SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett svårläkt sår definieras genom att det ej läkt på sex veckor sedan sårets uppkomst. Det är viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper om sårbehandling, läkningshämmande faktorer och ett gott bemötande till patienten. Sjuksköterskan skall föra en kommunikation med patienten om såret och situationen och en god relation bör upprätthållas för att främja sårläkningen. Syfte: Att beskriva betydelsen av sjuksköterskans kunskaper om och erfarenheter av svårläkta sår för patientens upplevelse av sårbehandlingen. Metod: Metoden var litteraturöversikt där 15 artiklar inkluderades. Artiklarna lästes och granskades för att vidare kvalitetsbedömas. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sammanställdes till teman. I resultatet inkluderades artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: Resultatet visar på bristande kunskaper gällande bedömning och behandling av svårläkta sår hos många sjuksköterskor. Bristfällig kommunikation och relation till patienten samt svårigheter med att se helheten var några områden som påverkade patientens upplevelse och behövde förbättras. Sjuksköterskornas kunskaper var inte alltid evidensbaserade och det efterfrågas mer utbildning och fortbildning inom sårbehandling. Slutsats: Resultatet talar för att sjuksköterskors kunskaper om och erfarenheter av sårbehandling vid svårläkta sår är otillräckliga. Det praktiska utförandet vid behandling och teoretiska kunskaper inom området verkar vara bristfälliga. Har sjuksköterskorna otillräckliga kunskaper vid behandling av svårläkta sår kan det påverka patientens upplevelse av sårbehandlingen negativt och en god och säker vård kan inte tillfredsställas. Sjuksköterskornas kunskapsnivå kan möjligen förbättras med mer utbildning och regelbunden fortbildning av kunskaper inom området.

Bakgrund: De flesta som drabbas av svårläkta sår är äldre än 65 år. Såren manifesteras vanligen på ben och fötter och skapar ett lidande för de drabbade i form av fysisk, psykisk och social smärta. Bakomliggande sjukdomar orsakar sårens uppkomst och såret kan förutsättas läka om dessa behandlas primärt. Vid behandling och omvårdnad av svårläkta sår har sjuksköterskan ett ansvar att inneha specifik kunskap om bakomliggande sjukdom, sårläkningsprocess, såromläggning, och om förbandens olika egenskaper. Dessutom bör frågan om levnadsvanor lyftas då dessa kan påverka sårläkning negativt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sitt professionella ansvar vid omvårdnad och behandling av svårläkta sår så patienten inte åsamkas onödigt vårdlidande. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes. Nio sjuksköterskor intervjuades om sina upplevelser vid behandling och omvårdnad av svårläkta sår. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas berättelser formades ett resultat där tio subkategorier identifierades. Ur dessa framträdde tre huvudfynd: Säker vård - sjuksköterskorna uttryckte åsikter och tankar om kunskapens betydelse för att kunna bedriva säker vård, Göra-gott - sjuksköterskorna berättade om tankar och reflektioner som påverkar och utvecklar det egna professionella ansvaret, Utmaningar - sjuksköterskorna återgav vårdsituationer som upplevs betydelsefulla men ibland svåra att hantera. Fynden beskriver sjuksköterskans upplevelse av sitt professionella ansvar ur olika perspektiv. Slutsats: Svårläkta sår är ett komplext ämne och kan upplevas som en omvårdnadsutmaning av sjuksköterskorna. Viss osäkerhet om behandlingsprinciper upplevdes och fördjupad kunskap om sårvård efterfrågades. För att säkra kunskapen och bedriva säker vård bör sjuksköterskeutbildningar utöka kursdelen om behandling och omvårdnad av svårläkta sår.

Bakgrund Sår är en stor angelägenhet inom den svenska sjukvården och orsakar förlängda vårdtider och ökade kostnader. Dokumentation är ett viktigt verktyg för att skapa och upprätthålla såväl kontinuitet som patientsäkerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser för både patient och vårdpersonal. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att dokumentera sår och hur dokumentationen påverkar patienten. Metod Mot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på ett storsjukhus i Stockholm. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera insamlad data. Resultat Sjuksköterskorna framhöll kunskap som en avgörande faktor för sårdokumentationens utförande. Kunskap om sår var avgörande för sårbedömningen och således även för dokumentationen. Tidsbrist, språkliga aspekter och dokumentationsrutiner var andra faktorer som påverkade sårdokumentationen och dess användbarhet. Bristande dokumentation beskrevs kunna orsaka konsekvenser i form av fördröjd sårläkning och förlängda vårdtider. Slutsats Dokumentation ansågs vara av stor vikt för patienter med sår och påverkades av flera faktorer. Bristande dokumentation beskrevs kunna leda till försämrad vårdkvalitet, äventyrad patientsäkerhet och ökade kostnader för sjukvården.

