SAMMANFATTNING Bakgrund   Smärta är en vanlig upplevelse bland patienter med svårläkta sår. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse och består av ett antal olika komponenter som kan behandlas för att lindra upplevelsen av smärta. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av svårläkta sår och till en av huvuduppgifterna hör att lindra patienternas smärtupplevelser och lidande. En förutsättning för detta är att öka patienters och vårdpersonalens kunskap gällande sårens och smärtans etiologi, men även genom att vårdpersonalen utökar förståelsen för patienters upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden med smärta och svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av smärta vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 17 inkluderade studier inhämtade från år 2011 till år 2021 i databaserna Pubmed och CINAHL. Databearbetningen av studiernas resultat utfördes genom en integrerad analysmetod som kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat I resultatet presenterades tre olika huvudkategorier, vilka på olika sätt speglade patienters upplevelser av svårläkta sår och smärta. Resultatet i kategori ett beskrev hur patienterna upplevt smärtans karaktär och ursprung, smärta i samband med omvårdnad och smärtlindringen. Vidare i kategori två framkom hur smärtan och såret påverkade livet med nedsatt energi, försämrad ekonomi samt stor inverkan på det psykiska och sociala livet. Kategori tre beskrev patienternas upplevelser av vårdpersonalens betydelse gällande bemötande och förtroende samt vårdpersonalens kompetens. Slutsats Genom personcentrerad omvårdnad lyfts partnerskap, patientberättelse och dokumentation som avgörande för en gynnsam omvårdnadsprocess. Patientens delaktighet främjar även patientens förståelse för livsstilsfaktorer som kan påverka läkandeprocessen positivt. Den totala smärtupplevelsen kan lindras och en ökad livskvalitet kan uppnås genom att vårda patienten utifrån ett helhetsperspektiv. / ABSTRACT Background Pain is a common experience among patients with chronic wounds. Pain is an individual and subjective experience and consists of a number of different components that can be treated to alleviate the experience of pain. The nurse has an important role in the care of chronic wounds and one of the main tasks is to alleviate patients' pain experiences and suffering. A prerequisite for this is to increase patients and care staff's knowledge regarding the etiology of wounds and pain, but also by the care staff increasing their understanding of patients' experiences and experiences of nursing chronic wounds with pain. Aim The aim of this study was to describe patients´ experiences of pain with chronic wounds. Method A non-systematic literature review with 17 included studies obtained from 2011 to 2021 in the databases Pubmed and CINAHL. The data processing of the study results was performed using an integrated data analysis method and quality checked according to Sophiahemmet University's assessment data. Results The results presented three different main categories which in different ways reflected patients' experiences of chronic wounds and pain. The results in category one described how the patients experienced pain by nature and in connection with nursing and how the pain relief was experienced. Furthermore, in category two, it emerged how the pain and the wound affected life with reduced energy, deteriorating finances and a major impact on mental and social life. Category three described the patients experiences of the care staff's importance regarding treatment and trust as well as the care staff's competence. Conclusions Person-centered care, partnership, patient reporting and documentation are highlighted as crucial for a favorable nursing process. The patient's participation also promotes the patient's understanding of lifestyle factors that can positively affect the healing process. The total pain experience can be relieved, and an increased quality of life can be achieved by caring for the patient from a holistic perspective.

Bakgrund: Ett sår som inte läker inom sex veckor defineras som svårläkt. Prevalensen ökar med stigande ålder och medför stora samhällskostnadersom följd samt långvarigt lidande för patienterna. Sjuksköterskan skall leda omvårdnadsarbetet självständigt men också tvärprofessionellt utifrån omvårdnadsprocessens alla delar samt ansvara för utveckling av eget lärande. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienter med svårläkta sår. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudoie med induktiv ansats. Sju kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen genererade fyra resultatkategorier: Sambandet mellan evidensbaserad vård och sjuksköterskans sårvårdskunskaper, sambandet mellan utbildning och sjuksköterskans sårvårdskunskaper, sambandet mellan teamarbeta och sjuksköterskans sårvårdskunskaper och sambandet mellan organisatoriskt stöd och sjuksköterskans sårvårdskunskaper. Konklusion: För att sjuksköterskan skall kunna utföra evidensbaserad sårvård behövs uppdaterade kunskaper genom sårvårdsutbildningar, kollaboration mellan kollegor och patienter samt organisatoriskt stöd. Sjuksköterskan behöver såväl teoretisk implementering av nya riktlinjer som praktiska övningar för att vara uppdaterad med aktualiserad information. / Background: A wound that does not heal within six weeks is defined as a hard-toheal wound. The prevalence increases with increasing age associating with high,societal costs and resulting in long-term suffering for the affected patients. Nursesmust lead the nursing work independently but also interdisciplinary based on all stepsof the nursing process. Nurses are also responsible for continuing to learn throughouttheir career. Aim: The aim was to shed light on factors that are important for nurseswound care knowledge in nursing patients with difficult-to-heal wounds Method: Thestudy was conducted as a general literature study with an inductive approach. Sevenqualitative and two quantitative scientific articles were analysed with a contentanalysis. Results: Four categories emerged: The connection between evidence-basedcare and nurses wound care knowledge, the connection between education and nurseswound care knowledge, the connection between teamwork and nurses wound careknowledge and also the connection between organizational support and nurses woundcare knowledge. Conclusion: To perform evidence- based wound care, updatedknowledge is needed through wound care training, collaboration between colleaguesand with patients but also organizational support. Nurses needs both theoreticalacquisition of new guidelines and practical exercises to implement the latest updatedinformation.

