Hygien är en viktig del av sjukhusvård och det finns många utarbetade rutiner och föreskrifter. Då det tekniska kunnandet ökar, ges möjligheter till fler och mer avancerade kirurgiska ingrepp och när krav ställs på kostnadseffektivitet, ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Att kunna förebygga och förhindra smittspridning på en operationsenhet är därför av största vikt. Studiens syfte var att undersöka faktorer som kan minska postoperativa infektioner inom operations-sjukvård. Metoden har varit litteraturstudier och baseras på 20 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som påverkar risken för postoperativa infektioner var följsamhet till gällande hygienrutiner med åtgärder samt smittspridning via hud, kläder och perforation av handskar samt medvetenhet om riskfaktorer. Operationssjuksköterskor, kirurger, övrig personal och patienter har en viktig del i spridningen av smitta och kan genom sitt handlande minska antalet postoperativa infektioner. För att öka följsamheten till gällande hygienrutiner behövs ytterligare skärpta åtgärder, utbildning och förändring av attityder inom operationssjukvården. Att ha kännedom om vilka bakterier vi har på huden och hur vi sprider dessa är en viktig faktor för att minska postoperativa infektioner. / Hygiene is an important part of the hospital treatment and there are many procedures and regulations. The technical know-how increases, possibilities to be given more advanced surgical procedures and that requirements are set on cost effectiveness, increases the risk for surgical site infections. To prevent infection dissemination on an operation unit is therefore of paramount importance. The aim of the study was to examine factors that can decrease surgical site infection within operation healthcare. The method has been literature review and it's based on 20 scientific articles. The result showed that factors that influence the risk for surgical site infections was compliance to current hygiene procedures with measures, infection dissemination thru skin, clothing and perforation of gloves and awareness about risk factors. Operation room nurses, surgeons, other personnel and patients have an important part in dissemination of infection and can through acting decrease the number of surgical site infections. In order to increase compliance to current hygiene procedures it's needed with additional targeted measures, education and change of attitudes within the operation healthcare. To have awareness about which bacteria we have on the skin and how we disseminate these is an important factor to prevent surgical site infections.

Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, diabetesfotsår, trycksår eller maligna tumörsår. Syftet med studien var att undersöka kunskaper hos sjuksköterskor och undersköterskor om sårbehandling inom kirurgisk verksamhet. Metoden utgjordes av en enkätundersökning hos sjuksköterskor (n=56) och undersköterskor (n=38). Resultatet visar att sjuksköterskorna kände sig mer osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår jämfört med undersköterskorna. Kunskaperna om sårbehandling visar att skattade kunskaper inte motsvarar svaren på kunskapsfrågorna. Nitton av 56 sjuksköterskor och 15 av 37 undersköterskor hade genomgått någon form av sårutbildning. Undersköterskorna skattar sina kunskaper om sårbehandling högre än sjuksköterskorna och känner sig mer sällan osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår, jämfört med sjuksköterskorna. Det är också undersköterskorna som oftast utför såromläggningar på avdelningarna. Studien visar att det finns brister i kunskaperna om sårbehandling, hos både sjuksköterskor och undersköterskor och att mer utbildning behövs. / To have a wound is a burden and affect people's everyday lives, whether the wound is acute after an accident or after surgery or difficult healing of the ulcers, diabetic foot ulcers, pressure ulcers or a malignant wound. The purpose of this study was to investigate nurses' and nursing assistant’s knowledge of wound healing in surgical wards. The method was done by using a questionnaire survey among registered Nurses (RNs) (n = 56) and nursing assistants (NAs) (n = 38). The results show that the RNs felt more insecure in their choice of treatment of severe ulcer healing compared with the NAs. Knowledge of wound healing shows that the estimated knowledge does not correspond to the answers to knowledge questions. Of the RNs answered 51 of 56 and of the NAs answered 32 of 37 that they needed more education in wound care/treatment. NAs estimated their knowledge of wound care higher than the RNs and felt less insecure in their choice of treatment of wound healing, compared with the RNs. There are also the NAs who usually perform a change of dressing on the wards. The study shows that there are gaps in knowledge in wound care/treatment, with both RNs and NAs and that more education is needed.

