Barns upplevelser av förskolegårdens zoner och det som utgör en zons upplevelsevärde är ett vagt utforskat område. Då läroplanen för förskolan bygger på barns intressen blir en inblick i barns perspektiv med fokus på deras upplevelser av förskolegården ett aktuellt forsknignsområde. För att kunna framställa ett resultat av barnens upplevelser inleds studien med ett analyserande arbete av förskolegården, dess zoner och vad barnen observeras göar under sin utevistelse. Efter den förberedande datainsamlingen görs ett flertal gruppintervjuer med barn från två förskolor på hur de upplever förskolegården och dess olika zoner. Det som framstod som mest utstående i studiens resultat var det faktum att en zon inte kan tillskrivas en fast definion med specifika upplevelsevärden, utan hur en zon upplevs är för barnen högst individuellt och påverkas ständigt av den affordans som är tillgänglig för ett barn vid en specifik tidpunkt. Ännu ett återkommande fenomen är att zoner vars designade ändamål ämnar sig åt en specifik typ av upplevelse många gånger för barnen används till något annat. Zoner vars lugn och sinnlighet anses vara av lugn karaktär kan av barnen nyttjas till fysisk lek av mer kaotisk natur.

Efter regelbundna diskussioner om huruvida autentisering med statiska lösenord är ett bra tillvägagångssätt växte en idé fram om att undersöka hur människor hanterar sina autentiseringsuppgifter. Detta arbete tar sig an uppgiften att kartlägga svagheter i samband med autentisering vad gäller metoden, samt människors säkerhetsmedvetande och risktagande. Under studien genomfördes en enkätundersökning där 100 personer med varierande ålder och sysselsättning svarade fullständigt. Vi frågade hur de värderar, skapar och hanterar lösenord. De svarande fick även ta ställning till ett antal påståenden, vad gäller deras säkerhetsmedvetande och risktagande i samband med autentisering.Resultatet från studien visar att en majoritet återanvänder lösenord i mycket hög grad. Det framkommer också att en övervägande majoritet använder sig av memorering som huvudsaklig teknik för hantering av lösenord. Resultatet visar även att de svarande i hög utsträckning tycker lösenordets komplexitet är viktigare än dess längd. Dessutom kände sig endast 22% av de svarande ej trygga med ett lösenord som är 8 tecken långt, vilket är en låg procentandel eftersom 8 tecken är för svagt idag. Ämnet är dock komplext, en kombination av längd och komplexitet är önskvärt för att skapa ett starkt lösenord, samtidigt som lösenorden skall vara unika för varje enskild tjänst. Att använda memorering som sin huvudsakliga metod är dessvärre i dessa fall ej applicerbart. En bättre strategi är att använda sig av exempelvis en lösenordshanterare eller att memorera en ramsa. Exempelvis ta förstabokstaven från varje ord i en mening, Min katt heter Glenn han har 3 ben Vit nos & Rött koppel vilket kan resultera i MkhGhh3bVn&Rk. En bra början för att förbättra sin lösenordshantering är att först och främst värdera sina autentiseringsuppgifter som värdefulla, läsa på om ämnet, samt därefter ta fram en egen strategi som är lämplig. / After regular discussions about whether authentication with static passwords is a good approach, an idea emerged to investigate how people handle their authentication credentials. This report tackles the task of mapping weaknesses associated with authentication regarding the method, as well as human security awareness and risk taking. During the study, a survey was conducted in which 100 people completely responded, all with varying age and employment. We asked how they value, create, and manage their passwords. The respondents were also tasked to take a position on a number of allegations, regarding their security awareness and risk-taking in connection with authentication.The result of the study shows that the majority reuse passwords to a very high extent. It also appears that a large majority uses memorization as the maintechnique for password management. The result also shows that respondents to a great extent think the complexity of the password is more important than its length. In addition, only 22% of respondents felt unsafe with a password that is 8 characters long, which is a low percentage since 8 characters are too weak today.Though the subject is complex, a combination of length and complexity is desirable to create a strong password. In addition to that the passwords must be unique to each service. Using memorization as its main method is unfortunately not applicable in these cases. A better strategy is to use, for example, a password manager or to generate a memorandum chant. For example, take the first letter of each word in one sentence, My cat is called Glenn he has 3 legs White nose & Redlink which can result in McicGhh3lWn&Rl. A good start to improve one’s password management is to firstly evaluate authentication credentials as valuable, read upon the subject, and then develop a strategy that is appropriate to one’s needs.

