjusted return and fee in the long term. The results of this study indicate that the Swedish capital market has a relative weak form of market efficiency. In addition, actively managed funds seem to be able to utilize occasional trend identification and information asymmetry to achieve an excess return. The research concludes that high-fee funds, which are more actively managed, indicate to be a better investment alternative for achieving long-term performance in comparison to passive funds.

Hållbarhet har kommit att bli en av denna generations största utmaningar och som ett resultat av ett globalt växande klimatfokus har regeringar och mellanstatliga organisationer utformat allt mer omfattande regleringar och initiativ för att möta samhällets krav på en hållbar utveckling. Att företag ska engagera sig i hållbarhetsarbete och ta socialt ansvar anses allt mer som en självklarhet och följaktligen har hållbarhetsfrågor inte enbart fått större inslag inom företag och dess ledningsgrupper, utan även hos investerare. Denna studie har som syfte att analysera huruvida ESG påverkar den justerade avkastningen på fonder i Sverige och Norden. För att analysera detta förhållande fokuserar studien på fonders hållbarhetsbetyg grundade på hållbarhetsparametrarna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG). I denna studie utforskar vi den övergripande frågan om konceptet ESG och för en diskussion kring dess inverkan på fondpriser. Metoden som används innefattar de finansiella kvoterna Sharpe, Sortino och Treynor samt Jensens Alfa, vars värden i sin tur jämfördes mot urvalet av fonder i studien som rangordnats efter Morningstars hållbarhetsbetyg. Studiens resultat leder till slutsatsen att det inte finns något tydligt positivt eller negativt samband mellan fonders riskjusterade avkastning och dess hållbarhetsbetyg. / Sustainability has become one of the biggest challenges for the current living generation and as a result of the increased focus on the climate issue, governments and intergovernmental organizations have designed increasingly comprehensive regulations and initiatives in order to meet society's demands for sustainable development. That companies should become more involved in sustainability work and take social responsibility is increasingly regarded as a matter of course, and consequently sustainability issues have not only gained greater importance within companies and its management groups, but also with investors. The purpose of this study is to analyse whether ESG affects the adjusted returns for funds in Sweden and the Nordics. In order to analyse this relationship the study focuses on the sustainability rating of mutual funds that are based on the sustainability parameters environmental, social and corporate governance, together referred to as ESG. In this study, we explore the overall concept of ESG and discuss its impact on fund prices. The method being used includes the financial quotas Sharpe, Sortino, Treynor and Jensen's Alpha, whose values in turn was compared against the selection of funds in the study ranked according to their respective Morningstar sustainability rating. The results of the study lead to the conclusion that there is no clear correlation, neither positive nor negative, between the funds risk-adjusted returns and its sustainability rating.