Bakgrund: Distriktssköterskor har en viktig och ansvarsfull roll i omvårdnaden gällande sårvård, och en betydande del av det självständiga arbetet går åt till att behandla patienter med svårläkta sår. Syfte: Att studera hur distriktssköterskor arbetar med svårläkta sår genom att ta del av deras erfarenheter och upplevelser. Vidare var syftet att undersöka varför de handlar som de gör vid olika situationer och vad grundar de sina beslut på. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes med inklusionskriteriet att informanterna arbetade som distriktssköterskor i primärvården/vårdcentraler i Norduppland. Tio informanter intervjuades och en strukturerad fråge guide användes. Studien analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna studie visar att informanterna anser att praktisk erfarenhet väger tyngre än formell erfarenhet. Den formella erfarenheten anses vara bristfällig när det gäller sårvård, men lång praktisk erfarenhet anses ge högre sårvårdskompetens. Beslut och bedömningar bygger på ”oskrivna riktlinjer”. Alla informanter arbetar på liknande sätt, men utan att lokala riktlinjer finns nedskrivna på vårdcentralerna. Även den centrala upphandlingen av sårvårdsmaterial påverkar beslutet då bedömningen kan leda till att de vill använda ett annat material än de som är upphandlat. Det framkom i studien att informanterna anser att sårläkning främjas allra bäst genom att få patienter delaktig i sin vård. Slutsats: Då distriktssköterskan i sin profession har ett egenansvar samt en skyldighet att hålla sig uppdaterad med ny evidens, så är slutsatsen att behovet och ansvaret behöver belysas. Förslag till vidare forskning är att efter implementerade riktlinjer studera hur de följs. / Background: Nurses have an important and responsible role in the care regarding wound care, and a significant part of the independent work is used to treat patients with chronic wounds. Purpuse: Study how nurse is working with chronic wounds by taking part of their experiences. A further aim was to examine why they act as they do in different situations and what they based their decisions on. Method: The study was a qualitative descriptive approach. A strategic choice was made with that the informants worked as nurses in primary care / medical centers in Northern Uppland. Ten informants interviewed and a structured query guide used. The study was analyzed with a qualitative manifest content analysis. Results: The results of this study show that the practical experience outweighs formal qualification. The formal experience is considered deficient when it comes to wound care, but long practical experience is considered to provide a higher wound care expertise. Decisions and judgments based on "unwritten guidelines". All informants working in a similar way, but without the local guidelines. Although the central procurement of wound care materials affect the decision on which assessment to use. The informants believe that healing is promoted at its best by getting patients involved in their care. Conclusion:The nurse has own responsibility in their profession to keep themselves updated with new evidence. The conclusion is that the need and responsibility has to be clarified. Suggestions for further research are that after the guidelines implemented, study how this are followed.

Syftet med studien är att genom en litteratursammanställning undersöka evidensen för olika förbandsmaterial vid behandling av sår. Kostnaden för behandling av sårrelaterade åkommor uppgår till flera miljarder kronor för Landstingen i Sverige varje år. Målet för sårbehandling ska vara att minska det individuella lidandet, främja en god hälsa och underlätta det dagliga livet, det är därför viktigt att rätt förband används till rätt typ av sår. Studien undersöker även hur Landstinget i Uppsala län har beställt olika typer av förband. Resultatet visar att det finns för lite underlag för att kunna dra konkreta slutsatser huruvida en viss förbandstyp ska användas för en viss typ av sår. Däremot belyser studien behovet av mer forskning inom området. / The purpose of the study is by a literature review investigate the evidence for different kinds of wound dressings in treating wounds. The cost for treatment of wound related affections amounts several billions SEK each year. The aim for wound treatment is to reduce individual suffering, promote good health and facilitate daily life, thus it is important choosing the right wound dressing for the right kind of wound. In combination the usage of wound dressings in Uppsala County Council will also be addressed. The result shows that there is too little research to be able to draw significant conclusions regarding whether a certain type of wound dressing should be used for a specific kind of wound. However the study highlights the need for more research in the area.