Intresset för fondsparformen har ökat de senaste åren och med tanke på att åtta av tio svenskar sparar i fonder är det viktigt att undersöka vad det är som påverkar hur en fond presterar utifrån vem som förvaltar fonden.    Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring vad det är som påverkar en fondförvaltares prestationer. Studien avser först att undersöka den enskilda fondförvaltarens prestation i form av riskjusterad avkastning utifrån de demografiska aspekterna. Därefter undersöks om grupper presterar bättre eller sämre riskjusterad avkastning än enskild individer och slutligen undersökes om gruppers diversitet, utifrån de demografiska aspekterna, påverkar fondens prestation också mätt i riskjusterad avkastning.   Studien utgår från ett positivistiskt synsätt och en forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Metodvalet karaktäriseras av ett kvantitativt tillvägagångssätt där empirin grundar sig på icke-indexfonder i Morningstars kategorisering Sverigefonder.   Studiens övergripande slutsatser är att de olika demografiska aspekterna har olika påverkan på den riskjusterade avkastningen. Grupper presterar generellt sämre än enskilda individer och ju mer diversifierad gruppen är desto sämre blir också resultatet. / The interest of saving in funds has risen in recent years. Since eight of ten Swedes have got savings in funds it’s important to investigate what affects the funds’ performance, based on who manages the fund.   The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about what affects the performance of fund managers. The focus of the study is firstly on different demographic aspects and how they affect the risk-adjusted returns. Secondly the study examines whether group performances are superior to individuals. Lastly the study also examines whether more diverse groups perform better than less diverse groups.   The study is based on a positivistic approach and a research strategy with a deductive approach. The method selection is characterized by a quantitative approach where data is based on non-index funds in the Morningstar categorization of Sverigefonder.   The overall conclusions of the study is that different demographical aspects have different effects on the risk-adjusted returns. Groups generally perform worse than individuals and the study also concludes that the more diversified the group gets, the worse the results will be.

In this ethnographic study of “Volvo greasers” [Volvoraggare] in a peri-urban community in Sweden, risk-taking practices with motor vehicles, such as speeding and drifting, are explored and analyzed in relation to age, gender, class and place. Young men’s risk-taking with motor vehicles regularly generates public debate as a traffic safety issue, often resulting in various policy suggestions, such as curfews or raising of the driving licence age. Seldom are these suggested solutions based on critical ethnographic research where intersections of age, gender, class and place are highlighted. The study is based on ethnographic fieldwork, that is, participant observation, and informal and formal interviews, with greaser men and women between the ages of 15 and 19, as well as formal interviews with pupils at the local high school and with youth centre staff in the local community. The study has two overarching aims. The first is empirical: to make visible an under-studied area of contemporary youth culture in Sweden – the (Volvo) greasers. In order to understand how the greasers’ risk-taking with vehicles is manifested, talked about and practised, the thesis critically engages with the contexts of the risk-taking practices and their effects at both the material and the discursive levels. The second aim is theoretical. Through contextualization as an analytical tool, a theoretical contribution of the thesis is the development of a situated concept of risk‐taking. The thesis illustrates how intersecting norms and conceptions around age, gender, class and place are practised at the local level, thus highlighting the social character of risk--‐taking practices. A central analytical notion is the greasers’ negotiation of place, developed through the concept of spatial boredom, which affects their construction of personhood and their social practices. In light of this, the thesis suggests that situated risk-taking with motor vehicles benefit from being formulated as violations, which furthers the understanding of young people’s risk-taking practices with motor vehicles and paves the way for more multi-faceted discussions in theory, as well as in practice and policy-making around traffic safety. / I denna etnografiska studie av "Volvoraggare" i ett stadsnära samhälle i Sverige undersöks risktagande praktiker med motorfordon, såsom fortkörning och sladdande, och analyseras i förhållande till ålder, kön, klass och plats. Unga mäns risktagande med motorfordon genererar ofta offentlig debatt som en trafiksäkerhetsfråga, vilket har resulterat i olika politiska förslag som t.ex. utegångsförbud eller höjning av körkortsåldern. Sällan är dessa föreslagna lösningar baserade på kritisk etnografisk forskning där intersektioner av ålder, kön, klass och plats studeras. