Arbetet syftar till att lyfta fram den potential som flera urbana rumbesitter, de överblivna rum som saknar en tydlig användning ellerfunktion. Där de lokala intressena, dess brukare och rummets närmstaomgivning blir en utgångspunkt för att förstå vilken användningrummet bör verka mot. Med det vill vi vidga perspektiven inom hurman tänker kring överblivna rum idag, samt hur man bättre kan utnyttjarummens potentiella användningar för ett rikare urbant liv. Arbetetbaseras på en fallstudie av rummet under Mälarbron i Södertäljeoch dess närområde, där tre förslag till utveckling studeras ochanalyseras med hjälp av vår teoretiska verktygslåda. Vi stödjer ossframför allt på Quentin Stevens bok The Ludic City - Exploring thePotentials of Public Spaces (2007) där hans lekfulla syn på stadenblir en röd tråd att applicera på bl.a. Kim Doveys allmänna teorierkring urban design i hans bok Urban Design Thinking (2016). Arbetetresulterar i en gestaltning som blir en undersökande process om hurrummet under Mälarbron får en mer meningsfull och mångsidig rollsom stärker det urbana sammanhang som den utgör en del av. Genomdetta arbete vill vi bidra med nya kunskaper till de professionersom arbetar med dessa rum och framför allt lyfta fram den potentialsom flera urbana rum besitter, där vi anser att urban design utgör enviktig roll. Gestaltandet av överblivna rum är ytterst aktuell inom deprofessioner som arbetar med frågor kring byggd miljö idag, därförtror vi att detta arbete inte enbart belyser vårt eget intresse utan ärrelevant för alla som arbetar med den byggda miljön. / The purpose of the work is to highlight the potential of several urbanspaces, the leftover spaces that lacking a clear use or function.Where the local interests, its users and the context becomesthe starting point for understanding what needs the space shouldbe used for. With this we want to broaden the perspectives on howto think about these spaces today, and how to better utilize the potentialuses of these spaces for a richer urban life. The work is basedon a case study of the space under the bridge, Mälarbron in Södertäljeand its context, where three proposals for development arestudied and analyzed using a concept box. We especially supportQuentin Steven’s book The Ludic City - Exploring the Potentials ofPublic Spaces (2007), where his playful view of the city becomes ared thread to apply to, among other things, Kim Dovey’s generaltheories of urban design in his book Urban Design Thinking (2016).The work results in a process that becomes an exploratory processof how the space under the Mälarbron gets a more meaningful andversatile role that strengthens the urban context in the area. Throughthis work, we want to contribute new skills to the professions workingwith these spaces, and above all highlight the potential of severalurban spaces, where we consider urban design to play an importantrole. The transformation of these spaces is extremely relevant in theprofessions dealing with built environment issues today, where webelieve that this not only illustrates our own interest but is relevant toeveryone who works with the built environment.

Projektet är baserat i dem Södra delarna av Södertälje Kommuns landsbygd. Projektet är utvecklat från ett grupparbete som ligger till grunden för all analys. Farstanäs är en plats med fler hundra års historia och här har jag skapat en Folkhögskola tillsammans med ett Holkets Hus. Platsen tillhör en gammal mjölkgård, som består av fem lador och ett torg i mitten av dessa. På torget har jag gjort ett tillägg av ett stort växthus och i en av ladorna bedriver folkhögskolan sin verksamhet. / A project based in the rural parts of Södertälje municipality.  Further developed from a group project. Farstanäs is a place dating back a few houndred years, and here I have designed a school along with a Folkets Hus focused on cultivation. The project consists of the barns from an old milk farm and the square between these barns now consisting of a big greenhouse, together creating a Folkhögskola and a Folkets Hus.