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund  Svårläkta sår ett vanligt förekommande symtom som ökar med stigande ålder och annan sjuklighet. Symtomet innebär ofta ett långvarigt lidande med stark smärta och nedsatt allmäntillstånd och livskvalitet. Då läkningsprocessen är komplex och dessa personer kan tvingas leva i åratal med sina sår har sjuksköterskan en viktig uppgift i att främja dessa personers förmåga att vårda sig själva till ökad hälsa. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja egenvårdsförmågan hos personer som har svårläkta sår eller som löper risk för att utveckla svårläkta sår. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i Cinahl och PubMed och resulterade i 17 inkluderade artiklar. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskan för att främja egenvårdsförmågan hos personer med svårläkta sår behöver se bortom såret och möta hela personen. Detta för att med kunskap om alla de aspekter som påverkar en människas förmåga att vårda sig själv skapa sig en bild av varje patients unika förutsättningar och hinder för att utföra egenvård. Viktiga förutsättningar för att främja egenvårdsförmåga är också att ge patienterna stöd, förmedla hopp och tillförsäkra dem erforderlig kunskap.   Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskan för att främja egenvårdsförmågan hos personer med svårläkta sår behöver ha kunskap och kompetens om vad som påverkar förmågan att vårda sig själv. Detta för att kunna ta reda på vilka resurser och hinder för egenvård som föreligger hos varje enskild patient. För att lyckas krävs att sjuksköterskan utgår från ett personcentrerat förhållningssätt; att hon ser bortom såret och möter hela personen.

Bakgrund Kroniska sår kan medföra lidande samt ha negativ inverkan på livskvalitet för individen som drabbas. Kroniska sår kan även innebära ökade kostnader för samhället. Kroniska sår drabbar särskilt äldre människor och kan ha sitt ursprung i flera faktorer. Vårdens primära mål för dessa sår är vanligtvis att uppnå läkning men för patienter med kroniska sår kan ett lindrat lidande vara lika viktigt. Det finns dock brister gällande kunskap inom vården hur behoven hos patientgruppen med kroniska sår ska uppnås. Att beskriva hur patienter med kroniska sår upplever lidandet kan ge ökad medvetenhet om faktorer som är betydelsefulla för denna patientgrupp och således bidra till ökad kunskap hos vårdpersonal när det gäller lidandet vid kroniska sår. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av lidande vid behandling av kroniska sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 17 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades i databaserna PubMed och CINAHL genom att använda sökordskombinationer och manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys av de inkluderade artiklarna genomfördes. Resultat Två huvudrubriker identifierades med följande tre underrubriker var. Huvudrubriken “en smärta som är ständigt närvarande” med medföljande underrubriker: “sår och psykiskt lidande”; “påverkan på dagliga livet” och “procedursmärta och smärtlindring vid såromläggning”. Den andra stora huvudrubriken, med efterföljande underrubriker var “sjuksköterskans roll i att identifiera lidande”. Här ingick underrubrikerna: “vikten av kontinuitet”, “kommunikationens betydelse” och “vårdens kunskap och följsamhet”. Slutsats Litteraturöversikten visade att faktorer relaterade till att leva med kroniska sår och omvårdnaden av dessa påverkar patientens välmående och lidande. Denna kunskap och förståelse kan även vara av gagn i arbetet med att främja hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniska sår. Såromläggningen nyttjades inte fullt ut som ett naturligt patientmöte, därmed kunde inte sjuksköterskor eller annan vårdpersonal identifiera och lindra patientens dagliga lidande. / Background Chronic wounds may cause suffering and a loss of quality of life for patients. These wounds may also bring added costs in a greater social aspect. Chronic wounds are mainly found in an older patient group and may have their origin in different factors. Though the primary goal in health care is wound healing, patients find it is of equal or more importance to reduce the suffering that these wounds entail. There is however a lack of knowledge in healthcare how the needs of this patient group is best met. To describe how these patients experience their suffering may bring a better understanding of what factors are of importance in this group and thus lead to better knowledge for the health care personnel concerning suffering associated with chronic wounds. Aim The aim was to describe how the patients suffering was affected when caring for chronic wounds Method A non systematic review that included 17 original articles. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were found in the databases PubMed and CINAHL with use of index terms and manual searches. The included articles were reviewed for quality and analyzed with an integrated analysis. Results Two main headlines were identified, with three subcategories respectively. The first main headline: “a constant presence of pain” had three subcategories: “ wounds and psychological suffering”; “effect on daily life” and “ procedure pain and analgesia in wound care”. The other main category was: “the nurses role in identifying suffering”. The three accompanying subcategories were: “the impact of continuity”; “the importance of communication” and “the knowledge and flexibility of the healthcare personnel”. Conclusions The review study found that the factors of living with chronic wounds as well as the nursing care associated with the wound affected the patients health and suffering. This knowledge can therefore be of use to promote health and well being in patients with chronic wounds. The wound care procedure where not always fully used as a natural patient meeting which could bring difficulties for the nurse to identify and aid the patients daily suffering.

Bakgrund: Förekomsten av svårläkta sår i världen är hög. Kunskapen gällande hur det är att leva med svårläkta sår är bristfällig. Studien belyser den omfattande inverkan som svårläkta sår kan ha på den drabbade personens upplevda livskvalitet. Studien ger värdefull kunskap för vårdpersonal och beslutsfattare som arbetar med sårvård. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av att leva med svårläkta sår. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Kvalitativ innehållsanalys har använts som analysmetod av de inkluderade artiklarna. Resultat: Personer med svårläkta sår får ofta otillräcklig och inkonsekvent vård, vilket leder till bristande förtroende för vårdpersonal. Bristfällig kommunikation och dokumentation kan orsaka upplevelser av förvirring och maktlöshet för patienterna. Litteraturstudien resulterade i fyra kategorier som beskriver erfarenheter av att leva med kroniska sår: isolering och skam, smärta, sjukvård och livskvalitet. Konklusion: Personer med svårläkta sår känner ofta isolering, skam och smärta vilket påverkar livskvaliteten negativt. Vårdgivare bör ta hänsyn till emotionella och sociala utmaningar och informera patienter om smärtlindring och behandling. Vårdgivare bör även skräddarsy behandlingen och vården för att uppfylla varje patients specifika behov. Ytterligare forskning krävs för att förbättra vårdkvaliteten. / Background: The prevalence of hard-to-heal wounds worldwide is high. There is a lack of knowledge about what it is like to live with a hard-to-heal wound. This study highlights the extensive impact that hard-to-heal wounds can have on the affected person’s perceived quality of life. The study provides valuable knowledge for healthcare professionals and policy makers involved in wound care. Aim: To highlight experiences of living with difficult to heal wounds. Method: This study is a general literature review based on eight scientific articles. Qualitative content analysis has been used as a method of analysis of the included articles. Results: People with hard-to-heal wounds often receive inadequate and inconsistent care, leading to a lack of trust in healthcare professionals. Poor communication and documentation can cause confusion and powerlessness for patients. This study on chronic wounds identified four main themes: isolation and shame, pain, healthcare, and quality of life. Conclusion: People with difficult-to-heal wounds often feel isolation, shame and pain, which negatively affects the quality of life. Caregivers should consider emotional and social challenges and inform patients about pain relief and treatment. Researchers and health care providers should tailor treatment and care to meet specific needs and further develop research to improve the quality of care.