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete, det vill säga deltagande observation och informella och formella intervjuer med unga raggare, män och kvinnor, i åldern 15 till 19, samt intervjuer med elever från det lokala högstadiet och med personal på den lokala fritidsgården. Studien har två övergripande syften. Det första syftet med studien är empiriskt: att synliggöra ett understuderat område av samtida ungdomskultur i Sverige --‐ (Volvo) raggare. För att förstå hur raggarnas risktagande med fordon manifesteras, talas om och praktiseras, diskuterar avhandlingen kontexten för och effekterna av de risktagande praktikerna på materiell och diskursiv nivå. Det andra syftet är teoretiskt. Med hjälp av kontextualisering som ett analytiskt verktyg är ett av avhandlingens teoretiska bidrag en vidareutveckling av risktagande som ett situerat begrepp. Avhandlingen visar hur normer och föreställningar kring ålder, kön, klass och plats praktiseras på lokal nivå och belyser därmed de risktagande praktikernas sociala karaktär. Ett centralt analytiskt begrepp för att förstå raggarnas förhandling med plats är rumslig tristess, vilket påverkar deras konstruktion av personskap och deras sociala praktiker. Mot bakgrund av detta föreslår avhandlingen att situerat risktagande med motorfordon bör omformuleras som kränkningar, vilket ytterligare skulle utveckla förståelsen av ungdomars risktagande praktiker med motorfordon och bana väg för en mer mångfacetterad diskussion inom såväl teori som inom trafiksäkerhetspraktik och ‐politik.

Bakgrund: Kvinnors väg till toppositioner inom näringslivet kantas av fler hinder än deras manliga motsvarigheter. En anledning kan vara de antaganden som finns kring kvinnors riskundvikande. Liknande antaganden finns även när det kommer till ålder och ämbetstid i beslutsfattande positioner. Det strategiska risktagandet är ett resultat av det strategiska beslutsfattande styrelser och ledningsgrupper utför, varpå intresse finns i att se om samband råder mellan variablerna eller om antagandena är felaktiga. Syfte: Studiens syfte är att få ökad förståelse för relationen mellan ledningsgruppens och styrelsens sammansättning och bolags strategiska risktagande. Metod: Det är en kvantitativ metod som appliceras på studien med en deduktiv ansats. Teorierna som behandlas är Prospect theory, Social identity approach och Upper echelons. Datainsamlingen utgår från nyckeltal från respektive bolags årsredovisningar och Infotorg Företag. Resultat: Alla hypoteser förkastas och slutsatsen blir därför att kvinnor, ålder och styrelsens respektive ledningsgruppens ämbetstid inte har något specifikt inflytande på det strategiskt risktagande då det inte hittades några samband för detta. / Background: Women's path to top positions in organisations is lined with more obstacles than their male counterparts. One reason may be the assumptions that exist about women's risk avoidance. Similar assumptions also exist when it comes to age and tenure in decision-making positions. The strategic risk-taking is a result of the strategic decision-making boards and top management teams carry out, whereupon there is interest in seeing if there is a connection between the variables or if the assumptions are false. Purpose: The study aims to gain an increased understanding of the relationship between the composition of the board of directors and the top management team, and companies' strategic risk-taking. Method: It is a quantitative method that is applied to the study with a deductive approach. The theories covered are Prospect theory, Social identity approach and Upper echelons. The data collection is based on key figures from each company's annual reports and Infotorg Företag. Conclusion: All hypotheses are rejected and the conclusion is therefore that women, age and the term of office of the board and management team have no specific influence on the strategic risk-taking as no connection was found for this.