En inventering och analys av de speciella vägval som multietniska församlingar i Equmeniakyrkan ställs inför när det gäller organisering och gudstjänstverksamhet utifrån sin mångfaldskaraktär och mångkulturella kontext. Studien genomfördes med intervjuer av medarbetare i fyra multietniska församlingar inom Equmeniakyrkan Region Stockholm och med två medarbetare från dess regionala kansli.

<p>Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen. Vi har även intervjuat andra personer som vi själva valde ut.</p><p>De frågor vi ställde har varit lika för alla som intervjuats och med en given ordning. De vi mött har visat stor generositet och en önskan att dela med sig av sina minnen. Intervjuerna vi gjort har berört oss, och de personliga berättelserna från människor vi mött kommer att finnas kvar hos oss en lång tid framöver. Vi har också deltagit i gudstjänster i kyrkorna.</p><p>Vår metod har varit kvalitativ, och vi har utifrån ett hermeneutiskt perspektiv granskat och tolkat materialet i de intervjuer som gjorts<strong>. </strong>Den litteratur som använts har gett oss kunskap om kyrkan historiskt och i nutid samt om dess medlemmar.</p><p> </p>

<p>I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.</p><p>Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i.</p><p>Under <em>Den situationella identiteten </em>problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi.</p><p>Efter det kommer jag in på diskussionen om <em>Offer- och Förövaridentiteter</em>. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet.</p><p>I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.</p>

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation. Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i. Under Den situationella identiteten problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi. Efter det kommer jag in på diskussionen om Offer- och Förövaridentiteter. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet. I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.

Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen. Vi har även intervjuat andra personer som vi själva valde ut. De frågor vi ställde har varit lika för alla som intervjuats och med en given ordning. De vi mött har visat stor generositet och en önskan att dela med sig av sina minnen. Intervjuerna vi gjort har berört oss, och de personliga berättelserna från människor vi mött kommer att finnas kvar hos oss en lång tid framöver. Vi har också deltagit i gudstjänster i kyrkorna. Vår metod har varit kvalitativ, och vi har utifrån ett hermeneutiskt perspektiv granskat och tolkat materialet i de intervjuer som gjorts. Den litteratur som använts har gett oss kunskap om kyrkan historiskt och i nutid samt om dess medlemmar.

Fem projekt och deras processer Projekten är ett urval av vad jag ritat under 15 år som praktiserande arkitekt. Avsikten är att belysa en del frågeställningar: Vad har varit de styrande faktorerna? Vad och vilka styr? Vilka var projektens bärande idéer? Projekt: - Ungdomens hus i Rinkeby. Nybyggnad. - Södertälje tingshus. Om-och tillbyggnad. - Radhus i Kv Kippinge, Hjulsta. Nybyggnad. - Rival, Mariatorget, Stockholm. Hotell, biograf och konferens. Om-och tillbyggnad. - Fritidshus på Skäret, Höganäs. Nybyggnad. / Five projects and their development processes The projects are a sampling of what I have designed over 15 years as a practicing architect. The intention is to highlight some questions: What has been the controlling factors? What and whom control? What were the projects supporting ideas? Projects: - Youth House (Ungdomens hus) in Rinkeby. New Construction. - Sodertalje courthouse. Reconstruction and extension. - Rowhouses in Hjulsta, Kv Kippinge. New Construction. - Rival, Stockholm. Hotels, cinema and conference. Reconstruction and extension. - Summerhouse in Höganäs. New Construction.