Bakgrund: Sjuksköterskan stöter på sår i i yrkeslivet och för att kunna ge patienten den vård som behövs behöver sjuksköterskan dokumentera sårets egenskaper på ett adekvat sätt. Trots att dokumentation är en så pass betydande del av sårbehandling brister journalföring och kunskap om sår både hos sjuk- sköterskor och hos läkare.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur digitala bilder kan bidra till sårvården.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Populationen som studerades var patienter med sår, intervention var bild/digital sårdokumentation, resultatet var sårläkning/sårbedömning. För studiens analys- och dataredovisning användes Polit & Becks kategorisystem för att kunna redovisa statistisk data på ett icke numeriskt sätt, vilket resulterade i fyra huvudkategorier. Vid kvalitets- bedömningen användes SBU:s mall för bedömning av relevans.Resultat: I resultatet framkom 4 stycken kategorier: Förbättrad dokumentation, Bättre samverkan i och mellan teamen, En enklare sårbedömning, Utbildning för bättre sårvård. Bilder fungerar bättre än text genom att ge en tydligare bild av såret när teamet runt patienten ska titta tillbaka på hur såret såg ut och hur det har utvecklat sig. Hur såret har läkt och om behandlingen går åt rätt håll är frågor som bilder kan svara på. Författarna rekommenderar att bilder används vid sår- dokumenation och att bilderna implementeras i journalföringen. / Background: The nurse encounters wounds in daily life, and to give the patient the care that is needed requires the nurse to document the wound characteristics adequately. Although documentation is such an important part of wound treatment there are still shortages of record keeping and knowledge of wounds, both of nurses and the doctor.Aim: The aim of this study was to investigate how digital images can contribute to wound care.Methods: The study was performed as a literature study. The population studied were patients with wounds, the intervention was a photograph / digital wound documentation, the results were healing / wound assessment. Analysis and data reporting for the study used Polit & Beck category system to be able to report statistical data on a non-numerical method, which resulted in four main categories. During quality assessment SBU template were used for assessing the relevance.Results: The result showed 4 pieces categories: Improved documentation, Better collaboration within and between the teams, A simpler wound assessment, Education to get better wound care. Pictures work better than text by providing a clearer picture of the wound when the team around the patient is able to look back at how the wound looked like and how it has evolved during time. How the wound has healed, and if the treatment goes in the right direction are questions that images can answer. The authors recommend that the images used in wound documentation and pictures are implemented in record keeping.

Bakgrund: Behandling av svårläkta sår är en utmaning inom vården och kräver mycket tid av sjuksköterskan och patienten, därtill att det är smärtsamt för patienten. I Sverige har fram till 2023, det inte funnits något nationellt vårdprogram för behandling av svårläkta sår. Regionala eller lokala riktlinjer har därför varit den teoretiska grund en sjuksköterska har haft att förankra sin omvårdnad på, utöver tidigare förvärvad kunskap, kollegor, bästa praxis på arbetsplatsen eller i ovisshet. Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av behandling av svårläkta sår. Metod: Studien genomfördes som allmän litteraturstudie med induktiv ansats och resultatet var baserat på elva kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel, från två olika databaser. Resultat: Det framkom tre kategorier; engagerade, kunskapskrävande och utmanande. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde känslor av att göra skillnad och engagemang av att säkerställa bästa praxis vid omvårdnad av svårläkta sår. Däremot upplevdes omvårdnaden av svårläkta sår att det krävdes kunskap samt att det var utmanande med bristen på tid på grund av konkurrerande arbetsuppgifter. Konklusion: Sjuksköterskan bör öka kunskapen inom vård av svårläkta sår, för att i sin tur minska patientens vårdlidande genom att optimal behandling ges och vårdtiden förkortas. / Background: Treatment of chronic ulcer is a constant challenge in the healthcare and require a lot of time from the nurse and the patient, in addition to being painful for the patient. In Sweden, until 2023 there has been no national careprogram for chronic ulcer. Regional or local guidelines have therefore been the theoretical-basis for a nurse, in addition to previously acquired knowledge, colleagues, best practice at the workplace or in uncertainty. Purpose: The purpose was to investigate nurses' experiences of treating chronic ulcer. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approaches and the results were based on eleven qualitative articles and one quantitative article, from two different databases. Results: Three categories emerged; committed, knowledge-intensive and challenging. The result showed that nurse´sexperienced a sense of making a difference and a commitment to ensure best practice in the care of chronic ulcer. On the other hand, the care of chronic ulcer was perceived to require knowledge and to be challenging due to the lack of time due to competing work-tasks. Conclusion: The nurse should increase knowledge in the care of chronic ulcer, to reduce the patient's suffering by providing optimal treatment and shortening the length.

