Christians are a small minority group in India. There are previous studies on the group, but mainly focused on regions where Christianity is well represented, like for example Tamil Nadu in South India. This study will focus on an uncharted Christian area. The city of Banaras in the Indian state Uttar Pradesh is one of the most prominent holy cities of Hinduism. But there are also Christian congregations. Some are more established, some are less. This study is an attempt to map the Christian population in Banaras and present material that could be used for future research. The material is analysed with theories of space, which reveals several spaces that are claimed by Christianity. The Christian community in Banaras is composed of many different congregations, showing different features of local particularities worthy of further studies. In the city, Protestant congregations are scattered in smaller fractions while the Catholic parish shows a more well-established organization. Looking closer at two Catholic churches, a case-study focus on ground-level local particularities of the Catholic Church in the city. Together with theories on Theology of religions and Indian religious practice the case study provides a glimpse of the local expression of Catholic church interior and practice. The results describe a church shaped by the general, Catholic organization, the history of Christianity and Catholicism in India, together with the local context, shapes a well-established parish in a predominantly Hindu city. Together with the wider overview on Christianity, the results provide an image of Christianity in Banaras that shows several interesting characteristics in spatial claims and establishment. This could be an addition to future research to an understanding of interreligious relations and minority religions on a local level in a world shaped by globalization.

This study analyses and interprets the location of the 18 historical execution sites in the Swedish province of Västergötland. The purpose of the study is to analyse eventual patterns in the sites’ locations which could help future research and protection of the sites as well as locating additional sites. The main question is how the placement of execution sites in the landscape relates to previously discussed theories on the selection of the execution sites. The study will be a GIS-based analysis of geographical data, historical maps, and relevant literature in the hope of finding patterns and reasons for the execution sites’ location. The study will use and compare earlier theories regarding the location of execution sites such as being located on heights, near roads and crossroads, boundaries, water, bogs, on unfertile soil and on prehistoric gravesites as well as the locations’ connection to ideas of accessibility and visibility. The results show that execution sites are often located on heights in the landscape, near roads and crossroads, on unfertile soil and near water and bogs. The other criteria, being near boundaries and being located on prehistoric gravesites appear to be less significant for the selection of execution sites of Västergötland.

Denna text diskuterar antagonistisk graffiti i Pompeji ur ett rumsligt perspektiv för att analysera spridningen av graffiti. Texten ämnar även att undersöka ifall det är vanligare att skriva förolämpande graffiti på specifika platser i staden. Ytterligare ett mål med uppsatsen är att undersöka ifall modern teoribildning kan bidra till en bättre förståelse av graffitins spridning genom disinhibitionsteorin. Antik graffiti jämförs med moderna beteenden online och kring graffiti. Graffitin verkar skrivas på platser där den är synlig av andra människor och den är vanlig på både privata och offentliga byggnader. Disinhibition kan vara en möjlig förklaringsmodell angående förolämpande graffiti orsakad av exempelvis anonymitet. / This text discusses antagonistic graffiti in Pompeii from a spatial perspective to analyse the spread of graffiti. The text also aims to study whether it is more common to write offensive graffiti in certain areas of the city. Another goal with this thesis is to study whether modern sociological theory can help understand the spread of graffiti through the disinhibition theory. Ancient graffiti is compared to modern behaviours online and around graffiti. Graffiti seems to be written in places where it could be seen by other people, and it is common on both private and public buildings. Disinhibition could be a possible explanatory model when discussing offensive graffiti caused by, for example, anonymity.