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett hälsoproblem världen över. Kontinuitet, personcentrerad vård, korrekt sårbedömning och tillämpad kunskap om sårläkningsprocessen och bakomliggande faktorer ligger till grund för god sårläkning. Distriktssköterskans handhavande och kunskaper är betydelsefulla faktorer i vården av patienter med svårläkta sår. Tvärprofessionell vård och personcentrerad vård är viktiga komponenter i vårdplanen av patienter med svårläkta sår. Syfte: Syftet är att undersöka distriktssköterskans handhavande av och kunskaper om svårläkta sår. Metod: Denna enkätstudie är en empirisk tvärsnittsstudie med analys av kvantitativ data och deskriptiv design. Urvalsgruppen bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetsverksamma inom primärvården och den kommunala hemsjukvården i två län i sydöstra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra framträdande fynd. De mest framträdande fynden är: kollegor, arbetslivserfarenhet och fortbildning är de främsta kunskapskällorna angående svårläkta sår och fortbildning i sårvård erbjuds sällan. Distriktssköterskor graderar sina kunskaper om svårläkta sår högre än sjuksköterskor, det finns skillnader mellan arbetsplatser och län i vilka läkningshämmande faktorer som arbetas aktivt med samt att det tvärprofessionella samarbetet skiljer sig mellan arbetsplatser och län. Slutsats: Det finns skillnader i utbildningen inom sårvård mellan sjuksköterskeutbildningen och distriktssköterskeutbildningen, därav har kunskapsbyte mellan kollegor och fortbildning blivit en viktig faktor för högre kompetens inom sårvård. I dagsläget finns det inga nationella riktlinjer och rutiner i hur sårvården bör utformas utan det skiljer sig mellan olika län, primärvård och kommunal hemsjukvård. / Background: Chronic wounds are a health problem all over the world. Continuity, person-centered care, proper wound assessment and applied knowledge of the wound healing process and underlying factors underpin good wound healing. District nurses handling and knowledge are important factors in the care of patients with chronic wounds. Cross-professional care and person-centered care are important components of the care plan of patients with chronic wounds. Purpose: The purpose is to investigate the district nurse disposal and knowledge of severe wounds. Method: This survey is an empirical cross-sectional study with analysis of quantitative data and descriptive design. The selection group consisted of general nurses and district nurses employed in primary care and community home care in two counties in southeast Sweden. Results: The analysis resulted in four prominent findings. The most prominent findings are: colleagues, work experience and continuing training are the main sources of knowledge regarding chronic wounds and wound care training is rarely offered. District nurses grade their knowledge of chronic wounds higher than general nurses, there are differences between workplaces and counties in which anti-healing factors are actively working whit and that cross-professional cooperation differs between workplaces and counties. Conclusion: There are differences in education in wound care between nursing education and district nursing education, hence the exchange of knowledge between colleagues and continuing education has become an important factor for higher wound care skills. Today there are no national guidelines and procedures in how wound care should be designed, there are differences between counties, primary care and community home care

No description available.

Bakgrund  Svårläkta sår är något som drabbar cirka en procent av Sveriges befolkning och påverkar hela livssituationen. Sårläkningen påverkas av många olika faktorer, och för att gynna sårläkningen kan patienter undervisas om egenvårdsåtgärder. Omvårdnaden vid svårläkta sår ska vara evidensbaserad. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information så att patienten förstår och patientens förståelse ska följas upp. Patientundervisning kan främja egenvård vid svårläkta sår.  Syfte Att belysa sjuksköterskans upplevelse av hur patientundervisning kan främja egenvård hos patienter med svårläkta sår inom slutenvården Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor inom slutenvården i Storstockholm intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat  Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattades i tre kategorier med åtta underkategorier. De tre kategorierna var: förberedelse inför patientundervisning, genomförande av patientundervisning och uppföljning av patientundervisning. Sjuksköterskorna upplevde sin kunskap och utbildning som bristfällig. Individanpassad information och patientens förståelse för egenvård upplevde sjuksköterskorna vara betydande för patientundervisningen och kognitiv svikt upplevdes vara det främsta hindret. Slutsats Sjuksköterskorna upplever att individanpassad patientundervisning kan främja egenvård. Följsamhet till egenvårdsåtgärder ökar om en förståelse finns hos patienten om vad de ska göra och varför. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskorna, utebliven uppföljning av förståelse och kognitiv svikt är faktorer som kan leda till att patientundervisningen brister.