Bakgrund: Patienter med svårläkta sår förväntas öka. Svårläkta sår medför långvarigt lidande för patienter. Evidensbaserad vård är viktigt för sårläkning. Distriktssköterskan möter ofta patienter med svårläkta sår på hälsocentral. Humanistic nursing theory beskriver olika delar av distriktssköterskans möte med patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med svårläkta sår på hälsocentral och undersöka hur de motsvarar definitionen av evidensbaserad vård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ design. Material insamlades genom semi-strukturerade intervjuer. Innehållsanalys av materialet utfördes induktivt utifrån Graneheim och Lundman (2004) och deduktivt utifrån Elo och Kyngäs (2007). Socialstyrelsens definition av evidensbaserad vård användes som ramverk vid det deduktiva förhållningssättet. Resultat: Distriktssköterskans omvårdnadshandlingar var viktiga i vården av patienter med svårläkta sår. Kunskap och utbildning hade betydelse för sårvården. Det svårläkta såret beskrevs som mer än bara ett sår som påverkas av många olika faktorer. Svårläkta sår beskrevs orsaka lidande hos patienter och evidensbaserad vård ansågs vara viktigt för att främja sårläkning. Diskussion: Begreppsförklaringen av evidensbaserad vård och flera källor visade på likheter med studiens resultat att evidensbaserad vård var viktigt i vården av patienter med svårläkta sår. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenheter föll inom ramen för de delar som Socialstyrelsens begreppsförklaring av evidensbaserad vård innefattar. Resultatet visade på likheter med det beskrivna vårdförloppet för svårläkta sår. Förslag på framtida forskning var att undersöka om implementering av nationella vårdförlopp för svårläkta sår kan bidra till att tydliggöra den komplexitet som finns inom begreppsförklaringen evidensbaserad vård. / <p>2023-05-31</p>

Bakgrund Svårläkta sår kan innebära lidande och sänkt livskvalitet för individen som drabbas samt ökade kostnader för samhället. Sår som inte läker förekommer särskilt bland äldre människor och kan bero på bakomliggande faktorer såsom venös och arteriell insufficiens samt diabetes. Vårdens primära mål är vanligtvis att uppnå sårläkning men för patienter med svårläkta sår kan välmående och symtomlindring vara minst lika viktigt. Det finns dock begränsad kunskap om hur vården ska tillgodose behoven hos denna patientgrupp på bästa sätt. Att sammanställa hur patienter med svårläkta sår upplever omvårdnaden kan ge insikt om och belysa faktorer som är betydelsefulla för dessa patienter och på så vis bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal när det gäller omvårdnad vid svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades genom sökordskombinationer och manuella sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys genomfördes av inkluderade artiklar. Resultat Den integrerade analysen resulterade i sex kategorier: upplevelse av vårdkontinuitet, upplevelse av vårdpersonalens kunskap om sårvård, upplevelse av vårdrelation, mötet och delaktighet vid omvårdnad, upplevelse av kommunikation och information, upplevelse av förband, förbandsbyten och tekniska omvårdnadsåtgärder samt upplevelse av tidsåtgång kopplat till omvårdnad. Slutsats Studien belyser ett behov av personcentrerad och holistisk omvårdnad som beaktar individens behov och tillvaratar dennes resurser samt främjar delaktighet. Det upplevs viktigt att vårdpersonalen har kunskap om sårvård samt beaktar patienternas kunskap om sina egna tillstånd. Patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal beskrivs som såväl positiva som negativa. Studien tyder även på att lidande i form av smärta är en framträdande upplevelse som förbises av vårdpersonal och är otillräckligt lindrad. / Background Chronic ulcers may cause suffering and reduced quality of life as well as increased economic costs to society. Ulcers that do not heal are most common among older people and might be caused by underlying conditions such as venous and arterial insufficiency or diabetes. Wound healing might usually be the primary goal of health care but well-being and symptom relief might be just as important for the patient if the ulcer is chronic. The current knowledge of how to meet the health care needs of patients with chronic wounds is however limited. Compiling the experiences and perceptions of nursing care among patients with chronic ulcers might give insight into factors that are considered important for these patients, which could possibly contribute to raising the healthcare personnel’s knowledge of nursing care for chronic ulcers. Aim The aim of this study was to illuminate how patients with chronic ulcers experience nursing care. Method A non-systematic literature review which included 15 scientific original articles with qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL by using combinations of keywords and by manual searches. The quality of each article was reviewed, and the content of the included articles was analyzed with an integrated analysis. Results The integrated data analysis resulted in six themes: experience of continuity of care, experience of health care personnel’s knowledge of wound care, experience of care relationship, the meeting and participation in nursing care, experience of communication and information, experience of dressings, dressing changes and technical nursing care interventions and experience of time consumption related to nursing care. Conclusions This study revealed a need for person centered care and holistic nursing that encourage patient participation in care and considers the individual’s needs as well as resources. It is important that healthcare personnel have knowledge of wound care and to take the patients´ knowledge of their own condition in consideration. Patients describe having both positive and negative experiences of encountering with health care personnel. Findings of this study also indicate that patients are suffering due to physical pain. The study also shows that the patients´ pain is overlooked by healthcare personnel and the patients are receiving insufficient pain relief.