Bakgrund I hälso- och sjukvårdslagen förklaras att vården bör upprätthålla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade sårinfektioner står för ett påtagligt lidande för den enskilda patienten och innebär stora kostnader för samhället. Det finns även en tydlig sammankoppling mellan bristande hygienrutiner och ökat antal vårdrelaterade infektioner. En förebyggande åtgärd för att minska antalet vårdrelaterade sårinfektioner är de väl dokumenterade rutiner för såromläggningar som finns utformade. Grundat på detta är det intressant att undersöka hur såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner efterföljs. Syfte Syftet var att studera tillämpning av såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med såromläggning vid en ortopedklinik. Metod Som metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema. Totalt utfördes 18 observationer. Författarna valde att förhålla sig icke deltagande som observatörer. Resultat Vid observationer av såromläggningsrutiner sågs en hög följsamhet gällande basal hygien, gällande handhygien var följsamheten lägre. En hög följsamhet sågs beträffande användning av handskar och plastförkläde vid patientkontakt. Korrekt rengöring av såret samt upptorkning av omgivande hud observerades mer sällan och det var inte alltid vårdpersonalen valde rätt såromläggningsrutin. I ett flertal moment observerades skillnader mellan yrkesgrupperna. Slutsats Resultat i föreliggande studie återspeglade att följsamheten gällande såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med detta var något lägre än vad tidigare genomförda studier påvisat. Studien visar även på en skillnad mellan undersköterskor och sjuksköterskor gällande delar av de basala hygienrutiner och såromläggningsrutiner. I studien ges förslag på metoder som syftar till att öka vårdpersonalens följsamhet vad gäller rutiner för basala hygienrutiner i samband med såromläggning. Nyckelord sår, såromläggning, basala hygienrutiner, följsamhet, vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund: Ett hudsår definieras som en skada på hudens ursprungliga fysiologi. När ett sår uppstår påbörjas sårläkningsprocessen, denna fas är indelad i fyra olika delar: koagulationsfas, inflammationsfas, nybildningsfas och mognadsfasen. För behandling av sår-relaterad smärta finns det både farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som används. Ett exempel på en icke farmakologisk åtgärd är VR. VR har visat god potential till att minska smärta vid olika medicinska åtgärder. Användningen av digitalisering inom vården har god potential att utveckla omvårdnaden. Vården kommer ständigt med nya behandlingar och metoder. Vision eHälsas mål är att Sverige ska bli ett av de ledande landen inom användningen av digitalisering inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva den smärtlindrande effekten av VR (Virtual Reality) hos vuxna patienter som lider av smärtor i samband med omläggning av sår. Metod: Denna studie gjordes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, litteraturöversikten är baserad på studier med kvantitativ metod. Artiklarna som användas i resultatet är tagna ifrån CINAHL och PubMed. En artikel är tagen från CINAHL och sex artiklar från PubMed. Samtliga artiklar har granskats med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Resultatet grundar sig i sju utvalda artiklar, sex av dessa artiklar har en kvantitativ metod och den resterande har en mixad metod. Analysen resulterade i att det bildades tre kategorier som var: “Användningen av VR som en icke farmakologisk metod kombinerat med en farmakologisk metod”, “Användningen av VR som en icke farmakologisk metod utan kombination med farmakologisk metod” och “God smärtlindrande effekt av VR ökar viljan hos patienter att använda metoden vid framtida såromläggningar”. Slutsats: Litteraturöversikten visar på VR:s goda smärtlindringseffekt vid såromläggningar hos vuxna patienter. Med hjälp av VR kan såromläggningen förbättras utifrån patientens subjektiva upplevelse av momentet samt att det kan leda till ökad vårdkvalitet, effektivitet och förbättrad smärtbehandling.