<p>The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College.</p><p>The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area.</p><p>The main focus of the study is on the cemeteries. Sources to geographical data and other pieces of information are geographical systems, statistics, interviews, own observations, and photographs. This material has been worked up with simple statistic methods, map studies, and qualitative methods. The Time Geography and the New Regional Geography are used as a theoretical framework. There is an ambition to search for general understanding. The work is strongly inspired by the geographer Torsten Hägerstrand’s work and approach. It is also influenced by Systems Theory.</p><p>The results confirm that there is a closer crowding of geographic objects in time and space within the cemeteries. Chorological changes could indicate similar processes at the garden center and residential area. Space is a limited resource and packing problems need to be solved. Some strategies to achieve that aim are found. At the end is discussed if closer crowding, needs more of register, measuring and restrictions and that some things are accepted to take large place in space since they are temporal.</p> / <p>Studien Packning i tid och rum är ett examensarbete i ämnet geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola.</p><p>Syftet är att utforska sambandet mellan tid och rum och då som geografiska förändringar över tiden. Det sker genom att studera markanvändning som fenomen och pågående processer i avgränsade områden. Speciellt intresse ägnas åt hur ytor disponeras. Tre olika slags områden studeras: en handelsträdgård, begravningsplatser och ett bostadsområde.</p><p>Tyngdpunkten i undersökningen ligger på studiet av begravningsplatser. Geografiska data och annan information har hämtats från geografiska informationssystem, statistik, intervjuer, egna observationer och fotografier. Materialet har bearbetats med enkel statistisk metod, kartstudier och kvalitativa metoder. Som teoretisk ram används tidsgeografi och den nya regionalgeografin. Det finns en ambition att söka efter generell förståelse. Arbetet är starkt inspirerat av geografen Torsten Hägerstrands arbete och synsätt. I arbetet finns även inslag av systemteoretiskt tänkande.</p><p>Resultaten visar att det sker en tätare packning av geografiska objekt i tid och rum på kyrkogårdarna. Korologiska förändringar kan tyda på liknande processer i handelsträdgården och bostadsområdet. Utrymmet är en begränsad resurs och packning är ett problem att lösa. Olika strategier för att hantera trängseln observeras. Avslutningsvis diskuteras förhållandet att ju tätare packning desto mer av registerhållning, mätning och restriktioner fordras och att vissa saker tillåts breda ut sig i rummet om de är tillfälliga.</p>

Zooarchaeological material from prehistoric settlements usually make up a large amount of the archaeological record. Despite this, research on the material is seldom utilized to its full potential. This is very much the case for the famous iron age settlement at Helgö. Therefore, in this thesis animal bones recovered from building group 4 at Helgö were analyzed using both osteological and taphonomic, as well as spatial variables as a mean to gain a better understanding of various aspects of the settlement and life at prehistoric Helgö. The results from the zooarchaeological analysis provide insight in social activities and practices concerning both human and animal interactions. The animals are found to have been an important part of the lives of the people at Helgö. Both spatial and structural differences in the material reveal various attitudes towards the animals and bring to light a diversity of activities and practices surrounding the settlement and Helgö.

The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College. The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area. The main focus of the study is on the cemeteries. Sources to geographical data and other pieces of information are geographical systems, statistics, interviews, own observations, and photographs. This material has been worked up with simple statistic methods, map studies, and qualitative methods. The Time Geography and the New Regional Geography are used as a theoretical framework. There is an ambition to search for general understanding. The work is strongly inspired by the geographer Torsten Hägerstrand’s work and approach. It is also influenced by Systems Theory. The results confirm that there is a closer crowding of geographic objects in time and space within the cemeteries. Chorological changes could indicate similar processes at the garden center and residential area. Space is a limited resource and packing problems need to be solved. Some strategies to achieve that aim are found. At the end is discussed if closer crowding, needs more of register, measuring and restrictions and that some things are accepted to take large place in space since they are temporal. / Studien Packning i tid och rum är ett examensarbete i ämnet geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att utforska sambandet mellan tid och rum och då som geografiska förändringar över tiden. Det sker genom att studera markanvändning som fenomen och pågående processer i avgränsade områden. Speciellt intresse ägnas åt hur ytor disponeras. Tre olika slags områden studeras: en handelsträdgård, begravningsplatser och ett bostadsområde. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på studiet av begravningsplatser. Geografiska data och annan information har hämtats från geografiska informationssystem, statistik, intervjuer, egna observationer och fotografier. Materialet har bearbetats med enkel statistisk metod, kartstudier och kvalitativa metoder. Som teoretisk ram används tidsgeografi och den nya regionalgeografin. Det finns en ambition att söka efter generell förståelse. Arbetet är starkt inspirerat av geografen Torsten Hägerstrands arbete och synsätt. I arbetet finns även inslag av systemteoretiskt tänkande. Resultaten visar att det sker en tätare packning av geografiska objekt i tid och rum på kyrkogårdarna. Korologiska förändringar kan tyda på liknande processer i handelsträdgården och bostadsområdet. Utrymmet är en begränsad resurs och packning är ett problem att lösa. Olika strategier för att hantera trängseln observeras. Avslutningsvis diskuteras förhållandet att ju tätare packning desto mer av registerhållning, mätning och restriktioner fordras och att vissa saker tillåts breda ut sig i rummet om de är tillfälliga.