Bakgrund: Generation Y kan inte förvänta sig samma kompensationsgrad vid sin pension som tidigare generationer. Det beror på två saker, för det första har det svenska pensionssystemet genomgått en reformering år 1999, och för det andra så har generation Y:s en sen etableringsålder på arbetsmarknaden. Samtidigt uppger de att de önskar sig en liknande levnadsstandard i pensionen som när de arbetade, vilket bara kan uppnås med ett privat pensionssparande. Paradoxalt nog så är det en låg andel som faktiskt initierat ett provat pensionssparande. Det kan relateras till att generation Y kan anses som finansiellt omogna och riskaversiva. Det är därav av vikt för generationen att initiera ett privat sparande med hänsyn till den levnadsstandard de eftersträvar vid pensionering. Därtill finns det flera psykologiska bias som kan påverka individers rationalitet vid ekonomiska beslutsfattanden. Dessa bias kan dessutom vara olika framträdande beroende vilket kön och demografisk grupp som individen tillhör. Det är därför av vikt för generationen att förstå hur dessa bias framträder vid sparandet och hur de bör hantera dessa för att uppnå ett optimalt sparande utifrån deras framtida önskade levnadsstandard.  Syfte: Studien syftar till att kartlägga hur psykologiska faktorer, demografiska faktorer samt risktagande samvarierar med privat pensionssparande i generation Y. Dessutom undersöks hur de demografiska undergruppernas privata pensionssparande skiljer sig åt. Slutligen syftar studien även till att undersöka skillnader och likheter i män och kvinnors fallenhet för psykologiska bias vid privat pensionssparande.  Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats där empirin primärt samlats in genom en enkät som sedan ställts i relation till tidigare forskning. För att besvara studiens frågeställningar utfördes dels t- tester för att identifiera skillnader mellan de demografiska undergruppernas privata pensionssparande och deras fallenhet för psykologiska bias. Dessutom utfördes multipla linjära regressioner för att identifiera signifikanta samvariationer mellan psykologiska bias, risk och privat pensionssparande.  Resultat: Studien visar på att generation Y bör se över sitt privata pensionssparande då det finns en hög sannolikhet att de sparar för lite i förhållande till den levnadsstandard de själva uppger att de vill ha. Orsaken till detta kan delvis förklaras av att de dels har fallit för psykologiska bias, dels att demografiska faktorer gett upphov till skilda sparbeteenden. Höginkomsttagare, riskaptit och överkonfidens uppvisade positiva samvariationer med det privata sparandet. Männen i studien var mer överkonfidenta, överoptimistiska och risktagande än kvinnor, och kvinnor uppvisade en högre fallenhet för dispositionseffekten och snakebite. / Background: The reformation of the Swedish retirement system in 1999 and generation Y’s late age of establishment in the labor market have resulted in a lower compensation in their retirement compared with previous generations. Therefore, these individuals need to initiate private saving accounts on their own to reach a satisfactory standard of living when reaching the age of retirement. However, the reported proportion of individuals that have initiated a private saving account of any kind is low. The generationis known to be risk-averse and displays an immature attitude towards financial decision-making and there are several psychological biases that may interfere with rational decision making. These biases may also appear differently regarding what gender and demographic group the individual belongs to. To reacha sufficient standard of living at retirement, generation Y needs to recognize how these biases may comeinto play. Purpose: The purpose of this study is to determine how psychological factors, demographic factors and risk-taking covariates with the private retirement savings in generation Y. Additionally, the study analyzes the demographic sub-groups and how their private retirement savings differ. Lastly, the study aims to identify how women and men differ in displaying psychological biases and what implications these biases have for private retirement savings. Methodology: The study applies a quantitative research method. The data was collected from an onlin survey and related to previous research. T-tests were used to depict differences between the demographic sub-groups' private, retirement savings and behavioral biases. A Linear multiple regression analysis was also used to examine significant covariations between psychological biases, risk-taking and private retirement savings in generation Y. Results: The result of the study illustrates that generation Y are most likely irrational in their decision-making, and psychological biases are most likely present in their decisions. Demographic sub-groups exhibit different saving behaviors. Individuals with high income, risk appetite and overconfidence display positive covariations with private retirement savings. The male respondents were more overconfident,over optimistic, and risk-taking compared to the women in the study. They were in contrast more prone to the disposition effect and snakebite.