Bakgrund: Kroniska sår innefattas av bensår, fotsår, trycksår, diabetessår, sårskada, tumörer, reumatiska sår och vårdskador vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp, som inte har läkt inom 6 veckor. Forskning visar att trots att förebyggande strategier används, utvecklas det sår som kräver behandling. I mötet med vården är en god omvårdnad och en god vårdrelation viktig. Bristen på dessa leder ofta till ett lidande som individen måste kämpa emot med copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenhet av att leva med kroniska sår. Metod: En litteraturöversikt gjordes i denna studie med 15 vetenskapliga artiklar, som bestod av både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: 3 huvudkategorier identifierades: begränsningar, lidande samt coping. Deltagarna ansåg att en brist på information samt begränsningar i vardagen påverkade individens sociala umgänge och fysiska aktivitet. Smärta, skam och rädsla ledde till depression. För att hantera detta använde individerna sig av familjen och stöd av vårdpersonalen Slutsats: Det framkom att individernas dagliga liv påverkades av det kroniska såret. Den konstanta smärtan orsakade sömnsvårigheter hos individen, vilket ytterligare försvårade hanteringen av smärtan och vardagen. Kontinuitet hos vårdpersonal och i behandlingen gav personerna en trygghet och en ökad förståelse för sitt tillstånd. Det belystes att det var viktigt att vårdpersonalen ser individen bakom såret, och inte bara lägger sitt fokus på sårläkningen och behandlingen. / Bakground: Chronic wound comprises of leg ulcer, foot ulcer, decubitus, diabetic ulcer, damaged ulcer, tumors, rheumatic wounds and care damage with complications after surgical intervention, which hasn't healed within six weeks. Research gives the results of showing that, even though prevention of strategies are used, the ulcer is still developing and needs treatment. In the meeting with the healthcare, it is important to have a good nursing and a good relationship care. Lack of this often leads to suffering that the individual must endure with the aid of coping strategies. Aim: The aim of this study was to explore the persons experience of living with a chronic ulcer. Method: In this study a literature review was done, with 15 scientific articles, which consisted of both quantitative and qualitative methods. Results: 3 main categories where identified: restriction, pain and coping. The participants felt that it was lack of information and limitations in everyday life which affected the individual's social life and physical activity. Pain, shame and fear led to depression. To get the capability to handle the situation, the individuals turned to their families and care provider for support. Conclusion: As it is stated, the individuals where affected in their everyday life due to the chronic ulcer. The constant pain which is caused the sleeping disturbances in the individual´s made coping the pain and everyday life harder. Continuity with the healthcare provider and treatment gave an understanding and safety for the individuals for their condition. It was important that the health professionals not only put their focus on the healing of the wound and the treatment, they must also put attention to the individual with the wound.

Svårläkta sår hos äldre personer är ett växande problem i Sverige och internationellt, vilket medför stort lidande. Med preventivt arbete och genom att tillämpa evidensbaserad kunskap om sår och sårläkning så skulle antalet uppkomna sår kunna minskas. Därför är syftet att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aspekter av betydelse för uppkomst av sår och sårläkning hos äldre. En kvalitativ litteraturöversikt har utförts och 15 artiklar ingick i den induktiva analysen. Två kategorier med flera underkategorier bildades vid analysen. Den första kategorin var Att förebygga. Där beskrevs vikten av att upptäcka äldre som har en risk att utveckla sår men också de delar som ingår i preventivt arbete, där även nutritionens betydelse togs upp. I andra kategorin Att ta sig an såret, förklarades betydelsen av kunskap om sår och förståelsen för läkningsprocessen samt vikten av att hela individen och alla delar av individen ska vårdas, inte bara såret. Det som framkom mest från de intervjuade sjuksköterskorna var vikten av riskbedömning, nutrition och prevention, vikten av kunskap och utbildning, samt hur betydelsefullt det är att se hela människan. / Hard-to-heal wounds among the elderly is a growing problem both in Sweden and internationally, which causes great suffering. With preventive work and by applying evidence-based knowledge of wounds and wound healing, the number of wounds emerged could be reduced. Therefore, the purpose is to describe nurses' experiences of aspects of importance for the appearance of wounds and wound healing in the elderly. A qualitative review of literature was performed and 15 articles were included in the inductive analysis. Two main categories with subcategories were formed during the analysis. The first category was Prevention. It described the importance of discovering elderly who have a risk of developing wounds, but also the parts that are part of preventive work, where the importance of nutrition was addressed. In the second category Getting to the wound, the importance of knowledge about wounds and the understanding of the healing process was explained, and the importance of the whole individual and all parts of the individual being cared for, not just the wound. What was explained the most from the interviewed nurses was the importance of risk assessment, nutrition and prevention, the importance of knowledge and education, and how important it is to see the whole person.