I denna studie studeras tre tidigmedeltida gravlagda individer från S:t Hans kyrka i Visby. Syftet med uppsatsen är att belysa tidigmedeltida hälsa i Visby samt studera begravningspraktiker. För att uppnå detta har en osteologisk analys utförts på skeletten med syfte att undersöka individernas ålder, kön och kroppslängd samt identifiera eventuella patologier och skelettala förändringar. Resultaten sätts sedan i kontext till de övriga individerna från S:t Hans för att ge ett helhetsperspektiv. Utöver detta studeras den rumsliga spridningen av gravarna i ArcGIS för att undersöka ifall några mönster uppstår bland de gravlagda som kan avslöja hur de valt att gravlägga dem döda. Teorin är att använda den sociala indelningen på en medeltida kyrkogård för att försöka förstå de resultat vi ser gällande hälsa och begravningspraktiker. Resultatet visar att den vanligaste sjukdomsgruppen bland de gravlagda var degenerativa förändringar. Det var även vanligt med infektioner, näringsbristsjukdomar och karies. Gällande den rumsliga analysen kunde inga tydliga mönster urskiljas. / In this study, three early medieval buried individuals from St. Hans church in Visby are studied. The purpose of this thesis is to highlight early medieval health in Visby as well as study burial practices. To achieve this, an osteological analysis has been performed on the skeletons with the purpose to examine the individuals age, sex and body length as well as identify eventual pathologies and skeletal changes. The results are then put in to context to the other individuals from St. Hans to give an overall perspective. Aside from this the spatial distribution of the graves are studied in ArcGIS to examine if any patterns emerge among the buried that can reveal how they chose to bury their dead. The theory is to use the social division at a medieval graveyard to try and understand the results we see regarding health and burial practices. The result show that the most common disease group among the buried were degenerative changes. It was also common with infections, metabolic diseases and caries. In regards to the spatial analysis, no clear patterns could be discerned.

A spatial analysis of the bifacial arrowheads from the Swedish county of Dalarna, located in the inland area of middle Sweden, is presented in this thesis. The study aims to understand how the arrowheads relate to land use and mobility in the landscape. Produced to be mobile and portable, arrows are of sorts synonymous with movement and mobility. Side by side with an exploration of mobility, the activities in the landscape surrounding the arrowheads are investigated with the concept of taskscape. Bifacial arrowheads are found all over Sweden, and in the northern parts they were used most extensively during the Early Metal Age (2000 BC–1 BC). The raw materials used for producing the arrowheads in Dalarna are various local stone materials, but the raw materials have also been spread over long distances, which indicate high mobility or an established contact network. Waterways and ridges in the landscape are suggested as possible communication routes. The bifacial arrowheads are found on different types of dwellings in the landscape, many of them on sites with a mixed chronology. The area by the lake Venjan stands out with its numerous workshop sites, which have a large material of points in red quartzite sandstone, indicating that specialization has taken place. In other parts of Dalarna, the arrowheads are understood as part of a standard toolkit. The study shows the possibilities to analyze archaeological material in the Swedish inland forest areas, which archaeological sites and material needs to be further investigated.

Providing high-quality health care to everyone who needs it is a central objective for theSwedish health care system. One way in which this goal is broadly pursued is by allocatingresources that maximize the geographical coverage of ambulances, aiming at reducingambulance response times as much as possible, for as many as possible. However, in reality,emergencies tend to be concentrated in space and time. They are more likely to occur atparticular places and times, following people’s routine activities. Likewise, some groups aremore likely to require acute health care, implying that supply needs to be tailored to patientdemand. This thesis investigates the nature of emergency health care (EHC) services byassessing the temporal and the geographical distribution of ambulance services from a supplyand demand perspective using southern Sweden as a study area. Geographical informationsystem (GIS), spatial analysis and regression models underpin the methodology of the study.Findings indicate that there currently exist disparities in access to EHC services in Sweden,both between urban and rural areas and between sociodemographic groups. Depending on howaccessibility is measured, different spatial patterns emerge, suggesting that the current practiceof measuring response times should be complemented by alternative measures of accessibilityin an attempt to reduce inequities in access to ambulances between groups and places. Resultsalso indicate that the demand for EHC services varies both spatially and temporally, and thatdemographic and land use differences can be helpful in explaining such variations. The thesishighlights that currently employed EHC policy goals may entail unexpected inequities in theaccess to and supply of ambulances and, consequently, of EHC. As such, the study opens upfor a discussion on how useful quantitative measures can be in revealing group inequities inaccess to EHC. / Att erbjuda god tillgång till vård för hela befolkningen är ett centralt mål för det svenskavårdsystemet. Detta eftersträvas genom att resurser fördelas på ett sätt som maximerar dengeografiska täckningen av ambulanser, där målet är att minska ambulansers responstider såmycket som möjligt, för så många som möjligt. I verkligheten är akuta situationerkoncentrerade i både tid och rum. De uppstår på specifika platser, vid specifika tidpunkter ochreflekterar till viss del människors rutinmässiga rörelsemönster. Samtidigt löper vissa grupperstörre risk att drabbas av akuta sjukdomar eller skador, vilket insinuerar att tillhandahållandetav resurser behöver skräddarsys efter behov, snarare än populationsmängd. Den härlicentiatavhandlingen undersöker akutvården genom att analysera temporala och geografiskafördelningen av ambulansresurser utifrån ett tillgång- och efterfrågan-perspektiv i södraSverige. Metoderna som studierna baserades på innefattade användandet av geografiskainformationssystem (GIS), rumslig analys och regressionsmodeller. Resultaten indikerar attdet finns skillnader i tillgång till akutvård i Sverige, både mellan stad och landsbygd ochmellan sociodemografiska grupper. Beroende på hur tillgång mäts uppstår olika rumsligamönster av skillnader i tillgång, vilket pekar på att nuvarande sätt att mäta responstid bordekompletteras med alternativa mått. Detta skulle kunna bidra till att minska ojämlikheter itillgång till ambulansvård. Resultaten indikerar också att behov för akutvård varierar över tidoch rum, och att både demografiska variabler och olika typer av markanvändning kan bidratill att förklara sådana variationer. Den här avhandlingen visar på att nuvarande policymålinom akutvård kan leda till oväntad ojämlikhet vad gäller tillgång och efterfrågan tillambulans och, som en konsekvens, till akutvård generellt. Studierna öppnar således upp fören diskussion om hur användbara kvantitativa mått kan vara vad gäller att belysa ojämlikheteri tillgång till akutvård. / <p>QC220420</p>