Denna kvalitativ intervjustudie, söker en förståelse kring fenomenet sex som självskadebeteende. Självskadebeteende har studerats och definierats, men sex som ett självskadebeteende är inte inkluderat som ett begrepp i dessa vetenskapliga studier (Zetterqvist, 2014; Nock, 2014; Klonsky 2009). Däremot har psykologer, organisationer och andra professionella tolkat och definierat fenomenet som att det existerar (Sjöström, 2012; Landgren 2015; Jonsson och Mattson, 2013; Tjejouren 2015; MUCF, 2013).Genom intervjuer med tre olika personer som kommer i kontakt med sex som självskadebeteende, kombinerat med tidigare forskning, visar denna studie att sex kan användas som självskadebeteende och att det görs i syfte att hantera (coping) ångest och andra negativa känslor. Tidigare trauman och/eller en dysfunktionell familjedynamik kan leda till att en individ utvecklar icke fungerande strategier för att hantera potentiella dåliga känslor. Individerna vänder sig till sexuella destruktiva beteenden som en affektregleringstrategi. Studien visar att prostitution kan vara associerat med riskabelt sex, i form av att det kan vara ett sätt att utsätta sig själv för farliga situationer.Skillnader mellan sex som ett självskadebeteende och andra självskadebeteenden har påvisats. Dessa är beskrivna som att kontrollen ges bort till en annan person. Sex är också något som egentligen ger njutning och är ett naturligt beteende, vilket gör det svårt att sluta helt med till skillnad från andra självskadebeteenden. Istället behöver individen finna strategier för att kunna ha ett friskt sexuellt beteende. Då sex som självskadebeteende inte är vetenskapligt befäst, så visar resultaten på detta öppnar upp för subjektiva tolkningar kring hur man ser och bemöter fenomenet. Dock var intervjupersonerna överens om att det behövs ett öppet och normkritiskt förhållningssätt. Slutligen ställs frågan ifall vetenskapen representerar den enda och rätta kunskapen. Det är möjligt att praktisk och icke-vetenskaplig kunskap kan vara lika viktig. / This study aims to, through a qualitative interview approach, reach a further understanding of the phenomenon sex as a self-injury behavior. Self injury behaviors have been studied and defined, but sex as a self-injury was not included in the scientific studies Zetterqvist, 2014; Nock, 2014; Klonsky 2009). However, psychologist´s, organizations, and other professionals where interpreters and define this matter as if it existed (Sjöström, 2012; Landgren 2015; Jonsson och Mattson, 2013; Tjejouren 2015; MUCF, 2013).By interviewing three different people that come in contact with sex as a self-injury through work, combined with previous research, this study has come to show how sex can be used in the same way as any other self-injury behavior. The result shows that sex can be used for self-injury and that it is done in the purpose of coping with anxiety and other bad feelings. Previous trauma and/or a dysfunctional family dynamic can lead to an individual developing non-functional strategies to cope with potential bad feelings. Individuals turn to a sexual destructive behavior as a strategy to cope. The study shows that prostitution can be associated with risky sex as it can become a way of exposing yourself to dangerous situations.Differences between sex as a self-injury behavior and other self-injury behavior where detected. These where described in the way that control is given away to a other person. Also sex is something that usually gives pleasure and is a natural behavior so to just stop having sex is not desirable. Instead the person must find a way of having a healthy sexual behavior. The result shows that due to the fact that sex as a self-injury behavior does not have a scientific status subjective interpretation can be made on how to look an approach the phenomenon. However all the respondents agreed that you need an open and norm critical approach. Furthermore the question can be asked if scientific concepts represent the only right knowledge. Is it possible that practical and non-scientific knowledge can be as important.