Bakgrund: Trycksår innebär onödigt lidande för patienter som drabbas. Trots att sjuksköterskor är medvetna om riskgrupper och förebyggande insatser är komplikationen relativt vanlig. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av trycksår. Metod: Underlaget till litteraturöversikten kom från vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna analyserades induktivt och granskades kritiskt. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; upplevelse av smärta, konsekvenser i det dagliga livet och kontakt med hälso- och sjukvården. Smärta var ett genomgående tema och påverkade patienterna emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt. Patienterna upplevde att det saknades ömsesidig dialog med sjuksköterskor. Diskussion: Adekvat smärtlindring är nödvändig för sårläkning och för att patienter ska kunna delta i trycksårsförebyggande åtgärder. För att minska vårdlidandet behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter i riskzonen. Trycksårsprevention bör få större utrymme inom alla vårdformer. Slutsats: Ökad förståelse för patienters erfarenhet kan flytta fram trycksår från sekundära tillstånd till en plats där de förebyggs i tid. Trycksår förekommer globalt och trots medvetenhet om prevention är detfortfarande ett problem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund: Svårläkta sår innebär olika typer av sår som venösa bensår, trycksår och diabetes fotsår. Brister i nutritionen och därmed brist på viktiga näringsämnen kan leda till undernäring och försämra sårläkning. Undernäring är den största riskfaktorn för äldre personer med svårläkta sår. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar nutritionen hos äldre personer med svårläkta sår. Metod: En allmän litteraturstudie som genomfördes med induktiv ansats och studiens resultat baserades på nio kvantitativa artiklar från tre olika databaser. Resultat: Det framkom tre kategorier; äldre personers kost, äldre personers hälsotillstånd och äldre personers kunskap om kostens betydelse. Resultatet visade att när äldre personer fick tillräckligt av de viktiga näringsämnena i form av vitamin C, zink, protein och arginin gav det positiv effekt för sårläkningen. Med hjälp av nutritionsbedömning kunde vårdpersonal utvärdera nutritionsstatus i god tid och därmed förebygga risk för undernäring. Utbildning om kost- och näringsintag ökade äldre personers förståelse, kunskap och medvetenhet att hantera sjukdomen. Konklusion: Faktorer som påverkade nutritionen hos äldre personer med svårläkta sår var deras kost, hälsotillstånd och kunskap om kostens betydelse. Äldre personer behöver få utbildning och information för att få ökad kunskap om viktiga kost- och energiintag som kan påverka sårläkningen positivt. / Background: Hard-to-heal wounds involve different types of wounds such as venous leg ulcers, pressure ulcers and diabetic foot ulcers.  Deficiencies intake of nutrition and lack of important nutrients can lead to malnutrition and impair wounds healing. Malnutrition is the biggest risk factor for the elderly with hard-to-heal wounds. Aim: The aim was to describe factor that affect the nutrition of elderly with hard-to-heal wounds. Method: A general literary study was conducted, with an inductive approach and the study results were based on nine quantitative articles from tree different databases. Results: Three categories emerged; the diet of elderly people, the health status of elderly people and knowledge of elderly people about the important of diet. The result showed that when elderly people get enough amount of the important nutrients in form of vitamin C, zinc, protein and arginine, it had a positive effect on wounds healing. With help of nutritional assessment, healthcare professionals were able to evaluate nutrition status in good time and so that prevent the risk of malnutrition. Education on diet and nutrition intake increased elderly’s understanding, knowledge and awareness of managing the disease. Conclusion: Factors that affect the nutrition of elderly people with hard-to-heal wounds are their diet, health status and knowledge of the importance of food. Elderly people need to receive education and information to gain increased knowledge about the most important food and energy intakes that can positively effect on wound healing.