Limiting cities’ negative impact for global sustainability suggests compact city development. However, extensive and accessible urban nature is important for urban dwellers’ wellbeing. Aligning efforts to make cities locally and globally sustainable means resolving this conflict. This thesis applies spatial analysis of urban dwellers’ regularly occurring experiences, as these are important wellbeing indicators, looking specifically at Stockholm, Sweden. The aim is to contribute to a nuanced understanding of urban environments’ influence on urban dwellers’ experiences. Paper I investigates how accessibility to various environment features impact the probability that people have positive or negative experiences. Paper II applies resilience principles to investigate what experiences exist together in neighbourhoods. The environment have considerable influence on people’s experiences. Some common indicators in urban planning display weak relationships with experiential outcome, while other less common ones have larger effects. Neighbourhood compositions of experiences display consistent patterns, both spatially across Stockholm and with respect to resilience principles. Many neighbourhoods harbour diverse positive experiences, while a few are dominated by negative ones. The results suggest that human-environment relations should be given more consideration in urban discourse and urban planning. A relational approach could improve urban dweller’s experiences, and positively influence their wellbeing. For urban planning to be able to handle the complexity of such an approach, I suggest that resilience principles can be heuristics for an urban development that does not compromise people’s experiences. The methodological framework developed here can be applied in other cities, as it can identify specific places for transformation, but also increase knowledge of the interplay between urban environments and people’s experiences across different contexts. / För att begränsa städers negativa påverkan på global hållbarhet förordas ofta kompakta stadsmiljöer. För att säkra stadsbors välbefinnande krävs emellertid stora och tillgängliga naturområden. Denna konflikt måste lösas för att nå en stadsutveckling som bidrar till både lokal och global hållbarhet. Denna avhandling består av två studier av Stockholm som tillämpar rumslig analys av människors upplevelser, då dessa är viktiga indikatorer för välbefinnande. Den undersöker hur tillgänglighet till olika miljöfaktorer är relaterade till positiva och negativa upplevelser. Vidare tillämpar den resiliensprinciper för att undersöka vilka upplevelser som samexisterar på områdesskala. Stadsmiljön har betydande påverkan på människors upplevelser. Vissa vanliga indikatorer inom stadsplanering visar svaga samband med upplevelser, medan andra mindre vanliga har större effekter. Sammansättningar av upplevelser på områdesskala uppvisar genomgående mönster, både rumsligt och i förhållande till resiliensprinciper. Många områden innehåller en mångfald av positiva upplevelser, medan ett fåtal domineras av negativa upplevelser. Resultaten visar att relationer mellan människa och miljö bör ta en mer central plats i stadsplaneringen, då detta erbjuder möjligheter att förbättra stadsbors upplevelser. Resiliensprinciper kan fungera som tumregler inom stadsplaneringen för en stadsutveckling som inte äventyrar människors upplevelser. Metoden som utvecklats här kan appliceras i andra städer, då den kan identifiera specifika platser för omvandling, men också leda till djupare förståelse för samspelet mellan stadsmiljöer och människors upplevelser i olika sammanhang.