Begreppet psykologisk trygghet har visat sig vara en faktor som påverkar om personal trivs och stannar på arbetsplatsen. Begreppet innebär hur tryggt det upplevs att visa sig sårbar i en grupp och vad det får för konsekvenser. Forskning om poliskultur har visat att den karaktäriseras av tradition och rigida normer, vilket påverkar beteenden i gruppen. Den aktuella studien syftade till att undersöka hur nyblivna poliser upplever psykologisk trygghet i sin arbetsgrupp, samt hur de beskriver normer i förhållande till detta. Åtta deltagare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide baserad på Edmondsons teori om psykologisk trygghet samt forskning på poliskultur. Datat analyserades med reflexiv tematisk analys. Majoriteten av deltagarna upplevde att humor var ett framträdande sätt att hantera svåra upplevelser, men det fanns även behov av annat typ av stöd. De flesta deltagare upplevde att det var viktigt att visa sårbar för att lära sig yrket, samt att det påverkade relationerna i arbetsgruppen positivt, men flera upplevde det även som skrämmande och skamfyllt. Deltagarnas beskrivningar av arbetsgruppens normer, och deras förhållande till dem, verkade påverka upplevelsen av psykologisk trygghet. Normbrytande beteende sanktionerades, vilket avskräckte från framtida normbrytande. Resultaten stärker teorierna om att psykologisk trygghet är förenat med lärandebeteende och att poliskulturen är traditionsbunden. Psykologisk trygghet kan vara en bidragande faktor till att få poliser att trivas och stanna inom yrket. / Psychological safety has been shown to affect employees’ job satisfaction and turnover intention. The term “psychological safety” means how safe one feels in showing vulnerability in a group and the consequences it might bring. Research has shown that police culture is characterized by traditionality and rigid norms, which affects group behaviour. The present study aimed to examine how new police officers’ experience psychological safety within their work group. Eight police officers were interviewed with a semistructured interview guide based on Edmondson’s theory of psychological safety and literature on police culture. The data were analysed using reflexive thematic analysis. Most participants found humour to be a pronounced coping strategy for negative experiences, but there was a need for alternative ways of coping. Most participants found showing vulnerability to be essential for learning the police role, and that these behaviours had a positive effect on relationships within the work group, even though several found showing vulnerability frightening and shameful. The participants’ descriptions of the norms within the work group, and how well you fit into them, affected their experience of psychological safety. Breaking norms in the group was often followed by sanctions, which disencouraged similar future behaviour. The findings in this study support existing research on the link between psychological safety and learning behaviour and on police culture being governed by traditions. Psychological safety could be a contributing factor to keeping police officers satisfied so that they might stay within their line of work.