Patienter med svårläkta sår utgör idag en stor grupp i samhället och de förväntas att öka. De vårdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvård och det är en resurskrävande vård både i tid och pengar. Den vårdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vårdandets grundmotiv, vårdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns då det gäller patienters upplevelse av att ha sår, kvantitativa studier om svårläkta sår, vårdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn på sin kompetens i relation till sårvård. Forskning saknas dock när det gäller ett sjuksköterskeperspektiv på vården av patienter med svårläkta sår. Detta motiverar till föreliggande studie. I studien tillämpas en fenomenologisk livsvärldsansats. Fenomenet är ”att vårda patienter med svårläkta sår, såsom det erfars av sjuksköterskor i hemsjukvård”.Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuas. Intervjuerna analyseras enligt Dahlberg, Dahlberg och Nyströms (2008) modell där materialet går från helhet till delar och slutligen redovisas till en ny helhet. Resultatet presenteras som essensen: ett berikande och betungande vårdande. Därefter följer sex innebördselement vilka belyser variationer av fenomenet. Den använda metoden samt andra alternativ diskuteras utifrån styrkor och svagheter. Delar av resultatet lyfts upp och jämförs med andra studier och forskning. Likheter och olikheter syns när det gäller essensen, hur lidandet berör, sättet att hantera ett betungande vårdande, vårdrelationen, det karaktäristiska med patientgruppen samt patienters följsamhet till vården. Uppsatsen avslutas med vad som kan ha betydelse för vårdandet samt förslag på vidare forskning. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Patienter med svårläkta sår är en stor patientgrupp inom hemsjukvården. Distriktssköterskor möter dessa patienter ibland under flera år. För dem som lever med svårläkta sår blir livsvärlden påverkad av lidandet som visar sig som sjukdoms- , vård- och livslidande. Livskvaliteten kan störas av bandaget, lukten och vätskande sår. Samarbete med olika professioner krävs för att vården skall bli optimal och det är viktigt att skapa en god relation i mötet mellan vårdpersonal och patient. Distriktssköterskans arbete lyfts också fram i bakgrunden då det är den vidareutbildning som valts och författarna vill beskriva distriktssköterskans roll i hemsjukvården.Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av hemsjukvård i samband med svårläkta sår. Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats och datainsamlingen görs med livsvärldsintervjuer. Nio intervjuer utfördes och analyserades. Urvalet var svensktalande patienter som var inskrivna hemsjukvården med svårläkt sår och som var villiga att berätta om sina upplevelser. Resultatet presenteras i fyra teman: bemötandets betydelse, känslan av trygghet och otrygghet, smärtupplevelser vid sårbehandling och begränsning och anpassning till dagligt liv. Den använda metoden diskuteras och resultatet belyses vilket visar att de är dels nöjda med vården men även att det finns svagheter i vården som man kan förbättra för denna patientgrupp. Uppsatsen avslutas med förslag på fortsatt forskning. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Hygien är en viktig del av sjukhusvård och det finns många utarbetade rutiner och föreskrifter. Då det tekniska kunnandet ökar, ges möjligheter till fler och mer avancerade kirurgiska ingrepp och när krav ställs på kostnadseffektivitet, ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Att kunna förebygga och förhindra smittspridning på en operationsenhet är därför av största vikt. Studiens syfte var att undersöka faktorer som kan minska postoperativa infektioner inom operations-sjukvård. Metoden har varit litteraturstudier och baseras på 20 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som påverkar risken för postoperativa infektioner var<strong> </strong>följsamhet till gällande hygienrutiner med åtgärder samt smittspridning via hud, kläder och perforation av handskar samt medvetenhet om riskfaktorer. Operationssjuksköterskor<strong>,</strong> kirurger, övrig personal och patienter har en viktig del i spridningen av smitta och kan genom sitt handlande minska antalet postoperativa infektioner. För att öka följsamheten till gällande hygienrutiner behövs ytterligare skärpta åtgärder, utbildning och förändring av attityder inom operationssjukvården. Att ha kännedom om vilka bakterier vi har på huden och hur vi sprider dessa är en viktig faktor för att minska postoperativa infektioner.</p><p> </p> / <p>Hygiene is an important part of the hospital treatment and there are many procedures and regulations. The technical know-how increases, possibilities to be given more advanced surgical procedures and that requirements are set on cost effectiveness, increases the risk for surgical site infections. To prevent infection dissemination on an operation unit is therefore of paramount importance. The aim of the study was to examine factors that can decrease surgical site infection within operation healthcare. The method has been literature review and it's based on 20 scientific articles. The result showed that factors that influence the risk for surgical site infections was compliance to current hygiene procedures with measures, infection dissemination thru skin, clothing and perforation of gloves and awareness about risk factors. Operation room nurses, surgeons, other personnel and patients have an important part in dissemination of infection and can through acting decrease the number of surgical site infections. In order to increase compliance to current hygiene procedures it's needed with additional targeted measures, education and change of attitudes within the operation healthcare. To have awareness about which bacteria we have on the skin and how we disseminate these is an important factor to prevent surgical site infections.</p><p> </p>