Projektet utfördes i samarbete med Södertälje sjukhus och målet är att komma på en tillverkningsbar ram för en flakspark cykel och postvagn. Arbetet består av 4 olika faser vilka var problemanalys, faktainsamling, konceptframtagning och sammanställning av rapporten. I problemanalys fasen utfördes ett studiebesök hos Södertälje sjukhus med syfte mot att identifiera problemet. Vidare har faktainsamling genomförts i form av besök hos olika sjukhus i Sverige för att undersöka så många lösningar som möjlig. På konceptframtagning har ett antal ingenjörsverktyg använts som olika CAD modelleringar, analyser, matriser och flera metoder för att komma till den perfekta lösningen för sjukhuset. Slutligen har hela arbetet dokumenterats och resultatet redovisats. Projektens huvudproblem var att den befintliga postvagnen var för tung och svårt att manövrera på Södertälje sjukhus. Rapporten innehåller även en hel del rekommendationer, detta för att kunna ge flera alternativ på olika framtida lösningar och som troligtvis är mer tillverkningsbara. Slutresultatet omfattar en tillverkningsbar postvagn och ram, som är mer anpassat än den befintliga. Den har lätt vikt och är lättare att manövrera. Ramen kommer att kunna monteras på den befintliga monarksflaksparkcykel. / The project was carried out in cooperation with Sodertalje Hospital, whose goal is to make a manufactural framework for a flatbed scooter and post- cart. The work consists of 4 different phases which were problem analysis, faculty gathering, conceptual design and compilation of the report. In the problem analysis phase, a study visit was conducted at Sodertalje Hospital with a view to identifying the problem. In addition, faculty gathering has been conducted in the form of visits to various hospitals in Sweden to investigate as many solutions as possible. On conceptual design, several of engineering tools have been used as CAD modeling, analysis and matrices with several methods to reach the perfect solution for the hospital. During the last phase, the entire work has been documented and a final result has been reported. The main problem of the project was that the existing post-cart was too heavy and difficult to maneuver at Sodertalje hospital The report also contains a whole lot of recommendations, this in order to provide several alternatives to different future solutions and is likely to be more manufactured. The end result includes a manufactural post-cart and frame, which is more adapted than the existing one. It has light weight and is easier to maneuver. The frame will be able to be mounted on the existing Monark flatbed scooter.

I Sverige är industrin och samhället i stort sett helt skilda, där det är näst intill omöjligt att närma sig och observera vad som faktiskt sker i våra kraftverk eller återbruk. Placeringen långt ifrån städerna, avsaknaden av design eller koppling till omgivningen, och de stora skyltarna med “inträde förbjuden” förstärker inte bara känslan av alienation - men också tron om att industrin är något smutsigt, som är negativt för miljön och samhället. Estetiken spelar en avgörande roll i att minska den allmänt negativa synen kopplat till industribyggnader samt att integrera dem i våra samhällen.  Ett mindre industriellt utseende möjliggör en mer central placering, vilket förbättrar många typer av industriers effektivitet och kapacitet. Genom att skapa en lokal kraftproduktion, använda oss av de lokala resurserna, samt lyfta fram våra industribyggnader som landmärken så som de var i början av 1900-talet kan arkitekturen skapa en ny samhörighet, syfte och stolthet i samhällena. Mitt mål har varit att omdefiniera samspelet mellan avfall, energiproduktion och arkitektur, för att bjuda in samhället att vara en del av vår energiproduktion. Med House of waste har jag undersökt hur en biogasanläggning, som med fördel placeras på landsbygden i närhet till gårdar, inte bara kan inhysa ett socialt program utan vara publik i sin kärna. / The Swedish industry and society are widely separated and it is more or less impossible to approach and observe our industries. The location of the industries far away from our cities, the lack of connection to the surrounding context, and the many signs of “no entry” do not only strengthen the idea of alienation - but also the belief that industry is something dangerous hazardous as well as negative for the environment and our societies. Aesthetics play an important role in reducing the negative associations with industrial buildings as well as integrating them into our communities. A less industrial appearance can make a more central location acceptable, which is beneficial for the efficiency and capacity of most plants. By creating an infrastructure regarding local energy production, using the local resources and giving our industrial buildings aesthetic consideration, the architecture can create a new type of belonging, purpose and pride in our communities. The aim of the project has been to redefine the relationship between waste, energy production and architecture. House of Waste investigates how a biogas plant, not only can house a social program - but be a public building at its core.