Jakten på orörd snö är en central del i offpistskidåkning. För att hjälpa allmänheten att ta säkra beslut i lavinterräng skriver lavinexperter varje år en lavinprognos. Lavinprognoser är en form av riskkommunikation vars syfte är att göra vinterturister och andra människor medvetna om vilka risker dem eventuellt kan utsättas för på berget. Den här rapportens syfte är att undersöka vinterturisternas förståelse för “the danger rating scale” och lavinprognoser. Samt för att se hur den påverkar deras risktagande och beslutsfattande i lavinterräng. För att besvara dessa forskningsfrågor har ett kvalitativt metodval använts i form av 8 semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att “the danger rating scale” och lavinprognoser har ett stort inflytande på vinterturisternas risktagande och beslutsfattande i lavinterräng. Men att det finns en tveksamhet i tolkandet av skalan. / The hunt for untouched snow is a central part of off-piste skiing. To help the public make safe decisions in avalanche terrain, avalanche experts write an avalanche forecast every year. Avalanche forecasts are a form of risk communication whose purpose is to make winter tourists' and other people aware of the risks they may be exposed to on the mountain. The purpose of this report is to investigate winter tourists' understanding of "the danger rating scale" and avalanche forecasts. As well as to see how it affects their risk-taking and decision-making in avalanche terrain. To answer these research questions, a qualitative choice of method has been used in the form of 8 semi-structured interviews. The results show that "the danger rating scale" and avalanche forecasts have a great influence on winter tourists' risk-taking and decision-making in avalanche terrain. But that there is a doubt in the interpretation of the scale. / <p>2023-06-16</p>

En granskning har avslöjat att många svenska ungdomar lockas med att köpa dyra utbildningar för att lära sig handel med riskfyllda finansiella instrument. Med argument att slippa traditionella heltidsarbeten samt drömmen om ekonomisk frihet väljer allt fler ungdomar att tillträda börsen och handla med finansiella instrument. Antalet svenska aktieinvesterare har de senaste fem åren ökat från 2,1 till 2,7 miljoner där största faktorn är att unga hittat till börsen. Hoppet om god avkastning är anledningen till att personer väljer att placera tillgångar i värdepapper i stället för att spara på sparkontot. Sammantaget i takt med att investeringsalternativen blivit allt fler bör det finnas en ökad ofrivillig riskbenägenhet hos unga investerare. Då risktagande är en av de mest centrala delarna vid investering av finansiella instrument kan en monetär förlust avskräcka en ung investerare från börsen om inte risk tas med i beaktningen. Syftet med studien är därmed att undersöka unga människors attityd till risktagande gällande investeringar på börsen. Vidare undersöks unga investerares syn på risk för att bilda en förståelse kring varför allt fler unga agerar som de gör på börsen. Denna studies syfte besvaras med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod och med utgångspunkt i portföljteorin, prospektteorin, beslutsteorin och det kulturella riskperspektivet. Studien har gjorts i syfte att bidra med kunskap och förståelse kring unga människors investeringsstrategi för att kunna öka riskmedvetenheten bland unga investerare. Datamaterialet har inhämtats via en enkätundersökning som belyser hur de 611 respondenter ser på risk. Studiens resultat påvisar att det finns högmod bland unga investerare vilket betyder att de underskattar sitt risktagande eller rentav inte förstår vilken risk de utsätter sig för. Studien bekräftar att lockelsen av att tjäna snabba pengar genom handel med riskfyllda finansiella instrument kan komma att ta över den unga investerares rationella och välgrundade investeringsbeslut. / An investigation has revealed that many Swedish young people are lured into buying expensive training courses to learn how to trade risky financial instruments. With the argument of avoiding traditional full-time jobs and the dream of financial freedom, more young people choose to join the stock exchange and trade in financial instruments. In the last five years, the number of Swedish investors has increased from 2.1 to 2.7 million, where the biggest factor is that young people have found the stock market. The hope of a good return is the reason why people choose to invest assets in financial instruments instead of holding it at a savings account. Overall, as the investment alternatives have become more abundant, there should be an increased involuntary risk propensity among young investors. As risk taking is one of the most central parts of investing in financial instruments, a monetary loss can discourage a young investor from the stock market if risk is not taken into consideration. The purpose of the study is thus to examine young people's attitude to risk-taking regarding investments on the stock market. Furthermore, young investors' view of risk is examined to form an understanding of why more and more young people act as they do on the stock market. The purpose of this study is answered using a quantitative research method and based on portfolio theory, prospect theory, decision theory and the cultural risk perspective. The study has been done with the aim of contributing knowledge and understanding about young people's investment strategy in order to increase risk awareness among young investors. The data has been collected through a survey that highlights how the 611 respondents view risk. The results of the study show that there is arrogance among young investors, which means that they underestimate their risk-taking or even do not understand the risk they are exposing themselves to. The study confirms that the lure of making quick money by trading in risky financial instruments can overtake the young investor's rational and informed investment decisions.